lördag 26 maj 2018

Drottningens sten invid Sunds kyrka - har jag hittat den?





Sunds kyrkas västra ingångsportal i bogårdsmuren, huvudingången.

I många år har jag sökt i olika urkunder och tidningsartiklar efter olika slags uppgifter under sökordet Sunds kyrka. Jag har då ofta stött på berättelsen om "Drottningens sten". Denna sten har  surrat i mitt huvud och som jag alltid kom att tänka på då jag besökt kyrkan oftast för att vattna blommorna på mina föräldrars grav.

En dag stannade jag upp då jag kommit innanför grindarna, vände mig om och min blick faller på en märklig stenpackning alldeles invid portalen.

-Men vad är detta, varför står denna sten upprätt och så som den skulle vara inmurad på ett annat sätt än de andra stenarna och har den även fått ett tak? Jag minns att jag någonstans läst att en åländsk historiker L.W. Fagerlund skrivit, att man vid den nya bogårdsmurens  utvidgning 1874 skulle " murat in " Drottningens sten i muren.






Catharina Stenbock, 1535-1621, Sveriges drottning och Gustav Vasas tredje gemål.
Innehade Åland som livgeding från 1569 - 1606, men uppgifter gör gällande att hon skulle erhållit viss avkastning från landskapet under hela sitt återstående liv.

Ibland stavas hennes förnamn som Katarina.


I den allmänna åländska historiebeskrivningen besökte hon Åland endast 1 gång och det år 1556 och denna felskrivning har så de flesta författare upprepat och ingår även som sådan i Finlands Biografiska lexikons uppgifter om henne och Åland.
I senare tids forskning har dock framkommit att hon ganska ofta besökte landskapet och firade bl.a. midsommar här en gång tillsammans med sin släkt. Här föddes även en av hennes systrars barn.





Ifrån denna bok, Beskrifning öfwer Åland av F.W. Radloff har jag hämtat många uppgifter och som alltid ger Radloff ganska träffsäkra svar. Om Sunds kyrka kan man läsa följande:

Straxt vid Kyrkogårds muren upvises en sten, som til åminnelse af denna Drottning kallas Drottninge - Sten, emedan hon vid densamma stigit af och på hästen, då hon ridit til kyrkan.

Noteras bör, strax vid. Denna bok skrevs år 1795 och då fanns ännu den gamla bogårdsmuren som var närmare kyrkan än nuvarande som uppfördes 1874. I den nya inlemmades sålunda stenen enligt kallmursprincipen, dvs. man travade stenar på varandra utan inblandning av kalkbruk.






Här en annan bok, mycket tillförlitlig även den, Kastelholms slott och dess borgherrar av R Hausen.
Här kan vi läsa följande:

Sin välvilja mot Sunds församling visade drottningen genom att låta uppföra tornet (spiran) till dess kyrka och även skänka en klocka därtill. Båda gingo dock förlorade vid kyrkans brand 1678.
Länge har på kyrkvallen visats en större sten, drottningsstenen kallad, som drottningen begagnat vid bestigandet av sin häst. Denna sten har vid en senare tid gjord utvidgning av gravgården ingått i ringmuren.

Även i bokverket om Ålands kyrkor ingår i boken om Sunds kyrka dessa uppgifter. På sidan 92 kan vi läsa:

Stora ofredens härjningar var naturligtvis alltjämt i färskt minne och återuppbyggnaden under kyrkoherden Samuel Kiellin skildras, liksom traditonen om "Drottningstenen", d.v.s. den stora platta sten strax utanför kyrkogården som Gustav Vasas änkedrottning Catharina Stenbock skall ha använt som trappsteg när hon steg av och på sin ridhäst.
Författararen hänvisar här till en doktorsavhandling avfattad på latin av Laurentius Hallborg år 1730.






Laurentinus Hallborgs doktorsavhandling från 1730 där det framgår just uppgifterna om Drottningens sten.






Här i den latinska texten återfinns uppgifterna om Drottningesten.





I en tidningsuppgift i tidningen Östra Finland av den 16.4. 1886, framgår uppgifter om Drottningens sten.
- Kyrkans torn skall Gustaf Wasas gemål Christina Stenbock låtit under sin vistelse på Kastelholms slott uppföra och till åminnelse af henne förevisas vid kyrkomuren en sten kallad drottningesten, emedan hon vid densamma stigit af hästen då hon ridit till kyrkan.






Tidningsartikel, Några anteckningar om Åland, av Sten Stensson, under slutet av 1500-talet.

Här framgår brev av Johan III angående Kristina Stenbocks rättigheter på Åland och Kastelholms slott, samt konung Sigismunds kontrasignering av drottningens förläningsbrev.




Tidningsartikel, Utgifne af et Sällskap i Åbo den 26.5. 1785,  angående Castelholms Slått och Enke=Drotning Catharina.

Castelholms Slått beläget en fierdedels mil ifrån Sunds kyrka på Åland, förmenas vara byggt af Birger Jarl och således nästan jämnårigt med Stockholm. Castelholm och Åland förläntes år 1435 Nils Eriksson. Åland förlänades år 1569 den 16 Aprilis Konung Gustaf I:s gemål och Enke-Drotning Catharina hwilken lämnade det 1606 den 3 Januari til konung Carl IX:de emot Drotningholm.





Vasa-drottningen, av Karin Tegenborg Falkdalen.
Här redovisas senare tids funna brev av drottningen som bevisar att hon vistades vid ett flertal tillfällen på sitt slott i Kastelholm.














Olika porträtt av Catharina Stenbock


Stenat i Godby den 26 maj år 2018

Johan G. Granlund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar