söndag 20 april 2014

Glad Påsk - på ryska och svenska



                                                 
                                                 Påskkort från 1950-talet
                           
                                 Glad Påsk! Ja så hälsar vi varandra i norden på svenska.

I Ryssland däremot hälsar man i dag varandra med att den ene säger till den andre: Hristos Voskres! Kristus är uppstånden Så svarar den andre med: Voistinu Voskres! Ja han är sannerligen uppstånden.

Vem kunde för 25 år sedan tro att denna sed skulle bli allmän i detta land, där religiositeten endast utövades inom hemmets fyra väggar och där allmänna gudstjänster fick firas i hemlighet i skogar och slutna rum.




När skall påsken firas? Jo, den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Denna formel hör till de ramsor jag aldrig kommer att lära mig utantill, kanske jag inte är ensam om det.
Den kan således firas som tidigast den 22 mars vilket den gjorde år 1818 och kommer att nästa gång göra år 2285.
Påsken kan senast firas den 25 april vilket den gjorde år 1943 och kommer att göra nästa gång år 2038. Om allt detta bestämdes vid det berömda kyrkomötet i Nicea år 325 e.kr.




Vår påsk har sina rötter som så mycket annat ifrån den judiska religionstraditionen. Den härstammar i sin första form från judarnas eller om vi säger Israels barns uttåg ur Egypten.

Vår nuvarande påskhögtid varar sedan gammalt i 50 dagar med fastetiden och avslutas i pingsttiden.




Den s.k. påskveckan börjar med  "palmsöndagen", den dag då Jesus red in i Jerusalem på en åsna och folket strödde palmkvistar framför honom.
Måndagen kallades för "blå måndag eller svarta måndagen", det var den dagen skorstenarna skulle fejas och sotas.
Tisdagen kallades "fläsktisdag eller vita tisdagen".
Onsdagen var "dymmelonsdagen", den dagen påbjöds påskfriden. Då bytte man ut kyrklockans järnkläpp till en av trä, s.k. trädymmel. Dagen kallades även "askonsdagen".
Skärtorsdagen härrör från ordet skära alltså rena och tvätta. Den dagen tvättade Jesus lärjungarnas fötter samt åt nattvard med dem. Fram till 1700-talet fick man inte arbeta denna dag. I stället jobbade man med att skydda sig mot häxorna som for till Blåkulla. Man gömde alla kvastar samt målade kors på dörrarna.
Fredagen är som bekant långfredagen. Under denna dag arbetade man inte, utan klädde sig i svart och höll sig inomhus. Denna dag tog man även in påskriset som man skulle risa barnen med.
Påsklördagen samlade man ris och eldade brasor för man ansåg att denna dag återkom häxorna från Blåkulla.
Påskdagen, denna dag uppstod Jesus från det döda och nu avslutades fastetiden.
Annandagen återvände allt till sitt vanliga, är numera en röd dag i allmanackan och från 1920-talet inföll årets biopremiär i Sverige.




Påskmaten på Åland är med utgångspunkt från mina egna erfarenheter massor av kokta ägg, memma och palvat fläsk. Så var det i min barndom. Jag minns att vi skröt med hur många ägg vi hade stoppat i oss och rekordet hölls av en som vräkte i sig 20 stycken.

Äggätandet till påsk lär ha startat med att under fastetiden började hönsen sin värpperiod och levererade mycket ägg. Dessa passade man då på att äta upp till påsken. En naturlig följd av detta värpande var att de värpsjuka hönorna passade på att lägga sig i ägghögen och därav våra påskkycklingar på påskkorten.

Mina vänner i Ryssland äter i dag en kaka benämnd "Kulich" även kallad kex. Den består av en dessertkaka formad i rund form med glasyr på toppen.


                                                 
                                                         5 nybakade Kulicher

Man äter även olika slags piroger samt pasha som är en kvargprodukt.
Här äter man även påskägg vilka man målat i glada färger. En del av äggen tar man med sig i en korg och för till kyrkan för att prästen skall välsigna dem med heligt vatten.





I Finland och på Åland äter man sedan gammalt memma. Det är en produkt som härleds från "det osyrade brödet" ur den judiska traditionen. Den är baserad på malt och senare har tillkommit socker och apelsinskalssmak samt äts med grädde o mjölk samt sockerströ.
Förpackningen som numera är av papper kallas för "riva". Namnet från den tid då man tog björkbark och tillverkade en fyrkantig ask av det.

I Sverige är denna maträtt ganska okänd och klassisk är följande berättelse: En finsk kvinna boende i Stockholm fick av sina föräldrar under kriget tillsänt sig ett matpaket innehållande bl.a. memma. På paketet stod som adress: Rouva Miuka Koskitar. Då den svenska tulltjänstemannen skulle syna paketet hade det gått sönder lite i ena hörnet just där memmarivan låg och lite av dess innehåll hade runnit ut. Då utbrast han: Aja baja, men man ser ju att det är "råa koskitar"!

En annan sak passande i sammanhanget. Det är för mig en gåta huru det finska folkets toalettbestyr måste benämnas som det ryska folkets heligaste högtid, Paska.





