fredag 30 augusti 2013

Det "röda monumentet" vid Färjsundet








Denna minnessten finns rest i en bergsskreva strax intill cafe Uffe på berget vid Färjsundet. Platsen är lite skymd så det är inte så lätt att hitta den. Stenen ligger på Godbysidan och bara några meter ifrån den gamla vägen som tidigare gick runt berget. Stenen restes år 1968 till åminnelse av de avrättade röda soldaterna som hittades 1918 vid Färjsundet, dels invid en isvak, dels på Gullbergsholmen och en död soldat hittades i bergsskrevan där monumentet  nu står.

Texten på stenen lyder som följer:

Till minne av dem som i  RÖDA GARDET  år 1918 av övertygelse offrade sina liv för arbetarklassens sak.

Åländska arbetare reste vården år 1968


Undertecknad har haft kännedom om stenen och läst om det s.k. Godbyslaget i olika böcker och tidskrifter men hade aldrig sett stenen tidigare. Våren 2013 övertog vi driften av cafe Uffe på berget och i samband med det gjorde jag flera rundor runt området för att plocka  upp cigarettaskar, glasspapper, plast och glasflaskor och all världens smörja som slängts ut från parkerade bilar. Plötsligt stod jag öga mot öga med denna minnessten och läste med stigande intresse vad som stod på en av landskapet uppsatt informationsskylt.




Bildtext. Den vita Nystadskåren på marsch genom Saltvik i februari 1918. Det var medlemmar av Nystadskåren som avrättade de röda fångar som hedras på minnesstenen här intill.

Under det finska inbördeskriget 1918 kom flera strider att stå på Åland mellan röda och vita styrkor som anlänt från det finska fastlandet. Även rysk militär som varit stationerad på Åland och kvarblivit efter att Finland uppnått självständighet från det ryska riket 1917 deltog i striderna.
Den 19 februari utkämpades hårda strider i Godby mellan rödgardister och den vita Nystadskåren. Striden ägde rum på det område där Godby affärscentrum ligger i dag och har kommit att benämnas "det andra Godbyslaget".




Kanoner uppställda vid Ginlunds i Haraldsby.
Ur Alarik Wechtmeisters arkiv i svenska Krigsarkivet.

Nystadskåren fick eldunderstöd från erövrat ryskt artilleri som de vita stationerat i Haraldsby på andra sidan av Färjsundet. Kanonerna var uppställda framför det gula hus man ser bakom bron. Artilleriet sköt alltså tvärs över berget där denna skylt står och eftersom man fick effektiv eldledning från telefoncentralen i Godby hade beskjutningen förödande effekt på de röda styrkornas stridsförmåga. Striden slutade i nederlag för de röda pch dessa retirerade i riktning mot Mariehamn.

Efter detta uppörde de egentliga stridshandlingarna på Åland. Den 24 februari upptäckte en ortsbo att iskanterna runt den s.k. Sjukhusvaken på Godbysidan av Färjsundet var alldeles blodfläckade. Vaken låg alldeles intill den plats där Shells oljelager finns i dag. Mannen bådade upp folk för att undersöka vad som hänt och när man började dragga fick man snart upp en medelålders man med ett kulhål i pannan. Snart hade man fått upp ytterligare fyra kroppar. Av dem hade tre skottsår i huvudet medan den fjärde fått huvudet klyvet med yxa. Snart hittade man också tre kroppar som var begravda i snön på den närbelägna Gullbergsholmen. Ytterligare en kropp av en skjuten rödgardist påträffades senare i en bergsskreva nära det nuvarande oljelagret i Godby. 
Allt tyder på att männen i vaken, efter att de tillfångatagits fallit offer för den summariska rättskipning som de vita styrkorna ofta utövade under inbördeskriget. Det är oklart om de fyra övriga dog av skador de fått under striden eller om de avrättats. Den närbelägna stenen restes 1968 av åländska arbetare till minnet av de döda rödgardisterna.





 I ett referat från Ålandstidningen från maj 1968, ser vi här Rickard Lindroth från Sund avtäcka
minnesstenen den 1 maj.





Det vore intressant att veta vem den döde rödgardist var som man hittade i bergsskrevan vid Färgsundet.
I de fortsatta forskningarna i saken blev jag ledd till en sida på nätet som gav förteckningar över krigsdöda i Finland 1914- 1921. Då man slår in Finström och denna tid hittar man följande lista över döda den 19.2.1918. Det måste således vara en av dem förutom torparpojken Karl Gunnar Ossian Eriksson som en tid därefter dog i en explosionsolycka.
För tydlighetens skull vill jag nedskriva personerna med början ovanifrån:

Oskar Verner Andersson                    Metallarbetare             10.09. 1884            Åbo
Harald Borg                                       Kontorist                      13.08. 1894             "
Hugo Rickard Elo                              Metallindustriarbetare    06.02. 1900             "
Villiam Halme                                    Metallarbetare               08.07.1900              "
Frans Adolf Lahti                                                                    06.11. 1883             "
Johannes Rickard Puolamäki                                                   07-02. 1893             "
Johan Hjalmar Rautanen                     Arbetare                       17.11.  1887             "
Hjalmar Nikolaj Saari                                                                                              "
Juho Nikolai Sauri                                                                                                   "
Juho Nikolaj Siivonen                        Stenarbetare                   02.05. 1874             "
Filip Birger Söderholm                      Kontorsarbetare              17.07. 1898             "
Okänd                                                                                  

Den sistnämnde får för mig bli namngivare till monumentet  "Den okände soldatens grav"
Gemensamt för dem alla är att de hittades döda och sargade i området efter 19.2. 1918 i Färgsundsområdet i Godby-Haraldsby på Åland.
Kanske det finns någon i detta land som forskat vidare i denna fråga.



"

Ryska Automobil Kommando, inblandade i striderna på Åland år 1918.

Då jag läste om dessa händelser på nätet fick jag till min stora förvåning se att det fanns tre olika redogörelser för resultatet av detta s.k. slag. Den officiella ålandssidan om dessa händelser förklarar  den vita sidan som segrare. 

Enligt skribenter i Wikipedia skulle stridshandlingarna slutat oavgjort. Man skriver följande:
Sydvästra Finlands Skyddskår, var ett truppförband i Finland under inbördeskriget. Grundades i Nystad den 1 veckan i februari 1918 och kallades Nystadskåren. Det var 600 man som flytt från Åbo efter de rödas maktövertagande i södra Finland januari 1918. Män från Åbo skyddskår, högre borgarskap, bondpojkar och patrioter. Kåren leddes av Johan Christian Fabritius. Inblandad i strider på Åland. Kulminerade i Godbyslaget, den 17 - 19 februari 1918. I striderna mot ett rött garde från Åbo förlorade Nystadskåren 3 man. 

Striderna slutade oavgjort.

Efter att Sverige medlat slöts 21 februari ett fredsfördrag mellan det Revolutionära verkställande kommitten för ryska garnisonen på Åland och Sydvästra Finlands Skyddskår. Enligt avtalet skulle Åland utrymmas av både de ryska och de finska trupperna.
Nystadskåren avväpnades och lämnade Åland den 24 februari för vidare transport till norra Finland.

I en uppsats vid Karlstads Universitet skriver en forskare vid namn Kristian Karlsson följande:

När Nystadskårens ankomst till Åland kom till den Svenska regeringens kännedom beslöt man sända en obeväpnad styrka till Åland för att övervaka situationen. Den anlände i mitten av februari till Eckerö. Mellan den 15 och 18 februari utkämpades den allvarligaste konflikten mellan Nystadskåren och ryssarna i det som har kallats Godbyslaget.

 Resultatet blev att Nystadskåren förlorade slaget mot en överlägsen rysk armé vilka förutom skyttekompaniner även understöddes av Sålis batteri.

Ovanstående får mig att inse att historia är ingen vetenskap utan ett enda stort tyckande beroende på vem det är som tycker vad.

Kanske det blir bäst så, då vinner alla.

Tyck och tryckt hösten 2013



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar