Vivasteby en intressant by på Åland

Vivasteby by i Sunds kommun är mest känd för sitt mejeri som verkade åren 1912 - 1952.
Dess förste mejerist var Anselm Sjöblad som även verkade som bygdefotograf och denna bild bär Anselms signatur. Till vänster i bild den brunn varur mejeriet tog sitt vatten. Denna brunn skall även finnas omtalad i en berättelse från kriget i Bomarsund. En fransk styrka stannar upp på vägen och kaptenen ger order om halt. Han tar fram sin karta och pekar: Där är den!

Interiör från Vivastebys mejeri. Dess första mejerist Anselm Sjöblad. Vid hans högra sida hustrun Elsa.

Vivastebys mest berömde personlighet är utan tvekan Fredrika Charlotta Mörk. Här som ung och vacker och just befriad från en över fyra år lång fångenskap hos general Demidoff  i det s.k. Johnska huset i kvarteret No: 7  invid Stortorget i Åbo. Efter de minnesanteckningar hon gjorde tillsammans med statsarkivarie K.A. Bomansson skrevs tre romaner varav den mest kända är Generalens fånge.

Med benäget tillstånd fick bloggredaktören avbilda denna vackra tavla där den hänger på en kammarvägg i ett hus på Torggatan i Mariehamn. Ja, sade värdinnan, min man köpte tavlan på en auktion på 1950-talet för han tyckte det var en vacker flicka.

Om Fredrikas märkliga liv finns en historik och bibliografi  i denna blogg från år 2010 benämnd Generalens fånge.

Vivasteby i tidigt 1900-tal fotograferad av Anselm Sjöblad.
Man kan längst till vänster se Vestergård nuvarande Holmströms med bröllopsflaggor och stänger på mangårdsbyggnaden. Längst till höger sågkvarnen och i mitten gårdarna Millangårds och Jan Daniels. Ungefär vid elstolpen gör vägen en kraftig vänstersväng och rundar så gårdarna.
På Fredrikas tid hette Vestergård Norrgård, på gamla karton No: 2, och det var där hon växte upp.

Jan Daniels Matte, här fotograferad med systern i salen på Svensböle gård

Vivasteby höll sig även med ett byaoriginal nämligen Jan Daniels Matte. Han kunde deklamera och på stående fot komma med diverse kvickheter. Matte hade många syskon, de flesta mycket driftiga och kloka kvinnor. Den mest spridda anekdoten från Mattes dagar var nog den då mejeristen frågade efter mjölkboken för i den behövdes göra anteckningar. Mattes svar var: Boken tog en salig ända, kan ej återsända!
I min blogg kan man läsa en berättelse om Matte från år 2010.

Tidstypisk åländsk kvinna säljande mjölkprodukter.
Teckning av skeppsläkare Cree ombord på skeppet Odin i Bomarsund år 1854.
Bild ur hans memoarer. Se bloggartikel från den 18.11. 2014.

Vivasteby håller sig även med en makaber berättelse som senare har fått ett litet romantiskt skimmer. Det var nämligen så att under Bomarsundskrigets dagar "camperade" över tiotusen franska soldater i grannbyn Finby. Trots att Napoleon hade gett order om att behandla befolkningen i det land man skulle komma till väl hände följande:

En fransk patrull stannar utanför ett av de otaliga torp som fanns i Vivasteby. Befälhavaren stegar in och berättar inför den förvånade husfadern att kvinnan i huset vid namn Anna Ulla Andersdotter, passade honom mycket bra och henne ville han ha. Resultatet av vad som senare hände ser man i Sunds kyrkas födelsebok. Den 10 juni alltså exakt 9 månader efter rendevousen föds en liten mörkhårig och brunögd flicka som får namnet Vilhelmina Matilda Johansdotter. Alltså rena rama våldtäkten. Husbonden Johan lovar att taga väl hand om barnet och han slöt henne till sitt hjärta.

Denne "Mina" skall senare gifta sig med en man i en annan by i socknen och deras ättlingar finns i dag i hundratal runtom på Åland.
Den som vill fördjupa sig i händelsen kan i boken Familjer och gårdar i Sund av H. Skogsjö slå upp familjerna, 2501, 2951 och 1735.

Vivastebys mest känd landmärke var sågkvarnen på Jan Daniels marker. Här i bild från tidigt 1950-tal och kvarnen kommer att rivas bara en kort tid efter fotograferingen.
Marita Mattssons samlingar.

Mickel Olofsons grav invid Börje kyrkas altare i Uppland.

Texten på stenen: Här under ligger begraven Erligh Wälwijs oh welbtrod man S (salig) Michel Olofson Konung Mays och Rijksens Secreterare hwilken i Herranon afsomnade den 4 juni 1615.

En person med åländsk anknytning som onekligen kommit allra längst igenom alla tider inom Svea rikes tjänstemannakår var Mickel Olofsson bördig från Feela, eller Fählö torp som det ibland kallas. Gården heter i dag Karongäla i nuvarande norra Bomarsund. Att denne person är helt förbisedd inom åländsk historiebeskrivning är anmärkningsvärt.

Av en händelse, ja efter att jag läst en liten fotnot skriven av Erik Bertell i Åländsk Odling kom jag på spåren som ledde mig till hans grav samt de olika böcker och artiklar som skrivits om Mickel. En del historiker går så långt så de anser Mickel varit den mest namnkunnige och omtyckta sekreterare Johan III och Karl IX  hade. Han hade så stor makt i det s.k. sekreterarväldet så att folk för att "skriva till kungs" lobbade för att alls komma i kontakt med Mickel ur vars händer bekymren framlades.

En av författarna skriver: Efter att år 1600 ha deltagit med krigshären i Estland sändes Mickel tillbaka med så stora maktbefogenheter att han betraktades som "hemmaregeringens egentliga styresman"

I bokverket Svenskt Biografiskt lexikon har författaren Lars-Olof Skoglund tecknat hans karriär i en lång och förtjänstfull artikel. Där slås fast att Mickel var bördig från Åland och så även hans hustru Anna Simonsdotter som var bördig från Föglö.

De "njöt utlagorna av fädernejord" från Fählö samt Sommero på Föglö.

Om Mickel finns en artikel i denna blogg från 7 mars 2010.

I de kartfynd jag har gjort på Riksarkivet i Stockholm fanns även byn Vivasteby representerad.
Här ser vi hur Hans Hansson som år 1650 målat upp byn med dess då fyra bondgårdar med numrering ett t.o.m. fyra.

Kartans text
Geometrisk Charta
Öfver Wivasteby på Åland i Sunds Sockn;
Så Som den blifvit författad och beskrefwen wid pas åhr 1650 af framledne
Lantmätaren Hans Hansson

No: 2
Geometrisk Charta öfwer
Wiwastebys Enskilte Inägor af Åker och Äng uti Sunds Sokn På Åland Belägne
Afmätte År 1765 af
Anders Andersson Norrstet

På kartan ser vi till vänster texten,
Samfält Skog och Utmarker Til Persby Och Wiwasteby

Äng till Finby möter

På den högre delen ser vi texten,
Persby Strömsäng På Denne Sidan

Norra Sjöwijken Insiö

Bykärnan på Norrstets karta från 1765.
Man kan se vägens sträckning nästan som den var före nuvarande uträtade vägdragning rätt fram.
Från vänster ser vi huru den tar en skarp vänstersväng upp emot gårdarna. Vi ser att bostadshuset No: 2 står på samma ställe som nu vars namn nu är Västergårds men däremot är gårdens ladugård på andra sidan vägen i norr där den gör en skarp högersväng.
Gården längst till höger No: 1 är på samma plats i dag och benämns Jan-Daniels. Gård No: 3 i söder är borta i dag men på platsen finns i dag ett litet boningshus.
I tidigt 1900-tal fanns på den platsen en gård man kallade "Millangårds".

Om man riktigt kikar efter kan man se huru lantmätaren ritat in en liten vägsträckning emot den brunn som i äldre tid fanns där och gav mycket rikligt med vatten. Brunnen grävdes senare upp vid mejeriets tillkomst och dess vatten räckte för mejeriets behov.

I Hans Hanssons karta från år 1650 finns en Beskrifning. Denna har lantmätare Taxell renskrivit år 1754 på en mera lättförståelig svenska och finns nu här nedtecknad. Varsågod och läs!

A   Viwasteby är 3 behåldna Hemman och ett inlagt alla till hopa  521 Jordmarker
B   Utsäde till denne byn i Österåker                                                 15 Tunnor
C   Utsäde till andra Åhret i Väster Åker                                             9 Tunnor
D   På en Giäla till samma Åhr                                                   1, 3/16 Tunnor
E   På en Giäla till samma Åhr                                                             1 Tunna
F   Höö af Humnble Myran                                                                 40 Lass
   
Till denna by är skog till Wedbrand och Giärdsell, Mulbete Skarpt, Fiskewatn till
Nödtorften och Rör Vass i Siön at skiära till Nödtorften.

1    Norrgården är Skatte Herr Anders Hemman                               103 Jordmarker
      Utsäde till denna Gården det ena Åhret.......
G   En Åker Giela till samma Åhr                                                      3/8 Tunna
H   En Giäla till samma Åhr.....
      Höö af Änges Tegarna på Svinöön afritade och Noterade med 20,  1   Lass
      Höö af Humble Myran......
      En änges Hage med G. Notifierade                                                 1 /4 Lass
      Myrvass ? Höö af änges hage                                                           1    Lass
      Höö af änges tegar i Näsängen afritade och Noterade med 20         3    Lass

2    Den andra Gården är Skatte Jakob Hansson                               98 Jordmarker

      Brukar hemma i byen 57 och i Persby 41 hvilka 41 äro i Tegskifte med Persby
      och i Persnäs Åker och äng.

      Utsäde det ena åhret............
      I Persby till samma åhr..............

K    En Giäla till samma Åhr...                                                                1/2  Tunna
       Utsäde det andra Åhret.........
       I Persby till samma Åhr..........
AB En Giäla till samma Åhr                                                                    5/8  Tunna

L    Höö af en Änges hage                                                                        1/2  Lass
      Höö af Humble Myran...............
      Höö af Persby Ängarna tillhopa............
      Höö af änges Utfiälar på Svinöön hvilka äro afritade och
      Noterade med 22,                                                                               1/2  Lass

      Höö af änges Utfiälar hwilka Kallas Sättingar i Nyängen afritade och
      Noterade med U
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade                                                       2  Lass
      och Noterade med 12                                                                             1  Lass
      Höö af Utfiälar i Nääsängen afritade och Noterade med 12
      Humble tegar                                                                                        30 Störar

3    Den tredje gården är Skatte Matts Ersson                                  200 Jordmarker

      Brukar hemma i byn 120 och i Persby 80 hwilka 80 ligga
      i tegskifte med Persby och Persnäs i Åker och äng

      Utsäde det ena åhret hemma i byen..........
      Utsäde i Persby till samma åhr..........
      En Giäla till samma Åhr                                                                    5/16 Tunna
      Utsäde det andra åhret..........
      Et åkerstycke afritadt och Noterat med B                                          1/4   Tunna
      I Persby åker till samma Åhr.........
      En Åkergiäla till samma Åhr afritadt och Noterat med 2
      En Åkergiäla afritad och Noterat med C                                           1/4   Tunna
      Höö af Humble Myran..........
      Höö af Persby Ägorna tilhopa
      Höö af en Änges haga afritad och Noterad med H                                1  Lass

N   Höö af en Änges Hage....
      Höö af Änges Utfiälar på Svinön afritad och Noterad med 21               1 Lass
      Höö af Utfiälar hwilka Kallas Sältingar i Näsängen afritade och
      Noterade med ?                                                                                      4  Lass
      Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med 11              1, 1/2 Lass
      Höö af Änges Hagar afritade och Noterade med B...                        1, 12 Lass
      Humble gård                                                                                       100 störar

4    Inlages Hemmanets Tompt och är                                            120 Jordmarker

      Hafver warit brukat till Per Lars hemman i Finby för en tid Sedan men
      Brukar till Norrgården her i byn för Inlagt Utsäde dett ena Åhret............
      Utsäde det andra Åhret..........

O   En Åker Giäla                                                                                  2/8  Tunnor
      Höö af Humble Myran

P   Myrvass Höö af en Ängeshage                                                            2  Lass
     Höö af Utfiälar i Näsängen afritade och Noterade med K                   3  Lass
     Höö af Utfiälar på Swiin Öön afritade och Noterade med 19              1  Lass

Svenskt Alne Mått

At denna Charta och beskrifning är til alla deler enligt med Original Chartan som fins uti
Kungliga Lantmäterikontoret det betygar

Stockholm den 10 Augusti 1754
Christopher Taxell


Orerat i Godby den 30 april år 2017

Johan G. Granlund

Mickel Olofson från Feela i Persnäs, kunglig sekreterare

Skattläggningskarta för Persnäs från 1765,  nuvarande Norra Bomarsund.

                                             

I medlet av 1500-talet, året är okänt, föddes i Persnäs på torpet Feela en person som i Svea rike gjorde en enastående och formidabel karriär. Hans namn var Mickel Olofsson, eller Michill som han i ett brev till Axel
Oxenstierna kallar sig. Mickels födelseuppgifter är okända och om hans uppväxt är än så länge outforskat. Det är endast nämnt att han hade gått i latinskola.

I Svenskt Bibliografiskt lexikon finns en diger biografi över hans verksamhet och där säges att han härstammade från Åland och hade fädernejord där.

 Svenskt biografiskt lexikon, Lars Olof Skoglund


I Upplands Fornminnesförenings tidskrift av år 1876 säges att han är begraven i Börje kyrka i Uppland. Hans änka fick behålla Sommero på Föglö oh Fåröö i Sunds socken på Åland.

I urkunderna ha Mickels hemgård fått många olika namnbetekningar såsom Feela, Fählä, Fula, Fälö, Fårö, Fählöö samt Färöö.
I ett tingsprotokoll från 1641 sägs att "Fula" är ett hemman om 112 jordmarker som salig Michail Ollson fordom sekreterare, år 1641, hade i Possession och tog utlagorna av. Vidare sägs att varken före eller efter det året "nutit uthlagorne af" Fählöö hemman vilka årligen till Castelholms Slot årligen kombne.
I gamla skattläggningskartor kan man se utmärkningen av Feela och undertecknad anser att det borde legat i
närheten av Palmroos fastighet. I området finns husgrunder med till synes enormt tjocka väggar.

I en skattläggningskarta från 1765 över Persnäs står Feela som no 96. Vidare framgår "Fählöö torp och åkergjärdan av sandjord bestående, finnes ej heller av Hans Hansson upptecknad, men berättas vara uppodlat av no 80 Skogshop".

En annan uppgift gör gällande att Feela är den gård som sedermera blir Skarpgården, alltså det nuvarande Bomarsunds gård. Denna gård skall senare hysa många personer med förnamnet Olof. Frågan är alltså om det var Feelafolket som då utvidgade sina domäner.

Vi rör oss alltså i de gamla trakterna som hette Persnäs, ett byområde på nordöstra sidan av de s.k. Finbyvikarna. På 1700-tals skattläggningskartor ser man att här gick postvägen mellan Sverige och Finland och från kartan kan man tydligt avläsa att man kallade vägen för "Sunds Gränden". Detta romantiska namn passar väl in i den underbart vackra trakt där tre bondgårdar Lagmans, Persnäs och Skarpgården ståtade i solnedgången tillsammans med de små torpstugorna som låg däromkring. Befolkningen i detta område fick vid den ryska annekteringen 1810 riva husen, ta sitt pick och pack med sig och flytta till Saltvik.

Hur kommer det då sig att lantmätarna ända in i sent 1700-tale skrev "Sunds Gränden" trots att vägen senare gick ner till Bomarsund? En gränd åsyftar ju någon väg som slutar vid ett visst ställe och man får fara tillbaka. Så var det i äldre tid. Sunds Gränden slutade vid Skarpgården.  Den väg som vi i dag ser går över Versslätten och vidare ned mot Bomarsund fanns inte i äldre tid, Området var för låglänt och bönderna drog sig i det längsta för att anlägga kavelbroar. Vägen gick alltså runt vikarna och slutade vid Skarpgården men namnet Sunds Gränden fanns länge kvar i folks medvetande.

I en artikel i tidningen Åland skrev undertecknad en artikel om Michel Olofsson, vilken finns i kopia i denna blogg. Artikeln berättade om Michel Olofsons verksamhet utgående från Svenskt Biografiskt Lexikon. Denna biografi är skriven av Lars Olof Skoglund och finns i band 25 under Mickel Olofsson på sidan 491. Bokserien finns i Mariehamns Stadsbibliotek.

En senare utkommen bok även den införskaffad till Stadsbiblioteket, "Den skoningslöse", finns en biografi över Karl den 9-de, författad av Erik Petersson. Här upptas även den roll Mickel spelade i flera tiotals år under den omtumlande tid då arvet efter Gustav Wasa satte sina djupa och blodiga spår i Sveriges historia. Mickel var i högsta grad en central figur i alla dessa skeenden. Under rubriken: Karls nyordningar läser vi att: Under sin tid i Nyköping hade Karl omgivit sig med ett furstligt råd som haft ett visst inflytande i styret av hertigdömet. Mest att säga till om hade dock ett antal ofrälse sekreterare. När Karl blivit kung fortsatte han på den linjen - han lät ofrälse eller lågfrälse sekreterare få stort inflytande i centralregeringen i Stockholm på bekostnad av högadeln. Av de ofrälse sekreterarna som kung Karl hade i sin tjänst var förmodligen Mickel Olofsson den mest inflytelserika. Han var jämnårig med Karl och kom ursprungligen från Åland. Som skrivare hade han börjat i Karls kansli i Nyköping i början av 1570-talet och arbetade upp sig till sekreterare år 1585. Unde striderna mot Sigismund var Mickel O, Karls mest förtrogne anhängare, och han användes av Karl som medlare mellan riksråden och Sigismund.

När kung Karl reste över till Estland sommaren 1600 reste Mickel med som chef för fältkansliet. Mickel fortsatte avancera då Karl övertagit kungamakten år 1603. Mickel hade fått stor makt i riket men adlades märkligt nog alddrig. På så vis kunde Karl fortfarande ha kontroll vöer sin sekreterare. Mickel får räknas som den mest representativa av de herrar som hade Karls förtroende. Under hösten 1609 var Karl svag och låg till sängs. Regerandet fortsatte i hans namn men det var mest männen runt omkring som fattade de löpande besluten. Karls trogna skara av sekreterare med Mickel i spetsen har tagit över det mesta av det löpande regeringsarbetet. De visste vad kungen ville i de viktigaste frågorna och kunde därför agera i kungens namn.

Jag vill i detta sammanhang referera till en annan bok "Uppkomlingarna" av Svante Norrhem. Den handlar om kanslitjänstemännen i 1600-talets Sverige. Denna bok finns inte på Stadsbiblioteket men kan fjärrlånas.
Här har Norrhem djupdykt i de olika handlingar och brev som finns bevarade och Mickel finns omnämnd på ett flertal ställen.
Att "Skriva till Kungs" är ett välkänt uttryck från gamla Sverige. Detta var inte alla gånger så lätt och många tog därför omvägar via hans sekreterare, ja ibland via sekreterarnas bekantas bekanta. Allt för att uppnå så snabb behandling som möjligt.
Bland olika typer av ärenden nämner Norrhem att ca. hälften av ärendena gällde privata oh rent triviala ärenden och den andra hälften statsangelägenheter. För att uppnå så stora fördelar som möjligt använde man ibland kanaler som ledde fram till sekreterarna som i sin tur skulle tala med kungen säger han.
I ett fall nämner han om huru en brevskrivare gått via två mellanhänder för att alls komma fram till Mickel. I ett annat fall ville en Karl Horn att sekreterare Mickel skulle lägga ett "gott ord" hos Hertigen för en viss ryttmästare. Mutor var inget okänt fenomen denna tid. Man ansåg det vara lönande att först betala en sekreterare emedan han hade möjlighet att inverka på ett visst beslut.

I genmälet efter Mickel Olofsson sägs att han var smidig i alla sina kontakter, en klog och slug man, som visste hurhan skulle agera i alla lägen. han äverlevde alla utrensningar och var den ende av de ofrälse sekreterarna som fortsatte sin tjänst hos Gustav II Adolf och märk väl, han började sin karriär hos Johan III som tidigare stod i konflikt med kung Karl.

En fråga man ställer sig är hur en person kommande från så enkla förhållanden och endast gått i latinskola, kunnat uppnå en sådan makalös position denna tid. Utgjorde närheten till Kastelholms slott en språngbräda för den kloke pojken? Det är en fråga vi aldrig får svar på.

Mickel Olofssons grav ligger mittemot högaltaret i Börje kyrka i Uppland. I kyrkans gravförteckning står:
här under ligger begraven:

Erligh Wälwiljs ok Welbetrodd man: S Michel Olofsson: KON MAY och RIJKSENS SECRETERARE hvilken i Herranom afsomnade den 4 juni 1615.

Nedskrivet den 4 februari år 2013

Johan Granlund

Karttexten lyder:

Geometrisk Charta öfver Persnäs som är ett utbygge av Persby.
Med flere dess med Interessenter, uti det Så Kallade  Gränden
Beläget på Åland och Sunds Sockn Afmätt Dels uti Junii och Dels uti Julii Månader år 1765
AF Anders Norrstedt

Tager Emot Sam=fälte Skogs=Betes= och Utmarc=hen Til den så Kallade Sunds Gränden.

Vägtext: Allmän Byväg till Persby ifrån Allmänna Post och Landsvägen genom Persnäs.

Vattenbeteckningar:

Del Af Frisk Siön

Östra=elleer norra= Siöwyken Kallad

En Del Af Frisk= Siön
Norra Wiken Kallad

Gränsbeteckning:

SkifteInägor, Samt Finnbys uti Sunds Sockn Möta

Mickel Olofssons grav, Börje kyrka i Uppland

Mickel Olofssons namnteckning på ett brev till Axel  Oxenstierna

Mickel Olofsson från Feela torpet i norra Bomarsund

Insändare i Åland den 25 januari 2001.

I medlet av 1500-talet föddes i det nuvarande Norra Bomarsund, på torpet Feela eller Fählöö som det också kallades, en person som inom Svea Rike ja kanske i hela Norden  gjorde en märklig och enastående karriär.

Hans hem låg en liten bit ovanför det vi i dag kallar Laaksos viken men på nuvarande kartor benämns Vivasteby träsk. På äldre kartor från 1700-talet  "Frisksjön,  Östra eller Norra Sjöviken". Utmed denna urgamla väg genom Persnäs löpte den av lantmätare Norrstedt benämnda vägen "Sunds Gränden" som hade sitt slut vid Skarpgården det nuvarande Bomarsunds gård. Denna tid hade ännu inte väg byggts fram till det som i dag heter Bomarsund och där postbryggan sedermera byggdes. Därav namnet "Sunds Gränden".

Anders Andersson Norrsteds skattläggningskarta över Persnäs område uppgjord år 1765.
Vi ser här längst upp Feela torpet som numera kallas Karongäla.
Till höger ser vi gårdarna Lagmans och Markusas, samtliga avlägsnade vid den stora folkomflyttningen år 1811-1813 då ryska militärstrateger planerade för det stora fästningsbygget.

Riksens sekreterare
Av en ren tillfällighet stötte jag på denne Mickel Olofsson i en av framlidne Erik Bertell skriven artikel i Åländsk Odling. Bertell hänvisar till några anteckningar gjorda av Carl Ramsdahl. Enligt dessa uppgifter skulle Mickel Olofsson efter sin död den 9 juni 1615 ha sin gravplats i Börje kyrka i Uppland. För att få dessa uppgifter bekräftade fick jag via vänner i Sverige bl.a. Harald Andersson i Ronneby, del av en artikel i Upplands Fornminnesförenings årsskrift från år 1876.

Jag kontaktade då kansliet för Börje församling för att få dessa uppgifter bekräftade. Efter ett tag fick jag ett brev av en person insatt i dessa frågor. Man var faktiskt ovetande om i församlingen om Mickels levnadshistoria. Man hade där länge undrat över vem som låg där begraven invid högaltaret. 

I  publikationen från år 1876, Upplands Fornminnesförenings tidskrift står följande om gravhällen i kyrkan: Här under ligger begraven, Erligh wälwijs oh welbtrod man S Michel Olofson: Kon. May och Rijksens secreterare hwilken i Herranom afsomnade den 4 juni Anno 1615.
I en fotnot framgår följande om honom: Mickel Olofsson till Bergshammar och Marsäng, var konung Johan III:s sekreterare år 1580 och senare hertig Karls kansliförvaltare. Kommissareie vid fredsunderhandlingarna i Systerbäck 1606, riksens sekreterare 1612, bisittare i Svea Hovrätt 1614, gift med Anna Simonsdotter. Änkan får under frälsefrihet behålla Sommero i Föglö, (Sommarö), och Fårö (Karongäla) i Sunds socken på Åland. Deras dotter Marina Mikels Dotter var gift med Edle och Elb. Shrister Sjöbladh till Bergshammar och Hesselby. Fordom "Liutnant i Smolands Rytarie".

Via internet fick jag sedan kontakt med personer som ledde mig till den fullständiga redogörrelsen över Mickel Olofsson och hans verksamhet. I en förtjänstfull artikel av Lars-Olof Skoglund publierad i Svenskt Biografiskt Lexikon plockar vi följande:

-Efter att endast ha genomgåttt den så kallade latinskolan anställdes han som skrivare i hertig Karls kansli. Medföljde som sådan hertigen på hans bröllopsresa till Tyskland 1579. Efter att ha avancerat till skrivare 1592 ansågs han vara en av de främsta bland dessa. Han hade hand om de viktigaste handlingaarna i det furstliga kansliet. Åren 1594-98 vikarierade han häradshövdingarna i Oppunda och Villåttinge härader. I de många tvisterna mellan Karl och rådsherrarna samt vi förhandlingarna med Sigismund hade Mickel Olofsson en medlande roll. Att Mickel var en inflytelserik tjänsteman bevisar de många skrivelser han mottog av högadeln, vilka bad honom främja deras ärenden hos Karl. Mickel fungerade som kontaktman mellan rådsherrarna och hertigen samt deltog i den av Karl inkallade men av rådet bojkottade riksdagen i Arboga 1597.

I samband med Sigismunds krigståg till Sverige deltog Mickel som Karls förhandlare och protokollförare. Var verksam i den pågående riksdagen där kungen Sigismund, förklarades avsatt. Inför den kommande uppgörelsen med högadeln och de kungatrogna hade Olofsson en ledande roll. Inför de kommande domarna ska han tillssammans med en kollega haft i uppgift att meddela de från livet dömda och deras förberedelser inför döden.

Styresman
Efter att år 1600 ha deltagit med krigshären till Estland sändes Mickel tillbaka med så stora maktbefogenheter att han har betecknats som "hemmaregeringens egentliga styresman". Från 1603 blev han insatt i slottsloven för Stockholms slott med befogenheter över de underliggande länen. Som ståthållare var han ofta bisittare i rådhusrätten i Stockholm. År 1604 ingick han i lagkommissionen för att revidera landslagen. Mickel användes även i diplomatiska uppdrag, särskilt i förhandlingarna med Danmark som inflammerats efter Sigismunds avsättning.

I förhandlingarna vid Systerbäck med ryske tsaren hade Mickel en ledande roll. Efter Karls död 1611 ersattes de flesta av hans kolleger på Stockholms slott men han var den ende som kvarstod. Nya män av adel tillträdde.

Mickel Olofsson hade synbarligen förstått att hålla sig väl med de nya makthavarna med Axel Oxenstierna i spetsen, vilken hade ett gott förtroende för honom. Mickels följande fullmakter har ansetts tyda på en jämbördig ställning med kanslern. Vid inrättandet av en ny överdomstol 1614 föreslogs Olofsson av Oxenstierna som ledamot av den nya hovrätten. I hovrätten verkade han i ca 1 år då han efter en veckas sjukdom avled i juni följande år.

I eftermälet betecknas Mickel Olofsson som Karl IX:s beprövade trotjänare,  dennes handgångne man och verktyg. Han skiljde sig från sina kolleger i sin politiska överlevnad vid tronskiftet 1611 på grund av personlig smidighet i umgänget med rådsaristokratin.

Mickel Olofsson adlades inte men erhöll av Gustav II Adolf donationer på frälsevillkor.
Slut uppsatscitatet.

Att Mickel Olofsson inte fått en mera framträdande roll i den åländska historieskrivningen är för mig en gåta. Mickel Olofsson framstår tillsammans med Petter Ålänning som de skarpaste hjärnorna härstammande från Åland som gjort karriär i gamla Svea Rike.

Mickel Olofssons grav intill högaltaret i Börje kyrka i  Uppland

Johan Granlund