Ungdomslokalen Klippan i Sund belägen i Smedsböle by.
Som uppväxt i norra Finby har jag hela mitt liv trott att denna för oss stora samlingsplats i barn och ungdom var belägen i Finby. Nu i 75-årsåldern har jag tvingats ändra åsikt. Den är inom Smedsböle byaramar och varit det i flera hundra år. Ja man lär sig så länge man lever heter det.
Fotografi ifrån tidigt 1900-tal ungdomslokalen Klippan avbildad av bygdefotografen och mejeristen Anselm Sjöblad den 23 juni år 1913. Anselm hade året innan börjat sin tjänst som mejerist på Vivasteby mejeri och skulle ha sin kamera med sig. I sen tid har vi fått veta att han var en skicklig och produktiv hembygdsfotograf med egen studio på Trögers gård i Finby, en gård där han hittat sin första hustru Elsa Karlsson.
Vi ser här hur midsommarstången i denna tid var placerad mitt emot ungdomslokalen på den s.k. Sundmanska gälan. Intill ser vi det i folkmun omtalade "kommunalrummet" här med lövad farstukvist i midsommartid. Invid ser man även en jordkällare som numera är borttagen. Vi ser åkern Långgäla samt Höckleberget i fjärran.
Grop för midsommarstång mitt emot Klippan
Vid besök på platsen för midsommarstångens gamla placering mitt emot ungdomslokalen Klippan fann jag denna grop i marken där stången tidigare hade stått. Denna tid var det vanligt att stångens rot nedsattes i en djup grop vilken sedan stenfylldes och stådades upp med stänger som stöd från alla sidor. I Eckerö på västra Åland bibehöll man denna tradition intill vår tid.
Byaråsten no: 6 mitt emot ungdomslokalen Klippan
Här står jag invid byarå no: 6 enligt kartan ifrån 1763. Rån är skadad emedan endast hjärtstenen finns kvar men vackert så. Man måste beundra de gamla markägarna som inte fullständigt förstört varken midsommarstångens grop och hela råstenen. Det är trots allt 110 år sedan midsommarstången stod här och 260 år sedan råstenen lades.
Smedsböle bykärna med de två bondgårdarna Väster och Östergård
I karta ifrån 1889 ser man ovanstående bilders råstenar, no: 5 nere till höger samt 6 uppe.
Där kan man även se den kilometerstolpe som tydligt framgår i Sjöblad fotografi ifrån 1913.
Smedsbölebild tagen från Finbysidan
Ur Anselm Sjöblads bildskatt hittar vi här en bild ifrån tidigt 1900-tal, kanske cirka 1920. Vi ser Smedsböle Västergård i min uppväxt i Finby kallad Hagströms. I fjärran emot Båtsmansberget ser vi ett torpställe. I förgrunden ett hus som numera är borta. Intill till höger om gården en stuga jag minns.
Sunds Ungdomsförening bildades sensommaren år 1906 och tomt för denna hade köpts av bonden på gården Halva Sågars no. 2 i folkmun benämnd Granlunds i södra Finby, Gustav Emanuel "Manne" Granlund. Denne Manne var min farfarsfarbror.
Ungdomslokalen Klippan färdigställdes år 1912 och vi ser här den nyrödfärgad och ännu har inte västra gaveln färdigmålats emedan stegen ännu står upprätt emot den. Man kan antaga att fotografiet togs ifrån folkskolans vindsfönster.
Då man ur handlingarna kan utläsa att denna tomt fanns inom Smedsböle byaområde och inte i Finby fann jag det intressant att taga reda på orsaken. På en Facebooksajt lade jag då ut bilden och med denna undran. Svar inkom ganska snabbt. Jo den hörde till Smedsböle och en i dag boende skrev att även deras tomt på Långgäla hörde dit. En annan boende i närheten skrev att: ja även branddepån hörde till Smedsböle område. Jag tillade även frågan att månne alla i byn och kommunen vet av denna sak och det besvarades med ett rungande nej!
Finby bykärna i karta år 1763 i kartografi av Anders Norrstedt.
I denna karta ser vi rågränser emot Smedsböle. Vi ser den norrifrån varande gränsen och den dito söderifrån. Men vad? Ingen gräns utritad i mitten. Synnerligen märkligt! Smedsböle bryter in som en stor kil i Finby utan att meddela var gränsen går?
Vartefter jag forskade utökades frågetecknen. Var är råstenarna och var går byagränsen? Varför ritar inte Norrstedt ut dem? Hur ser det ut på Smedsbölekartan?
Smedsböle avritat emot Finby till höger år 1759. Vi ser de två gårdarna A och B, Västergårds, (Hagströms) och Östergårds i Smedsböle, vägen som kröker sig upp emot norr upp mot landsvägen och den svaga inbuktningen vid vägkroken som även kan ses i ovanstående Finbykarta. Vi ser Svartbäcken som ringlar sig i söder på sin färd emot Övre viken. Nära intill gränsen ser man en ladbyggning som borde ligga ungefär vid Siréns i dag.
Rågångsbeskrivning utförd 12 och 13 juli år 1759 för gräns mellan Smedsböle och Finby i riktning nordväst.
No 5.
Emot Finnby, då man började vid Långgiärds Råån som var En oformelig steen 3 quarter lång och 2 dito hög åfvan jord, helt fast stående, uti Smedsböe Slåtterhaga, Långgiärdan kallad, liggande 2 ne stenar ifrån honom uti en S:W. linea som skulle visa mot Degerbergs Råån, hwilken linea berättades skola vara af framledne Landtmätaren Mårthen Wettervijk Åhr 1750 upgången, samt til Charta förd, sammaledes visade denna stenen med den ena sin söndrige kant, samt en sten ifrån honom som äfven låg uti Norden til Westen hvilcket väderstreck utstakades 443,5 aln på Norra sidan om Landsvägen uti en gata och Öster om Smedsböle Åkern Hafregiärdan kallad, hvarefter en punkt af både byars åboer ärkiänd blef, samt efter deras enhällige begiäran
Här står jag vid den 5-stena rå som har beteckning no: 5 i kartan ifrån 1763. Platsen är alldeles invid Lilla Tranviksvägen i Kvarnkulla och på gården Gåvan.
Jag pekar emot väster och visar den spikraka linjen emot Degerstens 5-stena rån på andra sidan om stora Tranviksvägen. Ellinjen följer rån, och så gjorde den även i den bild Sjöblad tog av midsommarstången. Där kan man se elstolparna i skogsbrynet.
No 6.
En femstena kors Rå uprättades varandes hiertstenen nog slindrig ? och nästan rund med spets 3,5 quarter lång, hvilcken med den ena stenen visar linien på No 1, samt med den andra, linien på
Hjärtstenen i byarån nummer 6. Denna 5-stena rå står mitt emot ungdomslokalen Klippan, på andra sidan vägen och är delvis skadad emedan de fyra andra stenarna är borttagna. Råstenen ligger några meter ifrån den plats midsommarstången stod på förr. Vi ser det gamla skolhuset i bakgrunden.
No 7.
Tiufvägs Råen, äfven en nu ärkiänd punckt och vette Steen på et Berg, och straxt Norr om en Skogsväg som löper emellan Finnby och Domarböle, Tiufvägen kallad, denna Sten är nästan trekantig med kullrig Spets 7 quarter lång och 10 dito tiock, mitpå tagit visar med sin en kant linien tillbaka på No 1.
Var denna Tjuvväg var har jag aldrig hört, återstår att forska. En gammal väg som gick mellan Finby och Domarböle?
No 8.
Korsbergs Råån äfven äfven en spetsig vettesten på ett Berg med 3:ne rediga kanter,7 quarter lång och 9 dito tiock mitpå tagit väl omskolad, visar med den ena kanten linien tilbaka på No 2
Denne erkiännes för skilnad såväl emellan Löfvijk och Finnby, såsom ock emellan Löfvijk och Bölesbyärne samt Finnby och Böles byarne: häär stadna nu Finnby boerne med sin samfält hafda skog och utmarck uti Sunds Sochn samt löfviik uti smma Sockn tager med sin Skogs ägor och Rågång emot.
At lt sig sålunda förhåller som förut Skrifvit står och hvara vid denna Rågång föelupit samt erkiändt intygar af
( Hur lång var ett kvarter? Jo 1/4 aln som är 59,4 cm, alltså 14,85 cm )
Detta Korsberg är troligtvis den höga bergskulle som vetter emot Lövvik, väster om Lövviksvägen i Finby - Myranområdet. Där fanns under första världskriget en rysk utkikspost. Intill finns den vackra grottan. Vandrigsleden går igenom området.
Här ovan ser vi Finby bykärna till höger med sina 11 gårdar fördelade på norra och södra byn. Vi ser vägen som kröker sig i söder om Smedsböle och i norr förbi Klippan mot väster. Hur vägen går emot Finby vägskäl där vägen tar vid emot norra Finby och vidare österut som gamla Postvägen mellan Finland och Sverige.
Beskrifning äfver Finby belägen i Sunds Sochn och Åland
Denne By Som består af Ellfva oindelte och Kongl Majt och kronan förbehållne kronohemman, häfdas af thesse åboer nemb No1. om 1 mantl: 198 Jordmarker af Jens Bengtsson och Simon Björk. No 2. 1 Mandt 198 Jordkr. af Johan Johansson. No 3, 5/6 Mantl: 136 Jordkr. af Daniel Olofsson. No 4. 5/6 Mantl. 144 Jordkr. af Erik Simonsson. No 5: 3/4 Mantl: 96 Jordkr. af Johan Andersson. No 6, 4/6 Mantl: 167 Jordkr. af Postbonden Anders Persson. No 7. dito af Hindrich Hindrichsson. no 8, 3/4 Mantl. 124. Jordkr. Matts Mattsson Tröger. No 9 stort 3/4 Mantl. 100 Jordkr af Hindrich Gustafsson. No 10 om 5/6 Mantl. 134 Jordkr. af Johan Nilsson och No 11. 3/4 Mantl. 112 Jordkr. af änkan Lisa mattssdotter.
Med thesse upnämde äger skattebonden Matts Carlsson i Smedsböle, som här upföres under No 12. Samfällighet efter 60 Jordemarcker äfven krono, af följande godhet.
Ja, här ser vi delvis svaret på frågan om Smedsböles samhörighet med Finby. Inom Finbys råmärken finns delar av Smedsböle inlänkat med en gård benämnd 12, trots att Finbys gårdsantal var och är 11. Man hade en samfällighet om 60 jordemarker dvs. en halv gård på denna tid vilka oftast omfattade 120 jordmarker i Finby. Detta område kan sträcka sig emot Tranviksvägen intill Bryggmans och således skulle påståendet att branddepån omfattas av detta stämma. Jag är osäker här, återstår att söka upp råstenarnas läge i naturen om de finns kvar?
Här kan vi utläsa att inom gård 12 fanns no. 60 till gård 2 alltså Sågars/Granlunds gårdsnummer. Nummer 61 Bläcksängsgiärdan till gård 12 alltså Smedsbölegårdar. Nummer 62, Långgjärdan till gård 12 Smedsböle. Nummer 63 Landsvägsgiärdan till gård 9 i Finby. Nummer 64, Havergiärdan till gård 12 Smedsböle. Nummer 65 Kåhlgiärdan till gård 9 Finby.
Inför alla storskiften utfördes en noggrann kontroll och reparation av befintlig råstenar mellan byarna. De råstenar som då synades var såkallade femstenarår. Det finns uppgifter om att dessa stenar kan ha utplacerats redan på 1300-talet. Så var fallet i en rå jag hittade mellan Håkansböle och Björby. Stenarna hade olika namn och mittstenen kallades för "hjärtstten" de fyra andra stod i vardera hör. Ibland kunde de se annorlundare ut exempelvis lagda som ett kors eller som en böj med fyra fem stenar i rad.
Här ser vi en femstenarå på Sionsberg i Finby Myran. Detta vackra råstensröse står i en rad om 12 stycken mellan Lövikbergen och ned mot vikarna i Finby. Den avgränsningen gick därefter i strömsådrans mitt fram till ön Granskär då kallad Siggskär. Jag visar den här bara för att åskådliggöra hur de kunde se ut.
Runt alla byar på hela Åland finns dessa 5-stena och korsråar i naturen. De flesta vandrare och bärplockare vet inte vad de betyder. Dessa stenar omgärdades av mycket strikta regler. Varenda sten omnämndes med storlek och utseende. Hur de var riktade i exakta positioner, vilka omkringvarande särmärken. Man uppbringade alla höga tjänstemän som bevittnade tillställningen. Vi har här att göra med urgamla minnesmärken som är värda att spara och visa uppskattning för. Den tidens människor var mycket lokalt sammanflätade och man var noga med sitt byaursprung och sin tillhörighet.
En typisk kommentar hörde jag av en bonde ifrån Tranvik som vid ett forskarmöte utbrast om Degerstensrån på Tranviksskogen: Jasså vadde den ja körde över me skogstraktorn i vintrass då?
Rågångsbeskrivning från Degerstensrå år 1759
Vi ser här linjerna ifrån Degersten No:1 ned emot Lumparn. De tre byarna Domarböle, Svensböle och Smedsböle har här fått sina samfällda marker indelade fram emot sjön invid Tranvik. En tvist hade uppstått var linjerna skall dras, men en äldre man i Tranvik kände till att förr fanns en gammal väg som hade åtskilt byarna förr och rättvisa skipades.
Som en mycket viktig knutpunkt gestaltar sig Degerstensrån invid den stora Degerstenen på höger sida om vägen på skogsskiftet mellan Sportkila och Tranvik. Lägg märke till elstolpen invid. Mot denna rå sammanlänkades alla byars samfällda områden. Byarna Domar, Svens och Smedsböle hade härifrån en lång kil ända emot Kyrksundet i Lövvik. Här utgick Tranviks båda gränsdragningar emot Lumparn i söder och emot Finbysidan i nordost. Stenen är skadad och stenar är borttagna.
I det mycket utförliga protokoll om Degerstensrån som utskrevs år 1759 utläser vi följande:
År 1759 den 8 September då af Samtelige skattläggningsmän vederbörande skattläggning hölls uti Domar =Svens = och Smedsböle blef emellan Tranwijk och förenämnde Bölebyars åboer uti Sunds Sochn öfverenskommit och stadfästade en viss skillnad uti Skogs och Utmarckenen mellan Degerbergsstenen och Siön Lumparen nere vid Fagervijken och en utstötande udde, Kaan- eller Spånudden kallad, mitt emot en nedlöpande skogsväg hvarest 42 alnar ifrån ( 1 aln= 59,38 cm ) vattenbrynet av samma udde och 163 alnar ifrån den 9 Julii projekterade förenings linien. En 5 stena Råå upsatt blev, hvars hiertsten var fyrkantig i 2,5 quarter lång och 1,5 dito bred, efter den ovan hafda flata spetsen 4 quarter dito hög och 8 dito tjock uti pheripherien mit på tagit väl om ock underskolad på en slät plan och wester om en liten bäck, havrifrån Linien blef faststäld och föenad at gå till Degerstenen som chartan utvisar. At sålunda förehållit som föreskifvit står och skatt läggnings Protokollet ytterligare vid handen gifver intygar Anders Anders Norrstedt.
Degerstens 5 Steena Kors Rå, fast vid en Kyrckväg hvarhos är desutom en liten avlång och en Stoor fyrkantig Steen denna Rå Skiljer Desse byar Finby ochTranwijk, Domarböle - Swens och Smedsböle på land Åland i Sunds Sochn.
Författad Anno 1750 af Mårthen Wettervijk.
Råsten vid Storfadervik i Tranvik. Denna rån ligger några tiotal meter ifrån Storfaderviks strand intill en stugtomt. Rån är skadad och omfattade förr flera stenar.
Här får vi även veta varifrån Tranvik ibland kallats för Kaanans land. Ifrån Kaanudden i Fagervik.
Artikeltexten kommer att uppdateras
Kaanat i Godby den 16 mars 2023
Johan G. Granlund
