Matts Mickelsson från Södergårds i Tranvik

Denna ståtliga gravsten är förmodligen en av de vackraste gravstenar som finns på Sunds kyrkogård, ja kanske en av de vackraste på hela Åland.  En gråsten översköljd  av dignande rosor.

I en av våra lokaltidningar påstods härförleden att denna grav skulle vara en av fem vackra kvinnogravar på Åland. Detta är en sanning med modifikation för här vilar min farmors föräldrar:

Matts och Josefina Mickelsson.

Matts föddes den 16 oktober år 1824 i Lumparland Klemetsby och han dog den 4 april år 1903.
Josefina föddes den 25 juni år 1841 i Vårdö Mickelsö och dog den 17 mars år 1918.

Tidstypiskt familjeporträtt, gårdsfolket på Södergårds i Tranvik i tidigt 1900-tal.

Matts övertog gården år 1853. Han hade året före det ingått äktenskap med sin första hustru
Maria Lovisa Matsdotter. Maria dog år 1871 i Tranvik men de fick 8 barn varav flera dog i tidig ålder.
1. Mats Valfrid f. 4.1. 1853 d. 23.4. 1854
2. Mats Robert f. 22.4. 1854
3. Maria Serafia f. 17.5. 1856 d. 30.8. 1935 i Vårdö Lövö.
    Var gift med Henrik Viktor Karlsson.
4. Mikael Albert Mattsson f. 1 610. 1858 d. 10.11. 1886
5. Vendla Lovisa Matsdotter . 2.6. 1861 d. 7.6. 1861 i Tranvik.
6. Matilda Lovisa Matsdotter, f. 21.6. 1862
7. Hilda Vilhelmina Matsdotter f. 28.4. 1865 d. 16.11. 1887
8. Johan Erik Mattsson f. 17.5. 1869 d. 9,7, 1885 i Tranvik.

Matts barn i andra giftet med Josefina Vilhelmina Johansdotter från Vårdö Mickelsö.

1. August Valfrid Mattsson f. 3.9. 1874. d. 21.4. 1875
2. August Emanuel f. 17.9. 1876 d. 2.1. 1957
3. Ingrid Jolanda . f. 22.4. 1879
4. Sanny Josefina f. 13.1. 1881 d. 12.1. 1965

Ingrid och Sanny Mattsson,  två unga damer från Södergårds i Tranvik.

Fröken Ingrid Mattsson på äldre dagar i sin lägenhet på Kocksgatan 21 C nb. i Stockholm.
Ingrid emigrerade redan år 1912 till Stockholm och tjänade där hos olika familjer. Vi barn på Norrgårds i Finby minns med värme hennes årliga ankomst till Finby strax före midsommar. Hon förde med sig en doft av stora världen- Stockholm.

August Emanuel utbildade sig till sjökapten och seglade på bl.a. SERAFINA och IRIS, skärgårdsånagaren ÅLANDS SKÄRGÅRD, skonerten LYDIA samt redare för tremastade skonert galeasen KOLUMBUS.

Efter att fadern hade dött övertog han hemgården och fortsatte sitt verksamma liv som bonde.

Sanny Granlund, här med yngsta barnet Inga. Sanny blev bondvärdinna på Norrgårds i Finby.
Gift med sjökapten Johan Granlund. Makarna köpte Norrgårds i Finby Sund  år 1913 och de fick 7 barn, varav Bernhard var min far. Sanny hade en stor vänkrets och vi barn på gården minns Sanny som för det mesta stod vid sin köksspis och rustade mat till vardags och till kalas. Hennes make fyllde år nyårsaftonen och hon själv tjugondag Knut så det var ingen ände på festerna under jultiderna.


Matts Mickelssons i Tranvik.

I boken Glimtar över Åland av Tranviks egen "skjutjärnsjournalist" Axel Danielsson,  ofta med signaturen, Den fridsamme, läser vi följande:

 Borta på fältet knäpper Vestergålns slåttermaskin. Åh, jag minns väl när den första slåttermaskinen kom till byn. Det var naturligtvis Sörgåln, som köpte den - en annan skulle understått sig att förekomma honom! Maskinen skulle provköras. Ett stort ögonblick. Bondgubbarna och många andra voro tillstädes på ängen. Men maskinen krånglade. Sörgåln gick butter omkring och småsvor på sin egen terminologi. Smedens Agust var tillkallad som sakkunnig mekaniker. Han svettades och skruvade, skruvade och svettades, medan Sörgåln pärklade. Slutligen gick allt som smort.

Tranvik som sjöfartsby.

Sunds kommun ståtar ju inte direkt med epitetet sjöfartskommun i samma utsträckning som Vårdö och Lemland. Men en av byarna i Sund, Tranvik är undantaget. I Axel Danielssons bok Glimtar över Åland berättar han om huru skomakaren Karl August Lindman som aldrig tidigare inte ens byggt en öka kom att bli Ålands genom tiderna skickligaste båtbyggare. Av de fem ålandsfartyg som före 1880 korsat Atlanten hade tre av dem byggts av Lindman.

Matts som skeppsredare.

Han skriver vidare i sin glimtande  bok: Men barken Hilda är inte det enda i Tranvik byggda fartyget. Två år tidigare byggdes här briggen Severus, vars huvudredare var M. Mickelsson på Södergård.
Gustav Danielsson förde Vellamo i tio år och han och  M, Mickelsson voro i tur och ordning korrespondensredare, medan den sistnämnde var huvudredare för Lyckan, liksom en tid även för Viktoria. Huvudredare för barken Hilda var bl.a. G. Danielsson och M. Mickesson.
I denna by övervintrade vanligen även sksk. Ahti, vars huvudredare under 20-tal år var M. Mickelsson, senare sonen, kapten August Mattsson.

Skeppslistor i finska tidningar.

Danielsson skriver vidare om tranvikarna: Härav framgår att man i Tranvik inte var så litet intresserad av sjöfart. Hävdatecknaren säger på tal om Sund, att bönderna intresserade sig mera för ett säkert jordbruk än för en riskabel sjöfart. Sundskarlarna nöjde sig med en och annan sextiofjärdedel eller fyrtiondedel. Tranviksbönderna bildade undantaget från regeln.
Matts Mickelsson på Södergårds - D.A. Danielsson på Vestergårds och Gustaf Danielsson på Markus-Jans var de tre giganterna i Tranvik inom "sjöfartsbissnisen" denna tidsperiod.

Matts Mickelssons tid på jorden var till ända, här ser vi hans dödsannons i Tidningen Åland.

Annons angående bouppteckning på Södergårds hemman i Tranvik.

Annons om inkassering av auktionsropen.
Min farmor Sanny Josefina Mattsson gift Granlund var en av arvtagarna.
Månne inte ett par "Staffordshire" porslinshundar jag har i min ägo är komna från Södergårds i Tranvik? efter bonden och skeppsredaren Mathias "Matts" Mickelsson.

Källor: Glimtar över Åland, Den Fridsamme
Kolumbus, författare Hugo Häggblom, pärmbild Dick Häggblom.

Korresponderat i Godby den 22 september år 2015

Johan Granlund