tisdag 16 mars 2010

Miraklet i Björby år 1408

Undret i Björby år 1408

"På Thomasmässodagen (21 dec.) år 1408 hände det i Sunds socken på Åland i Björby att en gosse vid namn Olof, son till Ingmar, följande efter en annan gosse under lek på pojkars vis, sprang ut på isen, oförsiktigt rusade fram på den bristande isen och föll i vattnet.
Då han icke kunde hjälpa sig själv, drunknade han slutligen trots sina ansträngningar. Men så fort hans kamrat märkte att han drunknat, rusade han förskräckt till grannsocknen Saltvik och berättade om gossens olycka.
Vid underrättelsen skyndade folk till platsen för olyckshändelsen på kvällen och fann den drunknade pojken ligga död på djupet. Sysselsatta med att draga upp kroppen gåvo de löften om vallfärd med offergåvor till den heliga Birgitta och till härvarande minnesbild av Herrens korsnedtagning"








Björby träsk i Sund

På Thomasmässodagen den 21 december år 1408 hände det i Sunds socken på Åland i Björby at en gosse vid namn Olof, son till Ingmar, följande efter en annan gosse under lek på pojkars vis, sprang ut på isen, oförsiktigt rusade fram på den bristande isen och föll i vattnet. Då han icke kunde hjälpa sig själv, drunknade han slutligen trots sina ansträngningar. Men så fort hans kamrat märkte att han drunknat, rusade han förskräckt till grannsocknen Saltvik och berättade om gossens olycka. Vid underrättelsen skyndade folk till platsen för olyckshändelsen på kvällen och fann den drunknade pojken ligga död på djupet. Sysselsatta med att draga upp kroppen gåvo de löften om vallfärd med offergåvor till den Heliga Birgitta och till härvarande minnesbild av Herrens korsnedtagning. Därpå hällde de varmt öl i strupen på honom och redan vid midnattstid visade sig färgskiftning i hans anlete, han började småningom röra sig, gäspa och återfå talförmågan. Alla lyckönskade sig och tackade Gud, som allena kan återgiva de döda liv. Denne gosse hava vi sett på Trefaldighetskvällen här i klostret frisk tillsammans med sin moder, som trovärdigt och sanningsenligt berättade allt detta i närvaro av de hedervärda männen, borgmästaren Herman Svarte, Henrik van dem Berghe och Bertram van Hallen. Gossens föräldrar, som sedan flyttade över till Sverige och nu vistas i Riala socken nära Stockholm, bekräfta allt det ovanämnda ståndaktigt och trovärdigt.
Ja, så lyder den text som från latinet är översatt till svenska och finns som no: 7 i Ålands Medeltidsurkunder 1400 - 1450 och redigerade av Johannes Sundwall. Händelsen i sig hade jag alltsedan barn hört talas om men det finns folk som växt upp i trakten som till dags dato ej hört talas om händelsen. I Valdemar Nymans bok, Längs Åländska vägar finns den med under avsnittet etapp 6. Finby - Sunds kyrka. Berättelsen fanns även med i det guidekompendium kursledare Eric Ekström gav oss blivande guider inom Ålands Turistförening på 70-talet. Men för övrigt finns den inte med i den allmänna ålandslitteraturen, typ Sällsamheter från Åland osv. Vad jag nu vill berätta om är att berättelsen har fatt en intressant fortsättning. Då man ser på Sundvalls källanvisning omtalas där en uppsats av T Lunden Miracula defixionis Domini, Göteborgs Högskolas Årsskrift LV, 1949.
För att kontrollera vad denna publikation hade att berätta om fallet tog jag kontakt med ålandsvännen och hembygdsforskaren Harald Anderson i Ronneby, som snabbt sände över denna skrift till mig som visade sig innehålla intressant material om händelsen och som kastar ljus över orsaken till varför vi alls har fatt denna berättelse sparad för eftervärlden efter 600 år.
.
Från det medeltida Sverige känner man till 7 fullständiga s.k. mirakelsamlingar. Historien om denna samling Miracula defixionis Domini är följande: Vid en brand, som härjade i Dominikanbrödrakonventet på Svartmangatan i Stockholm i början av 14-hundratalet blev samtliga äldre uppteckningar av mirakler förintade. En broder i konventet vid namn Gregorius började då uppteckna de mirakler som därefter skedde, men han behöll dem endast för sig själv. År 1421 angreps han emellertid aven underlivspest som härjade i Norden under denna tid. Han avlade då ett löfte, att om han blev frisk så skulle han samla alla sina anteckningar i en bok och offentliggöra dem. Strax därefter blev han frisk och färdigställde så boken. Denna handskrift på latin, om 24 blad är 23 cm hög och 15 cm bred utan spaltindelning, med röda rubriker och omväxlande röda o blå begynnelsebokstäver. Handskriften är sprungen ur en enda hand, Gregorius Holmiensis. Som no: l i förteckningen med närmare 100 mirakler återfinner man miraklet i Sund. Den nedtecknades i juni 1409 alltså året efter händelsen.
År 1418 är Gregorius på besök till Åbokonventet i egenskap av provincialpriorns vikarie för de olika sjökonventen ( Åbo, Revaloch Visby) och kanske han viker in till Björby och det undergörande vattnet i Björby.

I urkunden berättas att man gav löfte om vallfärd med offergåvor till den Heliga Birgitta och till härvarande minnesbild av Herrens korsnedtagning. Platsen är Dominikanklostret Helga Lösen på Svartmangatan i Stockholm.

Helga Lösen, ( troligen = den heliga nedtagningen) var det fornsvenska namnet på den stora skulpturgrupp, som föreställde Kristi nedtagande från korset. Denna bild kallades på latin defixio Domini och ifrågavarande bild blev det mest kända vallfärdsmålet i Sverige vid den tiden. Underverken skedde på löpande band för dem som lovade att vallfärda dit. Här regerade Dominikanerna eller predikar/svartbröderna som de även kallades och konventet grundades 1343. Själva företeelsen att vallfärda till heliga platser och offra till helgonens gravar var väldigt utbredd under medeltiden inom den dåtida nordiska katolska kyrkan. Detta var även något som kyrkligheten gjorde stora pengar på. Ja, man skänkte gårdar och dess avkastning till olika altaren. Allt i akt och mening att prästerna under "evärdelig tid" skulle läsa själamässor för de avlidnas anhöriga. Via dessa altarstiftelser fick många präster sin inkomst tryggad. Genom att lova att besöka olika platser kunde man förkorta pinan i skärselden med några hundra år osv. Så vandrade då Nordens och Europas folk i strida strömmar längs steniga och krokiga vägar till heliga platser och många var det som aldrig återvände.

I samband med Gustav Wasas införande av protestantismen i Sverige beslagtogs det mesta av kyrornas silver och skatter så även Dominikankonventets dyrbarheter. Kung Gösta var som bekant en våldsam motståndare till avlatshandel och helgontillbedjan.
Vi får i alla fall rikta ett senkommet tack till broder Gregorius som gav oss berättelsen om gossen Olof från Björby i Sund och som nu efter nära 600 år fått sin fullständiga förklaring.

Johan G Granlund





Svante Björkums  bok, Miraklet i Björby.



En dag för 2 år sedan googlade jag in mig på Miraklet i Björby och fann då denna bok skriven av Svante Björkum i Stockholm. Jag tyckte mig känna igen hela historien så jag tog faktiskt kontakt med författaren. Jag frågade honom rakt ut hur han kom på idén till denna bok. Han svarade då att om detta hade han läst i  Mariehamns Stadsbiblioteks hemsida på länken "mirakler". Han hade då fått idén  till att skriva något om dessa mirakler. Vad roligt sade jag då, det uppslaget kommer faktiskt från mig. Jag hade nämligen skrivit om detta för flere år sedan. Jag hade funnit orginaldokumentet i Linköpings stiftsbibliotek och kopia sändes då till mig per mail.

I en artikel i Ålandstidningen skrev jag om detta dokument som aldrig tidigare satt sin fot på åländsk jord. Detta intresserade sig då en av flickorna på bibban för och tyckte vi kunde sätta in storyn på bibliotekets hemsida.

Svante och jag pratade en stund om saken och så kom vi överens om att jag kunde få komma och hämta en bok gratis av honom. Han hade en lya i Gamla Stan.  En vacker dag sökte vi upp honom och ett exemplar finns nu hos mig. Boken kan lånas från stadsbiblioteket för den som är intresserad.

Bara en kort tid efter vårt samtal såg jag en bokrecension i Nya Åland men där framgick inte ett dyft om ovannämnda.


Författat i Godby den 19 februari år 2013
Johan  Georg Granlund

1 kommentar:

  1. Hej johan,
    kommer med en ny bok i ämnet, "Gregorius guld". Det är en spännande roman där några av miraklerna finns med.
    Håll ögonen öppna! "Gregorius guld" av "Svante Björkum" utgiven på "Pennan"
    ha det gott!
    Svante

    SvaraRadera