Vivasteby en intressant by på Åland

Vivasteby by i Sunds kommun är mest känd för sitt mejeri som verkade åren 1912 - 1952.
Dess förste mejerist var Anselm Sjöblad som även verkade som bygdefotograf och denna bild bär Anselms signatur. Till vänster i bild den brunn varur mejeriet tog sitt vatten. Denna brunn skall även finnas omtalad i en berättelse från kriget i Bomarsund. En fransk styrka stannar upp på vägen och kaptenen ger order om halt. Han tar fram sin karta och pekar: Där är den!

Interiör från Vivastebys mejeri. Dess första mejerist Anselm Sjöblad. Vid hans högra sida hustrun Elsa.

Vivastebys mest berömde personlighet är utan tvekan Fredrika Charlotta Mörk. Här som ung och vacker och just befriad från en över fyra år lång fångenskap hos general Demidoff  i det s.k. Johnska huset i kvarteret No: 7  invid Stortorget i Åbo. Efter de minnesanteckningar hon gjorde tillsammans med statsarkivarie K.A. Bomansson skrevs tre romaner varav den mest kända är Generalens fånge.

Med benäget tillstånd fick bloggredaktören avbilda denna vackra tavla där den hänger på en kammarvägg i ett hus på Torggatan i Mariehamn. Ja, sade värdinnan, min man köpte tavlan på en auktion på 1950-talet för han tyckte det var en vacker flicka.

Om Fredrikas märkliga liv finns en historik och bibliografi  i denna blogg från år 2010 benämnd Generalens fånge.

Vivasteby i tidigt 1900-tal fotograferad av Anselm Sjöblad.
Man kan längst till vänster se Vestergård nuvarande Holmströms med bröllopsflaggor och stänger på mangårdsbyggnaden. Längst till höger sågkvarnen och i mitten gårdarna Millangårds och Jan Daniels. Ungefär vid elstolpen gör vägen en kraftig vänstersväng och rundar så gårdarna.
På Fredrikas tid hette Vestergård Norrgård, på gamla karton No: 2, och det var där hon växte upp.

Jan Daniels Matte, här fotograferad med systern i salen på Svensböle gård

Vivasteby höll sig även med ett byaoriginal nämligen Jan Daniels Matte. Han kunde deklamera och på stående fot komma med diverse kvickheter. Matte hade många syskon, de flesta mycket driftiga och kloka kvinnor. Den mest spridda anekdoten från Mattes dagar var nog den då mejeristen frågade efter mjölkboken för i den behövdes göra anteckningar. Mattes svar var: Boken tog en salig ända, kan ej återsända!
I min blogg kan man läsa en berättelse om Matte från år 2010.

Tidstypisk åländsk kvinna säljande mjölkprodukter.
Teckning av skeppsläkare Cree ombord på skeppet Odin i Bomarsund år 1854.
Bild ur hans memoarer. Se bloggartikel från den 18.11. 2014.

Vivasteby håller sig även med en makaber berättelse som senare har fått ett litet romantiskt skimmer. Det var nämligen så att under Bomarsundskrigets dagar "camperade" över tiotusen franska soldater i grannbyn Finby. Trots att Napoleon hade gett order om att behandla befolkningen i det land man skulle komma till väl hände följande:

En fransk patrull stannar utanför ett av de otaliga torp som fanns i Vivasteby. Befälhavaren stegar in och berättar inför den förvånade husfadern att kvinnan i huset vid namn Anna Ulla Andersdotter, passade honom mycket bra och henne ville han ha. Resultatet av vad som senare hände ser man i Sunds kyrkas födelsebok. Den 10 juni alltså exakt 9 månader efter rendevousen föds en liten mörkhårig och brunögd flicka som får namnet Vilhelmina Matilda Johansdotter. Alltså rena rama våldtäkten. Husbonden Johan lovar att taga väl hand om barnet och han slöt henne till sitt hjärta.

Denne "Mina" skall senare gifta sig med en man i en annan by i socknen och deras ättlingar finns i dag i hundratal runtom på Åland.
Den som vill fördjupa sig i händelsen kan i boken Familjer och gårdar i Sund av H. Skogsjö slå upp familjerna, 2501, 2951 och 1735.

Vivastebys mest känd landmärke var sågkvarnen på Jan Daniels marker. Här i bild från tidigt 1950-tal och kvarnen kommer att rivas bara en kort tid efter fotograferingen.
Marita Mattssons samlingar.

Mickel Olofsons grav invid Börje kyrkas altare i Uppland.

Texten på stenen: Här under ligger begraven Erligh Wälwijs oh welbtrod man S (salig) Michel Olofson Konung Mays och Rijksens Secreterare hwilken i Herranon afsomnade den 4 juni 1615.

En person med åländsk anknytning som onekligen kommit allra längst igenom alla tider inom Svea rikes tjänstemannakår var Mickel Olofsson bördig från Feela, eller Fählö torp som det ibland kallas. Gården heter i dag Karongäla i nuvarande norra Bomarsund. Att denne person är helt förbisedd inom åländsk historiebeskrivning är anmärkningsvärt.

Av en händelse, ja efter att jag läst en liten fotnot skriven av Erik Bertell i Åländsk Odling kom jag på spåren som ledde mig till hans grav samt de olika böcker och artiklar som skrivits om Mickel. En del historiker går så långt så de anser Mickel varit den mest namnkunnige och omtyckta sekreterare Johan III och Karl IX  hade. Han hade så stor makt i det s.k. sekreterarväldet så att folk för att "skriva till kungs" lobbade för att alls komma i kontakt med Mickel ur vars händer bekymren framlades.

En av författarna skriver: Efter att år 1600 ha deltagit med krigshären i Estland sändes Mickel tillbaka med så stora maktbefogenheter att han betraktades som "hemmaregeringens egentliga styresman"

I bokverket Svenskt Biografiskt lexikon har författaren Lars-Olof Skoglund tecknat hans karriär i en lång och förtjänstfull artikel. Där slås fast att Mickel var bördig från Åland och så även hans hustru Anna Simonsdotter som var bördig från Föglö.

De "njöt utlagorna av fädernejord" från Fählö samt Sommero på Föglö.

Om Mickel finns en artikel i denna blogg från 7 mars 2010.

I de kartfynd jag har gjort på Riksarkivet i Stockholm fanns även byn Vivasteby representerad.
Här ser vi hur Hans Hansson som år 1650 målat upp byn med dess då fyra bondgårdar med numrering ett t.o.m. fyra.

Kartans text
Geometrisk Charta
Öfver Wivasteby på Åland i Sunds Sockn;
Så Som den blifvit författad och beskrefwen wid pas åhr 1650 af framledne
Lantmätaren Hans Hansson

No: 2
Geometrisk Charta öfwer
Wiwastebys Enskilte Inägor af Åker och Äng uti Sunds Sokn På Åland Belägne
Afmätte År 1765 af
Anders Andersson Norrstet

På kartan ser vi till vänster texten,
Samfält Skog och Utmarker Til Persby Och Wiwasteby

Äng till Finby möter

På den högre delen ser vi texten,
Persby Strömsäng På Denne Sidan

Norra Sjöwijken Insiö

Bykärnan på Norrstets karta från 1765.
Man kan se vägens sträckning nästan som den var före nuvarande uträtade vägdragning rätt fram.
Från vänster ser vi huru den tar en skarp vänstersväng upp emot gårdarna. Vi ser att bostadshuset No: 2 står på samma ställe som nu vars namn nu är Västergårds men däremot är gårdens ladugård på andra sidan vägen i norr där den gör en skarp högersväng.
Gården längst till höger No: 1 är på samma plats i dag och benämns Jan-Daniels. Gård No: 3 i söder är borta i dag men på platsen finns i dag ett litet boningshus.
I tidigt 1900-tal fanns på den platsen en gård man kallade "Millangårds".

Om man riktigt kikar efter kan man se huru lantmätaren ritat in en liten vägsträckning emot den brunn som i äldre tid fanns där och gav mycket rikligt med vatten. Brunnen grävdes senare upp vid mejeriets tillkomst och dess vatten räckte för mejeriets behov.

I Hans Hanssons karta från år 1650 finns en Beskrifning. Denna har lantmätare Taxell renskrivit år 1754 på en mera lättförståelig svenska och finns nu här nedtecknad. Varsågod och läs!

A   Viwasteby är 3 behåldna Hemman och ett inlagt alla till hopa  521 Jordmarker
B   Utsäde till denne byn i Österåker                                                 15 Tunnor
C   Utsäde till andra Åhret i Väster Åker                                             9 Tunnor
D   På en Giäla till samma Åhr                                                   1, 3/16 Tunnor
E   På en Giäla till samma Åhr                                                             1 Tunna
F   Höö af Humnble Myran                                                                 40 Lass
   
Till denna by är skog till Wedbrand och Giärdsell, Mulbete Skarpt, Fiskewatn till
Nödtorften och Rör Vass i Siön at skiära till Nödtorften.

1    Norrgården är Skatte Herr Anders Hemman                               103 Jordmarker
      Utsäde till denna Gården det ena Åhret.......
G   En Åker Giela till samma Åhr                                                      3/8 Tunna
H   En Giäla till samma Åhr.....
      Höö af Änges Tegarna på Svinöön afritade och Noterade med 20,  1   Lass
      Höö af Humble Myran......
      En änges Hage med G. Notifierade                                                 1 /4 Lass
      Myrvass ? Höö af änges hage                                                           1    Lass
      Höö af änges tegar i Näsängen afritade och Noterade med 20         3    Lass

2    Den andra Gården är Skatte Jakob Hansson                               98 Jordmarker

      Brukar hemma i byen 57 och i Persby 41 hvilka 41 äro i Tegskifte med Persby
      och i Persnäs Åker och äng.

      Utsäde det ena åhret............
      I Persby till samma åhr..............

K    En Giäla till samma Åhr...                                                                1/2  Tunna
       Utsäde det andra Åhret.........
       I Persby till samma Åhr..........
AB En Giäla till samma Åhr                                                                    5/8  Tunna

L    Höö af en Änges hage                                                                        1/2  Lass
      Höö af Humble Myran...............
      Höö af Persby Ängarna tillhopa............
      Höö af änges Utfiälar på Svinöön hvilka äro afritade och
      Noterade med 22,                                                                               1/2  Lass

      Höö af änges Utfiälar hwilka Kallas Sättingar i Nyängen afritade och
      Noterade med U
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade                                                       2  Lass
      och Noterade med 12                                                                             1  Lass
      Höö af Utfiälar i Nääsängen afritade och Noterade med 12
      Humble tegar                                                                                        30 Störar

3    Den tredje gården är Skatte Matts Ersson                                  200 Jordmarker

      Brukar hemma i byn 120 och i Persby 80 hwilka 80 ligga
      i tegskifte med Persby och Persnäs i Åker och äng

      Utsäde det ena åhret hemma i byen..........
      Utsäde i Persby till samma åhr..........
      En Giäla till samma Åhr                                                                    5/16 Tunna
      Utsäde det andra åhret..........
      Et åkerstycke afritadt och Noterat med B                                          1/4   Tunna
      I Persby åker till samma Åhr.........
      En Åkergiäla till samma Åhr afritadt och Noterat med 2
      En Åkergiäla afritad och Noterat med C                                           1/4   Tunna
      Höö af Humble Myran..........
      Höö af Persby Ägorna tilhopa
      Höö af en Änges haga afritad och Noterad med H                                1  Lass

N   Höö af en Änges Hage....
      Höö af Änges Utfiälar på Svinön afritad och Noterad med 21               1 Lass
      Höö af Utfiälar hwilka Kallas Sältingar i Näsängen afritade och
      Noterade med ?                                                                                      4  Lass
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med 11              1, 1/2 Lass
      Höö af Änges Hagar afritade och Noterade med B...                        1, 12 Lass
      Humble gård                                                                                       100 störar

4    Inlages Hemmanets Tompt och är                                            120 Jordmarker

      Hafver warit brukat till Per Lars hemman i Finby för en tid Sedan men
      Brukar till Norrgården her i byn för Inlagt Utsäde dett ena Åhret............
      Utsäde det andra Åhret..........

O   En Åker Giäla                                                                                  2/8  Tunnor
      Höö af Humble Myran

P   Myrvass Höö af en Ängeshage                                                            2  Lass
     Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med K                   3  Lass
     Höö af Utfiälar på Swiin Öön afritade och Noterade med 19              1  Lass

Svenskt Alne Mått

At denna Charta och beskrifning är til alla deler enligt med Original Chartan som fins uti
Kungliga Lantmäterikontoret det betygar

Stockholm den 10 Augusti 1754
Christopher Taxell


Orerat i Godby den 30 april år 2017

Johan G. Granlund

Persnäs som försvann och den bortglömda vägen till Sunds Gränden

Det gamla Persnäs i nuvarande Norra Bomarsund, en liten bydel till Persby som försvann efter 1812 års ryska annektering.

Geometrisk Charta Öfwer Persnäs Som är et utbygge af Persby.
Med flere dess med = Interessenter, uti det Så Kallade Gränden
Beläget på Åland och Sunds Socken, Afmätt Dels uti Juni, och Dels uti Juli Månader
Af
År..............1765

Anders Andersson Norrstet

Ja så lyder introduktionen till denna vackra karta över Persnäs som jag låtit beställa från  Riksarkivet i Helsingfors. Det kostade mig 35 € men det var det värt. På min fråga till Ålands Landskapsarkiv om de kunde vara behjälpliga med anskaffningen av en sådan karta till Åland fick jag nekande besked. Man uppger här att man nöjer sig med kartan i svartvitt utförande på mikrofilm. Synd. Denna bloggs redaktör är av den åsikten att det är här i Ålands landskapsarkiv originalen för alla våra gamla skattläggningskartor bör finnas och riksarkivet och andra arkiv kan nöja sig med kopior.

Kartan i originalutförande är helt fantastisk!

Vad kan vi då mera utläsa av denna karta? Jo, den vackert textade beskrivningen över området låter såhär:

På Denna Sidan Tager Emot, Sam =  fälte Skogs =  Betes och  Utmare =  ken Til  Den Så Kallade Sunds Gränden.

En text med mindre bokstäver löper längs den gamla vägen enligt följande:

Allmen Byväg til Persby från allmänna Post och Landsvägen gående.

I kartan kan man se inritade några torp samt de två bondgårdarna No: 2 och 4
Dessa betecknar Lagmans och Markusas den s.k. Persnäsgården. I kartan ser man tydligt no: 4 Lagmans med sin väderkvarn med tillhörande sädesbod på andra sidan vägen. Längst till höger Markusas no: 2.

Längst till vänster kan man se två torpstugor med texten Frodigs  Backstuga samt Falckens Backstuga.

Nedanför ser vi en väderkvarn: Wivasteby Wäder Qvarn.
Man kan tydligt se hur man pallat upp kvarnsvingeln så att den skulle hålla för tyngden, bra idé!
Undertill läser vi med fet stil:
En Dehl af  Wivastebys  Enskilte  Inägor, Samt Finnbys uti Sunds Sockne  Möta.

Från Träsk i norr löper den lilla rännil vari det finns en skvaltkvarn, den har texten:

Wattn Qvarn Til 34 no 2 i Wivastby
och 2 o 4 i Persnäs

Platsen för skvaltkvarnen i dag i det dike som löper mellan Träsk och Laaksos viken.
Platsen bebos av Karl-Gunnar Karlsson som berättade att han i sin barndom minns runda hackade sandstensblock som användes som kvarnstenar.

I kartbildens mitt ser vi ett torp benämnt Falck Torppet med numrorna 98 och 99 för åkertegar.

I nordväst ser vi ännu en liten torpbyggnad invid tegarna 96 och 97. Detta är troligtvis det vi i dag benämner Karongärda. Om namnets ursprung finns olika åsikter men kan komma från Kardon vilken är en delikatessgrönsak vars tjocka märgrika stjälkar används som kronärtskocka.
På en karta från 1700-talet finns namnet Kardon noterat.

Detta torp kallades fordom Feela eller Fähle och härifrån härstammade den kunglige sekreteraren Mickel Olofsson om vilken finns en artikel i denna blogg från år 2010.

Vi kan konstatera att Norrstet har ritat in sjöarna som i dag kallas Laaksos viken, Övra viken och längst till höger Hummelvik. I dag är dessa vatten separata sjöar sammanbundna med farbara vattenleder, väl uppdikade men vid denna kartas tillkomst var det som i dag är Övre viken och Hummelvik i en helhet.
Till vänster för Laaksos viken lyder texten: En  Del Af  Frisk  Siön  Östra =  eller Norra = Siöwijken Kallad.
Här kan man se att den är sammanbunden med Övre viken endast genom ett litet dike som i dag är betydligt längre och djupare.

För Hummelvik till höger lyder texten: En  Del  Af   Frisk =  Siön Norra Wiken  Kallad.

Kartans mått visar på Swenska Alnar


År 1812 annekterar den ryska statsmakten detta område och de som här är bosatta får order att flytta bort. De fick montera ned sina hus ända ned till stenfoten, packa ihop sina tillhörigheter, lasta in allt från lador och bodar och på sina kärror flytta till en främmande trakt. Sina boskap drev de framför sig i en ända lång rad. De fick lov att flytta till västra Saltvik som de kanske aldrig besökt tidigare. Det skulle bli Lagmansby och Persby i denna socken i stället. De fick flytta från detta fantastiska paradis som i äldre tid kallades Sunds Gränden. I Sunds kyrkas flyttningslängd kan man se flyttningsströmmar från Vivasteby, Persby, Persnäs, Skarpans och Prästö efter de ryska annekteringarna i ett antal år framöver.
Totalt skall från alla dessa områden flytta ett hundratal personer, de flesta till Saltvik Haga men många icke jordägande torpare inom Sunds socken samt övriga platser på Åland.

Vi ser således i Sunds kommuns flyttningslängd att från gården 2 Markusas flyttar år 1812 bonden Johan Johansson med hustru Lisa Johansdotter samt mor Zaida, sonen Carl samt dottern Sara Lisa till gården Norrgårds i Kohagen.

Från andra hälften av gården flyttar samma år bonden Carl Johansson med sin hustru Sara Samuelsdotter, sin son Johannes samt dotter Anna Lisa, till gården Södergårds i Kohagen.


Från  Lagmans 4, flyttar samma år  änkan Greta Carlsson med sonen Johan, dottern Marja Lisa, torparen Johan Johansson (född 1722 således i 90 års åldern) samt inhysingen Carl Johansson med son Mats. Dessa bosätter sig på nya Lagmans i västra Saltvik Haga.

Vy från Markusasgårdens tomtning över vikarna

Den som gått här en vacker sommarkväll och sett solen gå ned över vikarna förstår vidden av tragedin. Nu är det en bortglömd del av Sunds kommuns forna bebyggelse.

Nuvarande väg till Norra Bomarsund

Den gamla väg som kallades "Allmänna byvägen till Persby från Allmänna Post och Landsvägen gående" är till största delen bortsopad från jordens yta. Kvar finns endast några få tecken som kan påminna om denna tid. Från Träsk ser vi i dag en vägskylt med texten Norra Bomarsund och denna väg skall sluta vid Janssons, där min kusin Brita, född Granlund, Jansson i dag bebor. Från Bomarsundshållet kan man komma en liten bit emot området men denna väg slutar i ett taggtrådsstängsel för betande djur.

