Loggboken på H.M.S. Hecla - 21 juni år 1854

I min serie om Bomarsund och kriget där sommaren 1854 kan jag nu visa utdrag ur loggboken för HMS Hecla, det lilla "Padlebox" skeppet med kapten Hall som ledde eskadern om tre fartyg och gjorde en första stöt emot fästningen. Kopior på loggbokens sida för den 21 juni år 1854 har jag fått ifrån London efter mycket om och men, men skam den som ger sig!

Likt de välkända vilda västernhjältarna med sheriffen i mitten stävar de in emot Bomarsund. Odin, Hecla och Valorous med HMS före namnet på eftermiddagen den 21 juni år 1854.  Som vi ser har de inga segel satta emedan den tiden var förbi. De drevs fram medelst skovelhjul på sidorna och benämdes "Padlebox" fartyg, ombyggda segelfartyg till hjulångare. Ovanpå paddelhjulhusen låg de stora landstigningsbåtar som rymde 30 personer och som finns omtalade i slaget vid Gamlakarleby.

Med dessa "barkasser" transporterades även de krigsfångar som hämtades ifrån den långa piren i  Bomarsund ombord på skeppen för vidare färd till England och Frankrike.

HMS Hecla av modell 1839
I den engelska presentationen står följande: Was a 4-gun Hydra Class wooden padle sloop, launched in 1839 and sold 1863.

HMS Heclas kapten var William Hutcheon Hall 1797- 1878.

Det var denne man som skulle iscensätta anfallet med tre fartyg på Bomarsund i midsommartid den 21 juni 1854.
Anfallet var oplanerat ifrån den högsta krigsledningen då Hall för tillfället var en "vikarie" för chefen för blockaden, konteramiral Plumridge. Hall startar så detta anfall som höll på att sluta i fullständig katastrof emedan de blev utsatta för ett bakhåll ifrån ett i all hast uppbyggt batteri på Grinkarudden med sex kanoner och 200 grenadierskarpskyttar.

För att rättfärdiga sina handlingar behövde han en liten hjälte och han finner den i matros (mate) David Lucas.
Denne Lucas får se en brandbomb, troligtvis en blindgångare, som rullar in över däck och slänger den till sjöss. Detta skulle bli det hjältedåd som för alltid är inskrivet i historieböckerna som stilbildande för hur en brittisk soldat skall utföra sina åligganden i svåra krigssituationer, och inte för inte så kommer så Lucas att erhålla historiens första VC, Victoria Cross. Bloggredaktör Granlund har varit ute i ogjort väder synes det emedan jag ifrågasatte hela händelsen som en i efterhand uppdiktad historia för att försköna anfallet men jag får krypa till korset i detta fall och meddela att i det fallet hade jag fel. Händelsen är sann, här finns i dag svart på vitt i loggboken för den 21 juni. Om händelsen omtalades redan den 4 juli samma år i Finlands tidningar.

Denna dag rullar två olika brinnande projektiler in över Heclas däck. Den ena händelsen finns omskriven i skeppsläkare Crees dagbok och han beskriver mycket noggrant hur den går igenom kaptenens hytt utan att förorsaka skada och far ut igenom ett fönster. Den andra omtalar han inte med ett ord vilket är synnerligen märkligt då just denna projektil skulle bli den som matros David Lucas kastar överbord och för det blir historisk hjälte. En annan märklig omständighet är också att kapten Hall intar middag dagen efter ombord på Odin, doktor Crees fartyg och de båda har inget att berätta om detta hjältedåd. Detta gav för mig ingivelsen att misstänka att händelsen var antingen påhittad eller så kraftigt uppförstorad någon tid efteråt.

I en senare artikel kommer jag att berätta om ett ännu större hjältedåd som utfördes på skeppet Penelope, där faktiskt hela fartyget kunde ha brunnit upp emedan bomben landade i en skeppskista. En matros tar så upp den med en skyffel och placerar den på tre andra kulor tills den svalnar. Även i detta fall handlade det om en blindgångare som bara brann ett tag och sedan slocknade.

