"Sårgliga udden" i Bomarsund

Bomarsundssällskapet anordnade lördagen den 29 september 2018 en vandring ut till Sorgliga udden i Bomarsund. Den 4 oktober finns denna bild införd i tidningen Nya Åland om händelsen.
Undertecknad bloggredaktör står där till vänster i bild och fotograferar den inhackade texten:

"Minnet af mina sårgliga dagar"

Observera stavningen "sårgliga" och inte " Till minnet" utan Minnet af....

Just då kläcker jag ur mig frågan vad denna sorg eventuellt berodde på.  Som varande före detta sundsbo yttrar jag lite illmarigt: Var det kanske någon sundsflicka som lurat upp  honom? Alla skrattade hahaha.

Vi diskuterade om det eventuellt nedanom var några tecken som kunde ge svar på gåtan och tyckte oss finna några ränder.
Envis som jag är så tog jag rotborste och skurhink med mig och for dit igen måndagen den 2 oktober och vad finner jag då? Jo titta!

Tre meter till höger om ristningen Minnet af, ser jag att någon har borstat rent en fläck i berget.
Jag går närmare och borstar ännu mera, tar fram min krita ur fickan och fyller i, och fram träder dessa initialer:

G:T & G: S 1836 ( kan även vara bokstaven C och inte G )

Så, kan det i alla fall vara en kärlekshistoria som gömmer sig bakom mysteriet med ristningen i
berget på Sorgliga udden?

Som man kan se så ligger båda ristningarna invid varandra och verkar höra ihop.
Vem det var som hackade in texten får vi aldrig veta men säkert en finlandssvensk som var förtrolig med stenhuggarverktyg.

Jag tittar mig omkring ännu mera och hittar detta skyttevärn bara några meter ifrån ristningen.
Ett skyttevärn som den finska skarpskyttebataljonen använde vid bevakningen av Bomarsund i juni, juli och augusti år 1854. Det finns ett lite mindre en bit ifrån på andra sidan udden.

En mycket överskådlig och intressant kartskiss över Bomarsund från augusti 1854.
Den är uppgjord av Georg Giles, Master på HMS Arrogant.

Man kan tydligt se den fina väg som är inritad söderut ifrån fästningen och går direkt till Sorgliga udden. Där finns även en för mig okänd pir eller lång brygga ut i vattnet som inte finns i dag.
Varför denna fina väg emot udden, där finns ju inga fasta byggnationer förutom de två skyttevärn, stenar i rad som skydd.

Jag vandrar vidare hemåt och kan längs med vägen se de gemytliga stenpållare som ryssarna med jämna mellanrum reste upp längs vägarna i Bomarsund. Kul att de står kvar ännu i dag.

Jag vandrar vidare hemåt och får i huvudet att ta en bild av monumentet till minne av den brittiska flottans hjältar i Bomarsund, en ny inhackad text nere på stenen.

To Commemorate the visit of His Royal Highness The Earl of Wessex KG. GC V O A D C
5 February 2015

(Prins Edward, jo, jag var där och hälsade på honom och överlämnade en ålandstidning)

Jag hade ställt bilen vid gamla platsen för Grenadiären, cafeet som jag minns ifrån ljuvliga sommarkvällar på 1960-talet.

Här står ännu ett monument:

Till ryska soldater - försvarare av Bomarsunds fästning 1854.

Jo jag tackar jag, ryska försvarare visst, men här fanns hundratals finländare, både befäl och manskap ja till och med ålänningar, som blev bortförda i fångenskap till England och Frankrike och som inte får glömmas!

När får de sitt monument?


Mumlat i Godby den 4 oktober år 2018

Johan G. Granlund