Så ser den mystiska namnbrädan ut som hänger över en salsdörr på Kökar. Andromeda är det frågan om och skylten är cirka 2 meter lång, i ädelt trä, guldbokstäver - Andromeda.
Artikeln om denna skylt fann jag i en Ålandstidning från medlet av nittonhundrafemtiotalet. Länge låg denna bild i mitt arkiv och även artikeln hade jag sparat länge förrän jag började fundera över skyltens ursprung. Plötsligt hade jag i min hand en bok jag köpt på en loppis och där hittade jag svaret. Många är de lärde och ja, många professorer, har då de bott på gårdens gästhem berättat för ägaren till stället att; när vi kommer hem ifrån vår Kökarresa skall vi meddela er sanningen om skylten och varifrån den härstammar. Ingen hade hört av sig. Ja, till och med vår åländske professor Mats Dreijer lovade höra av sig, men icke.
Det var till slut den självlärde nyfikne och envisa (målmedvetna) hembygdsforskaren Granlund som kom med svaret. Som en ödets nyck skulle jag hitta svaret på gåtan i en gammal bok av Z. Topelius med titeln:
"Stjärnornas kungabarn"
Vi börjar från början.
Nedan följer tidningsartikeln som nu har nära 70 år på nacken.
200-årig namnskylt från strandat fartyg en gåta som många forskare gått bete på.
- Gamla gästgiveriet i Karlby - gården, som med sina 480 år på nacken är en av de äldsta i Kökar, kallas Heka - ägare är fiskaren Oskar Carlström. På gården har man sedan över 200 år tillbaka i tiden att uppvisa en rarietet i form av en gammal namnskylt från ett segelfartyg.
Skylten är drygt 2 meter lång och utskuren i något utländskt mycket hållbart och fint träslag. Den är synnerligen väl bibehållen. Skylten högra sida är vackert utsirad, medan den vänstra sidan slutar i en harpunliknande spets. Ursprungligen var skylten mörkgrön men namnet Andromeda i förgyllda bokstäver. Andromeda är namnet på en stjärnbild.
Oskar Carlström berättar att man enligt hörsägen hade funnit namnskylten vid Brunnskär utanför Karlby för drygt 200 år sedan. En gammal kyrkväktare vid namn Rosenblad, han kallades allmänt för "Väktarn", hade härom berättat för Carlström för cirka 50 år sedan. Rosenblad var då en man på cirka 97 vårar. Man förmodar, att namnskylten härstammar från ett svenskt fartyg, som troligen förlist med man och allt ute vid Brunnskär. Många lärda män har studerat skylten och i urkunderna försökt efterforska det fartyg som den tillhört. Men det har tillsvidare inte lyckats. Professor Edvard Westermarck bodde under sin studietid fyra somrar hos Carlströms i Kökar och var synnerligen intresserad av skylten. Han bedrev även energiska undersökningar för att om möjligt kunna utröna, vad det i tiden var för ett fartyg men troligen under storm, hade förlist och mött sitt öde ute vid Brunnskär. Men till någon klarhet i saken kom han aldrig.
Senast har skylten varit föremål för ett par rikssvenska läkares intresse. De vistades förra sommaren under sin semester hos Carlströms och blev eld och lågor när de fick se skylten. De lovade att de för sin del vid återkomsten till Stockholm noga skulle söka forska efter Andromeda i gamla papper. Men de har tillsvidare inte låtit höra av sig. Självfallet har skylten även varit föremål för landskapsarkeologen Mats Dreijers speciella intresse. Men inte heller han har tillsvidare lyckats utröna vad det var för ett fartyg som i tiden förliste och bar denna namnskylt.
Nu hör det till saken att många personer uppträtt som hugade spekulanter på den vackra skylten. Men har lovat Carlström guld och gröna skogar bara man fick övertaga skylten. Men Carlström har tackat nej till alla anbud.
Förresten lovade han i tiden professor Westermarck att aldrig sälja skylten så den får förmodligen sitta där den sitter i Carlströms vackra hem.
Om professor Westermarck berättar Carlström att han var en högst fängslande och genomgod personlighet. Som ett exempel härpå berättar Carlström att han en gång när professorn just kommit hem ifrån Marocko blivit inbjuden till honom i Helsingfors på några dagar. Det hade varit en upplevelse som säger sig Carlström aldrig skulle glömma. Professorn hade varit älskvärdigheten själv. Han såg noga till att det inte gick någon nöd på sina vänner ifrån Kökar. Och han underhöll dem med många fängslande skildringar ifrån sin marockanska resa.
Det skulle vara intressant att någon gång få en förklaring över namnskylten ifrån det okända fartyg som förliste vid Brunnskär en stormnatt för drygt 300 år sedan.
Zacharias Topelius "Skrifter" titel Stjärnornas kungabarn
Vågornas lekboll
Den 16 september 1642 gick hennes majestäts örlogsbrigg Andromeda till segel från Åbo med destination till Norrköping för att där utbyta sina sexton malmkanoner mot lika många järnkanoner av billigare metall och den förbättrade konstruktion, vilken kronans kommissarie herr Louis De Geer nyligen begynt tillverka efter modeller från holländska flottan. Andromeda hade rykte om sig att vara en av kronans styvaste sjöbåtar och fick nu tillfälle att visa sin överlägsenhet. Hon befann sig på höjden av Gotska sandön mitt i Östersjön, när hon överraskades av dagjämningsstormarna och nödgades ligga hårt upp i vinden föra att hålla kurs på de gentemot liggande Norrköping. Östersjön är, som bekant, ett lättsinnig hav, det uppröres lätt och kan lika hastigt åter lugna, men efter ett utbrott av vresigt lynne äro dess kuster betäckta med spillror.
Det var middagstid, regnbyar, och sydvästvinden, som hade fritt spelrum över den vida flackan av öppet hav i söder, tillväxte i raseri, när han pressats tillsamman i Kalmar sund, släkt Ölands kalkdamm och tagit ett bocksprång över nordvästra kusten av Gotland. Det gick hög sjö, Andromeda låg för styrbordshalsar och sökte förgäves komma under skydd av svenska vallen. Hon krängde starkt, doppande sina rår i den vita vågen. Däcket låg snett, där behövdes balanseringskonst för att röra sig och att lyda en order. Allt vad löst låg ombord rullade över åt läsidan, den ena sjön efter den andra slog fräsande över babords bog men fram skulle Andromeda. Hon var av finskt virke, byggd på Räfsö varv utanför Björneborg och likasom detta icke hade varit nog att intyga hennes nationella halsstarrighet, fördes hon av unge Herman Fleming, vars hela släkt var känd som den envisaste av alla envisa finnar.
Herman Fleming var son till den berömde riksamiralen Klas Fleming och från barndomen uppfostrad till sjömansyrket. Stadd på utrikes resor för att utbilda sig till sin faders efterträdare, hade han, tjugotre år gammal denna höst tillfälligtvis besökt Villnäs gård i hemlandet, där Andromeda kommenderades till sjöss, och utbett sig att få föra briggen över till Norrköping. Det var hans första lärospån som befälhavare, fram skulle båten och fram skulle han, om det ock blåste stickor. Den unge kaptenen hade nyss övertygat sig att kanonportarna i lä voro tätt tillslutna. Nu satt han med ett tåg om livet på akterdäck, med den stadiga trumpna blicken riktad än på rorskarlen, än på den i en masurbytta likaledes fastsurrade kompassen.
Briggen reste sig stampande med en våldsam ryck mot vågsvallet och krängde strax för en ny vindstöt. Seglen backade, en störtsjö högre än sina föregångare, slog över bogen. I detsamma hördes ett brak, däckskanonen i lovart ytterst mot fören hade lossnat i sina surrningar och rullade med lavetten tungt mot läsidans reling. Ett ögonblick ännu och han skulle med sin ofantliga tyngd hava krossat bordläggningen, lösryck en spant ur briggens sida, tagit överhalning och störtat i havet. Men i rätta sekunden kastades i hans väg ett ekblock som legat i närheten och lyckades hejda kolossen. Briggen föll av två streck för vinden och resten likasom dragande andan sina rår ur vågsvallet.
Vem var då denne Herman Fleming?
För att forska mera om denne man beslöt jag att göra några sökningar på nätet. Jag ville ha reda på om "sagofarbrorn" Zakarias Topelius hittat på denna historia. Mina misstankar kom på skam. Vi har här att göra med en sjöman av högsta rang. Jag läser följande om honom i Svenskt Biografiskt Lexikon.
Han föddes den 17 oktober år 1619 i Villnäs Finland så att Zakarias beskrivning av den då år 1642, 23 årige ynglingen stämmer exakt.
Hans far var Clas Larsson Fleming och mor Christina Lisa Arvidsdotter Posse.
Herman Fleming deltog efter sjömilitära studier i utlandet i sjötåget år 1644 som skeppskapten och han var verksam inom den holländska flottan. Herman studerade skeppsbyggnad i Nederländerna. Han tjänstgjorde på holländska örlogsfartyg i olika sjöslag år 1642 och vid hemkomsten blev han kapten på "örlogsfartyget" i svenska flottan år 1644.
År 1645 tilldelades han amiralsgrad och blev år 1650 rådman.
Herman Fleming innehade herrgård i Louhisaari Finland,
Åren 1664 till 1669 var han generalguvernör för Egentliga Finland och Österbotten.
Herman Fleming dog år 1673.
Karta över området, sydvästlig storm och namnbrädan flöt till Kökar Brunnskär.
Nuvarande ägaren till gården Heka är underrättad om fyndet och känner sig nöjd.
Tilläggas kan att orsaken till att någon inte hittat briggen Andromeda är att på min fråga till Marinhistoriska museet i Stockholm angående fartygsregistrering på 1600-talet meddelade intendenten att denna tid fördes inte regelmässiga listor över fartygen. Detta förfarande kom senare.
Zacharias Topelius
Porträtt av Maria Wiik
Vem var då Zacharias Topelius?
Om jag själv får bedöma är han en av Nordens största författare med ett tusental alster. Han var min sagofarbror som liten pojk, då jag läste om samepojken Sampo Lappelill. Han var för mig den som psalmen skrev den vackraste julsången exempelvis "Giv mig ej guld ej glans ej guld ej prakt" och som visskrivare i "Björkens visa". Under min köraktiva tid med den undersköna texten i "Blommande sköna dalar". Inom lyriken oslagbar med "Fältskärnas berättelser" och inom historieforskningen "Finland framstäldt i teckningar", där han i 450 sidor från år 1845, beskriver alla Finlands landskap. Inom teaterns värld minns jag som ung då stycket "Regina von Emmeritz" framfördes på Kastelholms slott.
Zacharias föddes år 1818 i den svenskspråkiga staden Nykarleby och dog i Sibbo år 1898.
Zacharias Topelius, författare, poet och sagofarbror, historiker och tidningsman.
Zacharias satt på ett papper som i dag är försvunnet eller insatt i fel fack i något arkiv, berättelsen om huru det kungliga örlogsskeppet Andromeda mistade sin namnbräda som ifrån Gotska sandön i sydvästlig storm lossnade och flöt till Brunnskär i den åländska skärgården närmare bestämt Kökar.
Klas Fleming 1592 - 1644
Vem var han?
Klas Fleming var far till ovannämnda Herman Fleming. Om Klas Fleming står att läsa i Wikipedia och Svenskt Biografiskt lexikon;
Svensk amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare i Stockholm.
Han var född på herrgården Villnäs i nordvästra Åboland. Gården hade i 300 år innehafts av släkten Fleming och nämnas kan innehades den därefter i 100 år av släkten Mannerheim.
Han var gift med Ana Göransdotter Snackenberg och hans son var Herman Fleming 1619-1673
Klas anses varit en av den svenska flottans dåtida bästa organisatör genom tiderna. Men han blev dock medskyldig till regalskeppet Vasas förlisning. Trots att stabilitetsprov på varvet på skeppsbron visade att fartyget var för rankt lät han det sjösättas och avsegla mot sin snabba förlisning.
Han ihågkommes dock som skapare av stadsdelarna Malmarna och har även fått sitt namn inristat i Stockholms gatunät i namnet Flemingsgatan.
År 1620 utnämndes han till amiral och spelade fram till sin död 1644 en synnerligen viktig roll som organisatör av den svenska flottans modernisering.
( Minns ni vad Zacharias Topelius skrev? Jo, Andromeda var på väg för att utbyta sina kanoner i Norrköping emot nyare och effektivare hos den holländske militärindustrimannen därstädes holländaren Louis de Geer)
Ilandfluten i Godby den 14 oktober 2021
Johan G. Granlund
Efter ett otal timmars nattliga sök i arkiv har jag nu lokaliserat fartyget. Andromeda ingick i
Gustaf II Adolfs flotteskader som förde hans trupper över till Pommern den 24 juni 1630 i nuvarande Tyskland. I bild ser vi här konungen knäböjande och bedjande till den protestantiske guden om krigslycka. Den höll i dryga 2 års tid för som ni alla vet så stupande kungen den 6 november 1632 i slaget vid Lytzen. Kan vi kanske antaga att det är Andromeda som finns i bakgrunden?
Lokaliseringen av fartyget fick jag i denna publikation
Kort utkast till konung Gustaf Adolfs historia utgiven 1785. Där utgår man ifrån hävdatecknaren von Chemnitz " historiska anteckningar till konung Gustaf Adolfs historia"
Här framgår att eskadern som utgick ifrån Älvsnabben i juni 1630 och omfattade fyra skvadroner om totalt 28 örlogsfartyg samt ett antal Copvardieskepp. Andromeda ingick i den andra skvadronen tillsammans med Äplet Delphin, Westervik samt Achilles. Den anfördes av riksamiralen Carl Carlson Gyllenhielm. Han var kungens halvbror framgår i en fotnot. Andromedas skvadron gick i sjön på konungens högra sida.
För min del anser jag frågan vara löst. Här faller alla bitarna på plats.
Kungstaterat i Godby den 12 mars år 2022
Johan G. Granlund
