Plattertallen i Bomarsund

Plattertallen i Bomarsund
Fotograferad den 5 maj år 2016


Vi kan i Sund skryta med att vi haft två tallar som fastnat i historiens minnen och annaler.
Plattertallen i Bomarsund och Kullatallen i byn Kulla.

Dessa tallar hör till den art som i folkmun kallas "martallar". Varför mar? Båda dessa platser finns ju långt upp på torra land, kilometertals ifrån hav och sjö. I Sundsbygden finns mängder av dessa tallar. De växer upp, får en bred krona som söker sig tillbaka till markytan. Man kan faktiskt fråga sig om det är någon speciell slags tall. Varför vill inte tallens krona sträva upp i det blå, högt i skyn som den finska tallen på Salpauselkä ås? Den får ju god näring, ifrån åkerlindor och kobetens välgödslade marker! Eller beror det endast på avsaknaden av konkurrens från andra tallar? De växer ju oftast relativt enskilt.

Inte långt ifrån Plattertallen, ja bara ett par hundra meter norrut växer denna tall, i dag helt frodig, också den vill böja sig ned, återgå till markytan.

I april månad detta år företogs en provborrning av tallen för att eventuellt kunna utröna dess ålder.
Jag fick med mig skogsbruksingenjör Georg Blomqvist som i sitt yrkesverksamma liv arbetat i 35 år som skogsbruksinstruktör för Ålands Skogsvårdsförening.
Det visade sig att vi fick endast en 5 centimeters lång borrkärna av tallstammen. Både i ytan och längst emot kärnan var det ruttet. Men vi fick en bit att åldersbestämma och denna bit innehöll ca 30 årsringar.
Från en i dag välväxande tall på andra sidan vägen gjordes också en provborrning och det visade en ålder om ca 200 år.

Plattertallen sedd söderifrån. Den nedfallna stora delen ligger invid stammen.
Fotograferad i maj 2020

Stammens diameter cirka 60 cm

Här den 5 cm långa borrprovet vi lyckades få ur tallen

Med beaktandet att att stammens mått ifrån kärna till ytved var ca 30 cm får man antaga att tallens ålder ligger i spannet 250-300 års ålder. Detta med beaktandet av att den inte tillvuxit något på flera decennier.
Med allra största sannolikhet härstammar den ifrån och efter Stora ofredens tider, då ny växtlighet startade upp efter den tid då hela Sundsbygden nedbrändes åren 1714-1721.
Plattertallen har således sett många bemärkta människoöden. Den har sett kungar och ståndspersoner färdas under dess krona. Den stora allfartsvägen gick då över fasta Åland ned emot Bomarsund och bara ett stenkast ifrån tallen hittar vi Skarpgårdens husgrund, vars gårdsnamn för lång tid skulle bilda namn åt hela bygden.

På min hemgård Norrgårds i Finby, finns två Plattertallsliknande tallar. Denna fotograferades
på 1980-talet

I byn Kulla i Sunds kommun, fanns denna tall, stor och mäktig, även den med en nedåt suktande krona. Tallen är numera borta. Den var av samma art som Plattertallen. Bångarna har en  längtan att återfinna jorden, inte att sträva högt upp i skyn.

Kullatallen fotograferad i äldre tid.

I en nyutkommen bok utgiven av Ålands Marthaförbund, finner vi detta broderimönster.
Boken bär titeln: Korsstygn som berättar.

Här finner vi Kullatallen i broderiutförande. Enligt ett gammalt broderimönster finns denna tall som
i sitt mönster även hade några betande får samt ett lamm invid tallen.

Detta mönster tillställde mig etnolog Conny Andersson och han berättade att hans mor Gunnel Andersson använt detta då hon som ung broderade upp dukar och levererade dem till Hilda Jansson i Tranvik. Hilda sålde dem så vidare till olika affärer i Mariehamn. Dukarna köptes ofta av turister.
Mönstret avser otvivelaktigt Kullatallen, detta kan tydligt skönjas och likheten är slående.
Att mönstret skulle åsyfta Plattertallen är osannolikt. Jag har intervjuat många personer med rötter i Sund och de har aldrig hört talas om någon broderad duk med motiv Plattertallen.

Vid midsommartid år 2008 blåste Kullatallen "ikull" och i en tidningsartikel i Nya Åland finns en berättelse om tallen signerad Sara Othman.
Artikelns rubrik är: 400- årig historia föll omkull i blåsten.

Kullatallen som beräknats ha varit en ung planta när Gustav Vasa skidade mellan Mora och Sälen, ligger nu i hela sin längd och prakt över Norrgårds grusväg i Sund Kulla.
- Det är som en familjemedlem gått bort konstaterar markägare Benita Karlsson som bott på gården i runt 40 år.

På en metallplatta stod skrivet att tallen var fridlyst år 1968. Denna "fridlysning" fattades innan den nya lagstiftningen togs i bruk och var således bara en lokal rekommendation utan laglig grund påpekar landskapets experter.

Fakta och funderingar om Vårdträd och trädkultur på Åland
Text, foto och layout: Jens Harberg

I boken finns artiklar om olika träd på Åland. På sidan 60 återfinner vi stycket om Plattertallen i Bomarsumd.
Foto: Solveig Mörn.

Författaren benämner här felaktigt tallen som "Plattartallen" och han påstår också att "trädet är borta, men den är bevarad som ett kärt minne av många äldre Sundsbor".

Författaren framför även en teori om varför trädstammen växt på detta sätt. Det skulle härledas av att bussägarna krävde att grenar skulle tas bort under stammen så att deras större och större bussar skulle få rum under tallen. Detta kan inte stämma emedan jag sedan tidigt 1950-tal inte minns något sådant. Tallen hade aldrig några grenar som växte under stammen. Ett gammalt fotografi som tagits av Finlands försvarsmakt och dateras till år 1941 visar på en kal och helt kvistfri stam.




Tillplattat i Godby den 19 april år 2020


Johan G. Granlund