Vivasteby en intressant by på Åland

Vivasteby by i Sunds kommun är mest känd för sitt mejeri som verkade åren 1912 - 1952.
Dess förste mejerist var Anselm Sjöblad som även verkade som bygdefotograf och denna bild bär Anselms signatur. Till vänster i bild den brunn varur mejeriet tog sitt vatten. Denna brunn skall även finnas omtalad i en berättelse från kriget i Bomarsund. En fransk styrka stannar upp på vägen och kaptenen ger order om halt. Han tar fram sin karta och pekar: Där är den!

Interiör från Vivastebys mejeri. Dess första mejerist Anselm Sjöblad. Vid hans högra sida hustrun Elsa.

Vivastebys mest berömde personlighet är utan tvekan Fredrika Charlotta Mörk. Här som ung och vacker och just befriad från en över fyra år lång fångenskap hos general Demidoff  i det s.k. Johnska huset i kvarteret No: 7  invid Stortorget i Åbo. Efter de minnesanteckningar hon gjorde tillsammans med statsarkivarie K.A. Bomansson skrevs tre romaner varav den mest kända är Generalens fånge.

Med benäget tillstånd fick bloggredaktören avbilda denna vackra tavla där den hänger på en kammarvägg i ett hus på Torggatan i Mariehamn. Ja, sade värdinnan, min man köpte tavlan på en auktion på 1950-talet för han tyckte det var en vacker flicka.

Om Fredrikas märkliga liv finns en historik och bibliografi  i denna blogg från år 2010 benämnd Generalens fånge.

Vivasteby i tidigt 1900-tal fotograferad av Anselm Sjöblad.
Man kan längst till vänster se Vestergård nuvarande Holmströms med bröllopsflaggor och stänger på mangårdsbyggnaden. Längst till höger sågkvarnen och i mitten gårdarna Millangårds och Jan Daniels. Ungefär vid elstolpen gör vägen en kraftig vänstersväng och rundar så gårdarna.
På Fredrikas tid hette Vestergård Norrgård, på gamla karton No: 2, och det var där hon växte upp.

Jan Daniels Matte, här fotograferad med systern i salen på Svensböle gård

Vivasteby höll sig även med ett byaoriginal nämligen Jan Daniels Matte. Han kunde deklamera och på stående fot komma med diverse kvickheter. Matte hade många syskon, de flesta mycket driftiga och kloka kvinnor. Den mest spridda anekdoten från Mattes dagar var nog den då mejeristen frågade efter mjölkboken för i den behövdes göra anteckningar. Mattes svar var: Boken tog en salig ända, kan ej återsända!
I min blogg kan man läsa en berättelse om Matte från år 2010.

Tidstypisk åländsk kvinna säljande mjölkprodukter.
Teckning av skeppsläkare Cree ombord på skeppet Odin i Bomarsund år 1854.
Bild ur hans memoarer. Se bloggartikel från den 18.11. 2014.

Vivasteby håller sig även med en makaber berättelse som senare har fått ett litet romantiskt skimmer. Det var nämligen så att under Bomarsundskrigets dagar "camperade" över tiotusen franska soldater i grannbyn Finby. Trots att Napoleon hade gett order om att behandla befolkningen i det land man skulle komma till väl hände följande:

En fransk patrull stannar utanför ett av de otaliga torp som fanns i Vivasteby. Befälhavaren stegar in och berättar inför den förvånade husfadern att kvinnan i huset vid namn Anna Ulla Andersdotter, passade honom mycket bra och henne ville han ha. Resultatet av vad som senare hände ser man i Sunds kyrkas födelsebok. Den 10 juni alltså exakt 9 månader efter rendevousen föds en liten mörkhårig och brunögd flicka som får namnet Vilhelmina Matilda Johansdotter. Alltså rena rama våldtäkten. Husbonden Johan lovar att taga väl hand om barnet och han slöt henne till sitt hjärta.

Denne "Mina" skall senare gifta sig med en man i en annan by i socknen och deras ättlingar finns i dag i hundratal runtom på Åland.
Den som vill fördjupa sig i händelsen kan i boken Familjer och gårdar i Sund av H. Skogsjö slå upp familjerna, 2501, 2951 och 1735.

Vivastebys mest känd landmärke var sågkvarnen på Jan Daniels marker. Här i bild från tidigt 1950-tal och kvarnen kommer att rivas bara en kort tid efter fotograferingen.
Marita Mattssons samlingar.

Mickel Olofsons grav invid Börje kyrkas altare i Uppland.

Texten på stenen: Här under ligger begraven Erligh Wälwijs oh welbtrod man S (salig) Michel Olofson Konung Mays och Rijksens Secreterare hwilken i Herranon afsomnade den 4 juni 1615.

En person med åländsk anknytning som onekligen kommit allra längst igenom alla tider inom Svea rikes tjänstemannakår var Mickel Olofsson bördig från Feela, eller Fählö torp som det ibland kallas. Gården heter i dag Karongäla i nuvarande norra Bomarsund. Att denne person är helt förbisedd inom åländsk historiebeskrivning är anmärkningsvärt.

Av en händelse, ja efter att jag läst en liten fotnot skriven av Erik Bertell i Åländsk Odling kom jag på spåren som ledde mig till hans grav samt de olika böcker och artiklar som skrivits om Mickel. En del historiker går så långt så de anser Mickel varit den mest namnkunnige och omtyckta sekreterare Johan III och Karl IX  hade. Han hade så stor makt i det s.k. sekreterarväldet så att folk för att "skriva till kungs" lobbade för att alls komma i kontakt med Mickel ur vars händer bekymren framlades.

En av författarna skriver: Efter att år 1600 ha deltagit med krigshären i Estland sändes Mickel tillbaka med så stora maktbefogenheter att han betraktades som "hemmaregeringens egentliga styresman"

I bokverket Svenskt Biografiskt lexikon har författaren Lars-Olof Skoglund tecknat hans karriär i en lång och förtjänstfull artikel. Där slås fast att Mickel var bördig från Åland och så även hans hustru Anna Simonsdotter som var bördig från Föglö.

De "njöt utlagorna av fädernejord" från Fählö samt Sommero på Föglö.

Om Mickel finns en artikel i denna blogg från 7 mars 2010.

I de kartfynd jag har gjort på Riksarkivet i Stockholm fanns även byn Vivasteby representerad.
Här ser vi hur Hans Hansson som år 1650 målat upp byn med dess då fyra bondgårdar med numrering ett t.o.m. fyra.

Kartans text
Geometrisk Charta
Öfver Wivasteby på Åland i Sunds Sockn;
Så Som den blifvit författad och beskrefwen wid pas åhr 1650 af framledne
Lantmätaren Hans Hansson

No: 2
Geometrisk Charta öfwer
Wiwastebys Enskilte Inägor af Åker och Äng uti Sunds Sokn På Åland Belägne
Afmätte År 1765 af
Anders Andersson Norrstet

På kartan ser vi till vänster texten,
Samfält Skog och Utmarker Til Persby Och Wiwasteby

Äng till Finby möter

På den högre delen ser vi texten,
Persby Strömsäng På Denne Sidan

Norra Sjöwijken Insiö

Bykärnan på Norrstets karta från 1765.
Man kan se vägens sträckning nästan som den var före nuvarande uträtade vägdragning rätt fram.
Från vänster ser vi huru den tar en skarp vänstersväng upp emot gårdarna. Vi ser att bostadshuset No: 2 står på samma ställe som nu vars namn nu är Västergårds men däremot är gårdens ladugård på andra sidan vägen i norr där den gör en skarp högersväng.
Gården längst till höger No: 1 är på samma plats i dag och benämns Jan-Daniels. Gård No: 3 i söder är borta i dag men på platsen finns i dag ett litet boningshus.
I tidigt 1900-tal fanns på den platsen en gård man kallade "Millangårds".

Om man riktigt kikar efter kan man se huru lantmätaren ritat in en liten vägsträckning emot den brunn som i äldre tid fanns där och gav mycket rikligt med vatten. Brunnen grävdes senare upp vid mejeriets tillkomst och dess vatten räckte för mejeriets behov.

I Hans Hanssons karta från år 1650 finns en Beskrifning. Denna har lantmätare Taxell renskrivit år 1754 på en mera lättförståelig svenska och finns nu här nedtecknad. Varsågod och läs!

A   Viwasteby är 3 behåldna Hemman och ett inlagt alla till hopa  521 Jordmarker
B   Utsäde till denne byn i Österåker                                                 15 Tunnor
C   Utsäde till andra Åhret i Väster Åker                                             9 Tunnor
D   På en Giäla till samma Åhr                                                   1, 3/16 Tunnor
E   På en Giäla till samma Åhr                                                             1 Tunna
F   Höö af Humnble Myran                                                                 40 Lass
   
Till denna by är skog till Wedbrand och Giärdsell, Mulbete Skarpt, Fiskewatn till
Nödtorften och Rör Vass i Siön at skiära till Nödtorften.

1    Norrgården är Skatte Herr Anders Hemman                               103 Jordmarker
      Utsäde till denna Gården det ena Åhret.......
G   En Åker Giela till samma Åhr                                                      3/8 Tunna
H   En Giäla till samma Åhr.....
      Höö af Änges Tegarna på Svinöön afritade och Noterade med 20,  1   Lass
      Höö af Humble Myran......
      En änges Hage med G. Notifierade                                                 1 /4 Lass
      Myrvass ? Höö af änges hage                                                           1    Lass
      Höö af änges tegar i Näsängen afritade och Noterade med 20         3    Lass

2    Den andra Gården är Skatte Jakob Hansson                               98 Jordmarker

      Brukar hemma i byen 57 och i Persby 41 hvilka 41 äro i Tegskifte med Persby
      och i Persnäs Åker och äng.

      Utsäde det ena åhret............
      I Persby till samma åhr..............

K    En Giäla till samma Åhr...                                                                1/2  Tunna
       Utsäde det andra Åhret.........
       I Persby till samma Åhr..........
AB En Giäla till samma Åhr                                                                    5/8  Tunna

L    Höö af en Änges hage                                                                        1/2  Lass
      Höö af Humble Myran...............
      Höö af Persby Ängarna tillhopa............
      Höö af änges Utfiälar på Svinöön hvilka äro afritade och
      Noterade med 22,                                                                               1/2  Lass

      Höö af änges Utfiälar hwilka Kallas Sättingar i Nyängen afritade och
      Noterade med U
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade                                                       2  Lass
      och Noterade med 12                                                                             1  Lass
      Höö af Utfiälar i Nääsängen afritade och Noterade med 12
      Humble tegar                                                                                        30 Störar

3    Den tredje gården är Skatte Matts Ersson                                  200 Jordmarker

      Brukar hemma i byn 120 och i Persby 80 hwilka 80 ligga
      i tegskifte med Persby och Persnäs i Åker och äng

      Utsäde det ena åhret hemma i byen..........
      Utsäde i Persby till samma åhr..........
      En Giäla till samma Åhr                                                                    5/16 Tunna
      Utsäde det andra åhret..........
      Et åkerstycke afritadt och Noterat med B                                          1/4   Tunna
      I Persby åker till samma Åhr.........
      En Åkergiäla till samma Åhr afritadt och Noterat med 2
      En Åkergiäla afritad och Noterat med C                                           1/4   Tunna
      Höö af Humble Myran..........
      Höö af Persby Ägorna tilhopa
      Höö af en Änges haga afritad och Noterad med H                                1  Lass

N   Höö af en Änges Hage....
      Höö af Änges Utfiälar på Svinön afritad och Noterad med 21               1 Lass
      Höö af Utfiälar hwilka Kallas Sältingar i Näsängen afritade och
      Noterade med ?                                                                                      4  Lass
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med 11              1, 1/2 Lass
      Höö af Änges Hagar afritade och Noterade med B...                        1, 12 Lass
      Humble gård                                                                                       100 störar

4    Inlages Hemmanets Tompt och är                                            120 Jordmarker

      Hafver warit brukat till Per Lars hemman i Finby för en tid Sedan men
      Brukar till Norrgården her i byn för Inlagt Utsäde dett ena Åhret............
      Utsäde det andra Åhret..........

O   En Åker Giäla                                                                                  2/8  Tunnor
      Höö af Humble Myran

P   Myrvass Höö af en Ängeshage                                                            2  Lass
     Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med K                   3  Lass
     Höö af Utfiälar på Swiin Öön afritade och Noterade med 19              1  Lass

Svenskt Alne Mått

At denna Charta och beskrifning är til alla deler enligt med Original Chartan som fins uti
Kungliga Lantmäterikontoret det betygar

Stockholm den 10 Augusti 1754
Christopher Taxell


Orerat i Godby den 30 april år 2017

Johan G. Granlund

Sunds Andelshandel - plantskola för åländska affärsmän

Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby som den såg ut på 1950-talet och som sedermera revs på 1970-talet. Detta andelslag har frambringat ett uppseendeväckande antal affärsmän som gjort karriär inom olika segment i den åländska affärsvärlden. Men låt oss se lite hur allt började.

I en historik, Sunds Andelshandel 50 år skriven av T. Hellberg inför dess 50-årsjubileum kan vi se att den 20 december år 1906 uppsattes i mejerisalen i Delvik Bolagsmejeri, ( en mejeribyggnad som numera är försvunnen men som låg litet väster i backen invid Delvikfilialen ), en kungörelse som hade följande lydelse: Medlemmar av Sunds kommun vilka intresserar sig för bildandet av ett handelslag behagade sammankomma härstädes den 27 d:s kl. 11 f.m. i och för överläggning i frågan. Evert Österlund.
Detta var den första stämmokallelsen i Andelslagets historia.

Evert Österlund från Sibby och August Nordlund från Persby, två av andelslagets förgrundsfigurer.

Ovanstående möte väckte intresse, och på den utsatta tiden var 52 män samlade. Mötet öppnades av initiativtagaren, och till dess ordförande valdes kommunalstämmoordföranden M. A. Mattsson från Sibby. Diskussionen var livlig. Man ansåg, att "de privata affärsmännen som funnos på orten förde mest sekunda varor i handeln, men tog betalt för prima. Konsumenterna borde därför själva försöka skaffa varor av bättre kvalitet till samma pris". Mötet beslöt att en andelshandel skulle bildas. Insatsen blev så låg som 10 mark, för att även mindre bemedlade skulle ha möjlighet att komma med. Tillskottsplikten bestämdes till 100 mark, detta för att andelslaget skulle få en viss ryggrad att börja med.

Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby. Föreståndare K.J Karlsson från granngården Branders jämte personal.

På dessa bilder ser vi den allra första affärsbyggnaden som Sunds Andelshandel startade sin verksamhet i. Huset låg ganska exakt på samma ställe som den nya butiken byggdes på i mitten av 1950-talet. Uppe i backen ser man det gamla torp som stod på den plats den andra affärsbyggnaden byggdes på.
Nämnas kan att fotograf är Anselm Sjöblad som även syns i bild på sina skidor. Han tog många "selfies" dvs. han kopplade kameran till en klen lina som han utlöste kameran med.

Vad vi ser här är ett mycket gammalt fotografi av sundsbor stående invid afffärsbyggnaden som skulle bli Sunds Andelshandel huvudaffär. Personerna är troligtvis styrelse och personal samt en del av de första grundarna. Denna bild har ingått i Ålandstidningen för personidentifikation och min far var en av de som lyckades identifiera de flesta.

Personidentifikation:
Från vänster mot höger, no: 2, föreståndaren K.J. Karlsson från Finby,
4, Karl Sundman från Mattas i Finby,
5, man med käpp och kaptensmössa, troligtvis någon av styrelsens medlemmar som var kapten,
8, Hugo Johansson från Karlbergs i Jyssböle,
9, Evert Johansson            "
10, Albert Johansson från Göstas i Finby,
12, Karl-Anders Andersson från Postens i Finby,
13, Evert Österlund från Sibby
15, Hulda Österlund från Sibby,
17, Johan Karlsson från Postens i Finby, kallad Post Janne,
19, Ida Karlsson från Smedsböle, senare gift till Norrgårds i Domarböle,
20, Karl Gustavsson från Daniels i Finby,
21, Hilja Lindholm från Finby.

Vi läser vidare i historiken. Den första styrelsen.
Redan i detta skede ansåg man det av nöden att välja styrelse för det blivande handelslaget. En interimstyrelse tillsattes, vilken fick följande sammansättning:
Ordförande kapten J.E. Johansson från Tosarby,
medlemmar: kapten K.E. Lindeman från Mångstekta, kapten J.D. Jansson från Tranvik, bonden M.Nordin från Brändbolstad och bondesonen E.Österlund från Sibby.

Dessa personer fick i uppdrag att värva medlemmar, upprätta förslag till stadgar och efterhöra lämplig lokal att hyra eller köpa. Den valda styrelsen arbetade med stor energi, och redan den 20 mars 1907 kunde en konstituerande stämma hållas. Därvid godkändes stadgeförslaget utan ändringar. Även slutgiltig styrelse valdes, vilken fick samma sammansättning som ovannämnda interimsstyrelse.

Undertecknad har inte lyckats spåra stämmokallelsen i Tidningen Åland. Däremot hittade jag en notis av signaturen Sylvester, Axel Danielsson, i sagda tidning som lyder:

Den första föreståndaren var kapten K.J. Karlsson från Branders i Finby.

Det skulle visa sig att den första styrelsen var handlingens män. Förslag väcktes, att konsul R.Mattssons filialbutik i Finby skulle inköpas, och förslaget blev beslut. Köpeskillingen var 9.000 mk. Den 15 maj samma år övertog handelslaget fastigheten jämte lager och inventarier varefter verksamheten började.

Verksamheten i det nystartade andelslaget hade inte pågått många månader förrän det och hela Åland skakades av ett rått mord som skedde i affären en kväll den 19 december 1907. Två i kommunen boende män slår då ihjäl det unga biträdet Viktoria Gustavsson från Lumparland med en tung vikt och vars byte blev några finska mark. Om denna händelse finns utförlig redogörelse i denna blogg av den 1 mars 2013 under fliken mord.

Liv och rörelse på torget invid andelshandeln, det skulle bli kännetecknande för platsen i många decennier. Här samlades man från tidiga morgnar då bussen avgick till Mariehamn kl. 8.00 på morgonen och då den ankom vid 18.00 tiden på kvällen. Det blev den moderna tidens kyrkbacke.

Sunds Andelshandel skulle det visa sej utvidgade sina domäner till andra byar i kommunen, således grundades en affär även i Sundby. Dess föreståndare var i början Julia Husell. Var fastigheten stod är i skrivande stund oklar.

Interiörbild från Sunds Andelshandel på 1910-talet. Föreståndare är K.E. Danielsson från Tranvik. Biträdet kan vara en av Trögers flickorna Karlsson och kunden en av Granlunds flickor från Finby.

I Ålands Landskapsarkiv finns deponerat en del material från andelslagets verksamhet bl.a. dessa protokollböcker. Här ser vi en bok från år 1915-25.

Från år 1918 saxar vi följande exempel:

Protokoll fört vid styrelsen för Sunds Andelshandel m.b.t. sammanträde den 2 januari år 1918 kl. 8 f.m. Närvarande voro: Evert Österlund, Karl Blomqvist, August Karlsson, K.J. Karlsson, Em. Axelsson, Janne Johansson samt suppleant Johan Karlsson.

1. Skreds till val av ordförande och vise ordförande för innevarande år och återvaldes vardera.

2. Beslöts bevilja Handelsföreståndare Th. Ekblom tjänstledighet till 12 Maj detta år med skyldighet att på egen bekostnad hålla av styrelsen godkänd vikarie.

3. Till vikarie för handelsföreståndaren T.H. Ekblom godkändes kapten Leonard Sundblom från Prästö.

4. Upptogs om andelslaget bör ingå som medlem i Sibby ny startade Telefonlag och ansågs det av behovet påkallat men kunde styrelsen icke avgöra frågan utan beslöts hänskuta den till näst infallande ordinarie stämmobehandling.

Ort och tid som ovan förutskrivne å styrelsens vägnar
Evert Österlund, K. Blomqvist, August Karlsson, Janne Johansson, K.E. Axelsson.


Då verksamheten fortgått i ca. 20 år började man småningom fundera på en nybyggnad för huvudaffären. Man inköpte en tomt alldeles mitt emot varande fastighet för 1000 mk. En ödets ironi infann sig då Haraldsby Tegelbruks företag gick i konkurs och möjligheten fanns att inhandla dess skorstenspipa som hade enorma mängder med tegel. Den erbjöds nu andelshandeln för ett pris om 5.000 mk och avtal ingicks. I ett protokoll av den 4 januari 1927 läser vi: Med Kalle Mattsson från Saltvik har styrelsen denna dag uppgjort kontrakt som förvaras i handelslaget för nedtagning och skrapning av skorstenen vid Tegelbruket i Haraldsby. Av den 21.1. 1927: För transporten av teglen godkände styrelsen ett anbud för 20 Fmk per 100 stycken tegel transporterade från Haraldsby till Finby. Den 10 maj flyttade man in i den nya butiksbyggnaden.

Haraldsby Tegelbruks skorstenspipa.
Fotografi vänligen tillställt av Conny Andersson

År 1923 öppnade man paketaffär i Sibby hos Evert Österlund. År 1926 måste paketaffären i Sundby indras, då arrendetiden upphörde. Åren 1924-27 hade andelslaget paketaffär hos Karl Enqvist i Hulta.

Kastelholmsfilialen.

Mjölktransportör August Andersson lastar varor vid Kastelholms filialens magasin på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson.

Fred Carlsson föreståndare för filialen i Kastelholm från år 1948, under en tid samtida med sin bror Stig som var andelslagets chef i Finby.

Föreståndare för Kastelholmsfilialen:
Maria Lindström år 1932 - 33
Lotta Broman år 1933 - 45
Lisa Nummelin 1946- 48

Historiken fortsätter: Paketaffären i Sibby indrogs år 1935 då fastighet inköptes i Delvik. Den 10 juli samma år öppnades Delviksbutiken i för ändamålet nybyggd fastighet.

Uppförandet av denna funkisbyggnad väckte en livlig diskussion som spred sig vida omkring. Även i landstinget ventilerades frågan om lämpligheten av att bygga funkishus på den åländska landsbygden. Inte heller i styrelsen var man fullt eniga. En motståndare till denna byggnadstyp t.o.m. erbjöd sig att betala de merkostnader en omändring av takkonstruktionerna skulle medföra.

Delvikfilialalen efter ombyggnaden år 1952.
Fastigheten följer den standardmodell som användes inom SOK-rörelsen i hela landet.

Arne Dahl, föreståndare för Delviksfilialen från år 1952.

I historiken finns listat ett antal filialföreståndare:
Lissi Söderlund år 1935 -  37
Herman Mattsson år 1937 - 38
Frimer Lillmark år 1938
Göta Nummelin år 1938 - 43
Else Mattsson år 1944 - 47
Gustav Mattsson år 1947 - 52


År 1943 inköptes en sädessorterare jämte hus av lantmannagillet, och nya magasiner uppfördes i Finby och Bomarsund.

Ovannämnda Evert Österlund och August Nordlund är två namn som för evigt är sammankopplade med kooperationen i Sund och på Åland. Österlund var den som tog initiativet till andelslagets bildande. Det var också på initiativ av honom som bildandet av Ålands Handelslagsdistrikt genomfördes.  Han var även den ivrigaste när det gällde att införa Sparkassan på Åland.

Här ser vi logon till SOK-rörelsens sparkassa. En enkel bild på två personer som bär en börda.
Detta skulle känneteckna andelsaffärernas huvudidé, vi gör någonting tillsammans, vi äger vår butik tillsammans med andra inte ensam som är den bärande idén för det vi benämner privathandeln.

Denna rörelse har av någon märklig anledning fått en "rödfärgsstämpel" men ingenting kan vara mera fel, i alla fall inte inom den åländska bondekooperationen. Andelslagsrörelsen startade i England på 1800-talet och fick starkt fotfäste i norden.
I Finland gick det sålunda att andelsrörelsen splittrades i två delar. Bondekooperationen med sin partihandel SOK och arbetarkooperationen OTK, som hade en tydlig vänsterpolitisk koppling.

 Bondekooperationen inom SOK var i stället center-moderat om vi talar dagens språk. I de flesta fall långt ut på högerkanten. Det var kommunens ledande bondehövdingar som styrde i andelshandeln. Dessa sekunderades av mängder av andra bondehorder och deras familjer. Detta innebar att de allra flesta samhällsfunktioner på Åland formades som andelslag. Vi ser Ålands Elandelslag, Ålands Telefonandelslag, Ålands Centralandelslag ÅCA, tidigare Ålands Andelsslakteri, Ålands Skogsägarförbund, Andelskassan osv.

Att Sunds Andelshandel var en plantskola för unga män som äntrar stegen upp till affärslivets höjder är höljt utom allt tvivel, se här och häpna:

En intellektuell "kraftkarl" inträder på arenan, Herman Mattsson från Sibby. Han blev dess föreståndare i en tid av lågkonjunktur och vände skutan på rätt köl. Föreståndare åren 1921-1929.
En "skrivarkarl" i kommunen, en stark representant för Sund under många perioder i Ålands Landsting.

Klas Nyström, affärsföreståndare från år 1930 - 34. Därefter chef för Ålands Andelsslakteri och
ledande vid bygget av affärskomplexet Böndernas hus i Mariehamn.

Stig Carlsson, affärsföreståndare åren 1943-53. Sedermera chef för Ålands Centralandelslag ÅCA.

Jag kan här inte låta bli att visa ett fotografi. Det är från Marita Sundmans kalas på Postens i Finby och granngård till Andelshandeln.
Året kan vara 1954 och invid mig längst till vänster sitter Stig och Anita Carlssons son Sture "Stucke" Carlsson. Han skulle bli den åländska Chipskoncernens framgångsrika ledare. Bredvid oss sitter Torbjörn Sjöblad, även han en affärchef , tidigare inom chefspositioner för Samgång och därefter som chef för Föglö Handelslag. I mitten sitter födelsedagsbarnet Marita Karlsson f.Sundman,
Birgitta Lindblom f. Karlsson, Anna-Lisa Blomqvist f. Eriksson samt Britt Tuominen f. Högnäs.

Hilding Björklund, affärsföreståndare år 1953 och enligt historiken tillsvidare.
Sedermera chef för Andelsbanken för Åland.

Affärsföreståndare under åren 1907 - 1953

K.J. Karlsson                                               1907 - 1910
Evert Danielsson                                         1910 - 24.5.  1914
Th. Ekblom                                        25.5  1914 - 30.4.  1918
Mikael Häggblom                                1.5. 1918 - 30.11. 1918
Anton Söderberg                                1.12. 1918 - 17. 2   1921
Herman Mattsson                                 1.4. 1921 - 2.9.     1929
Bruno Nordlund (t.f.)                           3.9.  1929 - 31.10.1929
Klas Nyström                                       1.9.  1930 - 31.3   1934
Brage Forss                                         1.11  1929 - 31.8   1930
Gunnar Nordberg                                 1.4   1934 - 16.2.  1943
Stig Carlsson                                       17.2  1943 - 31.3.  1953
Hilding Björklund                                 1.4. 1953 - tillsvidare
Detta är enligt jubileumsskriftens förteckning.

Helge Mattsson från Svartsmara by i Finström. Sunds Andelshandels affärsföreståndare under 60-talets första år. Sedermera chef för Andelslaget Samgång i Marieham.

 Jag ger här hans bild i det han älskade, att informera. Nu med det modärna hjälpmedlet mikrofonen i sin hand. Han var alltid på språng att, informera och delegera. Han älskade att chockera. Han var den som över en natt slet ut betjäningsdisken i Finby för han hade läst om och besökt snabbköp i Sverige. Jo, jag var med och jobbade så jag vet. Han var inte buskablyg att berätta för Konsums högsta chefer i Stockholm hur ett "affärscentrum" skulle skötas. De hade ju bara cirka 3 miljoner kunder. Men han hade det emot sig att han lyssnade för mycket på bönderna i byarna, de ville ha kvar sin lilla bybutik och det ledde till det stora åländska andelslaget Samgångs  fall. Jag säger det en gång till, Helge var en stor ledare, som värnade om sin personals trevnad, dess fortbildning och trivsel.

Jag kommer aldrig att glömma honom då han anställde mej som 15- åring till Andelshandeln i Finby. För att riktigt kontrollera och lära mej penningrörelsen gav han mej en skokartong som min egen kassalåda med ett kvittoblock. På kvällen skulle allt räknas och det skulle stämma på pennit.

Han lärde mej alla olika mått på spik, skruvar, järnstänger och "Hackmanbord" skivor. Han visade mej hur man skär glas med diamant och sågar järn. Han lärde mej alla olika målfärgsburkar och hur man blandar färger.  Alla fodersäckar skulle stå i raka rader med texten i läsbart läge.

Ute på gården skulle det vara snyggt. Tidigt på våren skulle lövräfsorna fram. Se folk i ögonen och sitt rak i stolen! Det fanns ingenting som Helge missade i skolningen av en anställd butiksknodd.

Max Sirén, här med sin hustru Inga-Lis. Affärsföreståndare för andelshandeln efter Helge Mattsson.
Max skulle bli den åländske "spar"- handelns förgrundsgestalt. Började under "file"svenskens inköpsrundor med en liten köttbutik nära Mariehamns västra hamn, fortsatte sedan med konceptet Sparköp och byggde upp ett sparköpcentrum i norra Mariehamn, Sparhallen. En av Ålands största affärsgenier inom dagligvaruhandeln. Max stod sällan ja just aldrig bakom disken, han satt på sitt kontor och finslipade sin diamant och det skall han och hans hustru Inga-Lis  ha all ära för. Jag är stolt över att få ha arbetat med honom, först som butiksbilsföresåndare i Sunds Andelshandel år 1966-67, sedan kollega med honom under en kort period 1974 då han kom från det havererade sundska andelslaget till Samgångs "trygga famn" och jag som föreståndare för Klintenbutiken Skotten, som för övrigt var Ålands första sparbutik.

I " bodknoddarnas " gyllene skara kan vi nämna min farbror Jan- Erik Granlund, som jobbade som biträde i Sunds Andelshandel men som efter avslutad handelsutbildning blev chef för Sottunga Andelshandel i vilken han tjänade så gott som hela sitt verksamma liv tillsammans med sin hustru Edit.

En ung Jan-Erik Granlund stående på andelshandelns trappa i Finby. Butiksbiträdena är för mig okända.

Under en sommar på 1950-talet jobbade här en ung  man som hette Valter Häggblom, han skulle sedan bli stor affärsman i Saltvik. Jag minns personligen honom då han stod bakom disken i affären i Finby. Barn minns alltid speciella händelser: En flaska pilsner låg och läckte på golvet vid disken, Valter gick dit och ställde den på rätt köl. Det är mitt minne av honom i Finby. Och han hade en röd Skoda.

Sunds Andelshandels första butiksbil. Detta är en bil av märket Ranault och föreståndare för den var en tid Bror-Anders Källroos från Finby.  Per-Olof Vinberg från Finby åker med.

Här ser vi andelshandelns andra butiksbil. En Bedford som är påbyggd med en butikslåda på flaket.
Bilen befinner sig här i Hulta centrum och rattas av undertecknad som var ansvarig för den från hösten 1967 till sommaren 68.
I denna blogg finns en artikel om verksamheten skriven i mars 2013 under fliken Sunds Andelshandel.

En trevlig bild från Sunds Andelshandel i Finby. En jul på 1950-talet.
Ett julbord designat av Astrid Björklund.
Astrid skulle senare då varuhuset Varmans öppnade bli chef för dambeklädnadsavdelningen som hon innehade fram till pensioneringen.
Fotograf, Tatu Virkkunen.

En viktig del av Andelshandelns verksamhet var varutransporterna från Mariehamn. Här ser vi hur
mjölktransportör August Andersson lastar in varor till affärens magasin i Finby på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson i Kastelholm.


Förhandlat i Godby den 25 augusti år 2015
Johan Granlund

Anselm Sjöblads fotoskatt

 Ungdomslokalen Klippan i Sund Finby, till vänster "Kommunalrummet"

Jag vill här visa upp en del av den stora fotoskatt vi funnit i.o.m. framkallningen av de fotografier
som togs av bygdefotograf Anselm Sjöblad under nittonhundratalets första del. Fotografierna är framkallade av Lauri Åkerblom i Kumlinge. Donator samt Lauri skall ha ett stort tack för denna prestation.
Anselm Sjöblad kom till Åland från Österbotten år 1912 och var Vivasteby mejeris första mejerist.
Han startade upp mejeriet och kom att arbeta där i två omgångar. Under den tid han var mejerist erhöll Vivasteby mejeri pris för Ålands bästa smörframställning. Ett mycket hedervärt pris.

                                          Vivasteby mejeri sett från norr, till vänster brunnen

                             
                         Mejeriet sett från öster, vägen som leder mot lastbryggan

Nyupptagna isblock för mejeriet. Detta var den tidens kylskåp. Isen togs antingen från Kyrksundet eller från Övra viken i Finby. Isen togs från sötvattensjöar eller träsk.


Anselms hem på Trögers i Finby där hans hustru Elsa var uppväxt var tidvis en livligt besökt fotoateljé. Ett flertal bilder finns från hemmets sal men väldigt ofta är fotografierna tagna utomhus framför husets entré.

                                                      Trögers mangårdsbyggnad i Finby

                                         Trögers ladugård, stod kvar till slutet av 1900-talet.

                                                        Anselm med personal i mejeriet

Anselm tjänstgjorde i en mellanperiod som mejerist även i Kumlinge mejeri och en väldigt stor del
av fotografisamlingen på 650 bilder är tagna därifrån. Det kan ibland vara svårt att veta i vilket mejeri
interiörbilderna är tagna men ovanstående tror jag är från Vivasteby.

                                         

   Två mjölkbönder från Kumlinge. Man får en känsla av "Vilda västern" i bilden.

                                      Många familjeporträtt togs även från tiden i Kumlinge.

I den serie som togs i Kumlinge består den största delen av personporträtt av mjölkleverantörer.
Dessa bilder var märkta "obligatoriska" och tyder på ett beställningsjobb. Troligtvis fotograferade Anselm varenda en mjölkbonde, dräng som levererade mjölk till mejeriet.
Vet ni där i Kumlinge vilken oerhörd skatt ni har i dessa fotografier?
Från Sundsmejeriet saknas dessa personporträtt.

                                             Finbyflickor i ärtlandet, Deläng i bakgrunden.

Jag skulle säga att Anselms bilder är i klass med äldre tiders fotografer som Bodnar, Eskell och Hausen. Han tar väldigt många fotografier av människor i deras vardag och en stor del är lekande barn. I ateljén kan människorna verka uppstramade men annars får han dem att vara helt naturliga.
Väldigt ofta ser man hur folk tar varandras händer tänkandes "nu åker vi"!

                                                                    Postens barnen

Många bilder är tagna av familjen Karlssons barn på Postens i Finby. Här ser vi dem alla samlade, alltid med sina fina kläder och vita spetskragar.

                                           Här ser vi en av Postens barnen baka pepparkakor.

                                                     Några surmulna miner ute i bersån.

Hela familjen Karlsson invid Postens i Finby. Pappan kallades för "Postjanne".

Från Sågars i Finby finns flera familjeporträtt. Här ser vi ende sonen i gården Lars Johansson samt sittande syster Celia, Tvillingarna som flankerar dog i unga år i "sockersjukan", en sjukdom denna familj plågades av. Bakom syrenbersån kan man se deras väderkvarn som för övrigt var timrad i stock samt invid Janses mangård.

Här ser vi hela familjen Johansson på Sågars i Finby. Man är samlad i gårdens kök och vi ser orgeln i bakgrunden. I denna blogg finns en speciell artikel om gården. Bara en kort tid efter detta fotografi togs skulle tre av flickorna dö i sockersjuka.

   En ateljébild, min farfarsfars bror Manne Granlund, bonde på Granlunds i Finby.

Teater på ungdomslokalen Klippan i Sund. I bildens mitt Anselm. Längst till vänster Willehard Mattsson.

En gård som ofta finns med på bilderna är Mattas i Finby. Här ser vi en frostbiten hage och gårdens nya stora ladugård. Stenfoten är tillverkad av stenhuggare Kero som även en tid därefter färdigställde min hemgård Norrgårds ladugårdstenfot. Stenblocken höggs ut ur bergen i Långberg. Där finns ännu borrhålsmärken kvar i stenbrotten som minner om detta.

Jag vill här berätta en kort historia om stenhuggare Kero. På Norrgårds hände sej en dag att farmor Sanny hade lagt undan glödande bakplåtar i ett skåp. Det började brinna. Då Kero och hans mannar kom fram till huset ropade han "yxa hit"!  Branden släcktes sedan med brandsprutan som fanns i granngården "Branders".

 Finbyungdomar. Från vänster Alfons Brander, Elin Karlsson, Karl och John Johansson från Andersas i Finby samt mellan dem Hilda Karlsson.
Fotografiet troligen taget från Branders  (Östergårds) och vi ser Trögers i bakgrunden.

 Mera finbyungdomar, här ståendes på vägen vid Branders i Finby.

Min hemgård Norrgårds i Finby, granne med Trögers, har inte avbildats men här har huvudbyggnaden i bakgrunden  i alla fall kommit med i misstag.

Det finns även en serie med tyska soldater som var inkvarterade i Finbys gårdar, här utanför Trögers. Kan vara 1917-1918.

                                                       Nästgårds mangård i Tranvik

I allmänhet kan man se att Anselm inte så ofta tagit bilder av mangårdsbyggnader. Han tar mest bilder av uthus och människor i rörelse samt förstås ateljébilder. Men här är i alla fall ett mycket vackert fotografi av Nästgårds bostadshus i Tranvik. Lägg märke till hundkojan invid husväggen och den traditionella stegen upp mot taket.

                                                                 Vy över Tranvik by

 Ibland kan man se vackra storslagna vyer som här över Tranvik taget från Byberg. Det finns ett vykort från samma tid som utgavs av en Mariehamnsaffär. Fotografiet är taget från exakt samma ställe. Till vänster i bild Södergård varifrån min farmor Sanny härstammade.

                                                   Finby skolas elever på utfärd till Delvik

Denna bild förbryllade mig länge, men plötsligt så kom jag på det. Det måste vara min farfars kusin Charlotta Gustavssons familjeporträtt. Charlotta var född på Granlunds i Finby och gifte sig med Erik Gustavsson från Mattas i Hulta. Om detta fotografi finns en artikel i denna blogg från mars år 2012.
Där är alla personerna identifierade med hjälp av släktingar i Persby och Sibby.
                                                 

                                                   Vy över Finby by från väster

Finby  från väster med skolan längst till vänster, Bambergs gård med kvarn, Lindholms gård i mitten samt Klippan till höger. Lägg märke till midsommarstången som vid denna tid fanns på lindan framför ungdomslokalen.

                            Smedsböle från norr. Västergård (Hagströms) i bildens mitt.

Längst bort i fjärran invid Båtsmansberg ser man en gård med uthus. Denna har jag aldrig hört talas om tidigare. Även det ljusa huset till vänster är obekant för mej.

En mycket stämningsfull bild från Träskgården. Denna gård var fordom ett frälsehemman och innehades under lång tid av en gren ur ätten Klingspor. Sedermera dog "svärdslinjen" ut och vi ser ätten Svibergsson växa fram. Från dessa linjer härstammar en stor del av Ålands befolkning i dag och även lilla jag är ett blad i detta träd.

                                                       Sunds kyrka efter branden år 1921

Men titta, en sensationell bild! I sådan fullständig nakenhet har jag aldrig förut sett kyrkan efter branden 1921.
Det sägs att branden uppstod för att prästen hade eldat för kraftigt i sakristians spis.

Vacker och mycket fotograferad vy över Sunds kyrka. Lägg märke till röken som bolmar ut från kyrkans skorsten.

             
          Sångfest på Åland, Stadshusbacken i Mariehamn, tidigt nittonhundratal.

                                                  Violinensemble, dirigent Anselm Sjöblad

    Anselm var musikalisk och startade upp både musikgrupper och sångkörer i Sund.

                                   Sångfestdeltagare och publikhav vid Torget i Mariehamn

Sunds flickor väntar på sin tur att få uppträda. På äldre fotografier kan man se att med Sunds folkdräkt bar man en vit huvudduk. När infördes kalotten och varför? På gamla fotografier ser man att kvinnorna i folkdräkt alltid bar huvuddukar.

                                                Skördefest i ungdomslokalen Klippan

Här ser vi en interiörbild från Klippan och nu är det skördefest. Lägg märke till det stora vackra ekskåpet som står i bakgrunden och den runda spisen. Denna skulle senare utbytas emot en järnkamin som jag har minne av från barndomens julfester.

  En Ålandsbåt vid Bomarsunds brygga. Båten har en stark slagsida så antingen stiger man på eller av.

En mycket stämningsfull bild av en "Åland" som tuffar in i någon av våra inre skärgårdshamnar.

 Vy över Notviksbasen i Bomarsund, taget från utkikstornet på  Djävulsberget, i fonden Kejsarviken.

En fest anordnad på borggården i Bomarsunds ruiner. I dag går vägen mitt mellan de två ruinerna vi ser i bildens mitt. Jag minns att fester anordnades just här ända in i 1950-talet.

Sjöblads i Finby. Som barn var undertecknad ofta här och lekte med gårdens söner. Jag minns deras fantastiska äppelsorter, speciellt en gul sort med stora frukter.

Jag vill avsluta denna bildserie med ett soligt fotografi från mina barndoms hemkrokar. Detta är taget alldeles invid mitt hem Norrgårds i Finby och vi ser Långberg och vägen till byn Vivasteby som ligger bakom skogen.Till höger leder körvägen till Delängarna och till vänster Holmströms torpet som numera är försvunnet men i min barndom bodde där en familj.  Vi ser bron över "utfallsdiket" som i olika etapper uppdikats för att torrlägga de sumpiga åkrarna i "Lortmyra". I dikestrumman hade jag sedermera plaströr för vatten till mina turiststugor som jag jobbade med i ca. tjugofem års tid under namn av Norrgårds Stugor.


Lagat i Godby den 7 december år 2014

Johan Granlund