Rester av den urgamla vägen som löper från nuvarande Norra Sundsvägen upp igenom skogen emot Persnäsområdet. Vägen har sina anor från 1500-talet och framskymtar tydligt i kartor från 1700-talet.
Detta vägområde har hittills varit okänt.

Sunds Gränden
Varför benämner man denna trakt Sunds Gränden? Detta är för mig en gåta och jag har aldrig förr hört talas om detta namn. Vad betecknar då en gränd, ja det är väl en plats som är en återvändsgränd om jag förstår saken rätt. Nu kommer vi in på en väldigt intressant sak som leder tankarna långt tillbaka i tiden. Kan det vara så att vägen slutade vid Skarpgården och därför kallades området för Sunds Gränden?

Varför försvann då också benämningen Sunds Gränden? Svaret måste vara flyttningen av hela befolkningen till Saltvik. I och med detta försvann även det vackra namnet på platsen som övertogs av ryska militärstratéger och kartografer . Man planerade nämligen norra Europas största fästning.


Denna bloggs redaktör hyser nämligen den åsikten att det som vi i dag kallar Bomarsund, alltså bebyggelsen runt fästningsområdet, fanns inte i äldre tid, det fanns ingen väg över bergen ned till Bomarsunds brygga av i dag.

Det enda man i gamla skattläggningskartor kan utläsa är Bommersunds Fjärd d.v.s. vattnet emellan Vårdö och Sund.

  Det som i dag är platsen för fästningsområdet var i äldre tid några mulbeten. Här fanns ingen bebyggelse år 1650 då Hans Hansson ritar in sin fina skattläggningskarta för Sunds
socken

Här ser man tydligt hur stråkvägens östra anhalt på Åland icke tar vägen ned mot nuvarande Bomarsund utan följer en nordostlig sträckning indikerande på Delvik, alldeles som Hans Hansson noterar år 1650. Denna är från år 1665.
Noteringen Bomarsund betyder vattnet mellan Vårdö och Sund emedan Bomarsund som en ort i dåvarande Persnäs inte fanns.

Drottning Kristinas postväg startade år 1638. Nå vart ledde man då postrotarna för färd emot Vårdö?
Denna del i forskningen angående postvägen över Åland och dess östra överfart har blivit bortfuskad. Man har från Ålands museibyrå kommit med rena bortförklaringar och historiska lögner angående postvägens allra första sträckning i östra Sundsområdet.

Det faktum att postvägen även kunde ta vägen över Kyrksunden kanske vintertid och då tog vägen till Vårdö över Sibby,  nämner man aldrig trots att det tydligt framgår i gamla kartor.

Postvägskarta.
Här syns en tydlig markering att postvägen även tog sin sträckning över Kyrksundet, över Sibby för färd emot Vårdö, det troligtvis vintertid.

Postvägskarta från 1600-talets sista del.

Man skriver i en publikation: Postvägen startade redan från dess begynnelse ifrån Bomarsunds brygga!
Nej, denna brygga fanns inte år 1650 det år då Hans Hansson ritar Sunds skattläggningskartor. Det skulle ta flera decennier fram till att en väg byggdes till nuvarande hamn i Bomarsund och att där byggdes en krog. Gästgiveriet var fordom i Skarpans i Skarpgården. Här slutade vägen som dels leddes från Persnäshållet samt från Finbyhållet över Finby ström.

Vad vi här ser är Hans Hanssons skattläggningskarta från år 1650.
Området är vad vi i dag menar med Bomarsunds fästningsområde och vi ser här några mulbeten A och B. Exakt på området för fästningen.
Uppe till vänster Bovik, i mitten texten Bomarsund och viken troligtvis det som i dag heter Notviken och därefter Lervik.

Johan Granells karta över Persnäs och den s.k. Sunds Gränden från år 1799 och infälld är Hans Hanssons kartuppgifter från 1650 för det som i dag är Bomarsund med fästningsområdet. Här fanns då ingen bebyggelse, ingen väg till platsen samt ingen brygga.

Vi ser uppe Bo Wijken sedan Bomar Sund samt i söder Ler Wijken.
Texten lyder: Känne Teknens Uttydning
Desse efterskrefne Engeshagar äro Specificerade som följer

A. Två Engeshagar till Markus Skarps hemman i Persnäs
B. Två Engeshagar till Matts Ers hemman i Wifvasteby 1, 1:19 lass h:vall

Här ser vi Hans Hanssons skattläggningskarta från Delviksområdet.
Deele Wijken med den stora bryggan.

Texten längst upp lyder: Stora Lantz wägen öfwer Ålandh.

Vi kan tydligt se huru han inritat vägen ned till Delvik bryggan. Man kan till och med se plankorna han ritat in i den stora bryggan.

Vad vi även kan se är att vägen tycks gå över Persbyområdet och kanske den vägen emot Lövviksområdet för vidare emot kyrkan. Alternativt har han menat norra Sundsvägen, detta är lite oklart.

Man får här antaga att en urgammal färdväg gått över Åland i båda riktningar ända sedan brons-järnålder samt medeltid gått denna väg. Kan det vara så att även namnet Delvik hänsyftar på viken som leder emot Delet eller Deelen som det skrivs ut i gamla kartor?

Postvägens sträckning över Åland i äldre tid. Vattnet emellan Sund och Vårdö kallades Bomarsunds Fjärd. Bomarsund var inte bara det smala sund som skiljer Prästö och fasta Åland åt.

En sida i Sweriges Geographie angående Pass och Sund som förekommer inom postleden mellan Åland och Finland. Bomarsunds Fjärd til Wargata på Wårdö 1 mil.

Kastelholms slott och dess borgherrar av Reinhold Hausen.

I denna bok stöter vi på en märklig notis. På sidan 85 berättas det följande: Hertig Karl har i samband med striderna med Sigismund med sin flotta startat från Stockholm med en stort följe "flere förnäma män".  Äntligen så den 1 september 1597, efter två veckors resa, anländer han till Kastelholm. Men han färdades inte fram till slottet. Alltnog han landsteg en halv mil från slottet, vid Finby. Längs denna torde han sedan med sin furstinna och sitt övriga följe ridande hava ankommit till slottet.

Vad betyder detta, han anlände till Finby? Nå vi skall läsa vidare.

På sidan 92 finns en utförlig notifikation och Reinhold Hausen skriver följande: Beträffande stället där hertig Karl landsteg, då han år 1597 kom till Kastelholm, har man hittills fäst sig vid blott det, att det legat "en halv mil från slottet". Uppgiften att Stålarm vid sin ankomst till samma plats sammanträffat med "Henrik skrivare i Sunds socken" giver emellertid en bestämd fingervisning. Nämnde skrivare var nämligen en gammal änkedrottningens trotjänare( till Katarina Stenbock), om vilken man vet att han ägde ett hemman uti Finby i Sunds socken. Då nu Stålarm efter landningen uppenbart icke begav sig långt inåt land, men dock fick tillfälle att personligen giva nämnda skrivare ett uppdrag, bör detta hava skett hemma hos denne på hans hemman i Finby. Vi komma då till slutsatsen att hertigen, liksom nu Stålarm tagit i land någonstädes vid Finbyviken, kanske i den s.k. Finbyströmmen som den tiden, då vattenståndet var betydligt högre, bör hava varit farbar ända inemot den urgamla stråkvägen, som ledde till och förbi slottet. Avståndet är visserligen något längre än en halv mil, men man får väl ej taga uppgiften om väglängden "cum grano salis".
Slut citat.

Alltså, hertig Karl lägger till med sitt skepp i Svinesund troligtvis, en mindre landstigningsbåt ror dem in i Finbyviken, upp längs Finby ström och tar så där i land. Man kan då fråga sig varför där, varför inte i Bomarsund? Nej, därför att Bomarsunds brygga fanns ej denna tid år 1597. Helt enligt mina antaganden. Denna hamnplats tillkom hundra år senare i slutet av 1600-talet.
Min teori är att det fanns någon form av hamn i Svinesund och Gloet-området som nu är försvunnen.

I södra Finby finns än i denna dag en backe som kallas Skrivars backen. Den hör till gamla postvägens sträckning och löper invid Donalds fastighet. Här i närheten måste denna Henrik skrivare ha funnits. Kan det då vara gården Andersas?  Hans namn dyker för övrigt upp i olika sammanhang i medeltidsurkunder. Han hette Henrik Andersson.

Skrivars backen i dag, den gamla vägsträckningen till höger i bild.
Finby ström i fjärran.

En märklig omständighet är att på vardera sidan om Finby viken fanns fordom två kungliga sekreterare. Denne Henrik skrivare som skrev för änkedrottningen troligtvis på Kastelholms slott samt Mickel Olofsson som var bördig från torpet Feela i norra Bomarsund i dag tidigare Pärsnäs, som var skrivare för flere svenska konungar och sist för hertig Karl i Stockholm. Han var för övrigt Karls mest betrodde skrivare. Om honom finns i denna blogg en artikel från 2010.

Bildserie över gamla vägen till Persnäs.

Infart emot Norra Sundsvägen, man åker förbi Stenbacka upp emot Palmroos samt svänger in på vägen emot Janssons. Här slutar vägen i dag.

Den urgamla vägen däremot börjar vid ändplanen invid det som vi i dag benämner Palmroos.
Där går vi så rätt fram över en åker och in i ett skogsparti som möter och där finner vi först en gammal uthusgrund hörande till det torp som förr benämndes Falck torpet och Kruslocks torp. Det är frågan om en gammal båtsmansgäla. Vi vandrar vidare in i skogen och vi kan skönja en gammal vägsträckning.

Denna urgamla väg vägrar låta skogen ta överhanden, man ser en tydlig markering i marken.
Jag har hittat en mycket tillförlitlig vägvisare, Karl-Gunnar Karlsson ifrån Vivasteby och han leder oss in på rätta vägar.

Vi kan tydligt se vägens sträckning i skogen. Karl-Gunnar berättade att ännu
i sen tid på 1980-talet användes denna väg av bonden på Bomarsunds gård för traktorkörning.

Betänk att via denna väg har tusentals människor vandrat och skurrat på sina hästforor i gången tid.

Vägsträckningen går nu nedåt emot Lagmans tidigare gårdsområde.

In på Lagmans gårdsområde

Vid Lagmans området kan man urskilja en grund till en ria.
Troligtvis är det här som väderkvarnen stod med sin sädesbod.

Här hittade jag en grund till en jordkällare som hörde till gården.

Invid den troliga husgrunden till Lagmansgården som även benämndes Övedsböle.
I fjärran ser vi Persnäs eller senare benämnd Markusas gårdsområde, vi promenerar dit.

Nu framkommen till Markusas gårdsområde, här grunden till jordkällaren.

Husgrunden för gården  Markusas.

Så brukar det se ut vid gamla platser för utedass.

Stenbacks i Vivasteby.
Men vänta säger Karl-Gunnar, inte har väl du så bråttom, jag vill visa för dej den urgamla vägen runt Träsk, vi tar en ny promenad med start vid Stenbacks, ni minns där den gamla skvaltkvarnen var förr.

Vägen upp emot Träsk förbi Stenbacks. Vägsträckningen följer exakt den urgamla men här har den bättrats på och repareras i sen tid.

Förbi Stenbacks gårdsområde.

Då vi vandrat emot Träsk några hundra meter så möter oss träskets blanka vatten i blickfånget.

Här möter oss en husgrund. Karl-Gunnar säger att det är en grund till ett torp som legat här förr.

Nu möter oss ytterligare en husgrund. Här har det legat ett garveri säger Karl-Gunnar. Ett sådant behöver ju mycket vatten och platsen är både vacker och läglig för det.

Vi vandrar ännu ett stycke norrut och nu möter oss en bostadstomt så vi låter denna dags vandring bero och smälter våra intryck.

Lokaliserat  i Godby den 4 mars år 2017


Johan G. Granlund