Iniös nuvarande kyrka, byggnadsår 1798 - 1800
Som så ofta i min hembygdsforskning får jag komma med uttrycket "av en tillfällighet" så även med följande berättelse.
Jag råkade på nätet bläddra i en jultidning och får se en berättelse om en gammal kyrka i Iniö och där framgick att denna skulle varit byggd i byn Tranvik i Sunds socken. Då denna by är grannby till min hemby Finby och från Södergårds i Tranvik kom även min farmor, spetsade jag ögonen och läste vidare.
Artikeln var skriven av pastor Rafael Weckström och ingick i jultidningen Den signade dag och hade rubriken "Några reflektioner kring en skärgårdskyrkas öden":
Första gången ett kapell i Iniö omnämndes är år 1557 i samband med den så kallade "Silverskatten".
Iniö var sedan år 1554 ett kapell under Töfsala socken. Synbarligen åsyftade hävdatecknaren samma kapell, då han i "Inniö Kappells Bookh" från 1641 - 1738 förtäljer bland annat följande:
Inniö Kappells Bookh åren 1641 - 1738
Anno 1642 belf Medh Capell Bönderna aftald om edt Nydt Capells uphugningh, efter det gambla ähr aldeles förfallidt och ståår på et wådt rum at grifterna medh Watn fulla blefvo, ty opledhes en bewuemlig och Tår Plass, det Nya Capellet fattias skall, blev beslutit af sysslåman Eskell Jönsson i Söderby Capellet Opbyggt färdiigt skulle optingas på Ålandh, dit Eskel Jönsson i Söderby med Twenne Besutne män sig förfogande och Capellet färdit weggiarne medh rösten förtingat i Sundh Sochn och Tranwijk by för Daler koppar myndt och så som Penningar i Capellet inthet fulkombligen om Capellet skulle bettalas med i förådh fanns.
Förteckning över de fem Tranvikhemmanens skogsinnehav.
Att Tranvik by innehaft och har stora djupa skogar är i min hembygd allom bekant. Men att de skulle varit kyrkobyggare i äldre tid är nog för de flesta en stor nyhet. Att de under 1800-talet byggde ett flertal segelfartyg är känt men inte kyrkobyggnader.
Här ser vi en skattläggningskarta med följande text.
Charta öfver En del af Tranwijk Byss Skog.
Uti Åbo Höfdinedöme Å=lands Härad och Sunds Sochn.
Genometrice författad år 1776 af Adolph Helleday
Det nya kapellet i Iniö timrades således på Åland i Sunds socken och Tranvik by. Stockarna fraktades samma år på fyra Iniöskutor till sin nya plats vid "Åsledahls Wijk, lithet uth ifrån Byin"
( nu Norröjen)
Kapellet kostade 130 daler kopparmynt. Löjligt lite säga vi, men på den tiden var det en stor summa pengar för de fattiga kapellborna. I kapellets kassa fanns endast en bråkdel av summan men byns samtliga bönder, endast 34 obetydliga hemman, sammansköt en daler och 16 öre kopparmynt var.
För dem som ägde skutor var det även en hederssak att gratis frakta kapellet från Åland. med sitt nävertak, sitt enkla träkors på taket, sina små blyinfattade fönsterrutor och sin lika anspråkslösa inredning, kunde det ej på långt när mäta sig med fastlandskyrkorna men det var dock det dyrbaraste de fattiga kapellborna ägde.
Med rörande pietet och under stora uppoffringar gjorde de allt som göras kunde för att vidmakthålla sitt tempel.
Men snart skymde det till kväll i kapellets historia. Efter nära 150 års tillvaro var det så illa åtgånget av tidens tand att det måste ersättas av ett nytt.
Härom berättar hävdatecknaren bland annat följande:
-År 1790 den 1 Maij blev uti allmän sockenstämma gamla träkyrkan ansedd vara så bristfällig och förfallen att en ny kyrkobyggnad med första borde företagas. Och med nya kyrkans tillkomst hade det i Tranvik byggda Iniökapellet spelat ut sin roll.
Så långt Rafael Weckströms artikel.
För att få mera kött på benen i denna fantastiska historia sökte jag upp hembygdsforskare i Iniötrakten som kunde berätta mera. Men det visade sig inte så lätt att finna i första taget. Via vänner på Åland som jag visste kände till Iniötrakten fick jag så tag på en dam som tidigare arbetat som kyrkohere där och hon tipsade mig först Rafael Weckströms söner som kanske visste något. Efter många telefonsök fick jag så tag i dem båda men den kände inte till historian emedan de var så små pojkar då deras fader hade tjänstgjort i Iniö som kyrkoherde.
Därefter fick jag tag i en medförfattare till boken "Iniö skärgårdskommuns historia" Björn Öhman och han berättade att den artikeln handlade just om kyrkan som byggdes i Tranvik. Jag samtalade även med en annan hembygdsforskare i Iniö, Mats Eklund som berättade att han ofta besöker den gamla begravningsplatsen och sköter om träbalkarna runt om denna plats. Han berättade för mig att den gamla kyrkogrunden finns kvar i marken och att kyrkan var cirka 10 + 14 meter i storlek.
Var låg då platsen för den i Tranvik byggda kyrkan?
Om detta framgår i boken följande: Det nya kapellet restes på en plats cirka 500 meter norr om den nuvarande kyrkan i Norrby. Kapellet va beläget på en sydsluttning cirka 100 meter från stranden.
Kapellet övergavs år 1798 då den nuvarande kyrkan Sofia Wilhelmina byggdes. Namnet upptogs ifrån den vid samma tid nyfödda svenska prinsessan.
Kapellplatsen finns kvar omgärdad av träbalkar. Församlingsborna har fortsatt att underhålla sina sedan gammalt gårdsnoterade balkar.
Tranvik by sedd ifrån Byberget på Finbysidan, i bakgrunden Lumparn.
Fotografi, Anselm Sjöblad ca 1920
Med största sannolikhet byggdes även Lumparlands kyrka i Tranvik. Om detta finns en muntlig berättelse initierad av Axel Danielsson "Den fridsamme" i en av hans böcker. Däremot finns ingen skriftlig bekräftelse på detta. Även den kyrkan skulle ha fraktats på skutor över Lumparn men året för detta är osäkert. Min teori är att det var före "stora ofreden".
Vi skall titta närmare på Lumparlands kyrkas historia.
Lumparlands kyrka tillägnad aposteln Andreas.
Byggnadsår 1728
Fotografi Wikipedia
Här framgår följande om kyrkan: Ett kapell fanns tidigare i Lumparland och omtalas första gången år 1544 i samband med att Gustav Vasas män förde dess kyrkklocka till Kastelholms slott som vällingklocka. Denna kyrka skall ha stått nedanför kullen väster om nuvarande. År 1666 flyttades kapellet upp på kullen och detta andra kapell brändes så ned under "stora ofreden" 1713-23 av ryssen.
Kan det då vara så att byggnadsåret för den i Tranvik timrade kyrkan är 1666 då den flyttades upp på kullen. Det skulle stämma bra med byggnadsåret för Iniökapellet som var 1642. Traditionen var då säkert stark om Tranviksbornas byggnadskonst och man beställde helt enkelt kyrkan på nära håll endast några kilometer sjövägen över Lumparn.
Varför vet vi då så litet om denna byggnadstradition i Tranvik? Jag tror att mycket av de gamla Åland och dess minnen och traditioner försvann efter den stora flykten till Sverige under stora ofreden. Det som eventuellt fanns skrivet i saken brändes upp samtidigt som kyrkan och de människor som då före ofreden fanns i bygden kanske inte återvände.
Pastoriserat i Godby den 2 augusti år 2019
Johan G. Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar