Kejsaren Napoleon med krona
Vad har denna att göra med karonkan och varifrån kommer egentligen ordet karonka?
Som vi här skall se samlas de lärde till doktorsmiddag, en karonka, de unga skall snart få sin examen och firar detta med en sjudundrande karonka och bloggredaktören minns sin barndoms karonkor då de äldre firade bybutikens goda årsresultat.
Då jag var ung på 1950-talet anordnades "karonka" på traktens ungdomsföreningshus Klippan i Sund på Åland. Det var då Sunds Andelshandel bjöd in till årsfest. Den hölls i mars månad och det var en mycket populär tillställning. Kvällen började med att andelshandelns styrelse höll sammanträde, årsmöte, och man gick igenom verksamheten under förra året. Därefter följde kaffekalas och strax därpå filmförevisning av handelslagsdistriktets verksamhetsledare som denna tid hette Birger Strandell. Han började med barnfilmer för den unga publiken och vi skrattade så vi tjöt åt alla Kalle Ankas upptåg.
Därefter visades SOKs fabrikers varutillverkning i Vaajakoski och man fick veta hur Panda choklad, Katrina kaffe och Tend tvättmedel tillverkades. Därefter höll en konsulent information åt alla husmödrar och de fick information om hur tvättmaskiner och djupfrysar funktionerade. Därefter var det en paus då alla bänkar utlyftes och spelmännen gjorde sig redo för dansen som träddes till långt över midnatt. Damerna samlades då längs ena långväggen och herrarna ställde sig i en klunga i hörnet vid ingångsdörrarna. Där var nära till klädeslogen där spritpluntorna fanns i rockfickorna.
För en tid sedan fanns i Ålandstidningen ett reportage om att "Karonkan fyllde Alandica". Här ser vi hur ungdomar står uppstassade i sina vackra balkläder. Karonkan åsyftar här den väntans tid inför examen efter många års studier och firandet av dess snara avslutning. Detta skall givetvis firas och då ordnar man en karonka.
Nu vill denna bloggredaktör ställa sig frågan, varifrån härleds detta ord "karonka", varifrån härstammar egentligen detta ord, hur har det kommit in i finskan och i det svenska språket? Vi skall se vad språkexpertisen säger om det och ifall dessa inte ger svar försöker vi gräva djupare. Till min hjälp har jag tagit min hustru Irina som är expert på många historiska frågor och som i tolv års tid medverkat i Ukrainas television inom ramen för dokumentärprogrammet "den glömda världen" med hela världen som arbetsfält.
Den första som får komma till tals är Bo Lönnqvist i spalten "om etymologin för ordet karonka"
I Språkbruk no 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen karonka och betydelsen doktorsmiddag inlånats från finskan. tydligen under de senaste årtiondena.
Han fortsätter; i undertecknads ungdom på 1960-talet hörde man det inte, annat än i finska sammanhang. Däremot förekom i vardagsspråk, bl. bland barnen, uttrycken "hela konkaronkan" och betydelsen var "hela följet, hela hopen". Han drog iväg med "hela konkaronkan". Där var Lindströms och "hela konkaronkan, hela flocken".
Ordet konkarong är franska. Det avser en på 1700-talet vanlig, hög kvinnomössa, uppbyggd av flor och bandrosetter kring en stomme av ståltråd. I Paris nämns conque´ron på 1750-talet som huvudbonad för bruden. Verbet conque´rir betyder i formen conque´rant" bedårande, kokett erövrerska".
Ordet har sedermera fått den överförda betydesen "följe, släptåg", när mössan blivit omodern, ett fenomen som vi finner också när det gäller andra klädesplagg.
När ordet inlånats i finska har förleden "con-" fallit bort och nu har således ett återlån till finlandssvenskan skett.
Karonkans svenska (franska) ursprung förklarar dess förekomst på Åland, som ju under 1700-talet upplevde en högkonjunktur i sedvänjor och mode på prästgårdarna.
Så långt Lönnqvist och hans förklaring av ordets ursprung. Här nedan förklarar Mikael Reuter hur han ser på ordets ursprung.
Då skall vi se vad Mikael Reuter anser om ordet karonka.
Karonka, Reuters ruta 13/2 2012
För en tid sedan hade jag glädjen att lyssna till en givande doktorsdisputation som handlade om finlandismer och hur de med växlande framgång har motarbetats av språkvårdarna. Som traditionen bjuder följdes disputationen av en doktorsmiddag, eller karonka som den informellt kallas i Finland.
Ordet karonka nämns redan av Hugo Bergroth i Finlandssvenska (1917), tillsammans med ett antal andra ord: "Till vardagsjargongen höra: blusning (blusett), skrälldus, firabel, russicismen karonka, samtliga=bjudning, tillställning, kalas". Blusningen och skrälldusen torde ha förpassats till historien och firabel används bara i en annan betydelse, men karonkan lever kvar. Huruvida ordet redan på Bergroths tid i huvudsak användes om doktorsmiddagar är osäkert men det är sannolikt att den betydelsenyansen har kommit senare. På Åland används karonka om skolavslutningsfester (motsvarande bänkskuddargille, penkis).
Bo Lönnqvists teori om etymologin för ordet karonka är utan tvekan intressant och värd att beakta som en möjlig tolkning. Ändå kan det inte hjälpas att teorin om att ursprunget är det ryska ordet karónka (bl.a. svit i kortspel) förefaller mer sannolik, och det är också den etymologin som ges i den finska etymologiska ordboken Suomen sanojen alkuperä. Också Hugo Bergroth betecknar i Finlandssvenska (1917) ordet karonka som en russicism, vilket enligt min mening måste tillmätas rätt stor vikt eftersom kontakten med det ryska var så mycket mer levande på Bergroths tid.
Att karonka används speciellt om fester av typen doktorsmiddagar (speciellt i finskan) och skolavslutningsfester (på Åland) kan möjligen ha att göra med att dessa ses som ett slags "kröningar"-ry, karónka är diminutiv av koróna `krona`.
Att karonka skulle ha kommit in i finlandssvenskan först efter 1960-talet stämmer inte. Det nämns som sagt redan av Hugo Bergroth i Finlandssvenska, och upptas i alla upplagor av hans mer kortfattade bok Högsvenska (efter Bergroths död redigerad av Björn Pettersson). Många äldre finlandssvenskar kan också intyga att det har använts före 1960-talet. Till Åland har det troligen kommit med inflyttade finlandssvenskar, men vi skall inte heller glömma att åländska dialekter har ett starkt inslag av russicismer sedan den tid ryska trupper var förlagda till Åland.
Oberoende om vi utgår från det ryska korónka eller det franska conque´ron är betydelseutvecklingen inte alldeles lätt att förklara. Det som enligt min mening är avgörande i bägge fallen är att ljudformen hos ord som karonka, konkarong (den sverigesvenska motsvarigheten till konkaronka) och konkaronka lämpar sig bra för de betydelser de här orden har fått. Vi kunde kanske jämföra med det numera nästan utdöda finlansndssvenska ordet bataklang som också betyder fest. Ursprunget är uppenbarligen franskt även om etymologin är oklar, men associationen till det svenska klang ha säkert spelat en roll.
Mikael Reuter
Nåja. Här ser vi att de lärde herrarna inte är riktigt överens i saken. Vem har då rätt? Jag anser att de båda i princip har rätt trots att de talar om två olika grenar av trädet karonka. Lönnqvist nämner den franska kvinnomössan conqueron. Här är han inne på rätt spår. Han anser också att karonkan har vi fått från finskan. Reuter å sin sida hävdar ursprunget ryskt och talar om en svit i kortspel som ordets grund. Och det skall visa sig att också han är inne på rätt spår utan att veta dess härledning.
Men har de alls nämnt trädets rot? Nej. De slutade i Frankrike och Moskva. Men som vi nedan skall se så leder Irina oss in långt i forntiden, till den grekiska övärlden och självaste Romarriket, ja till Kievan Rus och Östeuropa.
Den ryska tzarkronan är av ganska ungt datum och infördes först vid Peter II s kröning. Hans far Peter den store hade denna " monomakh-cap" som liknade en kon och i mongolisk stilutformning. Således kan inte det finskryska ordet karonka härledas till den grekisk-romerska traditionen. Som vi tidigare sett hämtades uttrycket ifrån en svit i kortspel.
Den makedoniska härskarens krona, gjord av skytiskt guld. Skyterna var en gammal nomadstam som levde i det moderna Ukrainas södra territorium.
Som ett resultat av Alexander den stores segrar och erövringar fanns det gott om guld i Grekland. Enligt historiska berättelser har kransen sitt ursprung i antikens Grekland och Rom, där medlemmar av det grekisk-romerska samhället skulle hantverka ringformade prydnadsföremål kallade "kronor" av färska löv och kvistar.
Kronan koronan har som sin yttersta symbol den aura som antogs finnas runt de heligas huvud och avbildningar av jungfru Maria.
Här en koruna - krona i Kievan Rusriket alltså dagens Ukraina.
En kvinna i Kievan Rus bar en krona (korun, koruna, krans) på huvudet, och en gift kvinna bar ett handduksliknande plagg som var draperat över en rikt dekorerad solid krona gjord av dyrt tyg, korun som höll hennes hår stadigt.
Denna bloggtext kommer att uppdateras.
Krönt i Godby den 23 februari år 2025
Johan G. Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar