söndag 17 mars 2019

Fångarna på fortet - ön ile-d´Aix i Atlanten utanför Frankrikes kust





Atlantön ile-d´Aix

En bit utanför Frankrikes kust ligger ett par öar Fort Boyard, känd ifrån såpan "Fångarna på fortet" och ön Aix eller på franska skriven ile-d´Aix. Till denna ö fördes nästan 1000 ryska och finländska krigsfångar efter Bomarsunds fall, ja i skaran fanns även ålänningar. Många av fångarna hade sina hustrur med sig.

Det allmänna omdömet över behandlingen av dessa fångar har varit nedslående, det sades att man behandlades sämre än djuren och att man de första nätterna lämnades utan mat och dryck och utan tak över huvudet i fyra dygn.

Låt oss ta en titt på ön, dess historia och befolkning.





Sådan är ön sedd från luften, en spermieformad grönskande ö med militära fort och civila byggnader.
Under hela 1900-talet bodde här årligen endast cirka 200 människor. Till ön kommer man med färja ifrån franska fastlandet.





Ön är i dag en populär turistort och hit anordnas gruppresor för rundturer året om men mestadels under sommarhalvåret.





Ön kantas av sandstränder och är ett eldorado för cyklister.
Vy ifrån stranden emot väster och vi ser Fort Boyard, där serien "Fångarna på fortet" inspelas.
Till ön får ej bilar medtagas och här finns endast plats för servicefordon. Cykeln är det allmänna fortskaffningsmedlet och man kan även se hästfordon på ön.





Runt ön löper den 7 kilometer långa gång och cykelbanan Donamiers.







Ön Aix ligger ute i Atlanten en bit utanför Frankrikes kust och vid mynningen av Charentefloden.
Under den romerska perioden sägs det att ön hade landkänning med fastlandet men tack vare naturfenomenet landsänkning i dessa områden är det nu en ö alltsedan 1500-talet.
På öns östra sida finns de långa buktande sandstränderna medan den västra sidan uppvisar mera höglänt terräng med stupande berg emot Atlanten.





Äldre karta över ön Aix

År 1067 byggdes här ett kloster.
På 1200-talet fick högre makter ögonen på ön och den låg i många hundra år under engelsk överhöghet.
Redan ifrån 1500-talet samsas här både romerska och protestantiska kyrkan om själarna.
I medlet av 1600-talet påbörjades hamnbyggnationer här och då började man även anlägga befästningar på ön. Fram till 1765 hade engelsmännen herraväldet men detta övertogs sedan av fransmännen.
Under den franska revolutionen fungerade öns befästningar som fängelse för religiösa oliktänkare.






År 1809 besökte kejsar Napoleon ön och gav då order om utökade befästningsbyggen.
Men han skulle återkomma. Den 12-15 juli år 1815 vistades han här efter slaget vid Waterloo. Han försökte då fly till Amerika men hanns upp av den engelska flottan och gav sig. Han fördes sedermera till Saint Helena som bekant där han avled.
På ön finns fortet Lié. Det fungerade som militärfängelse från början av 1800-talet fram till 1960-talet
Här satt rebellen Ben Bella fängslad från 1956-1962 tillsammans med andra FNL militanta.






I åländsk historiebeskrivning omtalas mest berättelser rörande de fängslade familjer som ankom till England och Leeds. Jag vill här berätta om det stora antal som fördes till ön Aix på Frankrikes västkust ett stycke ifrån kusten. I Borgåbladet av den 14 oktober 1854 saxar vi följande berättelse:

I franska tidningar får man läsa utförliga skildringar av de på ön Aix i Frankrike förvarade krigsfångarne. Utom vidpass 1000 soldater finnas der Öfverste Furuhjelm, Öfverste löjtnant Tamelander, tre andra stabsoffcerare, Grahn, Klingstedt och Granberg samt 18 subaltern-officerare. Officerarne berömmas mycket, flere av dem sägas tala en god franska, och fångarne synas i allmänhet befinna sig ganska väl. Soldaterne hade ännu ej blifvit använde till arbete, men skulle komma att sysselsättas med fortifikationsarbeten. Deras artighet och lärgirighet omtalas, och likaså deras lystnad efter bränvin. Om fruntimren göres de smickrande anmärkning, att de ådagalägga alls ingen brist uppå koketteri, och att de i detta afseende på intet vis eftergifva landets egna döttrar. Deras klädnadssätt beskrifves noggrannt, och synes ingalunda ha tyckte af någon fångkostymerg. Mycket folk strömmar till Aix för att betrakta de nordiska kuriositeterna. 









I publikationen Finsk militär tidskrift fann jag följande artikel om fångarna ifrån Bomarsunds fästning.
Artikeln är skriven av en okänd författare och har rubriken:
Några anteckningar från Bomarsunds belägring 1854.

Som kändt affördes en del af Åländska fästenas garnisoner i fångenskap till Frankrike, medan de öfriga sändes till England. De finska officerare och tjänstemän som utstodo sin fångenskap i Frankrike voro följande: Öfverste Furuhielm, kaptenerne Klingstedt och v. Knorring, stabskapten Granberg, löjtnanterne Brofelt och Sahlberg, ingeniörkapten Tesche samt ingeniörlöjtnant Aqvilander. De öfriga fördes till England, näml. major Grahn, kaptenerne v. Essen, Snellman och Melart, lötnnanterne Höök och Dalin, underlöjtnanterne Grotenfelt, Bollfras och Blom, apotekar Åkerman, länsman Öhrbom, underfänrikarne Dalin och Grotenfelt samt frivilliga underofficerarne Jernström och Ålderman. De två sistnämnda rymde från England och lyckades slutligen efter många äfventyr komma till Finland. Af alla dessa torde endast E Melart och O. Grotenfelt finnas i lif, alla öfriga hafva skattat åt förgängelsen. 
De fångna fingo i Frankrike utstå svåra vedermödor men behandlades däremot väl af engelsmännen, såsom äfven framgår af några anteckningar gjorda af en fången finne i Frankrike samt af de "Åländska minnen" hvilka en ännu lefvande veteran från Bomarsund benäget för oss skildrat och hvilka vi nu gå att delgifva våra läsare.







Fångarna anländer till ön Aix på franska kölar med fransk flagg i aktern på de bogserade pråmarna och roddbarkassen till höger. I fjärran ser man det karaktäristiska fyrtornet på ön.

Några anteckningar gjorda under fångenskapen i Frankrike 1854 - 55.

Då vi den 15 och 16 september 1854 från ångfartyget Recherche debarquerade till ile-d´Aix var det e.m. Maten för matroserna var redan färdig. Då Capten Rosier dagen förut varit i land, hade han bort känna, att därstädes intet var förberedt för vårt mottagande. Emellertid embarquerade vi i båtar och landsattes utan att den dagen på fartyget hafva erhållit en enda bit mat och utan att på Aix erhålla sådant. Officerarne undergingo samma öde och ingen möjlighet fanns för dem att ens på Aix skaffa sig en munsbit, manskapet var 4 dagar utan mat.

Artikelförfattaren redogör sedan för huru fångarna fick även välja andra orter i Frankrike. Därför finner man i olika artiklar berättelser från flera olika orter förutom Paris. Här nämns orter som :
Becanson, Metz, Angers, Strassburg och Rochefort.






Fångarna har landstigit på ön Aix, här finns ryssar, finländare och ålänningar. Här skall finnas en åländsk kvinna,  Matilda ifrån Nybonds i Tranvik och hennes man magasinföreståndare i Bomarsund, Gregori Ivanoff. De hade fått lämna sin nioårige son Julius hos morbrodern Georg Rosenberg på gården Rosenberg i norra Sund.
Han skulle sedermera växa upp och bli en av Finlands stora industrimän. Om honom finns en artikel i denna blogg. Han tog namnet Johnson efter sin far Ivanoff emedan detta namn på ryska åsyftar det svenska John.
Se flik Julius Johnsson - fastighetsmogul, kommerseråd, sågbaron





Litografi, kvinnor hörande till de fångna soldaterna på färd till ön Aix i Frankrike
Den fantasifyllde bloggläsaren kan tro att någon av damerna är vår vän Julius Johnsons mor Matilda ifrån Sund som följde sin make Gregori Ivanoff i fransk fångenskap.

I en tidningsartikel i Folkets Röst av den 16.9 berättas följande:
Om soldathustruna:
Ett dussin soldathustrur "nätt klädda med brokiga dukar" om huvudet hade under resan gjort tjänst som tvätterskor.

Att de fångna som sändes till Frankrike togs illa omhand omvittnas i många olika sammanhang.
I en artikel i Veckobladet av den 19.8. 1914 läser vi:

För de fångar åter, som fördes till Frankrike gestaltade sig livet i fångenskapen som en plåga. De som fördes till England hade det ganska gott. På ön Aix nära Normandies kust i Atlantiska havet voro såväl frihet som föda ej tillfredsställande för de fångna som behandlades som illgärningsmän än som hederliga fiender å tappra män. För att lindra eländet skickade Nikolaj till fångarna att delas per man 1000 pund = 25 tusen mark vilken hjälp var välkommet i främmande land.

I den finländska och åländska pressen framskymtar i slutet av 1800-talet och in på det följande seklet ofta dödsannonser över avlidna veteraner ifrån kriget i Bomarsund.
I tidningen Åland av den 5.9 1905 läser vi:
Krigsfången Kaarlo Kustaaa Spjut. avliden Bomarsundsveteran. Fördes som krigsfånge till Toulon i 2 års fångenskap.

I Åland av den 22.4. 1896.
Stabskapten C. Olsoni från Åbo avliden. Hade under sin militära bana deltagit i Orientaliska kriget och tillfångatogs av fransmännen varefter han som fånge fördes till Frankrike och frigavs vid fredsslutet.


Men det finns också andra berättelser som påpekar motsatsen. Vi skall i Åbo Tidningar av den 8.12. 1854 läsa följande under rubriken "Fångna finnar i Frankrike".