 Denne matros erhöll ingen belöning eller Victoria Cross emedan det var den 10 augusti under "storanfallet" och då behövdes inga små hjältar.

Konceptversionen i HMS Heclas loggbok för onsdagen den 21 juni 1854. Vi kan här se att Hall har gjord ändringar och överstrykningar och stilen är allmänt råddig.

Jag kan här redovisa utdrag ur den blogg som kapten Hall nedtecknade i två upplagor ombord å sitt fartyg.
Detta utdrag har jag erhållit efter idogt forskande och ett synnerligen "envist" sökande.
Målmedveten forskning heter det på finsvenska.

Men berättelsen blir aningen stukad i kanterna. I loggboken står det endast att han hivade bomben överbord, men i hjälteskrönorna står det att just innan den landade till sjöss så exploderade den.
Så var det inte, bomben var en blindgångare som endast skulle svett lite av lacken på Heclas däck.
Att den skulle förorsakat någon skada å krigsfolket är osannolikt emedan den troligtvis iakttogs av besättningen tidigare.

Händelsen beskrivs på den 13-de raden nedifrån: Mr Lucas threw one overboard while burning.


HMS Hecla Wednesday 21 day of June 1854

På den 7:de raden  nedifrån omtalas Mr Lucas hjältedåd, hur han kastade ned bomben från fartyget medan de ännu brann. Men där står inget om att den exploderade.

Den renskrivna versionen i loggboken för den 21 juni 1854.
Am står för nattens timmar fram till 12 på dagen och Pm för fortsättningen fram till nästa dygn börjar.

Jag kommer här att nedskriva på engelska de ord som jag tror mej utläst rätt.
Ni kära bloggläsare får hjälpa mej att färdigställa den, kontakta mig gärna!

Loggbokens kolumner från vänster,

Hours - Kuots - Tents - Standard - Wind - Force - Weather -             Remarks -  Initials of Officers
                                      Compass                            Barometer                              of Watch
                                      Corces                                Thermometer



AM

2          ? 2 Steamers on Post Bow at anchor

2,10    Logskar light

3         HMS Odin and Valourous made their pendants

4         Logskar light hawe  NNE 4 miles

5         Altered cource

6,30    Stopped a boat HMS Valourous proceeded

7,45    Stopped and cast off ?? anchored ?

8         Wighed HMS Valorous x Odin and proceeded in ? lovards the passage loading between             
           Lagskar ??? rock

10       Altered Cource to W by E Passed to the West of ? Askad Rocks and hauled in towards
          Ledsound ??? leading the squadron in close line and giving ????? preparing barricades fore 
          ????  and after the ship about hammock ??

           A men fall owerboard from Odin who had drowned

PM
1         Steaming toward Bomarsund ?????

1,30  Beat to quarters ? between the Islands for Bomarsund

3,15   Passed the willage of ?   

3,40   Obs, six hourses swimming aerops ? from Soderholm to Lumpa Island
          Entered the barrow passage of Angosund with ships aktern close up

4,58   Opened fire on the woods to clear the way and i medialty after words oened the fortification of            Bomarsund and locisted ? the white ? at the Marin to open fire on the Forth

5,35   Enemy opened fire from the Large Forth
          A Masked Battery opened fire on ? from the ? point of the Bay

5,56   A body of Troops coming down to the point where a Masked Battery of six guns had been
          planted - opened fure and ??? they returned smartly

          2 Shell fall on board and Mr Lucas mate threw one ower board while burning

6        Round Fort on the Hillo opede fire from a Battery of two ?

7        Silend Battero obs. ??? 

8        Enemy returned to ? Battery and opened fire with guns and riffle - made signal to anchor with ?

8,50   Anchored with BB in 8 ? and wired to 22 ? swing ship with breedside to Fort and Contined
          firing with shut and shell from 10 ? pounds at Centre Battery

9,20   HMS Odin and Valorous anchored - Bearing of Anchor ? Large Forth ? 1,5 mile

10      Obs: Our shell get fire to the stores and part of the Forth

10.45 Obs: A second fire

11.50 Rackets were fired from the southern shore

Som ett tillägg till loggboken finns detta protokoll från Hecla från den 21 juni år 1854
Här berättas om skador på fartyget samt skadade personer.

Strax efter drabbningen i Bomarsund gick HMS Hecla den 23 januari år 1855 på grund utanför Afrikas kust.

Hon såldes år 1863 för kommersiell drift till Typhon.

Man kan fråga sig varför ett befäl som kapten Hall hade ett så litet fartyg trots att åt honom gavs stora befogenheter. Som förklaring ges att vid denna tid fanns det inget större fartyg tillgängligt för honom i den Brittiska flottan.

En vacker tavla jag hittat vid tavelfiske på nätet. En för mig okänd konstnär som troligtvis aldrig varit i Bomarsund.




Fiskat i Godby den 22 december år 2017


Johan G. Granlund


för meddelanden : j.granlund, snabel a, aland.net

Ryska invasionen av Åland år 1906 - Prästö och Notviken en örlogsbas?

Ryska telegrafstationen på Åland Prästö bland lokalbefolkningen kallad "Stansn".


I fredsavtalet efter Krimkriget som slöts den 30 mars år 1856 stipulerades i det s.k. Ålandsservitutet att öarna inte får befästas och här får inga militära fasta installationer uppföras.
Hur har detta avtal då tillämpats i freds- och krigstid? Ja man kan gott säga att detta har fungerat under fredstid men icke under orostider.

Men det finns ett litet undantag ifrån den regeln. Cirka femtio år efter fredsavtalet kunde inte ryssarna hålla sig längre. Det är ju allmänt känt att ryssarna inte kunnat svälja den nesa de fick efter kriget i Bomarsund år 1854 och har tid efter annan försökt bryta avtalet.

Prästö på Åland sett från ovan.

Ryssland ockuperade år 1906 ön Prästö med en bataljon soldater, uppförde skyttevärn, reste Manchuriska tält i långa rader, byggde bostäder för militärer och använde ön som stödjepunkt även för en flotteskader. En Marconistation skulle hålla direktkontakt med Petersburg.
Man beordrade öns innebyggare att helt resolut flytta bort och endast soldatänkor och lotspersonal fick vara kvar.

Tidningen Östra Finland av den 29.6. 1906
Rysk flottstation på Åland?

Denna artikel ger en bred sammanfattning av vad som skedde på Prästö vid denna tid och reportern verkar vara mycket insatt i förhållandena, vi läser följande:


De ryska truppsammandragningarna på Åland verkar ådaga sig livlig uppmärksamhet ej blott i Skandinaviska utan även i stormakternas press. För några dagar sig förklarade sig Times ha från tillförlitligt håll erfarit att det knappast kan råda något tvivel om att det är Rysslands avsikt att upprätta en permanent örlogsstation på Åland, under föregivande att hindra vapeninförsel till Finland. Tidningen har även erfarit att representanterna för de makter som undertecknat Parisfördraget avvakta instruktioner för att begära förklaringar i saken af Rysslands regering. En korrespondent till Dagens Nyheter har avlagt ett besök i Bomarsund och Prästö. Efter en hastig visit på den ganska raserade fästningen begav han sig till Notviken, som är lång och smal med mycket djupt vatten och danad som den bästa skeppsdocka. Där låg den ryska eskadern för ankar, bestående för tillfället av 4 torpedjagare och några torpedbåtar. Då man ser denna väl skyddade hamn och skärgården intill, förstår man fullt väl ryssarnas planer att dit förlägga en flottstation vilket lär vara den ursprungliga meningen med truppkoncentreringen  vid Bomarsund.

Klippsprång i den djupa Notviken även kallad Kejsarviken



Om nu den trådlösa telegrafstationen på Prästö uppfyller ändamål att förmedla korrespondens med Ryssland direkt, lär man efter hvad vederbörande låtit förstå vid samtal med myndigheterna och personer på orten, ämna upprätta en större fast flottstation vid Bomarsund och använda Lumparn och de österut belägna fjärdarna till exercisplats och målskjutningsövningar. Storfursten har gjort sig mycket väl underrättad av ortsbefolkningen om isförhållandena och provianteringsmöjligheter m.m.

Gamla vägsträckningen på Prästö

Färden fortsatte till Prästö där en bred shaussée för öfver till byn på västra sidan af ön. Ett par hundra meter från Lumparns strand är själva huvudlägret förlagt. Det sträcker sig från norr till söder och utgöres af ett sextiotal tält i dubbla rader. De fyrkantiga rätt stora tälten äro uppförda på meterhöga jordvallar belagda med torv (s.k. Manchuriska tält) och inredda med lavar och bräder samt förefalla ganska bekväma för 8 - 10 man som inhysts i varje.

I själva skogsbrynet bakom byn är trängen och trossen förlagda. Här finns stora bakugnar uppsatta och här skall också anordnas slakterier, då det visat sig omöjligt att få hela den behövliga kvantiteten färsk kött, 18000 kilo i månaden på Åland. På fredagen uppkom KNJAS NAJGORKA ( Knasnaja Gorka?) med en pråm fullastad med slaktboskap, från Helsingfors. Hvad matvaror i övrigt angår har man gjort upp med handlanden i Mariehamn om leveranser, som avhämtas med en transportångare flera dagar i veckan.

Soldatmassor ur Novotscherkaskij polk i Petersburg år 1914

Trupperna tillhöra till största delen "Novotscherkaskij polk" dvs. nya tscherkessiska regementet, som skickat till Åland från Petersburg via Reval. Det är samma regemente om hvilket det i ryska tidningar stått att läsa att manskapet visat sig uppstudsigt mot officerarna och därför sänts till "stilla orter" i Finland. En bataljon av regementet ligger på Prästö där den står under befäl av andra officerare än dem den hade i Petersburg.

Befäl ur garnisonen Novotskascherkaskij polk i Petersburg år 1914

 På Prästö lär förhållandet mellan trupp och befäl efter vad vi erforo vara ganska gott. Endast en gång har konflikt uppstått då soldaterna klagade på maten, hvilken de genast fingo utbytt mot annan. Men man tycks ändå ej lita på dessa fullständigt. Det är strängt förbjudet att införa några tidningar i lägret och detta förbud övervakas noggrant av befälet. Manskapet av hvilket flera tjänat sin värnplikt vet ej hvarför de kvarhålles i tjänst och varför de förlagts till Åland utan frågar invånarna på Prästö om de genom de finska tidningarna ha reda på orsaken. Officerarna är mera förbehållsamma mot befolkningen och skämta därtill då man frågar dem om ändamålet med truppförläggningen som de säger skall upphöra i höst.

Pansarfartyget FINN som deltog i Prästöoperationen

Utom den nämnda bataljonen samt träng och tross består förläggningen af telegraftrupper för Marconitelegrafen samt en afdelning kavallerister för skötsel af hästarna, hvilka häromdagen hitfördes på ASIA från Reval.

Transportfartyget ASIA här i rysk hamn.

Äfven en del kosacker, hvilka man påstår äro kommenderade som något slags polis syns vara synliga i lägret. De står under befäl af en ung officer, som ett par gånger ståtat på Mariehamns gator. Framtiden får väl utvisa - fortsätter korrespondenten - om här endast skall anläggas en flottstation eller ett större läger eller om man till sist skall återuppföra Bomarsund som en del håller för troligt.

Hvad försiggår på Åland - olika omdömen

Till en Stockholmstidning skrives från Mariehamn i juni år 1906

Det tycks nu bli allt tydligare att ryssarna ämnar sätta sig fast på Åland. Flottan går upp i farlederna och håller exercis i sund och fjärdar, till stor förskräckelse för befolkningen som får sina fiskeredskap förstörda.
Storfurste amiralen kommer och far, och anstalter tycks företas i Notviken för att aptera denna till en fullständig örlogshamn.

Notviken i  Bomarsund. I folkmun kallad Kejsarviken. Dess namn i tidigare skattläggningskartor var även Horsviken och landängen intill vid nuvarande Puttes Camping benämndes Hästhagen.
Foto eget bildarkiv.

Forts artikel:
På Prästö bygger man hus och på en holme i Lumparn, Hafsgrund, är man sysselsatt med något slags arbete som befaras tros bliva befästningar.

För övrigt styr man och beställer som man behagar både vid Bomarsund och Prästö, utan att hämta tillåtelse av den finska staten, av vilken ryssarna tills vidare endast arrenderar marken - till den verkliga annexionen kommer. Ty den kommer, är man övertygad om på Åland, på grund av yttranden som fällts av officerarna vid infanterigruppen.

Så yttrade en av dem häromdagen till min sagesman vid tal om Parisfreden att England och Frankrike gått in på att ryssarna skulle få ha militärstation på Åland. Något annat som talar för att ryssarna ej så snart skola ge sig av är att senaten förordat särskild rysktalande polis vid Bomarsund den 15 oktober.
Kommendanten för trupperna uppgav först att alla ryssar skulle fara hem i början av augusti.

Befolkningen  i närmaste trakten, som i början ställde sig ganska välvilligt mot ryssarna, som man hoppades kunna förtjäna pengar på, ser nu saken med andra ögon, sedan  överfall ägt rum på flera personer. Jag samtalade häromdagen med en folkskollärarinna som blivit förfördelad av ett par soldater men fått hjälp av ett par tillskyndande personer.
- Hon berättade att då hon för en officer anmält överfallet, hade denna endast rått henne att skaffa en revolver.

Artikeln har ingen underskrift men troligtvis är den skriven av Axel Danielsson från Tranvik.

Ryska truppsändningar till Åland. Hvad är meningen?
Stockholm den 15 juni.

En privat korrespondent meddelar till Dagens Nyheter.
Ryska truppsändningar fortgår alltjämt. I tisdags utkom pansarfartyget ASIA följt av ett par transportfartyg åter till Bomarsund och landsatte på Prästö ytterligare 300 man. Samma dag återvände från Helsingfors Alexander Michaclowitch till Bomarsund ombord på ALMA åtföljd av fyra stora torpedjagare. I sundet mellan Bomarsund och Prästö ligga nu utom de nämnda fartygen pansarfartyget FINN och fyra andra torped och avisoångare, som uppehålla trafiken mellan militärstationen samt Mariehamn och fastlandet.

Sundet mellan Bomarsund och Prästö i dag.



 På Prästö är man i full färd med att timra upp provisoriska bostäder. de första anlända voro inhysta i mindre skyddstält, vilka dock ej erbjöd tillräckligt skydd under de jämförelsevis kalla nätterna, varför man nu börjat uppföra vallar av torv till underlag varöver spännes tältduk. Maten tillredes i transportkök medan man håller på att mura upp bakugnar av tegel. Officerarna ha inhyst sig i bondgårdar och utmärkt sina kvarter med stora röda flaggor till tecken på att dessa är fridlysta för soldaterna. Dessa ströva annars omkring och söka göra sig bekanta med öborna vilka emellertid synas undvika dem. Missbelåtenheten med den ryska invasionen är allmän bland ålänningarna.


I den officiella åländska historiebeskrivningen har jag inte lyckats finna någon större beskrivning av denna invasion som ryssarna påbörjade redan år 1905 och fortgick emot 1907.
Denna militära testballong fick sitt slut i och med Östersjöavtalet som ingicks 23 april år 1907 som undertecknades av de flesta stater i området och som bibehöll status quo dvs. avtalet från freden i Paris 1856 ändrades icke.

Däremot vet vi väldigt mycket om invasionen tio år därefter 1916-1918.
Här finns intressanta uppgifter om ubåtsaktiviteter invid Prästö och Notviken som vi skall återkomma till.


Inbäddad i Godby den 3 augusti år 2017

Johan G. Granlund

Tremastade skonertgaleasen Kolumbus - byggd på Vårdö Ängö

Skonertgaleasen Kolumbus
Ett kompendium över fartygets levnadshistoria uppgjort av Hugo Häggblom.
Pärmbild Dick Häggblom.

En dag kom en kund in på mitt lilla försäkringskontor Pohjola på Norragatan i Mariehamn för ett ärende. Hans namn var Hugo Häggblom. Han berättade att han hade skrivit om den tremastade skonertgaleasen Kolumbus och han undrade om jag var intresserad av att ta emot ett exemplar av hans publikation emedan han förstod att jag var från den släkt som senast ägt fartyget. Den siste ägaren var nämligen August Mattsson från Tranvik som var min farmors bror.
Jag tackade vänligen för erbjudandet och i dagarna har jag noga studerat innehållet och vill här i min blogg framlägga alla de uppgifter om fartyget och dess öden som jag kan finna.

Berättelsen ger en unik bild av ett fartygsbygge på Åland på 1800-talet. Det skulle nämligen visa sig att Hugo Häggblom i sin hand fått sin farfar Anders Victor Häggbloms dagbok som han skrev åren
1865-1908. Här finns dagliga noteringar och man kan följa fartygsbygget från dess första dag till den sista.

Här vilar hon i dag, under vattnet invid Kolumbus grynnan i innerfjärden  Estvik i Finby by av Sunds kommun. Som ett ödets ironi låg hennes stapelplats längst bort i fjärran, på Ängö i Vårdö, tvärs över Lumparn. Vi kan se grynnan i bildens mitt och vraket ligger inom en femtiometers sträcka hitåt ifrån grynnan. Jag kan ännu minnas huru garnen trasslade in sig i spanterna då jag lade ut kvällsnäten. Min sons stuga finns invid denna strand.

Påmönstringsrulla för Kolumbus, finns på Ålands Sjöfartsmuseum.

Det fanns även en annan koppling. Min farfar Johan "Janne" Granlund sjökapten från navigationsskolor i Mariehamn och Vasa (Nikolaistad) skulle enligt uppgifter haft påmönstring på fartyget och jag uppsökte därför Ålands Sjöfartsmuseum för att kontrollera manskapslistorna. Trots ihärdiga försök med amanuens hjälp lyckades vi inte hitta hans namn bland de mönstrade. Troligtvis fanns inte alla rullor i arkivet.

Jag brukar söka efter information om olika händelser i det Digitala tidningsbiblioteket för Finland och vid ett sök efter en helt annan historia stötte jag på denna notis som jag sparade. Nu minns jag inte vilken av de finländska tidningarna denna notis ingick i. Jag hoppade i alla fall till då jag läste.

Texten är tragisk, den berättade om ett mord, där den åländske befälhavaren på just Kolumbus skulle mördas. Erik August Eriksson var hans namn.

Hemsk mordgärning ombord på åländskt fartyg i Kotka.
Från Kotka ingick på söndagen en sorglig nyhet.  Om ombord på det åländska motorfartyget Lydia
hade tidigt samma morgon ett mord blivit begånget. Offret för det hemska blodsdådet var en känd mariehamnare, skepparen och gårdsägaren Erik Eriksson anställd som befälhavare å den 3-mastade galeasen Kolumbus hemmahörande i Sund. Skepparen Eriksson var ombord på Lydia och blev där med kniv överfallen av i Kotka påmönstrade konstapeln Nordensved vars hemort tills vidare är oss obekant. Sedan Eriksson blivit knivhuggen föll han överbord men upptogs genast ur vattnet - men som död. Det har vid undersökning framgått att döden var en följd av knivhuggen. Gärningsmannen häktades omedelbart . Ombord på Kolumbus fick man först vid 7-tiden söndag morgon vetskap om det ohyggliga blodsdådet, vilket förövades vid 4-tiden på morgonen. Den under så sorgliga omständigheter bortryckte åländske sjöfararen var född den 28 juli år 1884 och sålunda vid sitt frånfälle nära 42 år gammal. Han sörjes närmst av efterlämnad änka och en son.

Dödsannons efter gårdsägaren Erik August Eriksson från Mariehamn, införd i Åland den 12 juni år 1926.

Artikel samma dag som dödsannonsen i tidningen Åland.
Om dråpet i Kotka.

