En dag i Ivan Bernhardovitj Granlundovs liv

Elis sover i godan ro

En kall dag i januari vaknar jag upp och dagen börjar som vanligt med kaffe utan bröd.
Apparaten ställs in på normalkopp, vänta tills den malt de kubanska kaffebönorna och sedan "kloink kloink sssssss" strilar den goda drycken ned i koppen.
Därefter är det dags att väcka Elis, ja hon heter så. Hennes sömnbehov är omättligt. Det är en riktigt stor bamse "rysskatt" med Sibiriskt påbrå, och med angora hår likt en "karbus". Ja ni får bereda er på att jag blandar in lite ryska ord nu och då här.

Hur fick då Elis sitt namn? Jo, då "korskan" sorry katten var en unge, funderade mor i huset tillsammans med dotter Anna vad den skulle få för namn. I radion spelades just då Rod Steward,  "Alice", så det blev Elise i dagligt tal Elis. I våra svenska öron ett pojknamn.
Elis e klok, man skall akta sej för att ta fram kappsäcken för då sticker hon och gömmer sig.

Mina nytvättade byxor


Håhåjaja så är man då människa igen. Min kropp behöver en stor stark koffeindos varje morgon.

Det är dags att plocka ut grejorna ur bykmaskinen som jag glömde i natt. Och vad finner jag här då? Kalsongerna jag köpte i januari av "Belaruskan", ja så kallar vi dehär gatuförsäljarna från Vitryssland som varje vecka slår upp sina tält i vår stad och breder ut sina kläder på borden.

Jo, jag tackar jag, ena benet kortare än det andra och dessutom är det vänstra benet mörkare än det högra! Nåja, inget att klaga över, det är bara att dra ut tyget lite så kanske det blir återställt, och färgen är det samma med för det är inte så många som ser dem ändå.
Kalsongen kostade ungefär 2 euro.



 

proppskåpet utanför vår dörr


Joohan! Skall du gå och knäppa upp proppen i skåpet, det är  helt svart i köket säger vännen. Motvilligt öppnar jag dörren och öppnar skåpet till ormboet. Jag har lovat mig själv att bara byt lampor i lokalen. Några elektriska montage har jag slutat med efter att jag var nära att hälsa på Sankte Per före julen. En kabel som sades vara död skulle jag vika åt sidan och så small det till och hela lokalen blev svart.

Elis arbetsplats


Så börjar då arbetsdagen för oss alla i familjen. Vännen skall till sina butiker på jobb . Elis tar hand om datakommunikationerna, ja det skall ju betalas räkningar och svaras på e-post. För att inte tala om att gumma ut all skräppost. Och jag har lovat att fara och handla lite grönsaker och middagsmat.

Ja, vilken av affärerna skall jag välja på i dag då? Skall jag ta Okey med 40 kassor eller?

Hemmabutiken nån kilometer ifrån. Ett "magasin" liknar det. Jo rätt, så heter denna typ av affär på ryska. Här finns de flesta basvaror. Men att betala tar lite tid för du skall berätta vad du har i kundvagnen för det finns inget rullande band här inte. (Obs, kassörskan i morgonrock). 

På väg hem kom jag på att jag glömde grovt salt, jag tror jag stannar här vid "butkan" och frågar  om hon har.

Väl hemma in med varorna i kylskåpet, så ringer telefonen. Det är vännen som ringer från jobbet. Joohan kan du fara till Media Markt och köpa en sladd till min Apple? Det är bara dom som har vad jag behöver!
Ja, här ser ni butiken. Stor som två hela fotbollsplaner. Här finns allt som har sladd och som går med elström.

Jag hoppar in i bilen för hemfärd. Vägen är i dåligt skick "kaputt", hem till byn. Den sista biten mot hemmet är svår. Snart får vi nog byta stötdämpare fast bilen är bara lite över ett år gammal. Man får kryssa mellan tusentals gropar i vägen såsom bilden visar. 
Här har någon privatperson ledsnat på eländet och helt enkelt slängt några tegelstensbitar i gropen från trunken.
Två gånger har vi fått punktering inom ett års tid. Rejäla smällar var det. Första gången sprack hela däcket så det fick slängas. Bulan i fälgen gick inte heller att laga. Senast var det bara på vippen att vi kört åt hemvete. Snödrivorna längs med en asfalterad väg hade smält och tagit vägbanan med sig. Vi kapade igenom kärret i 90 och så small det igen. Den resan försenade vi med 6 timmar och fick åka bärgningsbil hem.

Jag kom på att jag glömt en grej i garaget. Här ser ni cirka 500 garagen i rad. Vilket var nu vännens igen?

Priviet Elis, (hej)! 

Väl hemkommen väntar Elis på mig. Hon gillar inte att vara ensam för länge i lokalen.
 Nej Johan, nu är det dags att fixa lite mat för vi skall på vinprovning i kväll.
Jag är nu så glupsk så jag tror jag lagar lite "Galupski" ja det är kalops.

Vännen är sommelier och vi har blivit inviterade till vinprovning av den stora leverantören. Italienskt vin i glaset. En del spottar ut det och andra sväljer det. På plats ca. tusen personer. Glasen var slut då äntligen slapp in i restaurangen. Vi tog då resolut två använda glas och diskade upp dem i tolettrummet.
Sjas darovni (skål)!

Ja det här var en av mina dagar i Sankt Petersburg i nådens år 2013.

Dasvi Danja (Adjö)!

Memorerat den 24 februari 
Johan Granlund