Råstenar runt Finby by i Sund anno 1770

5-stena rå no:10 på Högberg i Finby Myran


Åren 1770 - 1775 företogs storskifte i Finby Sund. Inför detta enorma projekt passade man på att först "jäla" in byn med råstensinpackningar benämnda 5-stena rår av det slag vi ser på ovanstående bild. Det är frågan om  14 stycken 1,5 + 1.5 meters stenfundament med 4 hörnstenar och en i mitten stående s.k. "hjärtsten".
Man utförde detta projekt i två omgångar. Den södra linjen börjar med no.1 Degerstensrån som finns ett hundratal meter söderut från Sportkila idrottsplan, invid Tranviksvägen, och slutar med no: 7 på holmen Siggskär eller Gränskär som man numera säger.
De olika rösena löper här norr om Tranvik byn så att no: 2 finns en bit in på östra sidan av Tranvikvägen och därpåföljande strax norr om Berglunds och går vidare över Byberg  och Landholm osv.

Denna kartskiss föreställer placeringen av stenarna 1 och 2  på Tranviksskogen.
No 1 kallas Degerstensrå

Nästa linje börjar på Finbybergen söder om Lövvik med no: 8 kallad Korsbergsrån. Linjen löper så över Lövviksvägen österut så att no: 10 finns på Högberg (även kallad Sionsberg) och finns på vår avbild här ovan. Rån går så vidare söder om Gunnarsby och går över landsvägen strax söder om f.d. Vivasteby mejeri.

Här ser vi den norra linjen och no 10 på Sionsberget. Den streckade linjen till vänster är Lövviksvägen.

 På Norrgårds
markers Långberg finns ett par rösen. Därefter går linjen rätt ned mot Finbyvikarna och följer dikesådrans mitt för att i Svinesund gå rättemot Siggskär eller Gränskär som vi kallar ön numera.

Av oförklarliga skäl finns ingen rågång utmärkt mellan dessa linjer väster om Smedsböle och Domarböle alltså mellan Degersten vid Sportkila och Korsberg vid Lövvik.

En annan tanke som slog mig var att, tänk att alla dessa stenrösen fått stå orörda. Ingen har blivit särkilt rubbad, alla står som monument över en gången tid och de flesta människor känner inte till vad de tjänat till.

Då jag vid ett diskussionstillfälle visade dessa kartor för intresserade tranviksbor sade en av de närvarande bönderna: Nåmen det var ju en såndär "rösa" som jag körde över med skogstraktorn en gång!

En omständighet som man bör beakta i sådana sammanhang är att i äldre tid var man oerhört rädd om alla olika former av stenkonstruktioner i naturen. Man hyste en nästan spöklig inställning till de fornlämningar som fanns i skog och mark. Månne där fanns inneboende andar som man inte ville störa? Nåja, vi får vara tacksamma för det i alla fall i dag.

Vi kanske skall ta och läsa lite vad som står i de protokoll som man kan hitta i Ålands Landskapsarkiv över dessa händelser. För linjen emot Tranvik läser vi följande:


Rågångsbeskrivning omkring Finby ägor - som skiljer Dommar, Svens oh Smedböle samt Tranviks och Finby Byar ifrån hvarandra.

No. 1.
Degerstens 5-stena rå, varandes denne rå belägen på en bergagtig mark, rätt på västra sidan om Tranviks kyrkioväg, och uti N.O (nordost) fem aln ifrån en stor oformlig sten. Hjertsten är satt stående med de fyra sidostenarne omskolad af en viggsform, spruken efter längden med afslagen spets, hvaraf hälften är löspåliggande. höjden ofvan jord är 3 kvarter, 1,5 aln long efter den afslagne ryggen i och äfven så bred på de flata sidorna vid roten, visar väderstrecken nämligen med spetsen S.W. Till S. Efter flata sidorna - N.O. och S.W. Litet västligare, the öfrige kanterne efter afslagningen visa N. till O. Öster, söder och väster och norr sidorna ligga uti N.O, S. O, S. W, och N.W. om samma hjertsten.

Härvid inställde sig såväl samtelige Finby åboerne med theras Krono Fullmägtig Länsmannen Wälaktad Jonas Broman, jämvel Tranviks öboerne samt nämndemännerne Johan och Hindrick Olofssöner ifrån Mångstekta, utvisandes skillnaden till:

No: 2
Stenbro 5-stena rå, som befants ligga på et litet slätt berg uti S.S.W oh N.N.O, N.W til W och S.O til O. Härifrån til,

No 3
Norråker Rån, som består af 5 stora oh kullriga stenar, på en bergsklint liggande i form af ett 5 -stena rös och til

No 4Bybergs 5-stena rå på et högt berg liggande uti s.o. och N.w.N.N.O och S.S.W vidare til

No 5
Svedje rån, 5-stena rå, af små stenar på et litet lågt berg lagde uti S.O och N.O och de andre desemot svarande strecken. Härifrån denne sistnämde påstådda tranviksboerne linea resta till

No 6
Landholms rån, bestående af 5-stene oformlige och kullrige stenar, lagda och i form af en 5 -stena rös på en liten bergsklint liggande uti en beteshage, som blifver nyttjad av hemmanet no 2 i Finby.
Och sist till Siggskär varest upgafs en rå

No 7.
Som af en närstående kullblåst tall blifvit rubbad, men nu efter parternes begåvan lagd i dess förra ordning i form af ett 5-stena rös.
Råskillnaden mellan denne och Böhlkes Byar, blef ifrån No :1 till

   No: 8,
Korsbergsrån af Landtmätaren Herr Anders Norrstedt år 1759 upgången å sätt och beskifven som thess protooll utvisar ifrån No: 8 Korsbergsrån upstakades i närvaro af Löfviks oh dennes Byåboer till

No, 9 osv.....man fortsätter så vidare norr om Finby emot  Finbyvikarna, Svinesund och Siggskär( Gränskär) där linerna möts.

Detta protokoll är uppgjort den 1 april år 1763 av lantmätare Kristian Braxer. Denna lantmätare var från Esbo i Finland och fick sin examen år 1761. Han vikarierade för Anders Norrstedt år 1762 och blev ordinarie på Åland år 1769 efter honom.

En sak är i alla fall säker, skulle dessa herrar i dag läsa vad som står i lokaltidningarna om kommunsammanslagningar så skulle de vända sig i sina gravar.

Att metoderna för anläggande av rår mellan byar har gamla anor ser vi av Västmannalagen som ger följande definition för ett rör.

Om rår och rör och hurudana råmärken bör vara utformade.

Det är rör, där femstenar äro en i mitten och fyra utanför. Fyra stenar eller mer bör heta rör.
Ej må färre stenar kallas råmärken mellan byar. Tvista med varandra två stenar och en sten, då har tvåstensrör vitsord. Tvista tvåstensör och trestensrör, då ha trestensrör vitsord. Fyra stenar hava vitsord framför tre och fem framför fyra. Femstenar skola ligga i varje tomtrå. I farvägsrå må tre stenmar ligga, så och i urtjällsrå. Mellan åker och ängstegar må två stenar kallas rå. Stake och sten och ben må man kalla rå¨. Stake och sten må man kalla rå. Ben och sten må man kalla rå. Åt en sten gives inga vitsord. Om ej rå och rör kunna finnas, ej heller gärdesgård då skall gräns mellan byar gå mitt i åar eller sund. 

En mycket vacker och välvårdad råstensparad hittade jag i norra Finbybergen. För mig är det oklart varför man uppgjorde tre olika rårstensrör i rad, har aldrig sett något liknande förut men vacker är den.

Nedskrivet den 31 mars år 2013