måndag 8 oktober 2012

ANDROMEDA. En över 200 årig namnbräda ilandfluten på Kökar,




En gammal segelfartygsskylt ”Andromeda” på gården Heka i Kökar på Åland.

 Är denna vackra skylt kommen från Hennes Majestäts Örlogsbrigg  Andromeda som nära nog förliste på Östersjön i september år 1642 och hur har denna i så fall hamnat på Kökar?

Denna fråga kan ställas och svaret låter vänta på sig länge verkar det.

Min historia om denna skylt börjar med att jag fann en artikel i Åland av år 1955:  200 – årig namnskylt från strandat fartyg en gåta som många forskare
gått bet på.
Artikeln är osignerad med författaren är troligen Den Fridsamme-Mamres Lund. Hela artikeln andas hans stuk.

Texten i artikeln börjar: Gamla gästgiveriet i Karlby-gården som med sina 400 år på nacken är en av de äldsta i Kökar, kallas Heka – äges av fiskaren Oskar Karlström. På gården har man sedan mera än 200 år tillbaka i tiden att uppvisa en raritet i from av en gammal namnskylt från ett segelfartyg.

Skylten är drygt 2 meter lång och utskuren i något utländskt mycket hållbart träslag. Den är synnerligen väl bibehållen. Skyltens högra sida är vackert utsirad medan den vänstra sidan slutar i en harpunliknande spets. ursprungligen var skylten mörkgrön men namnet Andromeda i förgyllda bokstäver. Andromeda är namnet på en stjärnbild.
Oskar Karlström berättar att man enligt hörsägen hade funnit namnskylten vid Brunnskär utanför Karlby för drygt 200 år sedan. en gammal kyrkväktare vid namn Rosenblad, han kallades allmänt för ”Väktarn” hade härom berättat för Karlström för ca 30 år sedan. Rosenblad var då en man på ca 97 vårar. Man förmodar att namnskylten härstammar från ett svenskt fartyg som troligen förlist med man och allt ute vid Brunnskär. Många lärda män har studerat skylten och i urkunderna försökt efterforska det fartyg som den tillhört. Men det har tillsvidare inte lyckats. Professor Edvard Westermarck bodde under sin studietid fyra somrar hos Karlström i Kökar och var synnerligen intresserad av skylten. Han bedrev även energiska undersökningar för att om möjligt kunna utröna vad det i tiden var för ett fartyg som , troligen under storm, hade förlist och mött sitt öde ute vid Brunnskär. Men till någon klarhet i saken kom han aldrig. Senast har skylten varit föremål för ett par rikssvenska läkares intresse. De vistades förra sommaren under sin semester hos Karlströms och blev eld och lågor när de fick se skylten. De lovade att de för sin del vid återkomsten till Stockholm noga skulle söka forska efter Andromeda i gamla papper men de har tillsvidare inte låtit höra av sig. Självfallet har skylten även varit föremål för landskapsarkeologen mag. M. Dreijers speciella intresse, men inte heller han har tillsvidare lyckats ut röna vad det var för ett fartyg som i tiden förliste och bar denna namnskylt. Nu hör det till saken, att många personer uppträtt som hugade spekulanter på den vackra skylten. Man har lovat Karlström guld och gröna skogar, bara man fick överta skylten. Men Karlström har tackat nej till alla anbud. Förresten lovade han i tiden professor Westermarck att aldrig sälja skylten så den får förmodligen sitta där den sitter i Karlströms vackra och trivsamma hus.
Det skall bli intressant att se om man någon gång skall komma till en lösning av namnskylten från det tillsvidare okända fartyg som förliste vid Brunnskär en stormnatt för drygt 200 år sedan. Artikeln slut.

Jag beslöt nu att försöka kontakta nuvarande ägare till gården och av min kusin Titti boendes på Kökar fick jag tag på ägaren. Han heter Sune Karlström och han kunde berätta att de har skylten kvar och att jag var välkommen och ta en bild av den.
Jag hade just då inget annat ärende till Kökar så det blev inget av med fotograferingen men så en dag pratade jag med Ralf Johansson, vi stod i kön på andelsbanken och han berättade att bilden på skylten borde ingå i en av landskapets kulturmiljöinventeringar för Kökar och Sottunga. Jag rusade till biblioteket och hittade genast bilden som finns här införd.

Nu börjar jag ha tur för av en tillfällighet hittade jag en berättelse skriven av Zacharias Topelius i boken Stjärnornas kungabarn 2 av år 1886 och texten lyder:

Den 16 september 1642 gick hennes majestäts örlogsbrigg Andromeda till segel från Åbo med destination till Norrköping, för att där utbyta sina sexton malmkanoner mot lika många järnkanoner av billigare metall och den förbättrade konstruktion, vilken kronans kommissarie  herr Louis De Geer nyligen begynt tillverka efter modeller från holländska flottan.




Louis De Geer 1587-1652, invandrad från Vallonien, vapenkonstuktör. Fick stor betydelse för svensk järnproduktion och industri. Bilderna ingår i en artikel om Vallonierna i Sverige, tidningen Släkthistoria.





Österbybruk i Uppland har anor från 1400-talet. Under Louis De Geers ledning på 1600-talet etablerades det som ett betydande vallonbruk. I den välbevarade bruksmiljön återfinns bland annat Sveriges äldsta vallonsmedja.




Vallonsmeder i arbete vid Finspångs kanongjuteri, där masugnen ses till höger. På gårdsplanen ligger några leveransklara kanoner och i bakgrunden.

 Andromeda hade rykte om sig av vara en av kronans styvaste sjöbåtar och fick nu tillfälle att visa sin överlägsenhet. Hon befann sig på höjden av Gotska Sandön, mitt i Östersjön, när hon överraskades av dagjämningsstormarna och nödgades ligga hårt upp i vinden för att hålla kurs på det gentemot liggande Norrköping. Östersjön är som bekant ett lättsinnigt hav, det upprörs lätt och kan lika hastigt åter lugna, men efter ett utbrott av vresigt lynne är dess kuster betäckta med spillror.

Artikeln som finns i boken har nummer 23 är benämnd Vågornas lekboll och börjar som synes mycket konkret med ett datum och ett årtal. Här berättas om huru båtens kapten den unge Herman Fleming i Åbo. Artikeln fortsätter:

Det var middagstid, regnbyar. Vestsydvestvinden, som hade fritt spelrum öfver den vida flackan af öppet haf i söder, tillväxte i raseri, när han pressats tillsamman i Kalmar sund, smekt Ölands kalkdam och tagit ett bockspråpng öfver nordvestra kusten af Gotland. Det gick hög sjö, Andromdeda låg för styrbordshalsar och sökte förgäfves komma under skydd af svenska vallen. Hon krängde starkt doppande sina rår i den hvita vågen. Däcket låg snedt der behöfdes balanseringskonst att röra sig och att lyda en ordre. allt hvad löst låg omboerd rullade öfver åt  läsidan, den ena sjön efter den andra slog fräsande öfver babords bog. Men fram skulle Andromeda, hon var af finskt virke, bygd på Räfsö varf utanför Björneborg. Slut artikel.

Frågan är: Har vi här att göra med den händelse som gör att skylten slits i stormen och flyter med vinden upp rätt mot Kökar och den strandar vid Brunnskär, hittas av Kökarbor och hamnar i en sal på gården Heka och hängt där i nu 370 år?


Fliti iland den 5 mars 2012
Johan Granlund


Efterlysning, porträtt av general Demidoff


Förfrågan om porträtt.





Släkten Demidoff i Rysslands furstevapen.






Släkten Demidoffs stamvapen

Jag söker ett porträtt av Nikolaj Ivanovitj Demidoff, 19.8.1771 – 4.7.1833.
Demidoff var överbefälhavare för de ryska styrkorna på Åland 1808, sedermera
för hela Finland. Han var general för infanteriet och direktör för Pagekåren och alla utbildningsanstalter.
Jag har hittills förgäves försökt hitta ett porträtt av honom men utan resultat. Jag har ej heller lyckats finna hans porträtt hängande i Eremitaget i Sankt Petersburg där alla "fosterländska hjältar" är samlade och avporträtterade. Han finns inte heller i de krigsskildringar som skrivits om de svenska krigen med Ryssland. Jag tror att detta var en medveten linje hos honom att ej låta sig avporträtteras. 
Jag har varit i kontakt med ledande företrädare för Demidoffska släkten i Sankt Petersburg och de säger att även om porträttet skulle finnas så vill de inte ha att göra med honom i sin egen historiebeskrivning över sin stora släkt i Ryssland.

Ovan ser vi en stor samling porträtt av bemärkta personer ur den enormt framstående släkten Demidoff i Ryssland. Men "vår" Demidoff generalen  finns icke med på listan. I en mycket intressant blogg, för övrigt en mycket kunnig hembygdsforskare numera avliden Bo Taipales blogg fanns ett porträtt som sades vara generalen men det stämmer inte, detta porträtt föreställde en annan Demidoff.


Bemärkta personer inom släkten Demidoff i Ryssland.


Historik.
På en bal i Saltvik Kvarnbo träffar denne Demidoff en 13-årig åländsk flicka,
Fredrika Mörck från Vivasteby. Han blir förälskad och betämmer sig för att få henne till sin hustru. Han besöker Fredrika i hennes hem i Vivasteby och gör upp med hennes far och styvmor om ett köp av henne. De gör affär och Fredrika följer med till residenset i Åbo. Efter något år flyr hon och utsätts för enorma förföljelser från denne Demidoff som vägrar skiljas från henne.
Hon gifter sig därefter 3 gånger och den sista mannen i hennes liv var Ivar Kunitsin också han rysk militär. De vistades i S:t Petersburg och Bomarsund och
Fredrika dör fattig på en gård i Saltvik. Fredrika ligger begraven på Saltviks kyrkogård.
Fredrikas levnadsöde nedtecknades i slutet av 1880-talet av den åländske historikern K.A. Bomansson och sedermera utkom en roman,
”Generalens fånge” av Ingunn Grönstrand. Boken finns på alla bibliotek.






Fredrika finns avporträtterad i tre kända porträtt och skulpterad i byst.
Ett av porträtten finns i ett privathem på Torggatan i Marieham, vars bild jag bifogar.
General Demidoff dör enligt uppgift ogift i Ryssland.

Undertecknad skulle vara enormt glad om jag samt hela Ålands befolkning
kunde se denne mans porträtt som var en så stor kugge i det militärpolitiska spelet  i Norden under denna tid.
Den unga fattiga och vackra flickan Fredrika Mörck från Vivasteby följde på nära håll händelsernas centrum i sin vardag i Åbo.

I årsskriften S:t Olof 2001-2003 har undertecknad skrivit en artikel om händelserna.




Med hjälp av en vänlig forskarkollega har jag blivit tipsad att på nätet finns en notering om denne vår vän generalen Nikolaj Ivanovitj Demidoffs porträtt. Detta är en avbildning av ett porträtt av  honom som är under restaurering och kommer att visas senare. Ett verkligt fynd kan man säga. Tack! Tidsangivelserna stämmer inte emot det julianska kalendern då de är noterade i gregoriansk tideräkning.



I Godby den 8 oktober år 2012
Johan Granlund 

Den Nordiska korsflaggan i Novgorod















I juni 2012 företog jag och min vän Marina Sapronova från St:Petersburg en resa till staden Novgorod i  Ryssland. Vi vandrade runt i staden som var mycket intressant emedan den ligger intill en flod som redan de 
gamla vikingarna från Norden färdades på. Plötsligt får jag se en Nordisk korsflagga blänka till i fontänen.
Vi går närmare och knäpper några kort. Flaggan och de andra bilderna som troligtvis alla var vapenbilder var
i mosaik på brunnens botten. Denna flaggbild var den enda i sitt slag, alla de övriga var av typ vapensköldar.
Väl hemkommen slog jag upp de nordiska flaggorna och fann att Islands var ganska lika men den har mörkare blå färg.
Hur har denna flagga hamnat här och vems flagga är/var det?

I Godby den 8 oktober 2012
Johan Granlund