Då man härintills icke erhållit några tillförlitliga uppgifter om de fångna landsmännens öde vilka affördes till Frankrike begagna vi tillfället att göra våra läsare uppmärksammade på och göra följande utdrag ur ett brev daterat Ile d´Aix vid franska kusten den 3 oktober 1854.

En halvtimme efter Bomarsunds besättande av fienden fördes hela garnisonen i slupar, barkasser och mindre ångfartyg till den utanför liggande fransk-engelska flottan. Några av de våra transporterades till franska skeppen Reine Hortense, L Inflexible, St. Louis och Darienne samt fördes följande morgon den 17 augusti till Ledsund där en del av eskadern låg för ankar. Här flyttades flera av oss till Cleopatra varfrån vi ytterligare efter 3 dagars sejour överfördes till engelska linjeskeppet Royal William. Överallt på den engelska och franska skeppen möttes vi av vänlighet. Med Royal William vars officerare var verkliga gentlemen. gjorde jag resan till England där vi efter 1 dygns uppehålla flyttades till ångfregatten Dauntless, som förde oss över till Brest i Frankrike. Här överfördes jag till franska ångkorvetten Le Gassendis vars chef Willemain även var en utmärkt hygglig man och blev transporterad till den Oceaniska luften. Här finns mycket vin och jag har dessa dagar övervarit vinskörden. Här finns rikligt med äppel, päron, fikon, valnötter, druvor, ostron m.m. Allt finns här i överflöd. Vi badar dagligen i Oceanen. Dessa dagar har vi av krigsministern fått tillåtelse att lämna Aix och kommer troligen i nästa vecka att alla, med undantag av Von Knorring och Wörtengren som kvarstanna här, att överföras till grannstaden La Rochelle och efter mottagandet av våra pass åtskiljas och avresa till olika delar av Frankrike.







Jag vill här passa på och göra en rättelse till boken Bomarsund, författare Örjans, Skogsjö, Robins.

På sidan 87 finns här ett fel. Den svartvita litografin föreställer inte avfärd ifrån Bomarsund utan är framkomsten till ön Aix i Atlanten utanför Frankrikes kust. Vi ser franska flaggor i aktern.
I boken står följande: Efter kapitulationen togs soldaterna som försvarat Bomarsund som fångar och fördes till England och Frankrike. Här ser vi hur de den 16 augusti lastas ombord på pråmar (ovan) som sedan bogserades ut till krigsfartygen ute på Lumparn (till vänster).

Jag påtalade detta fel i ett mail till Graham Robins, intendent på Ålands kulturhistoriska museum som då vid bokens tryck var platschef för Bomarsundsområdet. Han svarade mig att det är avfärd ifrån Bomarsund och att konstnären har fantiserat ut omgivningen emedan han satt i hemlandet och tecknade.
Jag gillade inte svaret!






Bildarkivets text angående bilden.
Ryska fångar från Bomarsunds-garnison transporteras till Aix - ön i Frankrike.
Illustration fån L Illustration, Journal Universale No:605 XXIV 30 september 1854

Lägg märke till det karaktäristiska fyrtornet med hatten i bilden till höger.
Landsättning ifrån väster emedan den östra sidan är för grund.





Samma vy över ön Aix sedd från väster.




Samma hatt på fyrtornet som den i illustrationen. Har senare fått en syskonfyr, den invid.

Nedan några böcker i ämnet Bomarsund som kan lånas ifrån Mariehamns Stadsbibliotek eller fjärrlånas.





Från Bomarsund till Sveaborg och kronstadt av Magnus Ullman







Kriget vid Finlands kuster 1854-1855, av Michael Borodkin. Finns att låna på biblioteket, samt till salu eller läsning på nätet.






Det förskräckliga åländska kriget, Raoul Johnson och Ilkka Malmberg






Oolannin sota, av Oiva Turpeinen, från år 2005.
Fanns ej tidigare på Mariehamns Stadsbibliotek men jag tipsade dem om boken och nu finns den där.
Finns endast på finska men rikt illustrerad med klatschiga bilder.






Siege Of Bomarsund 1854, Adolphe Niel
Finns inte att låna, däremot till salu på nätet





The Cree Journals,
Skeppsläkare William Crees dagbok, från HMS Odin.
Finns inte på bibliotek men kan fjärrlånas eller köpas på nätet, och den fiffige kan kanske hitta den för läsning på nätet.





Kuoppalan Patruuna, Kuoppalapatronen, av Jorma Tuomi-Nikula. Berättar om Julius Johnson, ryssungen ifrån Bomarsund/Rosenbergs gård. Blev en av Finlands rikaste industrimän. Hans föräldrar gick i fångenskap till Aix, växte upp hos morbrodern Georg Rosenberg, på Rosenberg.
Intressant livsöde. Finns endast på finska men rikligt med bilder. Finns på stadsbiblioteket.


Fängslat i Godby den 17 mars år 2019


Johan G. Granlund