Sunds kyrka
Fotografi av Ståhlberg år 1890, motivet ifrån Jyssbölesidan
-------------------------
Nedan följer några exempel ur en skrift från åren 1666-1674 som berättar om huru prästerna i Svea rike tvingades insända redogörelser ifrån sina socknar över vad som där kan finnas att för eftervärlden spara av olika former av antikviteter och monumenter, till det senare kallade svenska Riksantikvarieämbetet. Givetvis har jag här nedtecknat endast vad ifrån Åland är insänt.
Ur boken Rannsakningar efter antikviteter
Band 1
Uppland, Västmanland, Dalarna, Norrland, Finland ur
Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
På Akademiens uppdrag utgivna under redaktion av Carl Ivar Ståhle
Den 28 november år 1666 sändes ifrån Kongl, May:tz Breff til alla Gouverneurer och Landzhöfdingar om att låta sigh wårda om alle Antiquiteters och Monumenterz opspanande, hwilket the igenom Kyrkioherderne i hwar Sockn eller Försambling bäst och bequemligast kunna förrätta.
1. Allehanda Runnsteenar och Runebärg uthe på Marcken, wid Kyrkiorne eller Byarne till finnandes, upsökies och antecknas:Samtpt alle omkulliggiande Runesteenar upresas.
2. Gambla ödelagde Borgar, Huus, Fästen, Skantzar, och stoora Steenkummel, aff Menniskio händer fordom sammanburne, och hwad sägn om dem aff ålder warit hafwer.
3. Stoora hoopburne jordhögar och ättebackar ther Hedna Konungar och andra förnähme Män sina Grafwer fordom bekommit och hwad nampn dhe hafwa.
4. Gambla Offrelundar, Offrekällor, Offrestenar, eller Runda Kätlar i berg ingrafne, etx. Therr fordom någon dyrckan hafwer warit, sampt hwad sägn om sådane ännu finnes.
5, Andra märcklelige Orter hwarest någon Kamp eller Stridh hafwer stådt, eller lijknelse effter Jättar, Jättegriffter, Jättekulor, Jättebeen eller theras Swerd och Stridztygh: Sampt andra Rum ther om någon Historisk berättelse är.
6. I Kyrckiorne gambla förnähme Mäns Griffter, Graffsteenar, Wapner, och andra märckelige ting uthi Inscriptioner, Målningar eller Kyrckiotygh.
7. Gamla Rune eller Munckeböker, Munckebreeff, gambla Lagböcker, Skriffne Sagor, Sigiller, och annat slijkt, anten i Kyrkione eller hoos förnähme Män.
8 Gambla Kämpe- eller Historie Wijsor, som aff forna tijder nog i Landen hafwa sungne warit, och ännu aff många siungas, at the noga effterfrågas och antecknas, effter som ther uthi aff Förfädernes gambla Bedriffter myckin sanning finnes.
9. Gammalt Mynt uthi Jorden funnit, eller elliest aff förnähmt Folck samblat och förwarat.
N.B. Hwad som uthi Num. 7 och 9. förmäles om gamble Manuscripter, Sigiller och Mynt etx. Thet är så förståendes, at Hans Kongl. May:tt icke begärar något Äganderne emoot theras willia affhända: Uthan alt hwad såledese till Fäderneslandzenst tienst meddelt warder, skal hwarjom och enom troligen igen lefwereras eller betalas.
Jag redovisar här först Sunds och Wårdö socknars insända uppgifter och kan konstatera att man noterar att denna redovisning redan två gånger insänts men inte noterats så att Magnus Kiellin får surt anmärka att först nu "tridie gången den 20 Maij. 1674" emottagits.
I en annan skrift om dessa rannsakningar skriver Torsten Edgren ur artikel om synpunkter på rannsaskningarnas Finlandsdel att detta var synnerligen vanligt förekommande och att detta är orsaken till att så många orter i Finland inte är representerade.
Personligen ser jag även att orsaken till att mycket fattas i prästernas redogörelser kan bero på just allmogens rädsla för att myndigheterna skall beslagtaga deras fynd trots att man storligen i påbudet lovar att dessa ingalunda skall omhändertagas av myndighet. Således ett helt förståeligt argument. Vi kan därför se att för Sunds socken och Wårdö finns endast stenrösen, grottor och jordhögar noterade. däremot finns en märklig uppgift att i Sunds kyrka skulle finnas beläten av Jesus och Maria i ett fönster. Något sådant kan jag inte hitta i boken om Sunds kyrka. Kan det vara det altarskåp och jättekrusifixet man menar men noteringen i ett fönster är märklig!
Sunds och Vårdö socknar 1674
Anno 1667 den 8 Maij. Sändes berättelse om dhe Monumenter och Antiqviteter som finnes i Sundz Sochn på Ålandh. Men efter sådant vthj General Gouvernamentz Cantzelijt i Åbo, wardt förlagdt, ty sändes det samma, andre gången effter påfordran. Den 30 April 1671. Och nu tridie gången den 20. Maij. 1674.
1 Vthj Kyrckian, på ett Fönster ähr Cristj beläte, och på ett Marie beläte, och på ett ähre tree Croner, på häll satte.
2 På Klockan ähre desse ordh antecknade: Anno Dominj MCDLXXX Campana ista fundata est ad honorem S. Johannis Baptistae
Clemens Michaelz
3 Norr om Kyrckian ähre någre Jordhögar, men ingen berätelse der om.
4 Sönnan på Tosarby ähr een stoor Steenrözkia men ingen berättelse der om.
5 Norr om Slottet Castelholm, widh Culla by ähre någre Jordhögar.
6 Wästan om Sundby ähr een stoor Steenrözkia.
7 Norr ifrån Sybby widh pass een half mijl på ett högdt Bergh ligger een stoor steenrözkia men om alla desse förzskrefne fins ingen berättelse.
8 Widh hulta på ett bärgh ligger een stoor Steenrözkia Såsom och een stoor på norröijen i Wargatha ägor, och säges att Jätter haffwa der stridt och ähr 3/4 mijl der emellan öffwer siön.
9 Sunnan på Finneby, på Hycklemyrs berget, liggia många stoora rözkior, men ingen relation der om.
10 På een holma i Simsiäla ägor belägen hamnöö benembd, ähr een kleeff som kallas Riddare backan men ingen relation weeth man mehr här om hwij han så kallas.
11 På Wårdöö ägor och Fiederbergz klinten Ligger een Stoor steenrözkia, der emoot swarar een annan steenrözkia på Lökzkär i grundsunda holmar belägen: och säges Jättar der haffwa wistas och kastat steen emoot hwar andra. Eliest finnes ett gammalt breff till byyn, giffwet Anno 16502 (?) uthj Sahl. H:r Steen Stures Swerges rijkes hoffmästares tidh, angående råån emellan wårdöö och Listers by.
12 På Grundsunda Balderöö ähr een stoor och widh steenrözkia och groper uthj der och säges Jätter haffwa wistas, och kastat in på Bussöö, der och een långh steenrözkia ähr Östnordan på byyn, der och Jätter hafwa hafft sitt tillhåldh som säges,
13 På Bergöö ähr ett Bergh som kallas Kumbelbergh, och gammalt steenkumbel der på, om Skepzleedh hafiwer der Fordom Warit, men nu ähr Åker der nedan före.
14 På Mickelsöö sästnordan på byyn mooth Prästöö ligger een mycket stoor och wijdh steenröxkia och någre groper uthj, men här på ingen Relation.
15 På Töffwetöö ähr ihologt prangh i ett Bergh och som taak uppå, och ähr 1 1/2 Fampn långt in åth, och kallas wåålbergz stuffvun.
Artikel i tidningen Åland. Rubrik: Grottan som Paul Mörn missade
Här sitter jag inne i grottan på Töftö
För 12 år sedan då jag började undersöka var på Töftö denna grotta fanns som jag läste om i urkunden tog jag kontakt med en Töftöbo som bor i området och han ledde mig och Ålandstidningens reporter till denna plats. En grotta i en bergssluttning. Jag anade redan då att det kanske inte stämde emedan grottan vi besökte enligt pastor Bryniel Kiellin var 1,5 famn djup men denna var bara 1 famn alltså cirka 1,7 meter djup. Tilläggas kan är att det hade eldats i grottan då det fanns svarta märken i berget.
Nu har det visat sig att detta var fel grotta, Wåhlbergzstuvun finns i närheten av denna men längre upp. Den nyfunna är mycket djupare än denna och faktiskt mycket vackrare, så skall en grotta se ut!
Så, det finns på Töftö 2 grottor, helt nära varandra, och denna som inte ens prästerskapet denna tid visste av! Hur skall då grottforskare Paul Mörn i boken "Bergstagen" veta det emedan i hans bok om grottor, svarvade kittlar och stora flyttblock men ingen av dem omtalas!
Men Johan och Ralf hittade denna.
--------------------------
Detta ähr deth som här i Sundz Sochn ähr funnit, men hawadh wisson medh thess relationer ähr, weet man icke
Actum Sundh ut supra
Bryniel Magnj
Kiellinus, past: locj
----------------------------------
Kökars sacral Gabriel Olai Hamnodius däremot har tagit sin uppgift på allvar. Han har långa berättelser om vad som timat på Kökar i gången tid. Applåd till honom! Han berättar ingående om munkklostret, om dess helgon Per Djäkne, om runstenarna i Oppsjön och om fyrkantiga husgrunder. Han beskriver ingående hur det gick till när man genom list hämnades på de danska sjörövarna som ofredat Kökarsbygden.
Kökar kyrka i dag
Kökars socken 1667
Om gambla Monumenter och Antiqviteter ifr Kökar.
1 Om Clostret
Clostret, som skrifwes wara funderat aff Berone Balck Epise. Aboens, vthi Nobilis. Gyllenstolpens Historiebook lib. 10 de Relig. & Eccle:ca Administr. Cap. 3. & 11. är vthi längden medh Choren och Långweggen 46. alnar: Choren 12. al;r, och kyrckian vthom Choren 34. alnar. Men på bredden är Choren 17. aln. Långkyrckian är på bredden 23. alnar. Sacristien på lengden 9 aln. och äfwen så på bredden. Fönster 7. stycker. Öster på Choren 1. fönster medh 3, rum. Södher på Choren 1. fönster medh 1 rum. Men på Söderlångweggen, 3. Fönster något stora: På Norrlångweggen, 2 fönster, och gijnt emoth dhem som äre på Söderweggen, och äfwen lijka store. Dörar 5 stycker: dhen Första j Choren Sunnan på, lijthen, och för dhetta igenmurat. Dhen Andra på Söderlångweggen acter j kyrckian, något stoor, ännu öpen. Dhen Tridje på wästergaffwelwäggen aldra störst, och nu igenmurat. Den Fjerde på Norrlångweggen gijnt moth dhen Södra Acter i kyrckian och liika stoor, men nu igenmurat. Dhen Fempte fram i kyrckian på norrlångweggen och nu öppen.
Men hwilken som haar vpbygdt dhetta Clostret, så kallas han här effter gambla Sagor, helige Peer Diekne: Men hwarest han skall wara född, och huru lenge han skall hafva låtit arbeta vppå samma Closter för än thet blef fulbygdt, och huru länge han thet haar förestådt, säija Kökarsboar sigh icke kunna gifwa någon wiss berättelse om. Men att han skall wara begrafwen mitt vthi Clostret vnder en graffsteen som ther sammastädz ligger berätta the alle eenhelleligen. Och hafwa Kökarsboar hållit hans graff vthi så stoor respect och wördnat, alt ifrå then tijdhen han ther blef begrafwen in till thenna dagh, så att ingen aff them haar torss omaka och opkasta hans graff, oansedt dhe på alle andre Orther in vthi Clostret hafwa begrafwit sina dödha och ther inne ännu begrafwa: Ty the äre rädde för swårt fall och stoor olycka, om något skulle fördrista sigh röra samma graff, hwilket the och säija han skall hafwa progheterat näst för sin dödh, att sådant honom skulle händha, om något eljest hans graff vpkastandes worde.
Tidsenlig franciskanermunk
Mitt på dhetta Clostretz taak berätta the hawa warit bygd en Torn temlith högh och wijdh, hwilken skall hafwa syntz när godh Siösyyn warit hafwer 10 mijl vthi Östersiön, vthaf hwilken efter the Danske och andra Siöröfware som på then tijdhen också wanckade j Öster Siön hafwa haft känning: Therföre hafwa the, besynnerliga j Feigdetijder, satt sijn koosa till dhenne Skäärgården, tillfogandes icke allenast bönderna, vthan och siölfwe Clostret stoor skadha, bortförandes medh sigh dhes skrudh, och andra kostelige tingh som dher vthi warit hafwa, Hwilket Torn entligen af en grufwligh stark östsunnan storm skall wara omkullblåst. Och emedan ingen sedan wårdade sigh om byggia och bota kyrckiotaket som af dhes fall blef kråsadt och sönderslagit: altså är sedan dhen härliga kyrckian åhr från åhr meer och meer förfallen, så att nu står inthet igen meer än bara siölfwa Steenmuren, hwilken på Södra sijdan blifwer myckit förfallen, medh trenne rösten, sampt hwalffwet öffwer Choren och Sacristien: alt dhet andra är förfallit och förkommit.
Hwadh andre Notable tingh och saker, som haffwa kunnat finnas j dhetta Clostret dhen tijden dhet stoodh widh mackt, dher om kan man ingen berättelse gifwa, emedan sådant är alt förkommit. Eljest synes oppå samma landh Clostret står ännu många Tomtstellen, dher Munckkarna, vthan twifwel, bodt hafwa. Sampt ligger ther och Söder på landet ett stycke ifrå Clostet stenar lagde j fyrokantwijss, och dher mitt vthi stenar lagde lijka som een graf: men hwadh öfwenspel Munckarna ther hafft haffwa, weet ingen heller berätta.
2 Om Runestenar.
Widh ett trästk, Calby Opsiöö benembdt, säija Köarsboar wara twenne Runestenar. Dhen ena, ligger på Södre sijdan om Träsket, något stoor, hwilken i gambla tijdher haar warit j stort wärde, så att the hafwa täckt honom medh näfwer: men nu för någon tijdh, sedhan näfren bleff förruttnat, och af wädret förskingrat, haar ingen meer wårdat sigh om täkia honom: hwarföre är och Skriften på Stenen af Regn och Sniö, Endelss förnött., Endells ochså medh laff igen wext, så att någon neppligen meer kan förstå sigh på hwadh samma Skrifft haar innebära, oansedt någre Ristor ännu synas kunne. Dhen andra, säija the, ligger gijnt emot samma Steen Norr vnder, men vthi siölfwa watnet, och så djupt att the inthet wetta hwr han ther skall finnas. men orsaken hwarföre dhess Stenar äro tijt lagde, säija the: Att emedan theras förfäder j hedendomen , woro grufweligen rättde för ett Troll, som skulle hafwa sitt tillhåld i förbe:te Träsk, så att ingen fördristade sigh dher vthi draga Noth, fiskia etc. Altså haffwa dhe leegdt en Runokarl, som haar föregifwit sigh samma Troll wilja fastbinda medh sijn Runeskrifft på dhesse Stenar: Skall oh haffwa sagdt: Att så lenge Skrifften skulle kunna synas på thesse Stenar, så lenge skulle dhe hafwa roligheet för Trollet: men så snart Skrifften skulle blifwa förnött, skulle dhet få sijn förra macht igen. Hwarföre och Kökarsboarne j förtijden, som förbe:t är öffwertächte honom medh näffwer på thet Skriften inthet skulle förnötas, och Trollet få sijn förra macht igen. men nu dhes Gudhi skee lof höres ingen meer wara rädd slijk fåfengia.
3 Om kamp och Strijder
Aldenstund, såsom förbet är, Tornet på Clostret syntes så långhwägh i Siön: och förthenskul tå the Danske, then tijdhen the hadhe örligh medh the Swenske, fingo känning j Siön ther the gingo medh sine farkostar, af förbe:te Torn, satte the sijn kosa tujt åth, dher till att röwa oh sköfla: Men emedan the för storm och knap wind skull inthet kunde vpgå siölfwa kandet, vthan nödgades fälla Anckar vthi Calby Skärgårdh, widh ett käär, långhskäär benembdt, och dher Pärsa för en haffzwågh. Och efter en stoor hoop af Kökarsboarne på then tijden lågho på samma skäär j fiske tå haar en af them om natten j Stormen summit till dheras farkostar, och hafft j Munnen en skarp knijff dher medh han haar afskorit alles dheras Ankartrossar, och dhe strax blefwe drefne af Stormen till ett lijthet Skäär benembdt Elfwerskäär, som lågh dher vth med, dijt dhe andra Kökarsboarne hadhe lagadt sigh j försåth för dhem, oh stenade dhem alle till dödz oh sedhan begroffwo the them på samma skäär, och kastadhe på dhem Sora stennhopar, hwilkars griffter grant synas än i dath.
Om Andre handlingar som skulle wara af något wärde, weet man inthet ifrå thenne Orthen berätta.
Gabriel Olai Hamnodius
Sacel, in Kiökar.
Actum Kiökar dhen 16 Julij A:o 1667
Kumlinge socken 1674
Monumenter och Antiqviteter ähro här i Församblingen inga om hwilka någon wetskap ähr eller vtspanas kan, vthan alleenast desse
1 Een Gammal SteenMuur widh hörnet aff Modherkyrckian, men hwartill och aff hwem han vpbygd ähr weeth ingen berätta.
2 På koskempä Bygdelandet säijes wara Twenne Jättegriffter, een Större och een mindre, det dhe Store Steenar som ther öffwerlagde ähre synas vthwijsa.
3 Een Flath Steen står vpreest a 3. alnar högh lijk ett Bord, på ett lijtet Skiär i deelet Bordskiär widh nampn; hwilken Sal. Fordeel i Pedersöör haffwer vpreesa låtet.
4 På een lijten klippa der Breedewid som Nempnes Kumbelbådan ähr een lijten Steenkyrcka aff Sal. Greffwe Göstaff Göstaffsson vprättad, då H:s Excell:tz der medh krigszfolk börfast leegat haffwer.
5 Steenkumbel ähro här till Stoor myckenheet dem dhe reesande, på åtshskilligge klippor och vddar och widh åtshskillige Seglations farter, sigh till Rättelse vpsatt haffwa.
Ex Kumblinge d. 4 Aprilis Anno 1674
Paul Jheronius
Past: Kumblingensis Manu propria
Saltviks socken 1674
Om Antiqviteter i dhenne Sokn, ähr följande berättelse.
1 Wppå Wöderberg, (som ähr dhet högsta berg på heela Ålandh) skall för några åhr sedan, vara i ett Morass, aff åthskillige sedt een stoor Kreijares Kööl medh Ecke vränger, Men ingen veet någon sagha, när eller huru, sådant ähr på så högt ruum vpkommit, allenast att när någon hafver dhet medh flijt sökt, så hafver dhet inthet kunnat finnes, uthan eliest är aff några oförsedt öfverkommit. men nu ähr besagde kööl medh vrängerna medh Porss och Skog betächt och öfvervuxen, att dhen inthet kan igenfinnas.
II Wpå Näässby Ägor, borgdaals borg benemd är een steenmuur lijk een Skantz öfver 20 fambnar long och tämmelig vijdh. Muren så när een fambn högh och 2 fambnar tiock, och lijkasom een Port, vedh pass 2 1/2 aln bredh, sunnan före.
III Jorde-och Steenhögar, finnes vidjh Många byar, och dhe aff åthskillig stoorleek och beskaffenheet, somblige medh Steenmur kringlagde, men sombliga inthet.
IV J Prästegårz Engen, hvilcken kallas Borge Eng, ähr een stoor Myckenheet aff Stenar vppå ett högt berg, lijkasom ther skulle hafva begynt byggias een Skanz haar och lijkasom 2 Porttar i Sunnan och Västan före: Steenarna liggia dher kringlagda.
Föruthan dhetta åfvanbemelte hafver Jagh inthet skrifvärdigt förnummit, havar medh Pl. Rev. Dn. Praepositum medh desss kärkombne vårdnat i dhes Aldrehögstes Nådige beskydd Jagh troligest förönskar, aff Saltvijk d. 20 Mart A;o 1674
Pl, Rev. Dn. Praepositum
officiose´colens
Georgius Prytz
P. Saltvikens. Manu propriå
Jomala socken 1671
Copia af den Ransackning som höltz A:o 1671 d. 17.April. om Antiquiteter och Monumenter wthi Jomala Sochn.
Dalkarby På en Bergåås finnas 13. st. Steenhögar wthi d. Södre Åkern en Stoor jordehög medh Steen om kring lagd, och en lijten Steen högh mitt whti.
Små Jorde högar medh Steen omlagde 12. st.
Wthi Simon Hanssons Tompthaga Jorde höögar 5. st.
Hindersböhle Jordehögar medh Steen inne wthi lagde 3. st
Wlfzby Wthi Östre Åkern 2 st. Jorde högar Noch Noor om Åkern 3 Jordeh. och 3 steenhögar.
Södersunda Stoora Jordehögar 5 st. Små och 5 st. Wthi Per Erss kalfhaga stora Jordehög. 2. st item 2 Små Wthi d. Norra Åkern stora Jordeh. 4 st. Små 7 st. och en Steenhög.
Gottby Jordhög. 3 st.
Wästansunda Wthi den Södra Åkern Steenlagda jordehögar 5 st. item osteenlagda 6 st.
Wargsunda Äng 4 st Jordehögar steenlagda, släta Jordehögar 6 st. Noch Muldhögar 8 st. Wäst Skog vppå
Norsunda Åker 2 st Släta Jordehögar den ene medh steen omlagdh
Giölby 8 st Jordhögar medh steen omkring. N och 11 st Jordhögar medh Små Buskar uppå.
Jommalaby 3 st Jordhögar medh en stoor steenrösia Noch på Jomala öön en stoor steenhög på högsta berget
Öfwerby Åkern, 3 st Jordehögar.
Ödningeby På Jordhe skogen en stoor Jordhög medh skog bewuxen, medh steen om kring 3. st wthi Åkern en Jordhög.
Till syn såsom en Jätte graf ligger på nääset wthlagd med steenar wedh pass 12 alnar, och snart så breedh.
ÖsterCalmar Jordhögar medh steen omlagde 2 st.
Meera hade Almogen intet till att referera här om i Jomala för sambling
Hammarlands och Eckerö socknar
Om the Monumenter och Antiqviteter, som finnas i Hammarlandh och Äkröön.
1. J Marsund, ligger een öö, som kallas Borgöön, och ligger vnder Greelsby Konungz gård, det finnes på ett bergh wara lagda något stoora runda steenar, lijkasom een Borgh eller Skantz, något högt och wijdt, med twå ingångar, och sedan der inuthi, små högar, medh smärre runda steenar, såssom kast-steenar. men ingen weet säya något derom.
Jättegrytan i Hammarland Hellesby
Min lokala guide Anders Granskog förevisar grytan som finns på Högberg, strax invid en radiomast där.
Grytan är väl svarvad och troligen den största på Åland, djupet varierar mellan ca 1,10 - 2,00 meter samt diametern 1,30 - 2,10 meter.
Svarvningen har troligen utökats ju längre ned i sluttningen löpstenen kommit.
----------------------------------
2. Jtem Finnes och söder om een By, be.d Hellesby, på ett bergh be.t Högbergh, wara lagda steenar, lijkoasom kaste.steenar, något stoora uthj Cirkell.wijs omkringh, och der mitt uthi är een groop i berget, men ingen weet huru djup hon är, emädan hon är upfylt och igenkastat medh stoora steenar.
3. Jordhögar finnes här wäll många uthi Prästegårdz ängen och åkern, somblige belagda nedan omkringh medh fyrkantige steenar ett hwarf, och somblige inthet jtem finnes och een stoor högh j Prästeängen af idel runda steenar. Sådana Jordhögar finnes weh åthskillige byar, Ja och i skogen, somblige öfwerväxta medh Skogh, och somblige inthet.
4. På Äkröön finnes och sådana, wedh kyrkian och annorstädes, Men ingen weet säya annat derom, än at när hedendomen war, och inga kyrkior ännu woro funderade, at dhe vnder sådana högar skola hafwa lagt sina döda.
Andreas Henrici Manu propria
past:r i hammarlan och Äkröö
Finströms och Geta socknar
Memorial på the Gambla Monumenter och Antiquiteter som finne på Ålandh J Finströms Sochen wptecknat i Ransachningarna som höldz ther om i thess Sochenstwga Anno 1667 the 1. Maij, och Anno 1671 then 24 Aprilis
Wthi Godhby By finnes J Åckeren En Stoor Jordehögh. och Twå Smerre, wthan för Åckeren, Twå Jordehögar, och Twå Steenhögar på Skogen huardera på Högdt Bergh något ifrån huar andra belegne. wppritta Steenhellar i Jorden j een Figur såsom En Lådia finnes och på samma Skogh.
Wthi Emnesss By wthom Åckeren finnes 4. Små Jordehögar, och 2. stycken Steen högar huardera på högdt Bergh liggiandes nogot ifrån hwar Andra.
Wthi Emkarby 2 Jordehögar J Åckeren, och 2 J En Jnhengning, en Steenhögh på Skogen på Släta marcken.
Wthi Kulla By J Engen En Jordhögh, och på ett högdt Bergh een Steenhögh.
Wthi Bierströms By Jordehögar på Skogen 3. sty: och Steenhögar 2 st. på hwar sitt högdt Bergh, een deldh emillan begge samma Bergh.
Wthi Bamböle By Jordhögar J åckeren finnes ther 4. stycken
Wthi Suartzmara J sielfua Byn finnes Jordehögar 4 st. och 3. wthaf them ähra Steen satta omkringh.
Wthi Rågetzböle By finnes Jordhögar 4 st. J Byn belägne.
Wthi Torrbolsta By finnes 2 st. Jordhögar nogot höga, och En lågh Jordehögh Steenladh omkringh, men på Skoghen een Stor och widh Jordhögh ihål innan att thett dundrar wthi honom, när en går öfuer hoom, och Bredhe widh honom ähr 2 st. andra Jordehögar och en Steenhögh.
Wthi Pettböle By finnes Jordhögar J åckeren 2. st.
Wthi Endbolsta By J åckeren finnes 3 st. Jordhögar liggiandes på Bergh.
Wthi Tiudöö By finnes Jordehögh En Stoor J Åckeren, och 3 st. Smerre.
På Tärbolsta By Skogh finnes En Stoor Steenhögh på ett högdh Bergh.
Wthi Öster Geeta by finnes En Jordhögh J Byyn och een J Åckeen.
Wppå Grelssby Konungz gårdz en wddh som kallass Stornäss finnen en gammal Sylfwer grufwa 11 alnar diwp, then altidh står full medh watten. Här wthi Prestetgårdens åckrar finnes 15 Jordehögar. Af alla som nwleffwa weet ingen wist beretta till hwadh ända thenne många Jorde och steenhögar ähra J gamla tijdher wprettadhe.
Wapnar finnes här några J Kyrkian, Sombliga målade på weggiarna på sielfwa mwren, och sombliga på Brädhen, och Sobliga p Fenstren. Att thetta sålunda Alt på Rannackningarna af trowerdiga män berettat är som här ofuanföre förmäles wittnar Jagh wndertecknat medh Nampn och Signete Nw tridie gångon om thenna Antiquiteter skriftteligen ifrån migh sendt till mine Förmen Af Finströms Prestegård. dhen 15 Aprilis Anno 1674
Carolus petri
past: Finstromensis
Manu propria
Som vi här ser så är förhållandet här som det var i Sund. Man fick tre gånger sända in rapporten innan den emottogs.
Skrifves i Godhby den 14 November åhr 2022
Johan G. Granlund
