Möbelhörnan i Mariehamn

Torggatan i Mariehamn med utsikt från det förutvarande busstorget i dag vanlig bilparkering. I blickfånget Torggatan 1 det s.k. "Algotshus" uppfört av den från Amerika återvända Algot Johansson. I hörnet verkade tills för en tid sedan Pub 1 och nu Pub Frans. Men tidigare fanns här under många år Möbelhörnan som jag minns ifrån min barndom.

I bokverket Ålands bebyggelse av år 1963 finner vi här Möbelhörnan (Nikula & Co.)

Postadress Torggatan 1. Mariehamn Tel. 11327

Bildtext: Firman grundad 1931. Familjebolag. Firman inköptes 1938 från Möbelfabriken Asko. Specialitet: Möbler och mattor. Skol och kontorsmöbler, köksinredning samt textilier för dito. Belysningsarmatur. Utställningslokalens golvyta c:a 400 kvm. 

I ett tidigt 1930-tal kommer till Åland en yngling Juhani Valfrid Nikula med mycket lite svenska i bagaget. Han var uppväxt i Tavastland inte långt från Lahtis stad. Där var han personligt bekant med en herre vid namn Asko som var möbelfabrikör. 

Valfrid arbetade först som dräng på olika åländska gårdar trots sin merkonomutbildning. Det var på Föglö, i Sund och i Lemland. Han insåg tidigt hur viktigt det var att kunna svenska. Han pluggade och pluggade och använde ibland bibeln som hjälp. 

Valfrid träffar en Kökarflicka, Anna Öberg, och de gifter sig och får småningom fyra barn. Två flickor och två pojkar. Jag samtalar en dag med den ene av dem, Eila Olofsson, och hon berättar glatt om den fina tid i Mariehamns absoluta centrum, ja hon var faktiskt född i butikshuset, i övre våningen ovanför möbelbutiken. 

Valfrid Nikula grundar familjebolaget Nikula & Co vilket bestod av Eila och hennes föräldrar och de blir möbelhandlare för Asko på Åland under namnet Åbo Möbel. 

Då jag i det Digitala tidningsbiblioteket söker fram uppgifter på familjeföretaget Nikula & Co och Möbelhörnan, finner jag i tidningen Åland av den 29.4.1949 följande notis:

-Vi kan snart se tillbaka på en 20-årig verksamhet på Åland, säger direktör V. Nikula, och det är med glädje vi kan se hurusom vårt företag följt med utvecklingen och verksamt bidragit till höjandet av möbelkulturren. 

- Vår firma grundades år 1931 som en filial till Asko-koncernen men sedan 1947 är rörelsen självständig och i stället arbetar vi nu som auktoriserad återförsäljare av Asko-produkter. Det är givetvis tack vare förbindelserna med denna Finlands största möbelfabrik som vi lyckats upparbeta vårt företag till det som det nu är. Asko-koncernen som grundades och fortfarande leds av industrirådet August Asko-Avonius, är belägen i Lahtis och sysselsatte i slutet av år 1947 över 1.400 personer. Det är inte bara i Finland Asko-namnet är välkänt utan tack vare en betydlig export till många länder , särskilt till England, har dess namn blivit känt även utanför Finlands gränser. 

- När jag år 1933 kom till Åland och övertog Åbo Möbel som firman då hette, var jag redan genom studier hos Asko-fabrikerna inkommen i branschen. Då tillhandahölls här mest möbler av enklare slag men genom ökat utställningsutrymme kunde vi tillhandahålla mångsidigare möbelsortering och sålunda erbjuda allmänheten större möjligheter till inblick i en högre möbelkultur. Numera säljer vi till hela Åland uteslutande kvalitetsmöbler. Det är ej alls ovanligt att man även till landsorten köper stilmöbler såsom renässans, barock, chippendale m.m. vackra saker varför tendenserna till en god och trivsam hemmiljö äro påtagliga och det behöver inte alltid vara dyrbart, men stil och kvalitet är fordringar som våra kunder inte alls har prutat på. Detta gör att vi alltid strävar till att ha i lager möbler och tyger av absolut högsta kvalitet. Och tack vare Asko-fabrikernas rikliga urval av vackra och stilrena saker, som  alltid är en produkt av en arkitekts hand samt därtill alster från andra framstående fabriker i landet, kan vi stå kundkretsen till tjänst med det yppersta inom branschen. 

-Vår affär är därtill ortens äldsta verksamma möbelfirma och vårt valspråk har alltid varit: kvalitetsvaror till humana priser 

Möbelhörnan V. Nikula & Co Mariehamn Tel 1327

Det nya firmanamnet är Möbelhörnan. Så lyder en annons i tidningen Åland år 1947. De röda markeringarna härleds från mitt sökord i det Digitala tidningsbiblioteket.

Under 1940-talet finner man många annonser om Asko-möbler. Här i tidningen Åland av den 26.11.1948. 

Keijo bokskåp hållbar skönhet till billigt pris. Möbelhörnan. Ensamförsäljare för Asko-möbler på Åland.

I tidsenlig anda Nyhet Juulikki rökbord införd i Åland den 3.12.1949

Ny lösning De världsberömda hyllorna Lundia nu i Finland

Så även på Åland. Annons i Åland den 22.9.1949. Och jag som trodde att Lundia var något från senare tid.

Annons i Åbo Underrättelser den 25.8.1945. Här tillsammans med Algot Johanssons skoaffär under samma adress. Ja, det blev säkert förmånligare med gemensam annonsering.

Ännu en nymodighet. De mycket efterfrågade spalieerna (blomställ) i olika storlekar anlänt.

Annons i Åland den 11.11.1948

Man skulle även hålla utställningar i sin butik. Här en då ännu kanske okänd åländsk konstnär lektor Nils Byman. en intresserad och flitig amatörmålare, i en julutställning. Byman hos Möbelhörnan. Tidningen Åland den 25.11.1947. 

När jag ser mig om i mitt eget hus märker jag att jag tror mig innehava någon Asko-möbel. Jag är säkert inte ensam, i så gott som varje åländskt hem finns kanske en möbel ifrån Möbelhörnan. Affären som fanns i hörnet på fastigheten Torggatan 1 i Mariehamn. 

Denne affär finns på min näthinna då jag som liten pojk tillsammans med mor och far satt i Herman Sudhoffs buss och väntade på att klockan skulle bli 4 för avfärd till Finby med Sundsbussen och dess ändstation vid Sunds Andelshandel. 

Snickrat i Godby den 29 december år 2023

Johan G. Granlund

Consa en åländsk livsmedelsindustri under 1940-talet

 

Denna glada marmeladetikett fick jag bara av en tillfällighet syn på i ett finskt antikvariat. Eftersom Consa för mig var förknippat med Valio glass och dess ostar blev jag nyfiken. Som under många år ansvarig föreståndare för livsmedelsbutiker i Mariehamn hade jag mången gång samtalat med det driftiga paret Runar och Arlene Granlund vid beställningar av dessa produkter. Jag visste också att detta företags namn fanns på näthinnan som den sommarrestaurang man ibland stannade till invid på Torggatan 32, bakom stadshuset som man uttryckte sig på den tiden.

I boken Ålands bebyggelse från år 1963 är denna bild införd med följande bildtext:

Consa

Postadress Torggatan 32 Mariehamn Tel 11744 och 11799

Firman grundad 1942. Innehavare: Dir. E.R.Granlund. 2 affärer. Bar och restaurant i egen fastighet. Consa Bar vid bussplan. Representant för Valio samt Mejeriernas Centrallag. Glass och ost från centrallager i parti.

Den bar som framgår fanns vid bussplan är nuvarande Marie bar. Mejeriernas Centrallag var för mig ett okänt bolag. 

Då jag inför detta blogginlägg sökte uppgifter om Runar Granlunds verksamhet fann jag att den från Närpes ankomna konsulenten Erik Runar Granlund var en stor föregångare inom förädling av produkter från lant-och trädgårdsprodukter. Ja, hans initiativkraft var stark och den rörelse han först tillsammans med ett par andra kompanjoner skulle initiera var enligt åländska mått mätt gigantisk. Han visade en oerhörd förmåga att tillvarataga det som åkrar, trädgårdar och skog kunde frambringa och såg möjligheter i allt. Att endast några år efter kriget starta upp marmeladtillverkning av åländska äpplen samt importera Marockanska apelsiner och av dem tillverka 2 tusen burkar per dag var sensationellt. Att förstå vidden av detta är omöjligt då man tänker på att t.ex. socker var oerhört svårt att få tag i och ransonerat för vanligt folk. Jag anser nu att Åland har Runar att tacka för den i dag fantastiska äppelodlingen är vad den är då han i tid såg till att skapa förutsättningar och intresse för åländsk äppelodling och se möjligheterna att få ut dem på marknaden. 

Vi skall här ta ett djupdykning i det Digitala tidningsbiblioteket för att ta reda på vad som skrevs i tidningspressen om honom samt hur han via tidningsannonser marknadsförde sina produkter och tjänster.

I en lång intervju i Åland av den 28.4. 1949 kan vi läsa hur Runar Granlund berättar om verksamheten och jag tar upp den hela för den är så intressant. 

- Redan flera år före kriget talades ofta om att en åländska fruktförädlingsfabrik borde komma till stånd för att tillvarata åländska äpplen och bär. Ingenting blev dock gjort för saken kanske därför att det inte är någon lätt sak att driva en industri på Åland med dess begränsade avsättningsmöjligheter. Överproduktionen måste sändas till andra delar av landet och härvid spelar frakten en synnerligen viktig roll i de ekonomiska beräkningarna. Den man som dock tog sig an denna krävande uppgift var direktör R. Granlund som år 1942 startade Consa, en åländsk fruktförädlingsindustri i avsikt att gagna den åländska trädgårdsodlingen, tog kraftiga tag och lyckades.

Det var visserligen ingen lämplig tidpunkt för start av en dylik fruktförädlingsindustri säger dir Granlund. Krigstida restriktioner voro då rådande och endast fabriker som arbetat före kriget erhöll tilldelning av sötningsmedel. Vi voro därför tvungna att inrikta förädlingen på halvfabrikat med osötade äppel- och bärmoser, vilka såldes till någon äldre fabrik med sockertilldelning. Såsom utfyllnad till vårt produktionsprogram förekom också partihandel med trädgårds- och jordbruksprodukter. 

Förhållandena under krigsåren voro många gånger rent besvärliga genom att en utökning av produktionen inte var tänkbar, ty bristen på ingredienser, sötningsmedel och emballage satte ständigt hinder i vägen År 1945 antog dock vår omsättning större proportioner och 1946 inköptes egen fabriksfastighet vilken tillbyggdes och moderniserades. Nya och moderna maskiner anskaffades och företaget fick vind i seglen genom att folkförsörjningsministeriet godkände sockertilldelning för vår produktion men dock så begränsad att vi inte kunde utnyttja fabrikens hela kapacitet. Vår produkter utgjordes nu av marmelad, tomatsallad, safter och läskedrycker. Vid full produktion kunna vi tillverka cirka 2 tusen burkar marmelad per dag förutom övriga artiklar. Senaste år var dock sockertilldelningen rikligare och produktionen ökade med 100 %

De höga arbetslönerna ledde till en vittgående centralisering både beträffande den mänskliga arbetskraften och inom företagets maskinpark för att driften skall kunna hållas lönande. 

Det åländska råmaterialet är dock på långt när inte tillräckligt för vårt behov och inte heller av god kvalitet, varför endast 10 % av produktionen kunnat täckas av eget material, resten har inköpts från Italien, Holland, Ungern och Danmark. Just nu har vi p inkommande från franska Marocko 10 ton skurna apelsiner för tillverkning av apelsinmarmelad, som vi hoppas kunna sända ut i handeln den närmaste tiden.

Beträffande försäljningen framhåller dir Granlund vidare att cirka 90 % av produkterna exporteras till fastlandet där efterfrågan varit glädjande stor. Många äro dock de åländska affärsmän och konsumenter som försökt gynna ett företag på åländsk botten, ty genom gott samarbete och förtroende uppnås goda resultat och vi hoppas kunna hävda oss till fromma för det åländska näringslivet.

Den 11.6.1946 finner vi följande notis i tidningen Åland.

Efter att inledningsvis hetat Ålands fruktförädlingsfabrik E.R. Granlund & Co  ändras namnet till  Consa E.R. Granlund & Co.

Tidningen Åland den 16. 12. 1947

Gynna åländskt! Denna slogan införde redan Granlund i medlet av 1940-talet, således är detta inget nutida fenomen. 

Genom att sälja Edra varor till oss Vi köper fortfarande industriäppel, nypon små gröna tomater, pumpor och tobaksblad. Efter särskild överenskommelse köpa vi även prima torkad lök.

E.R. Granlund & Co. Fruktförädlingsfabrik Torggatan 32 Tel. 1744

Tidningen Åland 14.8.1948

Tidningen Åland 13.8.1947

Tidningen Åland 16.11.1946

Vi köpa alla dagar Tobaksblad av både fjolårets och årets skörd. Förutom bladen böra även bladskaften vara torkade. Tobaken kan alldeles varit packas i säckar och skickas direkt till oss. 

Längre fram i tiden skulle Consa bli förmedlare av Valios breda sortiment av ost- och glassprodukter.

Här meddelas den ärade allmänheten att generalagenturen för vår pilsner erhållits av Firma Consa, inneh. E.R. Granlund Mariehamn och hoppas vi i fortsättningen vinna den åländska kundkretsens förtroende

Loimaa Ölfabrik A.B Loimaa.

Under dessa år fanns ett flertal annonser efter chaufförer, packerskor och kontorister infört i tidningen Åland. Här erhåller kvinnor packningsarbete vid fabriken. 

Namnet Consa anses vara härlett ur ordet konserv och aktiebolag

Trots namnlikheten Granlund är vi inte släkt.

Constaterat i Godby den 20 december år 2023

Johan G. Granlund

Svenska ord i ukrainska språket

 Jenny Nyströms julkort

Men titta vad många ord vi hittat som är så lika i både svenska som i det ukrainska språket.

Jenny Nyström var en svensk konstnärinna som levde åren 1854-1946. Hon gjorde sig känd som julkortsillustratör vars produktion sträckte sig till över sexhundra fantastiska julkort som används än i dag. Det motiv som mest sammankopplas med henne är hennes gestaltning av skalden Viktor Rydbergs dikt Tomten. 

Midvinternnattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma

Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma

Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran

snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken.

---------------

Många är även de ålänningar som samlar på Jennys Nyströms julkort och jag vet en person som innehade alla.

Vad jag i samband med framtagande av bilder för denna blogg fick ögonen på var det stora antal ord vi har i svenskan som är väldigt lika i det ukrainska språket. Ja det är flera tiotals ord som jag och min ukrainska hustru Irina nedtecknat. Vi förvånas varje gång då vi hittar dem och skrattar ibland åt likheten. De flesta av dessa ord har inte kommit in via ryskan utan de är direktkopplade till varandra. Vi hade ju för över tusen år sedan en gemenskap med Ukraina, eller Kievan Rus som detta väldiga rike hette, med vikingatidens färder längs floder till Konstantinopel. Ja, hela ryska rikets namn härleds ju ifrån Rus, rusernas land.

I julkortet här ovan ser vi tomten komma åkande i sin släde i det vackra snöfyllda landskapet. Då fann vi att ordet häst på ukrainska är hist och flera hästar hosti. Han sitter på kuskbocken och den kallas volokyshi och själva kusken är en kuchar. Runt sig har han en pläd som faktiskt är pläd på ukrainska. I handen håller han en lykta en lyhtar.  

Då färden är slut ställer han in hästen i stallet och det är då till stoilo eller stajjna om där finns andra djur. Stoilu ja, vår hästflicka benämns ju sto. På stallsväggen hänger han upp selen-sällan och det är sidlå på ukrainska. Kanske där även hänger en sadel.

Nu har tomten gått in i sin stuga genom den fina dörren-dveri och sätter på klinkan-klanka. Han tänker genast på katten-kit och ger den mjölk- moloko. I stughörnet står en säck-misåk. Tomtens pjäxor är snörda-chnorki. Skulle det vara slaskigt före ute skulle han ha galoscher-haloshi. Under sina byxor har han kalsonger-kalsoni. När han klär upp sig har han kanske kravatt-kravattku. Hans rock paltå-paltå har flera knappar-knopka. Inuti rocken har han ett fodral-fodlar där han gömmer nycklarna till gårdens hus. Hans skomakare har gjort klackar åt honom- kabluk. Kanske han ibland använder käpp-tsip. I stugan ser vi en kista-skrinja, där finns säkert kanske ett skrin-skrinka eller varför inte ett schatull-skatulka. Tomtens stuga värms av en stor kamin-kåmin. Han kanske tvättar sig i en balja-balia. 

 Fönstren har säkert blyinfattade glas denna tid, ja ja bly är blisna på ukrainska. Mellan fönstren har han satt mossa-moset eller kanske vadd-vata. Då gården är full med snö tar han sin spade-shpatel och skottar bort snön. 

Efter att tomten givit katten moloko tar han fram lite mat åt sig själv före gröten och det är den hemlagade rullsyltan-rulka. Till varje jul tillagar han även en aladåb-holodetz, den smakar för tomten smaskens-smatsnå. Denna tid hade man mycket salt-sil i maten. På gården kanske finns gäss-husak. Han kanske fiskar i den näraliggande sjön där han får gös-jörsh, eller torsk-triska. Det är inte alla dagar han äter färskt bröd, då äter han skorpor-sohar. När han kokar potatis tar han fram en stor kastrull-kastrulya, då tar han på sig sitt förkel-fartuk.  

Går till visthus och redskapsbod, känner på alla låsen

korna drömma vid månens ljus, sommardrömmar i båsen

glömsk av sele och pisk och töm, pålle i stallet har ock en dröm

krubban han lutar över, fylls av doftande klöver

-------------------------

Ja så skaldar Viktor Rydberg om tomtens gårdshus han har att bevaka vi kan kalla dem en byssja, vad är det på ukrainska? Jo, sbissja. En samling uthus på gården. Han var välkaste tomten i byn skulle min farbror Janke säga! Men vad, han är ju velitsnij på ukrainska och velikij på ryska. Stor stark och duktig.

Kanske det inte är en tillfällighet att den blågula färgen finns i båda länders flaggor! ?

Ingegerd, kungadotter av Sverige och Storfurstinna av Kievan Rus nuvarande Ukraina.

Ingegerd Olofsdotter, dotter till Sveakonungen Olof Skötkonung. 

Olof Skötkonung övergick med hela sin familj till kristendomen och döptes av missionären Sigfrid vid Husaby källa. Trots sin kärlek till norske tronarvingen också han en Olof bestämde hennes far om att hon skulle gifta sig med Kievan Rus tronarvinge Jaroslav den vise. 

Ingegerd skulle bli stammoder för nästan alla Europas konungaätter inklusive Rysslands. Ingegerd var en vacker och klok kvinna som vann stor uppskattning i Kievan Rus. Ingegerd Olofsdotter var född cirka år 1000 och avled 10 februari år 1050 i Kiev. Hennes reliker vilar invid sin makes i Sophiadomen i Kiev. 

Ryssarna som vill pådyvla henne en rysk helgongloria som Sankta Anna. De vägrar visa denna Annas dna testresultat, och vars reliker vilar i Novgorod. Däremot har experter ifrån Ukraina i samarbete med polska forskare utfört dna test på Ingegerds reliker och med ledning av denna har ovanstående bild framkallats. Hon var en nordisk skönhet med nordiska drag och kroppsbyggnad. Detta erkände redan kommunisterna på 1930-talet då hennes gravvård öppnades i Kiev. 

Texten uppdateras

Tecknar den 4 december 2023 i Godby

Johan G. Granlund