Tremastade skonertgaleasen Kolumbus - byggd på Vårdö Ängö

Skonertgaleasen Kolumbus
Ett kompendium över fartygets levnadshistoria uppgjort av Hugo Häggblom.
Pärmbild Dick Häggblom.

En dag kom en kund in på mitt lilla försäkringskontor Pohjola på Norragatan i Mariehamn för ett ärende. Hans namn var Hugo Häggblom. Han berättade att han hade skrivit om den tremastade skonertgaleasen Kolumbus och han undrade om jag var intresserad av att ta emot ett exemplar av hans publikation emedan han förstod att jag var från den släkt som senast ägt fartyget. Den siste ägaren var nämligen August Mattsson från Tranvik som var min farmors bror.
Jag tackade vänligen för erbjudandet och i dagarna har jag noga studerat innehållet och vill här i min blogg framlägga alla de uppgifter om fartyget och dess öden som jag kan finna.

Berättelsen ger en unik bild av ett fartygsbygge på Åland på 1800-talet. Det skulle nämligen visa sig att Hugo Häggblom i sin hand fått sin farfar Anders Victor Häggbloms dagbok som han skrev åren
1865-1908. Här finns dagliga noteringar och man kan följa fartygsbygget från dess första dag till den sista.

Här vilar hon i dag, under vattnet invid Kolumbus grynnan i innerfjärden  Estvik i Finby by av Sunds kommun. Som ett ödets ironi låg hennes stapelplats längst bort i fjärran, på Ängö i Vårdö, tvärs över Lumparn. Vi kan se grynnan i bildens mitt och vraket ligger inom en femtiometers sträcka hitåt ifrån grynnan. Jag kan ännu minnas huru garnen trasslade in sig i spanterna då jag lade ut kvällsnäten. Min sons stuga finns invid denna strand.

Påmönstringsrulla för Kolumbus, finns på Ålands Sjöfartsmuseum.

Det fanns även en annan koppling. Min farfar Johan "Janne" Granlund sjökapten från navigationsskolor i Mariehamn och Vasa (Nikolaistad) skulle enligt uppgifter haft påmönstring på fartyget och jag uppsökte därför Ålands Sjöfartsmuseum för att kontrollera manskapslistorna. Trots ihärdiga försök med amanuens hjälp lyckades vi inte hitta hans namn bland de mönstrade. Troligtvis fanns inte alla rullor i arkivet.

Jag brukar söka efter information om olika händelser i det Digitala tidningsbiblioteket för Finland och vid ett sök efter en helt annan historia stötte jag på denna notis som jag sparade. Nu minns jag inte vilken av de finländska tidningarna denna notis ingick i. Jag hoppade i alla fall till då jag läste.

Texten är tragisk, den berättade om ett mord, där den åländske befälhavaren på just Kolumbus skulle mördas. Erik August Eriksson var hans namn.

Hemsk mordgärning ombord på åländskt fartyg i Kotka.
Från Kotka ingick på söndagen en sorglig nyhet.  Om ombord på det åländska motorfartyget Lydia
hade tidigt samma morgon ett mord blivit begånget. Offret för det hemska blodsdådet var en känd mariehamnare, skepparen och gårdsägaren Erik Eriksson anställd som befälhavare å den 3-mastade galeasen Kolumbus hemmahörande i Sund. Skepparen Eriksson var ombord på Lydia och blev där med kniv överfallen av i Kotka påmönstrade konstapeln Nordensved vars hemort tills vidare är oss obekant. Sedan Eriksson blivit knivhuggen föll han överbord men upptogs genast ur vattnet - men som död. Det har vid undersökning framgått att döden var en följd av knivhuggen. Gärningsmannen häktades omedelbart . Ombord på Kolumbus fick man först vid 7-tiden söndag morgon vetskap om det ohyggliga blodsdådet, vilket förövades vid 4-tiden på morgonen. Den under så sorgliga omständigheter bortryckte åländske sjöfararen var född den 28 juli år 1884 och sålunda vid sitt frånfälle nära 42 år gammal. Han sörjes närmst av efterlämnad änka och en son.

Dödsannons efter gårdsägaren Erik August Eriksson från Mariehamn, införd i Åland den 12 juni år 1926.

