måndag 31 december 2018

Uspenskijkatedralen - är teglen från Bomarsund?






Uspenskijkatedralen i Helsingfors i all sin glans.
Katedralen är huvudkyrka för Helsingfors ortodoxa församling och stift samt den Finska ortodoxa församlingen och är belägen på Skatudden alldeles i närheten av Vikingbåtarnas terminal.









Kyrkobygget påbörjades år 1862 och invigdes år 1868 så kyrkan är således 150 år gammal.
Ordet Uspenskij härleds ifrån det slaviska ordet "uspenie" vilket betyder avsomnande. Den är helgad till Marias avsomnande ( Maria Dominitio ) vars fest firas varje år den 15 augusti.

Katedralen är Nord och Västeuropas största ortodoxa kyrkobyggnad och besöks årligen av en halv miljon turister.

I den allmänna guideningen om Bomarsund påtalas att teglen till Uspenskijkatedralen är ifrån Bomarsunds fästning, men detta är inte till fullo helt med sanningen överensstämmande.

Kyrkans fasader är alla murade med tegel ifrån Leppäkoskis tegelfabrik i Tavastehus. De tegel som murades in från Bomarsund är på insidan, överrappade och  osynliga. Jag har ett otal gånger vandrat förbi denna vackra kyrkobyggnad och med stolthet trott att dessa röda tegelväggar är från min hembygd men känner mig nu lurad, även detta var en Bomarsundsmyt skulle det visa sig.

I Hufvudstadsbladet av den 25 december år 2018 fann jag en artikel om Bomarsund, med rubrik,
"20 års bygge i ruiner på en vecka". Artikeln var signerad Nina Weckström och som Bomarsundsguide för denna artikel ser jag Geir Henriksen. Han passar då på att i artikeln påstå,

"Det var de driftiga ålänningarna som snabbt var på plats efter att krutröken skingrat sig och tog tillvara tegel som man b.l.a. sålde till den ortodoxa församlingen som använde teglen för att bygga Uspenskijkatedralen i Helsingfors".

Min första reaktion var, kan detta vara sant? Hur i alla dar fick dom detta fixat? Jag beslöt mig för att taga reda på mera fakta om detta.

Efter två sök på nätet och ett telefonsamtal till Uspenskijkatedralen besannades mina farhågor.
Angående katedralen står i Wikipedia följande: Är delvis uppmurad av tegel ifrån Bomarsund.
Angående Stensvik tegelbruk invid Esboviken står omtalat att det levererade tegel till Uspenskijkatedralens uppbyggnad.

Vid mitt telefonsamtal till  katedralen fick jag på klingande svenska meddelat av amanuensen att teglen ifrån Bomarsund användes för murning av inre väggar, inte de yttre.
Jag passade då på att fråga om katedralens historik och fick då tipset att allt finns i boken,
Helsingin Ortodoksinen Seurakunta 1827-1977 av Heikki Koukkunen och Mikael Kasanko.

På sidorna 40-41 finns följande skrivet: Seinien ulkopinta on tehty Leppäkosken tiilitehtaan muotoiluista valiolaatuisista tiilistä.
Enligt min översättning:
Fasaden är gjord av högkvalitativt designade tegelstenar ifrån Leppäkoskis tegelfabrik.

Kirkon sisäseinät on rapattu - kyrkans innerväggar är rappade.
Yhtenä yksityiskohtana voidaan mainita että rakennustiilet tuotiin purettavaksi määrätyistä Bomarsundin linnakkeesta.
- Som en detalj kan nämnas att byggstenar hämtades från Bomarsunds fästning som var utdömt till rivning.

Turusta kommenettiin komppania sotilaita irrottamaan tiilet ja kuormaamaan  ne proomuihin, jotka kuljettivat tarvikkeet Katajanokan laituriin.
- Ett kompani soldater beordrades ifrån Åbo för att lösbryta tegelstenar vilka med pråmar transporterades till Skatudden.

Bomarsundista tuotiin kaikkiaan 70000 tiiliä. Ne siirettiin rannasta rakennus paikalle vain tätä tarkauitusta varten rakennettua kiskorata pitkin.
- Ifrån Bomarsund hämtades totalt 70000 tegelstenar. De transporterades till platsen ifrån hamnen längs en enkom för detta ändamål anlagd räls.

Kustannukset: Tiilien kuljettaminen Bomarsundista 7000 ruplaa.
- Kostnader bl.a. : För transport av tegel ifrån Bomarsund 7000 rubel.


Jag hade tidigare läst om hur arrendatorn på Haga kungsgård Lignell, för övrigt Ålands första kommerseråd i Finland, blev dömd för att ha tagit tegel ifrån murarna då hans tillstånd endast gällde att taga ifrån rasmassor!

I denna blogg har jag tidigare redogjort för huru Alexandersteatern i Helsingfors samt Wasastjernska palatsets väggar uppmurats av Bomarsundstegel och att dessa leveranser ombesörjdes av myndigheterna.








Många är de officiella byggnader som fått sina tegel ifrån Bomarsund. Här ser vi Alexandersteatern vars hela fasad är uppbyggd av tegel ifrån Bomarsund.

Teatern är namngiven efter den ryske kejsaren Alexander II och färdigställdes år 1879. Byggnaden fungerade först som rysk garnisonsteater för ryska sjömän och tjänstemän. År 1918 blev den en del av Finska operan och fungerade som sådan fram till år 1993 då den nya operan invigdes invid Tölöviken. Teatern fungerade faktiskt som reservteater för Svenska Teatern då den renoverades för en del år sedan.
Numera ligger den under Bulevardens teaterförenings kontroll.





Viborgs Tidning av den 29,3. 1879
Ryska teatern i Helsingfors.

Teglen till ryska teatern äro som bekant tagna från de finska statsverket tillhöriga ruinerna vid Bomarsund, därifrån ryska kronans ångbåtar hemtat dem. Huruvida deras lösknackande och transport ställt sig billigare än här beställda nya tegel må kunna betvivlas. Huset skall bliva färdigt till hösten.









En annan monumental byggnad som fått sina tegel ifrån Bomarsund är det Wasastjernska palatset i Vasa i hörnet av Skolhusgatan och Museigatan.

Huset färdigställdes år 1865 med tegel ifrån Bomarsund och ritningarna uppgjordes av Karl Axel Setterberg. Fastigheten byggdes i tiden för brukspatronen vid Östmyra bruk Gustav Adolf Wasastjerna men har därefter haft andra ägare. År 1895 inköptes huset av finska staten och blev guvenörsresidens.

År 1918 sammanträdde här finska Senaten d.v.s. " Vasas regering" och hit förlades regeringstruppernas högkvarter under ledning av Carl Gustaf Mannerheim.
Ett av rummen är inrett till minnet av den tid Marskalken huserade här.

Numera inryms här Österbottens museum som disponerar två våningar. Här finns museets förvaltning, arbetsrum, arkiv och bibliotek.

Det är med förvåning jag inte i guideningarna om Bomarsund med ett enda ord hör omtalas att dessa monumentala byggnaders fasader är uppmurade med tegel ifrån Bomarsund.
Man nämner endast denna Uspenskijkatedral.






Tidningen Vasabladet av den 21.2.1907
Artikel om arkitekt Carl Axel Setterberg, Ett blad ur Vasas arkitekturhistoria.

- Det förra (åsyftande Wasastjernska palatset) från år 1862-63 uppmurat av tegel ifrån
Bomarsunds raserade fästning.






Vi har även på Åland en del byggnader som uppmurats med tegel ifrån Bomarsund. Ett nu i dagarna omtalat hus är vägstationen i Godby som just skall få nya ägare och här ser vi bild i en annons från Lyyskis fastigheter.






Att det var fråga om enorma mängder tegel som lösbröts ifrån fästningen ser vi av följande notis i tidningen Åbo Posten den 4.4.1878

Två torn och en mur på auktion. Kvarlevor av Bomarsunds fästning bortauktioneras den 16 maj. bland dem torde finnas utom annat även omkring en miljon tvåhundratusen tegel.
I en annan notis framgår att denna tegelhög inköptes av statsverket.


Att det var förbjudet för allmänheten att utan lov lösbryta tegel för eget behov och försäljning ser vi av följande dom annonserad i Nya Pressen den 17.2. 1890.








Bomarsunds fästningsruiner ha varit utsatta för vandalism i det arrendatorn af Haga Kungsgård, agronom H.Lignell låtit från fästningens lämningar såsom hvalvens i kasematterna m.fl. ställen nedbryta tegel som bortförts för att användas i byggnaden uppförande å bemälda kungsgård. Agronom Lignell hade visserligen af Senaten utverkat tillstånd att från fästningen avhämta tegel men att sådant dock endast finge tagas ifrån därvarande grushögar.










Tidningen Folkvännen av den 7.11. 1888
Bomarsunds fästningsruiner
På därom gjord ansökning har senaten tillåtit arrendatorn af Grelsby kungsgård i Finströms socken Johan David Lindeman att för uppförande av en ny mejeribyggnad samt för verkställande av andra å berörda kungsgård nödiga byggnadsarbeten ifrån Bomarsunds fästnings ruiner lösbryta och till kungsgården afföra erforderligt antal tegel.










Åbo Underrättelser den 28.8. 1907
Angående Handelshuset Wiklunds invid torget i Åbo.
- Magasinet inne på gården, hvilket såtillvida är historiskt ryktbart, är uppfört af tegel från Bomarsunds fästning, kommer även att undergå förändringar.



Av följande annons i Finlands Allmänna Tidning ser vi att man redan år 1861 utannonserade auktioner för tegelförsäljning ifrån Bomarsund.






Sveaborgs ingenjörskommando kallar hugade spekulanter till auktion å nämnda kommando den 29 juli och slutauktion å nämnda kommando den 2 augusti detta år hvarest komma att försäljas å Bomarsunds ruiner på Åland befintliga sönderbrutna tegel och halfvor.






Notis i Hufvudstadsbladet av den 1.6. 1876
En kommendering af 91 Dwina infanteriregemente, bestående af 4 officerare och  150 man, kommer snarligen att från Sweaborg afsändas till Åland och förläggas i de närmaste byarna omkring Bomarsunds f.d. fästning för utletande af tegel och granitsten från dess förstörda werk.




Tegelleveranser till Bomarsund
Om tegeltillverkningen på Åland inför uppbyggnaden av "Försvarsverket" är inte så mycket omskrivet. Kanske finns det någon artikel i Ålands Odling om saken men jag kan inte i skrivande stund finna den.
Vad vi vet är i alla fall att på ön Prästö fanns en tegelslagningsfabrik, platsen bebos i dag av familjen Göran Påvals.

Invid grunderna till gårdarna Persnäs och  Lagmans  finns djupa gropar som vittnar om lertäkt för tegeltillverkning. Dessa kan väl skönjas i naturen.

I Lemland Bäckäng, fanns en tegelslagningsfabrik.

I en karta uppgjord av de allierade inför anfallet emot Bomarsund finns en intressant notering på franska som utvisar platsen för ett tegelbränneri i Estvik i Sund Finby. Där står  "Tuilleri" vilket åsyftar tegeltillverkning. Området disponeras i dag av familjen Dahl. Man kan ännu skönja gropar ifrån lertäkt på platsen.

I följande Kungörelse kan vi se hur myndigheterna utannonserade tegelentrepenaderna inför bygget av fästningen i Bomarsund.






Kungörelse i tidningen Finlands Allmänna Tidning av den 5.7.1839

Den eller de som innevarande år 1839 önska lefverera på sätt de sistlidne åren skedt till Bomarsunds strand på Åland utan att afsluta Contract, 1 million eller mindre partier såsom: 100, 75, 50, 0,10 och 5 tusende tegel, emot genast af Byggnads Comitén, sedan Ålands Ingenieur - Comandos quittence blifvit uppvisadt, erhållande 36 rubel för 1000 med kronoupplastning kunna transportera sådane till ofvannämnde lastageplats och derom sjäfve eller genom befullmäktigadt ombud vid ankomsten (helgedagr undanages) dageligen ifrån kl 7 till 12 på förmiddagen göra anmälan i denne Comité som då genast vill vidtaga åtgärd om teglens emottagning.

Teglen bör vara af trenne sorter nemligen: Rödbrända efter Ryskt mått icke mindre än 6 verschock långa, 3 dito breda och 1 och 1/2 höga samt efter Svenskt mått icke mindre än 10, 8/10 :dels tum långa, 5, 4/10 : dels tum breda jemte 2, 7/10 : dels tum höga, halfjernbräna kunna vara något mindre och blektbrända något större samt sålunda: att a hela beloppet 4/16: delar äro halfjernbrända, 5/16:delar blektbrända och 7/16 : delar rödbrända, eller också mera röd än blektbrända eller halfjernbrända. För öfvrigt böra desamma vara välbrända af god massa som är utan blandning af stenar, mergel och kalk.

Sorteringen och kasseringen af teglen kommer genast vid upplastningen att verkställas, på Lefveranteurens bekostnad
Åland å Byggnads - Comitén den 6 ( 18 ) Junii 1839.
Ordförande å Byggnads - Comitén Ingeieur Öfverste Pafloffsky
T.f. Secreterare,  Under - Tygvaktare af 12 Classen Alahoff.







