Paul Chmielewski - "ryssungen" från Sund som skulle bli Finlands tegelkung

Paul Chmielewski, född i Sund den 20.8. 1848 död i Hausjärvi den 3.8. år 1915
Foto Jurij Milonoff

Denna berättelse visar på den märkliga omständigheten att ifrån Bomarsunds fästningsområde och Tranvik härstammar två av Finlands stormän inom den dåtida nymornade finska industrin. Det är kusinerna Paul Chmielewski och Julius Johnsson.

Paul var av polsk härstamning men på Åland benämnes alla som hade fäder från den ryska garnisonen för "ryssungar" oberoende om de var polacker eller urkrainare.

Om Julius levnadshistoria finns sedan tidigare en bloggartikel under fliken Julius Johnsson. Att jag skulle hitta hans kusin Paul var en otrolig slump. Jag Googlade nämligen på tegelbruk emedan jag jobbade med en annan bloggartikel om tegelslagning i Sundsbygden strax före Bomarsundskriget.
Framför mina ögon skulle då framträda en biografi över denne man. Det påstods att han var född
Ahvenanmaalla... ojdå tänkte jag detta måste jag titta närmare på, och fram trädde en man med en otrolig levnadskarriär.

Det skulle nämligen visa sig att Paul var kusin med denne man Kuokkalan Patruuna - Kuokkalapatronen, Julius Johnsson, född Iwanoff, sågbaron, industriledare och mecenat. Deras mödrar var systrarna Mattsson ifrån Nybonds i Tranvik. Familjen antog sedermera namnet Rosenberg och bosatte sig där, en enstaka gård i norra Sund.

Bild från boken Åland i ord och bild år 1963

Pauls mors barndomshem, Nybonds i Tranvik, främre gården i bild, den bakom är nu nedrivna Västergård. Dåtida innehavare av Nybonds var Matts Mattsson, bördig ifrån Lagmans i Persnäs, nuvarande norra Bomarsund, den gård som var en av ett antal gårdar som fick rivas i samband med den ryska annekteringen 1811. Matts var en av dem som inte behövde flytta till någon gård i Saltvik Haga som de övriga gårdsägarna fick göra. Matts hade den turen att hans hustru fick övertaga halva Södergård i Tranvik som sedan fick namnet Nybonds, samma namn som fanns i den delade fädernegården på Lagmans. Däremot var Matts innehavare av gården Nybonds i Haga ända fram till 1840 talet då han sålde denna och flyttade till gården Rosenberg i norra Sund.


Julius mor hette Mathilda Serafia och Pauls mor Anna Karolina. Deras båda fäder var anställda inom Bomarsunds fästningsområde.
Julius far Grigori Iwanoff var vaktmästare på proviantmagasinet och Pauls far underofficeren Jozeph Adamsson Chmielewsky vid artillerigarnisonen. Ett typiskt judiskt namn. Joseph var av en förnäm polsk släkt.

Vi ser här Pauls familj.
Pauls hustru Anna var född Justin, och hennes far var denna tid kyrkoherde i Sunds församling.
Sonen till höger, Henrik blev diplomingenjör, född 1888 och död 1961
Om systrarnas levnadsöden finns inga noteringar.

I uppgifterna angående Pauls barn och ungdomstid framgår att hans föräldrar tidigt, ja redan år 1853 flyttade till Hangö, men att sonen Paul stannade kvar vid sin morbror Carl Georg Rosenbergs gård i Rosenberg. Där lärde han sig handel och bokföring. Georg var sedermera under många år Ålands representant i den finländska Lantdagen och innehade flera jordbrukslägenheter på fastlandet.
Tack vare flytten till Hangö slapp Pauls föräldrar fångenskapen till Frankrike som drabbade Julius föräldrar efter kriget.

Pauls kusin Julius Ivanoff  Johnsson
Dessa båda herrar påminner ganska mycket om varandra

Både Paul och Julius har här likartade spår vilka ledde dem in på handel och industriföretagsamhet. De skulle båda bli bokförare på stora herrgårdar och småningom skaffa sig en egen business.
Enligt den biografi jag läste erhöll Paul först arbete som bokförare på Kytäjä-Nääs herrgårds brännvinsfabrik i Nurmijärvi.
Nu hade Paul fått blodad tand och arrenderar så i början av 1870-talet Leppäkoskis tegelfabrik i Janakkala. Denna fabrik hade grundats på 1860-talet på Leppäkoskis ägor.

Nu startar så Paul Chmielewskis sagolika karriär som skulle göra honom till Finlands största tegelförbränningsentrepenör och mycket annat därtill. Vi kikar in i biografin!

Paul Chmielewski föddes 1848 i Sunds socken på Åland i närheten av Kastelholm och Bomarsund. Fadern, Jozeph Chmielewski var kommenderad till Åland på 1840-talet för att leda Bomarsunds fästnings byggnadsarbeten. Joseph ingick äktenskap år 1846 med dottern till häradsdomaren Matts Mattsson, Anna Karolina.

Anna Karolina Mattsson Rosenberg gift Chmielewski

Familjen flyttade till Hangöudd, men sonen Paul blev kvar i Sund hos farbrodern Carl Georg
Rosenberg. Rosenberg var den lokala hövdingen vilken under slutet av 1800-talet var Ålands representant i den finska Lantdagen. Om systersonen Pauls skolgång i ungdomsåren finns inga uppgifter.

Paul Chmielewskis företagskarriär kan man säga att inleddes under tidigt 1870-tal. Han hade tidigare anställts som bokförare på Kytäjä herrgårds brännvinsfabrik i Nurmijärvi. Strax efter detta arrenderade han Leppäkoskis tegelfabrik. Denna fabrik hörde till de största i sin bransch denna tid i Finland och fabrikationen gynnades av den nybyggda järnvägen mellan Helsingfors och Tavastehus.

Därefter blev Paul ägare till Ryttyläs tegelfabrik i Hausjärvi. Han var då samtidigt aktieägare i Jokela Ab, ett bolag som ägdes av Jokela tegelfabrik. År 1882 överfördes hela aktiekapitalet i Jokela-tegelfabriken till sin huvudägare och denna blev så den viktigaste enheten i hans verksamhet.

Jokela herrgård, i dag trestjärnigt hotell.
Uppfördes av Paul Chmielewski

Chmielewski sålde år 1890 hela sitt innehav i Ryttylä tegelfabrik och startade en ny tegelfabrik i Esbo Kallvik-Stensvik.

Denna tegelfabrik skulle bli den modernaste i Finland. Han byggde en däckugn som han själv konstruerat och fått patent för i många länder. Fabriken och hela området utvidgades vid ett flertal tillfällen. Här byggdes även en magnifik bostadsbyggnad för hela familjens behov.

Under hela Jokelasäsongen var Paul medlem av Helsingfors Arbetsförbund. Vid den tiden var föreningen en så kallad Wright Workers Association med medlemmar från både arbetsgivare- och arbetarsidan.

Förutom tegelfabriker ägde Chmielewski- och var aktieägare i olika byggföretag, bland annat i Asfaltvägsbolaget i Helsingfors, Kakelfabriken och Helsingfors Cementbruk. Hans allra största verksamhetstid var i medlet av 1890-talet. Under denna tid insjuknade han. Olyckliga byggprojekt och opålitliga affärspartners drev emellertid vid millennieskiftet Pauls företag slutligen i konkurs och företagen gick till tvångsauktion.

Efter konkursen arrenderade så familjen Chmielewski åter Leppäkoskis tegelfabrik och bosatte sig på gården i Kallvik. På grund av konkursen fanns nu hela verksamheten i hustrun Annas namn.
Paul Chmielewski avled i sviterna av sin stroke vid 67-års åldern.
Högt uppe på en klippa vid Esboviken finns Kallviks huvudbyggnad kvar än i denna dag omgiven av äppelträd.

Paul gifte sig år 1878 med sin barndomsvän Anna Justin som var dotter till Sunds kyrkoherde.
De fick tre barn, två flickor och en pojke.
Sonen Henrik 1888-1961 blev diplomingenjör och var under hela sitt yrkesliv anställd på Ekono som dess eldistributionsspecialist.

Paul Chmielewski utnämndes till kommerseråd år 1898. Han blev således det tredje kommerserådet som var bördig ifrån Åland.

Till hans åminnelse finns i Jokela Tuusula Paul Chmielewskis park


Biografin är skriven av Kai Hoffman år 2009.

I denna hemsida finns mycket beskrivet om Pauls liv och verksamhet.


Ytterligare källor: Paul Chmielewski, Suomen Talouselämän Vaikuttajat
Kai Hoffman år 2008 och 2019.

Jag vill här återknyta till min text i denna bloggartikels början. Pauls far hade militär grad men var anställd att ansvara för fästningsbyggnationen i Bomarsund. Då hade fadern Josef onekligen mycket att göra med anskaffningen och den tegeltillverkning som bevisligen funnits på Lagmans området i Persnäs och bygden omkring.

Min teori är att han redan där som barn fick vara med och se huru tegeltillverkningen och förbränningen gick till och att där såddes fröet till hans stora livsintresse för tegelbränning. Ja, han skulle till och med förnya och effektivisera tegelförbränningen och söka patent på de effektiva tegelugnarna som den finska industrin sedan var banbrytande på och att han via den blev Finland tegelkung.
Rätta mig om jag har fel!

I Åländsk Odling utgåva 1991 finns en artikel om Bomarsundsryssar och där finns både Paul och Julius omtalade. Däremot framgår inget om Pauls karriär, endast att han var intresserad av bergsbestigning.
Pauls barnbarnsbarn har kontaktat mig med upplysningen att det som framgår i Åländsk odling om Pauls eventuella bergsbestigningsintresse och att han skulle dött i Stockholm är helt och hållet gripet ur luften.
Paul Chmielewski dog i sitt hem i Kallvik och är begraven på Helsingfors gamla begravningsplats.

Murat i Godby den 22.4 år 2019


Johan G. Granlund