Jag har här haft glädjen att få dela med mig av min lilla samling av gamla påskkort.

Denna sed att skicka påskkort till varandra kanske numera har upphört men som allting annat kanske den kommer tillbaka en vacker dag.


Glad Påsk!
Hristos Voskres!
Voistinu Voskres!


Värpt i Godby påskdagen den 20 april år 2014

Johan Granlund





torsdag 17 april 2014

Klintens Plåt Ab och historian om "plotn"




                                      Mässingsplåten framför spisen är nu på sin plats


Här ser ni min nya och fina "mässingsplot" som jag väntat på en lång tid och nu äntligen fått insatt.
Men ni kan inte i er vildaste fantasi förstå vad jag träsade för att få fram denna skapelse.

Det finns ett uttryck sen gammalt att: Då katten är borta dansar råttorna på borden och aldrig har väl följande berättelse varit mera relevant. Ja, den kan eventuellt på universitetsnivå tjäna som studieobjekt för hur det kan gå när ägaren lämnar företaget och går in i politiken, i detta fall som åländsk näringsminister.

Då vi slipade golvet i köket togs den gamla skyddsplåten bort och blev då skadad. Den var tidigare av svartplåt men nu sade mitt sinne för färger att kanske det inte skulle vara så dumt med mässing denna gång.

Det var efter senaste jul som jag tog tag i projektet. Av några gamla omslagspapper skapade jag en mall och ni kan förstå att för att få den snyggt uppritad fordrades att dessa mina 83 kilo lades på rygg framför spisen och med blyertspenna skulle den vackra rundbågen avritas under pappret.
På papprets ovansida skrev jag ned alla måtten samt instruktioner för hur falsning skulle göras samt mina kontaktuppgifter.
Jag tog pappersmallen och for till stan, till Klintens Plåt Ab, i januari 2014.


                                   
                                                 Klintens Plåt Ab i Mariehamn

Hit for jag med mallen för varför inte, jag hade ju i många år anlitat dem redan då de var i "Dahlmans" fastigheten på Strandgatan. Dit som jag i min ungdom sålde bisamråttsskinn till farbror Birger.

Nåja, vid Klintens Plåt togs jag emot av en ung herre som verkade seriös och intresserad av mitt ärende men han förklarade att just då hade de inte mässingsplåt men lovade att ta hem så fort som möjligt i samband med annan beställning. Yes, sade jag jag kan vänta lite för jag skall själv på en utlandsresa någon vecka, men ni kan ringa mig och berätta vad som händer. Jo, jo, men vad är ditt telefonnummer nu igen sade han, tog fram ett block och skrev ned det för säkerhets skulle på ett skilt papper.

Jag kom hem i början av mars och tänkte att nog var det väl underligt att inte någon har ringt om min plåt så jag kontaktade dem på nytt.
Nu svarar en annan person som jag inte tidigare pratat med att han kände inte till fallet men skulle höra med den förra killen som eventuellt hade pratat med mig.
Dagen efter ringde jag på nytt och då får jag det häpnadsväckande svaret att "de hade tappat mallen". Oj oj oj då, stammade jag fram, men har ni tappat bort min telefonnummer också?
Jo, svarade han vi vet inte var allt är, men kom in du så skall vi fixa den nya plåten medan du väntar sade han.

Jaha, då var det att på nytt göra en mall och ni vet hur det ser ut. Jag hade då inte lämpligt papper och funderade hur jag skulle få tag i kartong. I uthuset hittade jag kartong som barnen i tiden använt som teckningsmaterial.
Nu iväg till Klintens Plåt igen med mallen. Då jag kommer dit säger det att: Nej vi har inga mässingsplåt den är slut!!! Va, är den slut, så ni har haft mässingsplåt en kort tid medan jag var borta och kontaktade inte mig och nu är den slut igen?



                    Skylten som visar vägen till Plåtslageri Klingbergs på vägen mot Norrsunda

Väl hemma slog jag upp i gula sidorna på rubriken, Plåtslagare, och hittade Plåtslageri Klingbergs.
I sortimentslistan stod det att de hade mässingsplåt.

Jag kontaktade dem och frågade om de kunde tillverka en skyddsplåt till mig i mässing? Jo sade de kom in bara så ordnar det sig! Detta var en tisdag och på fredagen ringde man mig och berättade att nu är plåten färdig. Nåmen tackar tackar! Men en sak, jag har så liten bil och ingen dragkrog till släpkärran, kan ni köra hem den till mig, har ni vägarna förbi? Jo sade den vänliga mannen, jag far förbi dig i morgon vid tvåtiden och tar den med mig.
Allt detta hände alltså inom samma vecka i april.

Jag ser nu att Klintens Plåt Ab har monterat ned skylten ovanför dörren, men funderar de på att byta namn borde i det nya namnet inte finnas orden plåt och service för det hade de inte i mitt fall i alla fall.

Av en outgrundlig anledning tog inte båda våra lokaltidningar in denna artikel.

Plåtat i april år 2014

Johan Granlund



Tidningen Åland, den 10 november år 2015.

Familjen Karlström vill sälja Klintens plåt.