Artikel samma dag som dödsannonsen i tidningen Åland.
Om dråpet i Kotka.

Ombord på motorfartyget Lydia berättar fastländska tidningar att Kolumbus befälhavare, skepparen Erik Eriksson från Mariehamn och konstapeln Ruben Nordensved hade brottats på lek varvid Eriksson avgick som segrare. Häröver blev Nordensved så förbittrad så att han grep en skomakarkniv och tillfogade skeppare Eriksson ett svårt sår i halsen ( enligt andra uppgifter skulle kniven träffat i hjärtat). Stöten var så kraftig så att Eriksson ramlade överbord. Man fick dock genast upp honom men han var då redan död. Döden hade enligt läkarens utlåtande förorsakats av knivhugget och icke av drunkning. Dråparen är född år 1898 i Saltvik och har familj. Någon ovänskap har icke rått mellan dem. Nordensved har erkänt sitt dåd och betygat sin ånger däröver. Den unge dråparen är född av finsktalande till Åland inflyttade föräldrar och bar tills för några år sedan namnet Isojoki.

I boken Familjer och gårdar i Sund av Håkan Skogsjö, finns under rubriken Skeppslista vår Kolumbus införd.
Skonaren Kolumbus, Tore Hägerstrands samling Ålands Sjöfartsmuseum.
Inköpt från Mariehamn 1920 av Haraldsby Tegelbruk A/B men med August Mattsson från Tranvik som redare.
Förbyggd 1920 i Haraldsby.
Förliste i Tranvik Fadervik 1926
Rn 659

Här måste vi rätta herr Skogsjö och Ålands Sjöfartsmuseum. Kolumbus förliste inte i Fadervik utan i finbyfjärden Estvik då den slet sig i en storm efter att ha legat för ankar utanför Tranvik Öjen. Som jag tidigare nämnt ligger den med bara spanterna under vattnet invid Kolumbus grynnan som vi kallar den i trakten.

Kolumbus ankare bärgades på 1970-talet av en William Sundblom från Prästö och detta ankar ligger ännu på en gårdsplan därstädes. Undertecknad bloggredaktör kan vittna i denna sak emedan jag vid den tiden just hade färdigställt vår stockstuga i Estvik och jag var där och målade. I en hel veckas tid såg jag då huru Sundblom hopandes och roendes med sin öka, slet dag ut och dag in på viken utanför mitt stugfönster för att få loss ankaret ur bottendyn.
Detta lyckades till slut och han kunde sedan forsla det till Prästö.

Jag har i det finländska Digitala Tidningsbiblioteket hittat ett antal notiser om Kolumbus resor inom rubriken Sjöfart. Nämnas kan så kallas Kolumbus för  "galeasen", "skonertgaleasen", "skonerten" samt "segelfartyget" Kolumbus. Man benämner alltid  fartyget som den "3-mastade" osv.
Utan undantag skrivet namnet med K, endast i något fall har man stavat det med C.

Här från tidningen Åland av den 10.10.1908
Tremastade galeasen Kolumbus av Vårdö, kapt. Elis Jansson, anlände i går den 9 oktober från Altona till Ekenäs.

Björneborgs Tidning av den 21.5. 1920
Den 19 inkommo finländske 3-mastade segelfartyget Kolumbus för att lossa trävaror från firma Rosenlew till Stockholm

Åland den 23.10 1907
Tremastade galeasen Kolumbus av vårdö, kapt. A. E. Jansson var i går klar att avsegla från Flensburg till Valdö, (Vårdö?)

Ålands Sjöfartstidning den 30.4. 1904
Tremastade galeasen Kolumbus som ligger i Kiel blev i går segelklar och afvaktar gynnsam vind.

Västra Finland av den 17.10. 1900
Tremastade skonertgaleasen Kolumbus, Eriksson, vari förgår klar att segla från Räfsö.

Åbo Underrättelser av den 26.10. 1909.
Kolumbus, 3-mastad galeas av V. Jansson, klar att 21 oktober från Narva till Kiel.

Västra Finland av den 30.3. 1909
3-mastade galeasen Kolumbus av Vårdö, kapten Elis Jansson har befraktats från Lumparlands såg till Kiel med plankor å bräder a 19,5 Rmk.


Ja detta var en liten expose´ över Kolumbus färder mellan olika hamnar på våra närliggande hav.

Vi skall nu återgå till Hugo Häggbloms publikation över Kolumbus och vi låter texten tala i dess inledning. Därefter publicerar vi sidorna och kära läsare gå sedan igenom dem sida för sida ifall dagbokens noteringar är intressanta.

Tremastade skonertgaleasen Kolumbus
Inledning av Hugo Häggblom

Min farfar, bonden Anders Wictor Häggblom från Ängö, Vårdö, född den 12.1. 1835 och död den 16.12. 1911, måste ha varit en upptagen man. Han skötte jordbruket, byggde många hus, bland annat nuvarande mangårdsbyggnaden på Ängö och ändå hade han tid att vara huvudredare för bk. "Fäderneslandet", och sksk. "Probus" samt medredare i åtminstone fartygen " Lyckan", "Malinö",      "Ida", "Naisenigel", " Skandia", och "Kolumbus". Den sistnämnda byggdes på Ängö åren 1888-1889 och farfar levererade allt byggnadsvirke färdigt sågat. Hur vet jag allt detta? Jo, farfar förde dagbok varje dag, med två korta uppehåll, från 20 juli 1865 till och med 1908. Bara en rad per dag men de säger ändå rätt mycket. Av det nuvarande husbondefolket på Ängö, Stina och Ragnvald Häggblom, fick jag senaste vår en kopia av den digra dagboken. Genom att plocka uppgifter från denna har jag i stort sett funnit ut hur de fick byggnadsvirket levererat till varvet där Kolumbus byggdes.

För den juridiska delen har museiintendent Göte Sundberg och Ålands landskapsarkiv välvilligt hjälpt till att få fram nödiga handlingar.

Redan åren 1880-1882 byggde farfar en sågkvarn. Han måste ha litat blint på vindkraften för han förband sig att leverera allt virke då Kolumbus skulle byggas, färdigt sågat och han gjorde det också.
Åren 1888-1889 var tydligen blåsiga år.

Plock från dagboken 1888, Januari 3, Till Vargata och gjort upp om att bygga Kolumbus (sedan började allt omedelbart)

Kolumbus nya ägare.
Hösten 1916 såldes Kolumbus. I fullmakten och köpebrevet stavas fartygets namn felaktigt med C. Köpebrevet är handskrivet och rätt så svårt att tyda.

Köpebref:
Härmed upplåter och frånger jag enligt fullmakt af rederiet tremastade galeasen Columbus med hemortsrätt i Vårdö socken på Åland i det skick den nu befinner sig upplagd i Korpo socken med alla inventarier och tillbehör till handlandena Mathias Eriksson, Karl Eriksson, A.E. Björklund samt Axel Bark alla från Mariehamns stad samt Sjökaptenen August Mattsson Tranvik by i Sunds socken för en öfverenskommen köpesumma stor tiotusen (10.000) finska mark, hvilken summa erlägges sålunda att tvåtusen ( 2.000) finska mark erlägges kontant vid köpets uppgörande samt ( 8.000) finska mark på 6 månaders accept. De ankare jämte kättingar som gingo förlorade sista sommaren och nu finnes å sjöbottnen invid fartygets uppläggningsplats åtfölja köpet.
Af detta köpebref är två likalydande exemplar af hvilka köparen erhåller ett och säljaren detsamma.

Åbo den 10 september 1916

Carl Olofsson

Med förestående köp förklara vi oss nöjda

Ort och tid som ovan

Mathias Eriksson                                              August Mattsson
A.E. Björklund                                                 Karl Erikssson

Glädjen blev inte långvarig för de nya redarna. Redan sommaren 1919 avfördes Kolumbus från skeppsregistret.

Nystart för Kolumbus.
Protokoll för vid Ordningsrättens i Mariehamn sammanträde den 5 maj 1920.
Beslöts: Att uti skeppsregistret för Ålands registerområde under No: 659 och med signalbokstäverna TFLC inregistrera galeasen Kolumbus vars ägare är Haraldsby Tegelbruks A/B skolande i anledning härav behörigt nationalitets certificat jämväl av Ordningsrätten utfärdas och åt dess ägare utgivas.

På Ordningsrättens vägnar
C. Björkman (Carl)
________________________________________________

Till Ordningsrätten i Mariehamns stad.

Hos registermyndigheten anmäles till registrering för sjöfart segelfartyget Kolumbus byggt på kravel af furu trä med platt gatt ett däck och tre master riggadt som galeas däcket är försett med följande öfverbyggnader: Kajutbyggnad akterut och skans förut.
Enligt mätbrev, utfärdadt i Mariehamn den 1 maj 1920 är fartyget uppmätt enligt register No: 1 och mäter 28,21 meter i längd 8,50 meter i bredd samt 2,71 meter djup i rummet, bruttodräktigheten är 408,72 kubik meter motsvarande 144,42 tons som med afdrag av 17,59 kubikteter eller 6,21 tons utgör i nettodräktighet 391,13 kubikmeter, motsvarande 138,21 registertons.
Fartyget är förbygdt i Sund på Tranvik varf år 1920 under ledning af August Johanssson.
Rederiet utgöres av aktiebolag.

Sund & Tranvik den 1 maj 1920
Haraldsby Tegelbruk A.B

August Mattsson

August Mattsson från Södergårds i Tranvik.
Den siste redaren för Kolumbus.
August var min farmor Sanny Granlunds bror.


Skeppat i Godby den 11 april år 2017

Johan G. Granlund

Sunds Andelshandel - plantskola för åländska affärsmän

Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby som den såg ut på 1950-talet och som sedermera revs på 1970-talet. Detta andelslag har frambringat ett uppseendeväckande antal affärsmän som gjort karriär inom olika segment i den åländska affärsvärlden. Men låt oss se lite hur allt började.

I en historik, Sunds Andelshandel 50 år skriven av T. Hellberg inför dess 50-årsjubileum kan vi se att den 20 december år 1906 uppsattes i mejerisalen i Delvik Bolagsmejeri, ( en mejeribyggnad som numera är försvunnen men som låg litet väster i backen invid Delvikfilialen ), en kungörelse som hade följande lydelse: Medlemmar av Sunds kommun vilka intresserar sig för bildandet av ett handelslag behagade sammankomma härstädes den 27 d:s kl. 11 f.m. i och för överläggning i frågan. Evert Österlund.
Detta var den första stämmokallelsen i Andelslagets historia.

Evert Österlund från Sibby och August Nordlund från Persby, två av andelslagets förgrundsfigurer.

Ovanstående möte väckte intresse, och på den utsatta tiden var 52 män samlade. Mötet öppnades av initiativtagaren, och till dess ordförande valdes kommunalstämmoordföranden M. A. Mattsson från Sibby. Diskussionen var livlig. Man ansåg, att "de privata affärsmännen som funnos på orten förde mest sekunda varor i handeln, men tog betalt för prima. Konsumenterna borde därför själva försöka skaffa varor av bättre kvalitet till samma pris". Mötet beslöt att en andelshandel skulle bildas. Insatsen blev så låg som 10 mark, för att även mindre bemedlade skulle ha möjlighet att komma med. Tillskottsplikten bestämdes till 100 mark, detta för att andelslaget skulle få en viss ryggrad att börja med.

Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby. Föreståndare K.J Karlsson från granngården Branders jämte personal.

På dessa bilder ser vi den allra första affärsbyggnaden som Sunds Andelshandel startade sin verksamhet i. Huset låg ganska exakt på samma ställe som den nya butiken byggdes på i mitten av 1950-talet. Uppe i backen ser man det gamla torp som stod på den plats den andra affärsbyggnaden byggdes på.
Nämnas kan att fotograf är Anselm Sjöblad som även syns i bild på sina skidor. Han tog många "selfies" dvs. han kopplade kameran till en klen lina som han utlöste kameran med.

Vad vi ser här är ett mycket gammalt fotografi av sundsbor stående invid afffärsbyggnaden som skulle bli Sunds Andelshandel huvudaffär. Personerna är troligtvis styrelse och personal samt en del av de första grundarna. Denna bild har ingått i Ålandstidningen för personidentifikation och min far var en av de som lyckades identifiera de flesta.

Personidentifikation:
Från vänster mot höger, no: 2, föreståndaren K.J. Karlsson från Finby,
4, Karl Sundman från Mattas i Finby,
5, man med käpp och kaptensmössa, troligtvis någon av styrelsens medlemmar som var kapten,
8, Hugo Johansson från Karlbergs i Jyssböle,
9, Evert Johansson            "
10, Albert Johansson från Göstas i Finby,
12, Karl-Anders Andersson från Postens i Finby,
13, Evert Österlund från Sibby
15, Hulda Österlund från Sibby,
17, Johan Karlsson från Postens i Finby, kallad Post Janne,
19, Ida Karlsson från Smedsböle, senare gift till Norrgårds i Domarböle,
20, Karl Gustavsson från Daniels i Finby,
21, Hilja Lindholm från Finby.

Vi läser vidare i historiken. Den första styrelsen.
Redan i detta skede ansåg man det av nöden att välja styrelse för det blivande handelslaget. En interimstyrelse tillsattes, vilken fick följande sammansättning:
Ordförande kapten J.E. Johansson från Tosarby,
medlemmar: kapten K.E. Lindeman från Mångstekta, kapten J.D. Jansson från Tranvik, bonden M.Nordin från Brändbolstad och bondesonen E.Österlund från Sibby.

Dessa personer fick i uppdrag att värva medlemmar, upprätta förslag till stadgar och efterhöra lämplig lokal att hyra eller köpa. Den valda styrelsen arbetade med stor energi, och redan den 20 mars 1907 kunde en konstituerande stämma hållas. Därvid godkändes stadgeförslaget utan ändringar. Även slutgiltig styrelse valdes, vilken fick samma sammansättning som ovannämnda interimsstyrelse.

Undertecknad har inte lyckats spåra stämmokallelsen i Tidningen Åland. Däremot hittade jag en notis av signaturen Sylvester, Axel Danielsson, i sagda tidning som lyder:

Den första föreståndaren var kapten K.J. Karlsson från Branders i Finby.

Det skulle visa sig att den första styrelsen var handlingens män. Förslag väcktes, att konsul R.Mattssons filialbutik i Finby skulle inköpas, och förslaget blev beslut. Köpeskillingen var 9.000 mk. Den 15 maj samma år övertog handelslaget fastigheten jämte lager och inventarier varefter verksamheten började.

Verksamheten i det nystartade andelslaget hade inte pågått många månader förrän det och hela Åland skakades av ett rått mord som skedde i affären en kväll den 19 december 1907. Två i kommunen boende män slår då ihjäl det unga biträdet Viktoria Gustavsson från Lumparland med en tung vikt och vars byte blev några finska mark. Om denna händelse finns utförlig redogörelse i denna blogg av den 1 mars 2013 under fliken mord.

Liv och rörelse på torget invid andelshandeln, det skulle bli kännetecknande för platsen i många decennier. Här samlades man från tidiga morgnar då bussen avgick till Mariehamn kl. 8.00 på morgonen och då den ankom vid 18.00 tiden på kvällen. Det blev den moderna tidens kyrkbacke.

Sunds Andelshandel skulle det visa sej utvidgade sina domäner till andra byar i kommunen, således grundades en affär även i Sundby. Dess föreståndare var i början Julia Husell. Var fastigheten stod är i skrivande stund oklar.

Interiörbild från Sunds Andelshandel på 1910-talet. Föreståndare är K.E. Danielsson från Tranvik. Biträdet kan vara en av Trögers flickorna Karlsson och kunden en av Granlunds flickor från Finby.

I Ålands Landskapsarkiv finns deponerat en del material från andelslagets verksamhet bl.a. dessa protokollböcker. Här ser vi en bok från år 1915-25.

Från år 1918 saxar vi följande exempel:

Protokoll fört vid styrelsen för Sunds Andelshandel m.b.t. sammanträde den 2 januari år 1918 kl. 8 f.m. Närvarande voro: Evert Österlund, Karl Blomqvist, August Karlsson, K.J. Karlsson, Em. Axelsson, Janne Johansson samt suppleant Johan Karlsson.

1. Skreds till val av ordförande och vise ordförande för innevarande år och återvaldes vardera.

2. Beslöts bevilja Handelsföreståndare Th. Ekblom tjänstledighet till 12 Maj detta år med skyldighet att på egen bekostnad hålla av styrelsen godkänd vikarie.

3. Till vikarie för handelsföreståndaren T.H. Ekblom godkändes kapten Leonard Sundblom från Prästö.

4. Upptogs om andelslaget bör ingå som medlem i Sibby ny startade Telefonlag och ansågs det av behovet påkallat men kunde styrelsen icke avgöra frågan utan beslöts hänskuta den till näst infallande ordinarie stämmobehandling.

Ort och tid som ovan förutskrivne å styrelsens vägnar
Evert Österlund, K. Blomqvist, August Karlsson, Janne Johansson, K.E. Axelsson.


Då verksamheten fortgått i ca. 20 år började man småningom fundera på en nybyggnad för huvudaffären. Man inköpte en tomt alldeles mitt emot varande fastighet för 1000 mk. En ödets ironi infann sig då Haraldsby Tegelbruks företag gick i konkurs och möjligheten fanns att inhandla dess skorstenspipa som hade enorma mängder med tegel. Den erbjöds nu andelshandeln för ett pris om 5.000 mk och avtal ingicks. I ett protokoll av den 4 januari 1927 läser vi: Med Kalle Mattsson från Saltvik har styrelsen denna dag uppgjort kontrakt som förvaras i handelslaget för nedtagning och skrapning av skorstenen vid Tegelbruket i Haraldsby. Av den 21.1. 1927: För transporten av teglen godkände styrelsen ett anbud för 20 Fmk per 100 stycken tegel transporterade från Haraldsby till Finby. Den 10 maj flyttade man in i den nya butiksbyggnaden.

Haraldsby Tegelbruks skorstenspipa.
Fotografi vänligen tillställt av Conny Andersson

År 1923 öppnade man paketaffär i Sibby hos Evert Österlund. År 1926 måste paketaffären i Sundby indras, då arrendetiden upphörde. Åren 1924-27 hade andelslaget paketaffär hos Karl Enqvist i Hulta.

Kastelholmsfilialen.

Mjölktransportör August Andersson lastar varor vid Kastelholms filialens magasin på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson.

Fred Carlsson föreståndare för filialen i Kastelholm från år 1948, under en tid samtida med sin bror Stig som var andelslagets chef i Finby.

Föreståndare för Kastelholmsfilialen:
Maria Lindström år 1932 - 33
Lotta Broman år 1933 - 45
Lisa Nummelin 1946- 48

Historiken fortsätter: Paketaffären i Sibby indrogs år 1935 då fastighet inköptes i Delvik. Den 10 juli samma år öppnades Delviksbutiken i för ändamålet nybyggd fastighet.

Uppförandet av denna funkisbyggnad väckte en livlig diskussion som spred sig vida omkring. Även i landstinget ventilerades frågan om lämpligheten av att bygga funkishus på den åländska landsbygden. Inte heller i styrelsen var man fullt eniga. En motståndare till denna byggnadstyp t.o.m. erbjöd sig att betala de merkostnader en omändring av takkonstruktionerna skulle medföra.

Delvikfilialalen efter ombyggnaden år 1952.
Fastigheten följer den standardmodell som användes inom SOK-rörelsen i hela landet.

Arne Dahl, föreståndare för Delviksfilialen från år 1952.

I historiken finns listat ett antal filialföreståndare:
Lissi Söderlund år 1935 -  37
Herman Mattsson år 1937 - 38
Frimer Lillmark år 1938
Göta Nummelin år 1938 - 43
Else Mattsson år 1944 - 47
Gustav Mattsson år 1947 - 52


År 1943 inköptes en sädessorterare jämte hus av lantmannagillet, och nya magasiner uppfördes i Finby och Bomarsund.

Ovannämnda Evert Österlund och August Nordlund är två namn som för evigt är sammankopplade med kooperationen i Sund och på Åland. Österlund var den som tog initiativet till andelslagets bildande. Det var också på initiativ av honom som bildandet av Ålands Handelslagsdistrikt genomfördes.  Han var även den ivrigaste när det gällde att införa Sparkassan på Åland.

Här ser vi logon till SOK-rörelsens sparkassa. En enkel bild på två personer som bär en börda.
Detta skulle känneteckna andelsaffärernas huvudidé, vi gör någonting tillsammans, vi äger vår butik tillsammans med andra inte ensam som är den bärande idén för det vi benämner privathandeln.

Denna rörelse har av någon märklig anledning fått en "rödfärgsstämpel" men ingenting kan vara mera fel, i alla fall inte inom den åländska bondekooperationen. Andelslagsrörelsen startade i England på 1800-talet och fick starkt fotfäste i norden.
I Finland gick det sålunda att andelsrörelsen splittrades i två delar. Bondekooperationen med sin partihandel SOK och arbetarkooperationen OTK, som hade en tydlig vänsterpolitisk koppling.

 Bondekooperationen inom SOK var i stället center-moderat om vi talar dagens språk. I de flesta fall långt ut på högerkanten. Det var kommunens ledande bondehövdingar som styrde i andelshandeln. Dessa sekunderades av mängder av andra bondehorder och deras familjer. Detta innebar att de allra flesta samhällsfunktioner på Åland formades som andelslag. Vi ser Ålands Elandelslag, Ålands Telefonandelslag, Ålands Centralandelslag ÅCA, tidigare Ålands Andelsslakteri, Ålands Skogsägarförbund, Andelskassan osv.

Att Sunds Andelshandel var en plantskola för unga män som äntrar stegen upp till affärslivets höjder är höljt utom allt tvivel, se här och häpna:

En intellektuell "kraftkarl" inträder på arenan, Herman Mattsson från Sibby. Han blev dess föreståndare i en tid av lågkonjunktur och vände skutan på rätt köl. Föreståndare åren 1921-1929.
En "skrivarkarl" i kommunen, en stark representant för Sund under många perioder i Ålands Landsting.

Klas Nyström, affärsföreståndare från år 1930 - 34. Därefter chef för Ålands Andelsslakteri och
ledande vid bygget av affärskomplexet Böndernas hus i Mariehamn.

Stig Carlsson, affärsföreståndare åren 1943-53. Sedermera chef för Ålands Centralandelslag ÅCA.

Jag kan här inte låta bli att visa ett fotografi. Det är från Marita Sundmans kalas på Postens i Finby och granngård till Andelshandeln.
Året kan vara 1954 och invid mig längst till vänster sitter Stig och Anita Carlssons son Sture "Stucke" Carlsson. Han skulle bli den åländska Chipskoncernens framgångsrika ledare. Bredvid oss sitter Torbjörn Sjöblad, även han en affärchef , tidigare inom chefspositioner för Samgång och därefter som chef för Föglö Handelslag. I mitten sitter födelsedagsbarnet Marita Karlsson f.Sundman,
Birgitta Lindblom f. Karlsson, Anna-Lisa Blomqvist f. Eriksson samt Britt Tuominen f. Högnäs.

Hilding Björklund, affärsföreståndare år 1953 och enligt historiken tillsvidare.
Sedermera chef för Andelsbanken för Åland.

Affärsföreståndare under åren 1907 - 1953

K.J. Karlsson                                               1907 - 1910
Evert Danielsson                                         1910 - 24.5.  1914
Th. Ekblom                                        25.5  1914 - 30.4.  1918
Mikael Häggblom                                1.5. 1918 - 30.11. 1918
Anton Söderberg                                1.12. 1918 - 17. 2   1921
Herman Mattsson                                 1.4. 1921 - 2.9.     1929
Bruno Nordlund (t.f.)                           3.9.  1929 - 31.10.1929
Klas Nyström                                       1.9.  1930 - 31.3   1934
Brage Forss                                         1.11  1929 - 31.8   1930
Gunnar Nordberg                                 1.4   1934 - 16.2.  1943
Stig Carlsson                                       17.2  1943 - 31.3.  1953
Hilding Björklund                                 1.4. 1953 - tillsvidare
Detta är enligt jubileumsskriftens förteckning.

Helge Mattsson från Svartsmara by i Finström. Sunds Andelshandels affärsföreståndare under 60-talets första år. Sedermera chef för Andelslaget Samgång i Marieham.

 Jag ger här hans bild i det han älskade, att informera. Nu med det modärna hjälpmedlet mikrofonen i sin hand. Han var alltid på språng att, informera och delegera. Han älskade att chockera. Han var den som över en natt slet ut betjäningsdisken i Finby för han hade läst om och besökt snabbköp i Sverige. Jo, jag var med och jobbade så jag vet. Han var inte buskablyg att berätta för Konsums högsta chefer i Stockholm hur ett "affärscentrum" skulle skötas. De hade ju bara cirka 3 miljoner kunder. Men han hade det emot sig att han lyssnade för mycket på bönderna i byarna, de ville ha kvar sin lilla bybutik och det ledde till det stora åländska andelslaget Samgångs  fall. Jag säger det en gång till, Helge var en stor ledare, som värnade om sin personals trevnad, dess fortbildning och trivsel.

Jag kommer aldrig att glömma honom då han anställde mej som 15- åring till Andelshandeln i Finby. För att riktigt kontrollera och lära mej penningrörelsen gav han mej en skokartong som min egen kassalåda med ett kvittoblock. På kvällen skulle allt räknas och det skulle stämma på pennit.

Han lärde mej alla olika mått på spik, skruvar, järnstänger och "Hackmanbord" skivor. Han visade mej hur man skär glas med diamant och sågar järn. Han lärde mej alla olika målfärgsburkar och hur man blandar färger.  Alla fodersäckar skulle stå i raka rader med texten i läsbart läge.

Ute på gården skulle det vara snyggt. Tidigt på våren skulle lövräfsorna fram. Se folk i ögonen och sitt rak i stolen! Det fanns ingenting som Helge missade i skolningen av en anställd butiksknodd.

Max Sirén, här med sin hustru Inga-Lis. Affärsföreståndare för andelshandeln efter Helge Mattsson.
Max skulle bli den åländske "spar"- handelns förgrundsgestalt. Började under "file"svenskens inköpsrundor med en liten köttbutik nära Mariehamns västra hamn, fortsatte sedan med konceptet Sparköp och byggde upp ett sparköpcentrum i norra Mariehamn, Sparhallen. En av Ålands största affärsgenier inom dagligvaruhandeln. Max stod sällan ja just aldrig bakom disken, han satt på sitt kontor och finslipade sin diamant och det skall han och hans hustru Inga-Lis  ha all ära för. Jag är stolt över att få ha arbetat med honom, först som butiksbilsföresåndare i Sunds Andelshandel år 1966-67, sedan kollega med honom under en kort period 1974 då han kom från det havererade sundska andelslaget till Samgångs "trygga famn" och jag som föreståndare för Klintenbutiken Skotten, som för övrigt var Ålands första sparbutik.

I " bodknoddarnas " gyllene skara kan vi nämna min farbror Jan- Erik Granlund, som jobbade som biträde i Sunds Andelshandel men som efter avslutad handelsutbildning blev chef för Sottunga Andelshandel i vilken han tjänade så gott som hela sitt verksamma liv tillsammans med sin hustru Edit.

En ung Jan-Erik Granlund stående på andelshandelns trappa i Finby. Butiksbiträdena är för mig okända.

Under en sommar på 1950-talet jobbade här en ung  man som hette Valter Häggblom, han skulle sedan bli stor affärsman i Saltvik. Jag minns personligen honom då han stod bakom disken i affären i Finby. Barn minns alltid speciella händelser: En flaska pilsner låg och läckte på golvet vid disken, Valter gick dit och ställde den på rätt köl. Det är mitt minne av honom i Finby. Och han hade en röd Skoda.

Sunds Andelshandels första butiksbil. Detta är en bil av märket Ranault och föreståndare för den var en tid Bror-Anders Källroos från Finby.  Per-Olof Vinberg från Finby åker med.

Här ser vi andelshandelns andra butiksbil. En Bedford som är påbyggd med en butikslåda på flaket.
Bilen befinner sig här i Hulta centrum och rattas av undertecknad som var ansvarig för den från hösten 1967 till sommaren 68.
I denna blogg finns en artikel om verksamheten skriven i mars 2013 under fliken Sunds Andelshandel.

En trevlig bild från Sunds Andelshandel i Finby. En jul på 1950-talet.
Ett julbord designat av Astrid Björklund.
Astrid skulle senare då varuhuset Varmans öppnade bli chef för dambeklädnadsavdelningen som hon innehade fram till pensioneringen.
Fotograf, Tatu Virkkunen.

En viktig del av Andelshandelns verksamhet var varutransporterna från Mariehamn. Här ser vi hur
mjölktransportör August Andersson lastar in varor till affärens magasin i Finby på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson i Kastelholm.


Förhandlat i Godby den 25 augusti år 2015
Johan Granlund