Bomarsunds fästning något år före kriget. Här kan vi tydligt se de uppstaplade tegeltravorna invid fästningen som kärrats iland ifrån segelskutorna. Man kan skönja de pålade landgångarna invid stranden.


I Svensböledagboken, en dagbok mellan åren 1821-1846 skriven av Svensbölebonden
Johan Eric Lindström kan vi se huru han ett flertal gånger tillverkar tegel för trolig leverans till Bomarsund.

Redan den 4 juni år 1828 förfärdigar Lindström en lerkran kanske med siktet inställt på affärer med Bomarsund. I en fotnot kan vi läsa: Lerkranen bestod av en stor och bastant tunna, ända till 1,5 meter hög och  75 centimeter i inre diameter, i speciella fall ännu större. I den blandades med en ox-eller hästdragen vandring den massa av c. 3/4 delar lera och 1/4 del sand av vilken teglen formades.

För den 25 och 26 juni år 1829 kan vi läsa, Slog vi Tegel wi körde upp 8 lass Sand och 25 Lass Ler.
Den 16 och 17 Junij år1830, Slog i Tegel, wi kjörde up 10 Las Sand och 26 Lass Ler.
Den 9 Junij år 1830, Slog wi Tegel
Att även denna tillverkning var livsfarlig ser vi av följande:
Den 12 Junij år 1834, Blef Eric Ericsson i Laby död, som malde ihjäl sig vid Lerkranen.
Den 10 och 11 Junij år 1836, Slog vi Tegel Södergåls i Domarböle, Slog till samans med oss vi körde upp 30 Lass ler och 7 lass Sand.






Brännklintsbasen år 1880, fotograf R. Hausen.
Här kan vi se huru enorma mängder tegel och stenar har bortforslats ifrån ruinerna i Bomarsund.
Redan något år därefter såg ruinen helt annorlunda ut.






Denna bild av okänd konstnär illustrerar fästningsområdet några dagar efter sprängningen den 2 september år 1854. Här ser man tydligt att efter sprängningen finns många sektioner kvar helt intakta. Dessa har med tiden lösbrutits och använts för husbyggen.






Att ålänningar kunde haft ett finger med i spelet framgår i denna notis i tidningen Västra Nyland av den 17.7.1878. Man organiserade säkert lokalt själva tegelknackningen och framtagningen ur rasmassorna mot någon form av ersättning.Vi ser att denna tegelbrytning även var förenad med livsfara.

En olycka i olyckan, var att ej tegelbruksentreprenören Blomqvist å Ekerö blef där ihjälslagen af en öfver honom i sista tisdags plötsligen nedramlande gammal tegelugnsvägg, hvarunder han omkring en timmes tid nödgades ligga hopklämd och mörbultad innan ha af tillskyndande arbetare hann befrias från sitt farliga läge.

I en annan tidningsartikel berättas att en dräng ifrån Saltvik som knackade ren tegelstenar ifrån murarna fick tag i en granat som exploderade och han omkom av sina skador.

Det finns även en berättelse där en finskspråkig man vid tegelbrytning funnit några granater. Dessa tog han med sig upp på ett i närheten högt berg och kastade dem nedför stupet. Den enorma smällen påkallade grannarnas uppmärksamhet och då de tillskyndade kom mannen rusande emot dem och skrek:
"Smälla så inihälvitäs,  aldrig så göra mera"!


Nerrivet i Godby den 31.12. 2018

Johan G. Granlund

Efter att min artikel i tidningen Åland blivit införd har personer ringt mig och berättat om tegel från Bomarsund.






Jag fick ett tipset  att även Vårdö prästgård är uppbygd av bomarsundstegel. Detta hade jag faktiskt läst om tidigare men glömde det. Här är Vårdö prästgård som den ser ut i dag.

En annan person ringde även och berättade om att en herrgård i Åboland skulle vara uppbyggd av bomarsundstegel och det återstår för mig och få det bekräftat.


Vi hörs
Johan

1 kommentar:

  1. Hej, vi har tavla hemma som min mor har ärvt av hennes föräldrar. Det är en målning med en väderkvarn och är signerad Oruloa, 1954. På baksidan står det en Wårdö, Åland. Jag har aldrig varit på Wårdö, känner du till att det finns eller ska ha funnit en väderkvarn där?

    SvaraRadera