Postvägen över Åland

Hans Hansons karta 1650 över Stohra Landzwäijgen öfwer Åland,  mot Delvik
Deele Wijken

Varje år arrangeras den stora postrodden över Ålands hav. Ett bra sätt att ihågkomma de vedermödor dåtidens postrotar fick genomlida.
Att posten alltsedan 1638 skulle fram på detta avsnitt är välkänt men att den även hade en fortsättning över Åland och att den även skulle över Delet och Skiftet till fastalandet är
inte lika omtalat. Så var det även för mej själv ända tills jag fick se ett gammalt papper angående min hemgård från 1905. De tidigare gårdsägarna hade sålt en åker till grannen och denne måste för att få lagfart inbegära Kejserliga Poststyrelsens tillstång för köpet. Det visade sig att vår gård hade i tiden varit ett postförarhemman. Vaddå postgård det hade jag ingen aaning om. Efter studier i olika böcker och kartarkiv har jag småningom fått en ganska klar bild av en tidsepok som håller på att falla i glömska.
Den s.k nordliga postlinjen, som användes redan på 15-hundratalet fick sin fasta organisation när drottning Kristinas riksråd uppgjorde stadgar för rikets postföring. Detta var postens, kurirernas och resenärernas rutt. Dessa betjänades av posthemmanens i rotar indelade karlar och användes ända till slutet av 1890-talet.
De postrotar som fört över posten från först det gamla Grisslehamn, söderom nuvarande, forslade denna till Emkarby. Därefter vidtog denna rote och förde posten via Kastelholmskontoret (slottet) vilket var administrativt postcentrum från 1653, till Finby. Där vidtog Finbyroten som förde posten över till Vårdå. Finbyroten bestod av gårdarna 6, 8, 10 och 11 samt en gård från Vivasteby, alltså Postens, Mattas, Trögers och Norrgårds alla varande från Norra Finby.
Då jag tittade på olika kartor, nya och gamla började småningom ett tvivel växa i mitt sinne.

Karta från 1650 över Bomarsund, obebott ingen väg och hamn

Var Bomarsund den forna postbryggan till Vårdö. Det var något som inte stämde och det ena pusslet efter det andra fick mig att misstänka att det fanns en annan hamn som var ”urbryggan” till Vårdö. I den skattläggningskarta som vi som tur har från denna tid över Sund, uppgjord av Hans Hansson framgår med önskvärd tyglighet sanningen. Den tidens postbrygga var i Delvik inte i nuvarande Bomarsund. Den ort som numera heter Bomarsund fanns inte år 1650 utan betecknade i stället hela fjärden mot Vårdölandet. Persnäs var det samhälle som låg längst österut denna tid och vägen dit från Vivasteby kallades för Sunds Gränden vari Skarpgården var den sista. I nuvarande Bomarsund låg endast 3 st mulbeten inritade varav det ena ungefär i nuvarande fästningsområde. Inte en tillstymmelse till väg och bosättning. I kartan över Persby skriver Hansson invid en tydligt markerad vägsträckning som leder rätt ner till Delvikbrygga, Stora Lantzvägen öfwer Ålandh. Inte i något annat sammanhang har Hansson ritat in en så stor och tydlig brygga, ja man kan nästan skönja plankorna i den. En så viktig samhällsfunktion noterade den duktige lantmätaren endast om viktiga fakta som var värda att notera. Om detta skriver Erik Bertell: Kanske man vågar antaga att här redan var en betydande genomgångstrafik som gick över de utsatta punkterna Persby-Vargata. Se skattedistrikt och förvaltningsområden på Åland.
Då jag vidare studerade gamla kartor kunde jag notera att i nästan samtliga fall tog vägen en nordostlig sträckning från Finby för att i senare kartor då postbryggan flyttades till Bomarsund kanske i slutet av 16-hundratalet ta en sydostlig riktning. Jag säger kanske för jag har inte det slutliga svaret på frågan. Även ett annat faktum kan noteras. I LW Fagerlunds bok, Anteckningar rörande samfärdseln emellan Sverige och Finland skriver han: År 1674 besöker landspostmästare Jonas Höök Åland. I Finby är då Marcus Marcilliuson postbonde. Då framgår att han utför ensam den postföring till Vargataby över Vargata Fjärden som hittills ålegat 4 Mångstektabönder vilka biträtt postbonden. I den för övrigt mycket välskrivna och med vackra bilder illustrerade boken
Postvägen skriver Jan Andersson följande: Von Steenhausen lät i stora drag den nya postvägen följa den gamla samfärdsleden över Åland. Posten gick från Grisslehamn i Väddö till Storby i Eckerö, vidare över fasta Åland till Bomarsund varifrån den fortsatte över till Vårdö.
Delvik hade kunnat få den plats den förtjänar i historien även i detta sammanhang.
Delvik är viken som ledde till Delet därav också namnet.

Postvägen över Åland på 1700-talet

Ett avsnitt av postvägen för Vivasteby 1823

Johan Granlund. Godby invid gamla postvägen.