måndag 1 april 2019

Fransmännens sandtag i norra Bomarsund, sommaren 1854




Franska soldater gör skanskorgar och fyller dem med sand för det franska batteriet nordväst om Brännklint.
Färglitografi av Edwin T. Dolby i Sketches in the Baltic 1854.
Ålandsbankens samlingar.
Bilden ingår även i boken Bomarsund av författarna J. Örjans, H. Skogsjö och G. Robins

Ja så lyder undertexten till denna vackra färglitografi och varenda ord är sant och riktigt.
Men var är platsen? Detta har jag länge funderat över och tror mig nu ha hittat denna.
Man ser här hur en soldat öser över sand i en skanskorg. Det fick mig att tänka på att sandtaget måste vara i närheten av Brännklintstornet.






I en engelsk militärkarta över anfallet emot Brännklint och Notvikstornen ser vi sandtaget inringat samt texten
Sand Pit, alltså sandtag samt Track of sandbags och till höger på berget English Battery och nedan Road for heavy guns-väg för tunga vapen.







Här ser vi utdrag ur samma karta och lite till vänster om sandtaget finns platsen för den gamla bondgården Lagmans som inkorporerades till fästningsområdet. Gårdsfolket fick ny gård och mark i Saltvik Haga. Lagmans gårdsgrunder finns ännu kvar i mitten av bilden.
Till vänster om denna ser vi delar av det engelska huvudlägret och i text för det stora huset:
English Camp, sedan ovanför denna Royal Marines och Sappers at Miners.







Här ser vi vy av samma område, bild tagen ifrån backen intill Bomarsunds gårds sidan då man gått igenom skogen ett par hundra meter emot Pärsnäs nuvarande norra Bomarsund. Sandtaget aningen till höger i bild.






Här låg det engelska militärlägret. Lagmans gårdsgrunder aningen till höger.






Samma plats i dag som den vackra färglitografin, området är ca 30 meter i diameter och som en gryta.
Man ser ett öppet fält, skog och berg i bakgrunden alldeles som i litografin. Platsen är ännu i dag full av tätvuxen granskog som delvis vält i stormen Alfridas framfart.






Tydliga spår i sandbanken varifrån man grävt upp sandblandad mo, kanske uppemot 5000 säckar.
De franska engineringsstyrkorna hade med sig 95000 tomsäckar framgår det i general Niels rapport Sieges of Bomarsund som först utkom på franska men översattes till engelska.
Dessutom förfogade man över 2000 handverktyg som skyfflar och olika slag av arbetsmaterial.





Strax intill sandtaget ligger denna nybyggda väg upp emot Brännklintsområdet. Vi kan se hur lätt grävmaskinen fått tag i sand för vägbygget. Förr var denna väg betydligt slingrigare.






Batteri no:1, uppbyggt för anfall emot Brännklintstornet, från den 8 augusti år 1854 för general Adolphe Niels engineringstrupper.
Litografi av Morel Fatio och ingår i Ålandsbankens samlingar.

Bilden ingår även i boken Bomarsund och undertexten lyder där:
Den 13 augusti inledde det franska batteriet bombardemanget av Brännklintstornet. De lätta fältkanonerna på hjul i mitten av bilden kunde inte nämnvärt skada muren på 850 meters avstånd. Till vänster synes en belägringskanon-en mörsare- som med bågskott och granater förorsakade stora skador inne i tornet. De franska jägarna som synes till  höger i bild kunde under dagens lopp avancera nästan ända fram till tornet.






Denna tavla fann min medarbetare i forskningen om Bomarsundiania i Frankrike. Tavlan är målad av
Jean Louis Charpentier och föreställer det franska batteriet no: 2 för beskjutning av Brännklintstornet.
Platsen är i dalen intill no. 1 och visar de franska mörsarnas placering lite längre norrut i dalen. Vi ser här de kraftiga Suppers at Miners soldaterna skyffla sand. Strax intill ser vi en hästvagn fullastad med sandsäckar.
Tavlan finns troligtvis i endast 1 exemplar. Konstnären finns inte på Wikipedia och var troligen en besökare som kunde avbilda händelser. Efterforskningar fortsätter i ärendet.





Sandsäckarna användes för bl.a. dessa kanonbatterier. Denna föreställer general Harry Jones batteripunkt för beskjutning emot Notvikstornet.






Brigadgeneral Harry J. Jones, befälhavare över de engelska engineringsstyrkorna som besköt
Notviksbasen.
Fotograf Roger Fenton


Sandat i Godby den 1 april år 2019


Johan G. Granlund






















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar