Anna-Ulla och fransman - i skuggan av Bomarsund

Fridhem i Vivasteby

Här vid denna fridfulla vägkrok i byn Vivasteby bor sommaren 1854 den unga torparfamiljen Johan Johansson och Anna-Ulrika Andersdotter. I stugan finns två småttingar, en annan Johan är i femårsåldern,  och hans halvsyster Anna-Ulrika ett och ett halvt år gammal. Deras en treårig son Karl-Erik hade dött året innan.

I Sundsbygden finns en seglivad berättelse som har levt sitt eget liv alltsedan "Bomarsundskrigets" dagar. Den har berättats från mun till mun i nu över 160 år. En i bygden känd guide Holger Eklund hade den med på sina guideresor i bussarna då de for "runt Sund". Den fanns med i ett folklustspel på Klippan för ett antal år sedan och berättelsen finns även med i boken Sällsamheter från Åland.
Enligt guiden Eklund hände följande:

General Adolphe Niel, chef för de franska ingenjörstrupperna i Bomarsund

Efter att fransmännen landstigit i tidig augusti år 1854 stannar i början av september en liten trupp utanför Johans stuga. Kaptenen som ledde truppen ger order om halt och säger med myndig stämma att han har ett ärende här, han är törstig. Med sabel och gevär stegar han in i stugan och tar vad han behöver för stunden. Husbonden Johan lär då ha yttrat: Anna-Ulla, låt honom hållas bara vi får leva! Jag skall ta hand om barnet om det så sker.

Det gick som Johan befarade. Efter nio månader står i Sunds födelse och dopbok följande för juni månad 1855:

Födda i juni månad, den 10:de

Bonden Jan Erik Johansson och dess Hustru Anna Ulrika Andersdotters barn Wilhelmina Mathilda

Testes (bevittnas) : dopvittnen och döpt av Gustav Adolf Justin

Familjen skall få flera barn och i december 1857 föds Johanna Karolina, i november 1860 Vendla Augusta och i maj 1863 Karl Erik.

I boken Familjer och gårdar i Sund, angående Vestergård 2, finns Anna Ullas lille son Johan inte omtalad, men vi finner honom i Sunds kommunionbok (stora kyrkoboken) för gården Vestergård 2 i Vivasteby från åren 1849 - 57.

Bonden Jan Erik Jansson och hustru Anna Ulrika
Hennes barn före giftet, Johan född 20 augusti år 1848
Gemensamma barn, Carl Erik född 1850, Anna Ulrika född 1852, Wilhelmina Mathilda 10.6.1855 och Johanna Carolina född 1857.

I födelse och dopboken för 1848 ser vi födda den 20 november,

Pigan Anna Ulrika Andersdotters Oäkta son Johannes
Testes: Vittnen

Vid denna tid arbetar Anna Ulrika som piga på gården Södergård 2 i Sibby hos familjen Svibergsson.
Sonen i gården får upp ögonen för pigan Anna Ulrika och följderna blev för stunden katastrofala denna tid. Båda blir tilltalade för lägersmål och detta finns inskrivet i kyrkbokens anmärkningskolumn.

Bondsonen Johannes Sviberg får juridisk hjälp av sin far nämndemannen Svibergsson och han svär sig fri via "värjemålsed". Den tidens försvarsmekanism i brottsmål då vittne saknades.
Det blev således inte bröllop i den gården.

Anna Ulrika har med största sannolikhet ett vänligt sätt och ett tilltagande yttre och hittar snabbt en ny man "Lill - Johan" på gården Vestergård 2 i Vivasteby.

Vigselbok i Sunds församling den 24 juni år 1848

Bonden å No: 2 i Vivasteby Johan Erik Johansson och Pigan dersammanstädes
Anna Ulrika Andersdotter.
Vigsel utan skrud.

Anna Ulrikas första barn Johan vilken hon fick med Svibergssons son Johannes for ut till sjöss och drunknar i Nordsjön. Enligt Familjer och gårdar i Sund, hade han tjänst på ett fartyg som "konstapel" en lägre grad än styrman vid tillfället.

Anna Ullas äldre syster Anna Ulrika hade däremot inte så bråttom med giftermål Hon gifter sig i 58-årsåldern med den 60-årige bondsonen Samuel Johansson från Göstas i Finby och hon avlider i lungsot blott några månader efter giftermålet.

Hur gick det då med Anna Ulrikas och Johans dotter Wilhelmina Mathilda? Jo vi hittar henne på
torpet Djurgårds i Kastelholm

Wilhelmina Mathilda och Karl August Herman Mattsson på trappan till sin stuga i Kastelholm.

Wilhelmina föddes på torpet Fridhem den 10 juni år 1855 och dog 10 november år 1936
Karl August föddes den 16 maj 1857 och dog den 4 mars 1931.
Familjen finns från år 1902 som stadigvarande torpare på Djurgårds.
Paret gifte sig den 28 december 1883 och fick med tiden 6 barn.
Deras gravvård finns på Sunds kyrkas begravningsplats.

Mera fakta om gården Fridhem kan läsas i framlidne bloggaren Bosse Taipales blogg, där står däremot ett fel, Wilhelmina föddes inte 10 månader efter fransmännens avtåg ifrån Åland.
De lämnade Åland strax efter sprängningen av fästningen den 2 september och alla främmande styrkor var borta den 15 september. Det blir således 9 månader om jag räknar rätt.

En sak som gör mig fundersam.
Då fransmännen avseglade från Calais hamn i juli 1854 höll kejsar Napoleon den III ett tal till trupperna: Ni kommer till en trakt och en befolkning som är fredliga. Jag tolererar ej våld och oegentligheter emot befolkningen.

Den franske generalen  Baraquay d`Hilliers som hade sitt högkvarter på Janses i Finby utfärdar ett dekret till sina styrkor. Den som utför våldsdåd emot kvinnor och barn kommer ovillkorligen att arkebuseras.

Hände detta strax före avfärden från Åland, eller var det i alla fall en romans som Bo Taipale skriver i sin blogg?

General Baraquay d´Hilliers



Avlat i Godby den 24.10. 2018

Johan G. Granlund

Vivasteby en intressant by på Åland

Vivasteby by i Sunds kommun är mest känd för sitt mejeri som verkade åren 1912 - 1952.
Dess förste mejerist var Anselm Sjöblad som även verkade som bygdefotograf och denna bild bär Anselms signatur. Till vänster i bild den brunn varur mejeriet tog sitt vatten. Denna brunn skall även finnas omtalad i en berättelse från kriget i Bomarsund. En fransk styrka stannar upp på vägen och kaptenen ger order om halt. Han tar fram sin karta och pekar: Där är den!

Interiör från Vivastebys mejeri. Dess första mejerist Anselm Sjöblad. Vid hans högra sida hustrun Elsa.

Vivastebys mest berömde personlighet är utan tvekan Fredrika Charlotta Mörk. Här som ung och vacker och just befriad från en över fyra år lång fångenskap hos general Demidoff  i det s.k. Johnska huset i kvarteret No: 7  invid Stortorget i Åbo. Efter de minnesanteckningar hon gjorde tillsammans med statsarkivarie K.A. Bomansson skrevs tre romaner varav den mest kända är Generalens fånge.

Med benäget tillstånd fick bloggredaktören avbilda denna vackra tavla där den hänger på en kammarvägg i ett hus på Torggatan i Mariehamn. Ja, sade värdinnan, min man köpte tavlan på en auktion på 1950-talet för han tyckte det var en vacker flicka.

Om Fredrikas märkliga liv finns en historik och bibliografi  i denna blogg från år 2010 benämnd Generalens fånge.

Vivasteby i tidigt 1900-tal fotograferad av Anselm Sjöblad.
Man kan längst till vänster se Vestergård nuvarande Holmströms med bröllopsflaggor och stänger på mangårdsbyggnaden. Längst till höger sågkvarnen och i mitten gårdarna Millangårds och Jan Daniels. Ungefär vid elstolpen gör vägen en kraftig vänstersväng och rundar så gårdarna.
På Fredrikas tid hette Vestergård Norrgård, på gamla karton No: 2, och det var där hon växte upp.

Jan Daniels Matte, här fotograferad med systern i salen på Svensböle gård

Vivasteby höll sig även med ett byaoriginal nämligen Jan Daniels Matte. Han kunde deklamera och på stående fot komma med diverse kvickheter. Matte hade många syskon, de flesta mycket driftiga och kloka kvinnor. Den mest spridda anekdoten från Mattes dagar var nog den då mejeristen frågade efter mjölkboken för i den behövdes göra anteckningar. Mattes svar var: Boken tog en salig ända, kan ej återsända!
I min blogg kan man läsa en berättelse om Matte från år 2010.

Tidstypisk åländsk kvinna säljande mjölkprodukter.
Teckning av skeppsläkare Cree ombord på skeppet Odin i Bomarsund år 1854.
Bild ur hans memoarer. Se bloggartikel från den 18.11. 2014.

Vivasteby håller sig även med en makaber berättelse som senare har fått ett litet romantiskt skimmer. Det var nämligen så att under Bomarsundskrigets dagar "camperade" över tiotusen franska soldater i grannbyn Finby. Trots att Napoleon hade gett order om att behandla befolkningen i det land man skulle komma till väl hände följande:

En fransk patrull stannar utanför ett av de otaliga torp som fanns i Vivasteby. Befälhavaren stegar in och berättar inför den förvånade husfadern att kvinnan i huset vid namn Anna Ulla Andersdotter, passade honom mycket bra och henne ville han ha. Resultatet av vad som senare hände ser man i Sunds kyrkas födelsebok. Den 10 juni alltså exakt 9 månader efter rendevousen föds en liten mörkhårig och brunögd flicka som får namnet Vilhelmina Matilda Johansdotter. Alltså rena rama våldtäkten. Husbonden Johan lovar att taga väl hand om barnet och han slöt henne till sitt hjärta.

Denne "Mina" skall senare gifta sig med en man i en annan by i socknen och deras ättlingar finns i dag i hundratal runtom på Åland.
Den som vill fördjupa sig i händelsen kan i boken Familjer och gårdar i Sund av H. Skogsjö slå upp familjerna, 2501, 2951 och 1735.

Vivastebys mest känd landmärke var sågkvarnen på Jan Daniels marker. Här i bild från tidigt 1950-tal och kvarnen kommer att rivas bara en kort tid efter fotograferingen.
Marita Mattssons samlingar.

Mickel Olofsons grav invid Börje kyrkas altare i Uppland.

Texten på stenen: Här under ligger begraven Erligh Wälwijs oh welbtrod man S (salig) Michel Olofson Konung Mays och Rijksens Secreterare hwilken i Herranon afsomnade den 4 juni 1615.

En person med åländsk anknytning som onekligen kommit allra längst igenom alla tider inom Svea rikes tjänstemannakår var Mickel Olofsson bördig från Feela, eller Fählö torp som det ibland kallas. Gården heter i dag Karongäla i nuvarande norra Bomarsund. Att denne person är helt förbisedd inom åländsk historiebeskrivning är anmärkningsvärt.

Av en händelse, ja efter att jag läst en liten fotnot skriven av Erik Bertell i Åländsk Odling kom jag på spåren som ledde mig till hans grav samt de olika böcker och artiklar som skrivits om Mickel. En del historiker går så långt så de anser Mickel varit den mest namnkunnige och omtyckta sekreterare Johan III och Karl IX  hade. Han hade så stor makt i det s.k. sekreterarväldet så att folk för att "skriva till kungs" lobbade för att alls komma i kontakt med Mickel ur vars händer bekymren framlades.

En av författarna skriver: Efter att år 1600 ha deltagit med krigshären i Estland sändes Mickel tillbaka med så stora maktbefogenheter att han betraktades som "hemmaregeringens egentliga styresman"

I bokverket Svenskt Biografiskt lexikon har författaren Lars-Olof Skoglund tecknat hans karriär i en lång och förtjänstfull artikel. Där slås fast att Mickel var bördig från Åland och så även hans hustru Anna Simonsdotter som var bördig från Föglö.

De "njöt utlagorna av fädernejord" från Fählö samt Sommero på Föglö.

Om Mickel finns en artikel i denna blogg från 7 mars 2010.

I de kartfynd jag har gjort på Riksarkivet i Stockholm fanns även byn Vivasteby representerad.
Här ser vi hur Hans Hansson som år 1650 målat upp byn med dess då fyra bondgårdar med numrering ett t.o.m. fyra.

Kartans text
Geometrisk Charta
Öfver Wivasteby på Åland i Sunds Sockn;
Så Som den blifvit författad och beskrefwen wid pas åhr 1650 af framledne
Lantmätaren Hans Hansson

No: 2
Geometrisk Charta öfwer
Wiwastebys Enskilte Inägor af Åker och Äng uti Sunds Sokn På Åland Belägne
Afmätte År 1765 af
Anders Andersson Norrstet

På kartan ser vi till vänster texten,
Samfält Skog och Utmarker Til Persby Och Wiwasteby

Äng till Finby möter

På den högre delen ser vi texten,
Persby Strömsäng På Denne Sidan

Norra Sjöwijken Insiö

Bykärnan på Norrstets karta från 1765.
Man kan se vägens sträckning nästan som den var före nuvarande uträtade vägdragning rätt fram.
Från vänster ser vi huru den tar en skarp vänstersväng upp emot gårdarna. Vi ser att bostadshuset No: 2 står på samma ställe som nu vars namn nu är Västergårds men däremot är gårdens ladugård på andra sidan vägen i norr där den gör en skarp högersväng.
Gården längst till höger No: 1 är på samma plats i dag och benämns Jan-Daniels. Gård No: 3 i söder är borta i dag men på platsen finns i dag ett litet boningshus.
I tidigt 1900-tal fanns på den platsen en gård man kallade "Millangårds".

Om man riktigt kikar efter kan man se huru lantmätaren ritat in en liten vägsträckning emot den brunn som i äldre tid fanns där och gav mycket rikligt med vatten. Brunnen grävdes senare upp vid mejeriets tillkomst och dess vatten räckte för mejeriets behov.

I Hans Hanssons karta från år 1650 finns en Beskrifning. Denna har lantmätare Taxell renskrivit år 1754 på en mera lättförståelig svenska och finns nu här nedtecknad. Varsågod och läs!

A   Viwasteby är 3 behåldna Hemman och ett inlagt alla till hopa  521 Jordmarker
B   Utsäde till denne byn i Österåker                                                 15 Tunnor
C   Utsäde till andra Åhret i Väster Åker                                             9 Tunnor
D   På en Giäla till samma Åhr                                                   1, 3/16 Tunnor
E   På en Giäla till samma Åhr                                                             1 Tunna
F   Höö af Humnble Myran                                                                 40 Lass
   
Till denna by är skog till Wedbrand och Giärdsell, Mulbete Skarpt, Fiskewatn till
Nödtorften och Rör Vass i Siön at skiära till Nödtorften.

1    Norrgården är Skatte Herr Anders Hemman                               103 Jordmarker
      Utsäde till denna Gården det ena Åhret.......
G   En Åker Giela till samma Åhr                                                      3/8 Tunna
H   En Giäla till samma Åhr.....
      Höö af Änges Tegarna på Svinöön afritade och Noterade med 20,  1   Lass
      Höö af Humble Myran......
      En änges Hage med G. Notifierade                                                 1 /4 Lass
      Myrvass ? Höö af änges hage                                                           1    Lass
      Höö af änges tegar i Näsängen afritade och Noterade med 20         3    Lass

2    Den andra Gården är Skatte Jakob Hansson                               98 Jordmarker

      Brukar hemma i byen 57 och i Persby 41 hvilka 41 äro i Tegskifte med Persby
      och i Persnäs Åker och äng.

      Utsäde det ena åhret............
      I Persby till samma åhr..............

K    En Giäla till samma Åhr...                                                                1/2  Tunna
       Utsäde det andra Åhret.........
       I Persby till samma Åhr..........
AB En Giäla till samma Åhr                                                                    5/8  Tunna

L    Höö af en Änges hage                                                                        1/2  Lass
      Höö af Humble Myran...............
      Höö af Persby Ängarna tillhopa............
      Höö af änges Utfiälar på Svinöön hvilka äro afritade och
      Noterade med 22,                                                                               1/2  Lass

      Höö af änges Utfiälar hwilka Kallas Sättingar i Nyängen afritade och
      Noterade med U
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade                                                       2  Lass
      och Noterade med 12                                                                             1  Lass
      Höö af Utfiälar i Nääsängen afritade och Noterade med 12
      Humble tegar                                                                                        30 Störar

3    Den tredje gården är Skatte Matts Ersson                                  200 Jordmarker

      Brukar hemma i byn 120 och i Persby 80 hwilka 80 ligga
      i tegskifte med Persby och Persnäs i Åker och äng

      Utsäde det ena åhret hemma i byen..........
      Utsäde i Persby till samma åhr..........
      En Giäla till samma Åhr                                                                    5/16 Tunna
      Utsäde det andra åhret..........
      Et åkerstycke afritadt och Noterat med B                                          1/4   Tunna
      I Persby åker till samma Åhr.........
      En Åkergiäla till samma Åhr afritadt och Noterat med 2
      En Åkergiäla afritad och Noterat med C                                           1/4   Tunna
      Höö af Humble Myran..........
      Höö af Persby Ägorna tilhopa
      Höö af en Änges haga afritad och Noterad med H                                1  Lass

N   Höö af en Änges Hage....
      Höö af Änges Utfiälar på Svinön afritad och Noterad med 21               1 Lass
      Höö af Utfiälar hwilka Kallas Sältingar i Näsängen afritade och
      Noterade med ?                                                                                      4  Lass
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med 11              1, 1/2 Lass
      Höö af Änges Hagar afritade och Noterade med B...                        1, 12 Lass
      Humble gård                                                                                       100 störar

4    Inlages Hemmanets Tompt och är                                            120 Jordmarker

      Hafver warit brukat till Per Lars hemman i Finby för en tid Sedan men
      Brukar till Norrgården her i byn för Inlagt Utsäde dett ena Åhret............
      Utsäde det andra Åhret..........

O   En Åker Giäla                                                                                  2/8  Tunnor
      Höö af Humble Myran

P   Myrvass Höö af en Ängeshage                                                            2  Lass
     Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med K                   3  Lass
     Höö af Utfiälar på Swiin Öön afritade och Noterade med 19              1  Lass

Svenskt Alne Mått

At denna Charta och beskrifning är til alla deler enligt med Original Chartan som fins uti
Kungliga Lantmäterikontoret det betygar

Stockholm den 10 Augusti 1754
Christopher Taxell


Orerat i Godby den 30 april år 2017

Johan G. Granlund

Anselm Sjöblads fotoskatt

 Ungdomslokalen Klippan i Sund Finby, till vänster "Kommunalrummet"

Jag vill här visa upp en del av den stora fotoskatt vi funnit i.o.m. framkallningen av de fotografier
som togs av bygdefotograf Anselm Sjöblad under nittonhundratalets första del. Fotografierna är framkallade av Lauri Åkerblom i Kumlinge. Donator samt Lauri skall ha ett stort tack för denna prestation.
Anselm Sjöblad kom till Åland från Österbotten år 1912 och var Vivasteby mejeris första mejerist.
Han startade upp mejeriet och kom att arbeta där i två omgångar. Under den tid han var mejerist erhöll Vivasteby mejeri pris för Ålands bästa smörframställning. Ett mycket hedervärt pris.

                                          Vivasteby mejeri sett från norr, till vänster brunnen

                             
                         Mejeriet sett från öster, vägen som leder mot lastbryggan

Nyupptagna isblock för mejeriet. Detta var den tidens kylskåp. Isen togs antingen från Kyrksundet eller från Övra viken i Finby. Isen togs från sötvattensjöar eller träsk.


Anselms hem på Trögers i Finby där hans hustru Elsa var uppväxt var tidvis en livligt besökt fotoateljé. Ett flertal bilder finns från hemmets sal men väldigt ofta är fotografierna tagna utomhus framför husets entré.

                                                      Trögers mangårdsbyggnad i Finby

                                         Trögers ladugård, stod kvar till slutet av 1900-talet.

                                                        Anselm med personal i mejeriet

Anselm tjänstgjorde i en mellanperiod som mejerist även i Kumlinge mejeri och en väldigt stor del
av fotografisamlingen på 650 bilder är tagna därifrån. Det kan ibland vara svårt att veta i vilket mejeri
interiörbilderna är tagna men ovanstående tror jag är från Vivasteby.

                                         

   Två mjölkbönder från Kumlinge. Man får en känsla av "Vilda västern" i bilden.

                                      Många familjeporträtt togs även från tiden i Kumlinge.

I den serie som togs i Kumlinge består den största delen av personporträtt av mjölkleverantörer.
Dessa bilder var märkta "obligatoriska" och tyder på ett beställningsjobb. Troligtvis fotograferade Anselm varenda en mjölkbonde, dräng som levererade mjölk till mejeriet.
Vet ni där i Kumlinge vilken oerhörd skatt ni har i dessa fotografier?
Från Sundsmejeriet saknas dessa personporträtt.

                                             Finbyflickor i ärtlandet, Deläng i bakgrunden.

Jag skulle säga att Anselms bilder är i klass med äldre tiders fotografer som Bodnar, Eskell och Hausen. Han tar väldigt många fotografier av människor i deras vardag och en stor del är lekande barn. I ateljén kan människorna verka uppstramade men annars får han dem att vara helt naturliga.
Väldigt ofta ser man hur folk tar varandras händer tänkandes "nu åker vi"!

                                                                    Postens barnen

Många bilder är tagna av familjen Karlssons barn på Postens i Finby. Här ser vi dem alla samlade, alltid med sina fina kläder och vita spetskragar.

                                           Här ser vi en av Postens barnen baka pepparkakor.

                                                     Några surmulna miner ute i bersån.

Hela familjen Karlsson invid Postens i Finby. Pappan kallades för "Postjanne".

Från Sågars i Finby finns flera familjeporträtt. Här ser vi ende sonen i gården Lars Johansson samt sittande syster Celia, Tvillingarna som flankerar dog i unga år i "sockersjukan", en sjukdom denna familj plågades av. Bakom syrenbersån kan man se deras väderkvarn som för övrigt var timrad i stock samt invid Janses mangård.

Här ser vi hela familjen Johansson på Sågars i Finby. Man är samlad i gårdens kök och vi ser orgeln i bakgrunden. I denna blogg finns en speciell artikel om gården. Bara en kort tid efter detta fotografi togs skulle tre av flickorna dö i sockersjuka.

   En ateljébild, min farfarsfars bror Manne Granlund, bonde på Granlunds i Finby.

Teater på ungdomslokalen Klippan i Sund. I bildens mitt Anselm. Längst till vänster Willehard Mattsson.

En gård som ofta finns med på bilderna är Mattas i Finby. Här ser vi en frostbiten hage och gårdens nya stora ladugård. Stenfoten är tillverkad av stenhuggare Kero som även en tid därefter färdigställde min hemgård Norrgårds ladugårdstenfot. Stenblocken höggs ut ur bergen i Långberg. Där finns ännu borrhålsmärken kvar i stenbrotten som minner om detta.

Jag vill här berätta en kort historia om stenhuggare Kero. På Norrgårds hände sej en dag att farmor Sanny hade lagt undan glödande bakplåtar i ett skåp. Det började brinna. Då Kero och hans mannar kom fram till huset ropade han "yxa hit"!  Branden släcktes sedan med brandsprutan som fanns i granngården "Branders".

 Finbyungdomar. Från vänster Alfons Brander, Elin Karlsson, Karl och John Johansson från Andersas i Finby samt mellan dem Hilda Karlsson.
Fotografiet troligen taget från Branders  (Östergårds) och vi ser Trögers i bakgrunden.

 Mera finbyungdomar, här ståendes på vägen vid Branders i Finby.

Min hemgård Norrgårds i Finby, granne med Trögers, har inte avbildats men här har huvudbyggnaden i bakgrunden  i alla fall kommit med i misstag.

Det finns även en serie med tyska soldater som var inkvarterade i Finbys gårdar, här utanför Trögers. Kan vara 1917-1918.

                                                       Nästgårds mangård i Tranvik

I allmänhet kan man se att Anselm inte så ofta tagit bilder av mangårdsbyggnader. Han tar mest bilder av uthus och människor i rörelse samt förstås ateljébilder. Men här är i alla fall ett mycket vackert fotografi av Nästgårds bostadshus i Tranvik. Lägg märke till hundkojan invid husväggen och den traditionella stegen upp mot taket.

                                                                 Vy över Tranvik by

 Ibland kan man se vackra storslagna vyer som här över Tranvik taget från Byberg. Det finns ett vykort från samma tid som utgavs av en Mariehamnsaffär. Fotografiet är taget från exakt samma ställe. Till vänster i bild Södergård varifrån min farmor Sanny härstammade.

                                                   Finby skolas elever på utfärd till Delvik

Denna bild förbryllade mig länge, men plötsligt så kom jag på det. Det måste vara min farfars kusin Charlotta Gustavssons familjeporträtt. Charlotta var född på Granlunds i Finby och gifte sig med Erik Gustavsson från Mattas i Hulta. Om detta fotografi finns en artikel i denna blogg från mars år 2012.
Där är alla personerna identifierade med hjälp av släktingar i Persby och Sibby.
                                                 

                                                   Vy över Finby by från väster

Finby  från väster med skolan längst till vänster, Bambergs gård med kvarn, Lindholms gård i mitten samt Klippan till höger. Lägg märke till midsommarstången som vid denna tid fanns på lindan framför ungdomslokalen.

                            Smedsböle från norr. Västergård (Hagströms) i bildens mitt.

Längst bort i fjärran invid Båtsmansberg ser man en gård med uthus. Denna har jag aldrig hört talas om tidigare. Även det ljusa huset till vänster är obekant för mej.

En mycket stämningsfull bild från Träskgården. Denna gård var fordom ett frälsehemman och innehades under lång tid av en gren ur ätten Klingspor. Sedermera dog "svärdslinjen" ut och vi ser ätten Svibergsson växa fram. Från dessa linjer härstammar en stor del av Ålands befolkning i dag och även lilla jag är ett blad i detta träd.

                                                       Sunds kyrka efter branden år 1921

Men titta, en sensationell bild! I sådan fullständig nakenhet har jag aldrig förut sett kyrkan efter branden 1921.
Det sägs att branden uppstod för att prästen hade eldat för kraftigt i sakristians spis.

Vacker och mycket fotograferad vy över Sunds kyrka. Lägg märke till röken som bolmar ut från kyrkans skorsten.

             
          Sångfest på Åland, Stadshusbacken i Mariehamn, tidigt nittonhundratal.

                                                  Violinensemble, dirigent Anselm Sjöblad

    Anselm var musikalisk och startade upp både musikgrupper och sångkörer i Sund.

                                   Sångfestdeltagare och publikhav vid Torget i Mariehamn

Sunds flickor väntar på sin tur att få uppträda. På äldre fotografier kan man se att med Sunds folkdräkt bar man en vit huvudduk. När infördes kalotten och varför? På gamla fotografier ser man att kvinnorna i folkdräkt alltid bar huvuddukar.

                                                Skördefest i ungdomslokalen Klippan

Här ser vi en interiörbild från Klippan och nu är det skördefest. Lägg märke till det stora vackra ekskåpet som står i bakgrunden och den runda spisen. Denna skulle senare utbytas emot en järnkamin som jag har minne av från barndomens julfester.

  En Ålandsbåt vid Bomarsunds brygga. Båten har en stark slagsida så antingen stiger man på eller av.

En mycket stämningsfull bild av en "Åland" som tuffar in i någon av våra inre skärgårdshamnar.

 Vy över Notviksbasen i Bomarsund, taget från utkikstornet på  Djävulsberget, i fonden Kejsarviken.

En fest anordnad på borggården i Bomarsunds ruiner. I dag går vägen mitt mellan de två ruinerna vi ser i bildens mitt. Jag minns att fester anordnades just här ända in i 1950-talet.

Sjöblads i Finby. Som barn var undertecknad ofta här och lekte med gårdens söner. Jag minns deras fantastiska äppelsorter, speciellt en gul sort med stora frukter.

Jag vill avsluta denna bildserie med ett soligt fotografi från mina barndoms hemkrokar. Detta är taget alldeles invid mitt hem Norrgårds i Finby och vi ser Långberg och vägen till byn Vivasteby som ligger bakom skogen.Till höger leder körvägen till Delängarna och till vänster Holmströms torpet som numera är försvunnet men i min barndom bodde där en familj.  Vi ser bron över "utfallsdiket" som i olika etapper uppdikats för att torrlägga de sumpiga åkrarna i "Lortmyra". I dikestrumman hade jag sedermera plaströr för vatten till mina turiststugor som jag jobbade med i ca. tjugofem års tid under namn av Norrgårds Stugor.


Lagat i Godby den 7 december år 2014

Johan Granlund