fredag 25 januari 2013

VÅRDÖ FÄSTNING - FÖREGÅNGARE TILL BOMARSUND




Våren 2010 var jag på besök i Sjöhistoriska arkivet i Stockholm. Jag var egentligen där för att hitta uppgifter om det då brännheta champagnevraket. Beställningsnumren för dessa åländska krigskartor hade jag med mig i reserv ifall jag skulle kamma noll angående vraket vilket jag gjorde. Jag fick så i famnen en stor dossier med
planerade befästningsanläggningar över Åland. I en tidigare artikel här i bloggen har jag redogjort för dessa.

Var ligger då platsen för detta planerade befästningsverk i Vårdö skärgård. Jag skulle tro att det planerades i
Grundsunda skärgård. Det är ingalunda fråga om något litet område utan det sträcker sig över flera öar. Av kartan framgår att man noga pliktat bottendjupen runt om öarna.

Texten i kartan är enligt följande:
Carta Öfver Wårdö Örarne, jämte noga pliktning emellan bemelte örar och de uppdragne hufvud-linierne
till de härstädes föreslagne försvars wärcken.

De röda siffrorna visar djupet örarne emellan uti det vid ordinärt watten.

Profil af Linien A:B och C.D

Scala till Planen af 100 Swänska famnar

Scala till Planen af 100 Swänska alnar


Plan af det på Wårdö Örarne projecterade FÖRSVARSWÄRKEN, ANMÄRKNINGAR

A= En till någon högd opförd Linie, hwilket tienar WÄRKET  till betäckning, för de på WÅRDÖN  liggande  BACKHYMPLAR  och jemte det nedanföre liggande LÅGA WÄRKET försvarar det  WÄSTRA WÄRKET

B= Linier hwilka i synnerhet beskjuta STORA FARWATNET,

De öfriga Linier, äro av ganska låg PROFIL, hvars opförande icke STORT kan komma att kosta i Synnerhet som sten här finnes till öwerflöde. På alla kanter liggande de LINIER Som äro inåt hamnen äwnen vara af ett nog tunt BRÖSTWÄRN  emedan de ej hawa at befrukta annat än SURPRISER.

PROFIL af LINIEN a-b, c-d, e-f

H Nordenswahn

Nedpräntat den 27 januari år 2013

Johan Granlund















torsdag 24 januari 2013

SUNDS ANDELSHANDEL



Vi ser här en interiörbild från Sunds Andelshandel från tidigt 19-hundratal. Fotograf är troligen Anselm Sjöblad. Bakom disken står föreståndaren Evert  Danielsson från Tranvik. Vem som är biträde är okänt ävenså kunden, men jag tycker mig se vissa drag av "Granlunds flickorna" i södra byn över henne.
På denna plats skedde det mycket omtalade bestialiska mord som jag har anledning att återkomma till vid ett senare tillfälle.
Denna fastighet stod exakt på samma plats som nuvarande fastighet står och som byggdes på 50-talet.


Skrivet den 25 januari år 2013

Johan Granlund

KLIPPAN, ungdomslokal i Sund




I Anselm Sjöblads fotosamling återfinns denna bild av ungdomslokalen Klippan i Sund. Fotosamlingen kan ses i Lauri Åkerbloms hemsida och fotoprojekt. Anselm verkade som yrkesfotograf i Finby och hade sin ateljé i hemmet på gården Trögers. Anselm var under denna tid mejerist i Vivasteby andelsmejeri.
Detta foto är taget i tidigt 19-hundratal. Min far Bernhard berättade att midsommarstången förr stod mittemot Klippan och det stämmer som vi ser på bilden. Till vänster ser vi "kommunalrummet" som man benämnde gården. I denna gård hade Finby mejeri sin verksamhet i slutet av 18-hundratalet. Den fungerade även som skola en tid. Personligen har jag inga minnen av någon verksamhet i huset på 1950-talet.

Berättat den 25 januari 2013

Johan Granlund

VY ÖVER FINBY SAMT KARTA ÖVER BOMARSUNDSOMRÅDET ÅR 1650

Norra Finby sett från  södra byn.

Vi ser här en vacker vy över Finby by i Sunds socken på Åland. Fotografiet är taget i tidigt 19-hundratal.
Fotografen är för mig okänd men kan vara Anselm Sjöblad som under denna tid tog en mängd fotografier av Sundsbor och gårdsmiljöer i Sund. Lauri Åkerblom i Kumlinge har förtjänstfullt omhändertagit hans fotoskatt och många foton från Sund kan man se i hans fotoprojekt. 
Räknat från vänster ser vi gården Postens med den nya mangårdsbyggnaden som reser sig intill gamla gården. Man ser även en liten del av det vitkalkade stenhuset. I bakgrunden kan man skönja gårdarna Förblads och Sjöblads. Intill står Mattas väderkvarn. I bildens mitt ser vi Mattas gården jämte uthus och den nyuppförda ladugården. Längre bort ser vi Trögers mangårdsbyggnad.
Stenfoten till byns ladugårdar lades av bl.a. en man som hette Kero. På  Norrgårds Långberg kan man ännu i dag skönja spåren efter stenframställningen. Här och där finns halva borrhål i långa raka rader i dagbrotten. Kero uppförde även Norrgårds ladugårdsstenfot. Längst till höger ser vi Branders gulmålade boningshus och bakom det ser vi Norrgårds mangård och uthusbyggnader samt väderkvarn. Vid denhär tiden har ännu inte Norrgårds fått sin nya ladugård utan det är den gamla som man kan skymta taken av.
På åkrarna ser man säd i skylar samt på Mattas stora åker ser vi den enorma ärtskörden man bärgade detta år.

Bilden ovan.
Vi ser här Hans Hanssons karta från 1650 över Bomarsundsområdet. I norr ser vi Bovik. Därefter Bomarsund i området för det vi i dag kallar Djävulsberget och Kejsarviken. I ändan av denna vik ser vi ett mulbete ungefär där Puttes Camping är i dag. Till området finns ingen väg och ingen postbrygga är inritad här och således kan omöjligt inte posten angjort detta område i begynnelsen. Museibyråns personal har vägrat erkänna detta faktum och i olika publikationer framkommer att posten i alla tider angjort Bomarsund på den östra delen av Åland. Detta är om inte historieförfalskning så i alla fall undanhållande av fakta för allmänheten.

Norra Finbys gårdar jämte två gårdar från Vivasteby hörde i äldre tid till en postförarrote som handhade postforslingen från först Delvik bryggan och senare Bomarsund fram till Vargata i Vårdö. Den stora postvägen mellan Stockholm och St. Petersburg startade år 1638. Vid denna tid fanns inte orten Bomarsund utan betecknade endast vattenområdet med detta namn. I Hans Hanssons karta för denna tid finns endast 3 st ingärdade mulbeten på området. Ingen väg ledde fram till någon postbrygga. Bomarsund med postbrygga blev troligen anlagt långt senare på 1670-80 talet då även ett värdshus anlades på området. Postens gården var huvudpostgård i byn. Troligtvis byggdes den bastanta stenbyggningen på gården just för detta ändamål.
 I en karta av Hans Hansson från 1650 ser man tydligt hur han som ortens lantmätare har beskrivit vägen som: Stohra Landzväigen öfver Åhland. Vägen slutar vid postbryggan i Delvik. Man kan t.o.m. se plankorna inritade i den stora bryggan.





Johan Granlund den 24 januari 2013

måndag 21 januari 2013

Vinterbadande "döpare" i Ryssland, Krisjenie dagen




Lördagen den 19-de januari 2013 for Marina och jag på en biltur in mot St:Petersburg på stadsärenden. Det var en solig och vacker dag men mycket kallt, över 20 minus. Då vi for genom ett samhälle som heter Krasnisivor såg vi folk samlade på isen en bit till höger om oss. Titta där Johan! Där är det en isvak och där "baptistar" dom sade Marina till mig.
 Nää, du e tooki sade jag till henne, vi måste dit och titta!
Väl framkommen till isvaken såg vi hur man hade snickrat ihop en speciell stege med trappsteg ner i vattnet.
I tur och ordning gick män och kvinnor fram till vaken, gjorde korstecken framför vattnet, steg ner och doppade sig ner i vattnet 3 gånger helt och hållet och mellan doppen gjorde man korstecknet. När man steg upp på isen gjorde man tecknet igen mot vattnet.
Märkligt nog huttrade man inte då man gick upp, ett glatt leende syntes i ansiktena som var lugna och harmoniska. Man gick lugnt fram mot kläderna och klädde på sig igen lugnt och stilla.

 Jo det är sant, denna dag är viktig för alla ortodoxt troende kristna och även för andra inte direkt troende är den viktig.
Sker dethär överallt i Ryssland eller är det bara en lokal tradition?
Nej, det är över hela landet sade Marina och alla mina vänner åker ut och tittar på detta. De börjar vid midnatt mot den 19-de varje år likadant. Det är en stor tradition här. Jag har gjort det själv en gång för flera år sedan.
Menar du det?
Men fryser man inte ihjäl sade jag?
Nej, man trivs jättebra, en del har tagit konjak eller vodka före och en del gör det efteråt.
Å, Herregud menar du det, vad handlar detdär om egentligen? Vi måste gå till Wikipedia och fråga.
Vad är historien bakom detta och hur länge har denna tradition funnits i Ryssland?

Enligt de uppgifter jag senare fick fram via Wikipedia visar det sig att denna tradition härleds från exakt år 867 e.k. när de allra första Kievryssarna blev krisnade.
 Enligt en legend sägs det att kristendomen egentligen kom långt tidigare. Man tror att Jesu apostel Andreas var i området och missionerade redan i det första århundradet. Därav de ortodoxas snedställda korsarm på korset det s.k. Andreaskorset med vilket han blev avrättad med.

Ordet baptist är från grekiskan och betyder neddoppa i vatten.


 Det  första kristna dopet i Kiev. Konstnär Klavdy Lebedov.


En som sedermera längre fram i tiden skulle ta det kristna dopet år 988 var furst Vladimir. Han döptes med hela sin familj och antog kristendomen. En legend omtalar att han långt före hade sänt ut "envoys" för att utforska alla världsreligioner för att se och höra vilken som var bäst. Då han hörde om den muslimska tron hade han utbrustit: Att dricka är livet, vi kan inte leva utan det! Inte heller de avgudar han hörde talas om dög så det blev kristendomen till slut. I och med detta kom Ryssland att antaga den kristna tron och den ryska kyrkan föddes som sedermera blev ortodox.

Valdimir föddes år 956 och dog 1015. Han var storfurste av Kiev. Men början var svår. Hans bror Yaropolk  hade dödat en tredje bror och var nu ute efter Vladimir. Han flydde till Sveige, blev god vän med
Ladejarl Håkon Sigurdson. Vladimir organiserade med Norge och Sveige en här emot sin bror som han besegrade och övertog nu herraväldet. Vladimir förenade nu det ryska riket som kom att sträcka sig från Ukraina till Balticum.

I  St:Petersburg den 21 januari år 2013.

Johan Granlund