Ombord på motorfartyget Lydia berättar fastländska tidningar att Kolumbus befälhavare, skepparen Erik Eriksson från Mariehamn och konstapeln Ruben Nordensved hade brottats på lek varvid Eriksson avgick som segrare. Häröver blev Nordensved så förbittrad så att han grep en skomakarkniv och tillfogade skeppare Eriksson ett svårt sår i halsen ( enligt andra uppgifter skulle kniven träffat i hjärtat). Stöten var så kraftig så att Eriksson ramlade överbord. Man fick dock genast upp honom men han var då redan död. Döden hade enligt läkarens utlåtande förorsakats av knivhugget och icke av drunkning. Dråparen är född år 1898 i Saltvik och har familj. Någon ovänskap har icke rått mellan dem. Nordensved har erkänt sitt dåd och betygat sin ånger däröver. Den unge dråparen är född av finsktalande till Åland inflyttade föräldrar och bar tills för några år sedan namnet Isojoki.

I boken Familjer och gårdar i Sund av Håkan Skogsjö, finns under rubriken Skeppslista vår Kolumbus införd.
Skonaren Kolumbus, Tore Hägerstrands samling Ålands Sjöfartsmuseum.
Inköpt från Mariehamn 1920 av Haraldsby Tegelbruk A/B men med August Mattsson från Tranvik som redare.
Förbyggd 1920 i Haraldsby.
Förliste i Tranvik Fadervik 1926
Rn 659

Här måste vi rätta herr Skogsjö och Ålands Sjöfartsmuseum. Kolumbus förliste inte i Fadervik utan i finbyfjärden Estvik då den slet sig i en storm efter att ha legat för ankar utanför Tranvik Öjen. Som jag tidigare nämnt ligger den med bara spanterna under vattnet invid Kolumbus grynnan som vi kallar den i trakten.

Kolumbus ankare bärgades på 1970-talet av en William Sundblom från Prästö och detta ankar ligger ännu på en gårdsplan därstädes. Undertecknad bloggredaktör kan vittna i denna sak emedan jag vid den tiden just hade färdigställt vår stockstuga i Estvik och jag var där och målade. I en hel veckas tid såg jag då huru Sundblom hopandes och roendes med sin öka, slet dag ut och dag in på viken utanför mitt stugfönster för att få loss ankaret ur bottendyn.
Detta lyckades till slut och han kunde sedan forsla det till Prästö.

Jag har i det finländska Digitala Tidningsbiblioteket hittat ett antal notiser om Kolumbus resor inom rubriken Sjöfart. Nämnas kan så kallas Kolumbus för  "galeasen", "skonertgaleasen", "skonerten" samt "segelfartyget" Kolumbus. Man benämner alltid  fartyget som den "3-mastade" osv.
Utan undantag skrivet namnet med K, endast i något fall har man stavat det med C.

Här från tidningen Åland av den 10.10.1908
Tremastade galeasen Kolumbus av Vårdö, kapt. Elis Jansson, anlände i går den 9 oktober från Altona till Ekenäs.

Björneborgs Tidning av den 21.5. 1920
Den 19 inkommo finländske 3-mastade segelfartyget Kolumbus för att lossa trävaror från firma Rosenlew till Stockholm

Åland den 23.10 1907
Tremastade galeasen Kolumbus av vårdö, kapt. A. E. Jansson var i går klar att avsegla från Flensburg till Valdö, (Vårdö?)

Ålands Sjöfartstidning den 30.4. 1904
Tremastade galeasen Kolumbus som ligger i Kiel blev i går segelklar och afvaktar gynnsam vind.

Västra Finland av den 17.10. 1900
Tremastade skonertgaleasen Kolumbus, Eriksson, vari förgår klar att segla från Räfsö.

Åbo Underrättelser av den 26.10. 1909.
Kolumbus, 3-mastad galeas av V. Jansson, klar att 21 oktober från Narva till Kiel.

Västra Finland av den 30.3. 1909
3-mastade galeasen Kolumbus av Vårdö, kapten Elis Jansson har befraktats från Lumparlands såg till Kiel med plankor å bräder a 19,5 Rmk.


Ja detta var en liten expose´ över Kolumbus färder mellan olika hamnar på våra närliggande hav.

Vi skall nu återgå till Hugo Häggbloms publikation över Kolumbus och vi låter texten tala i dess inledning. Därefter publicerar vi sidorna och kära läsare gå sedan igenom dem sida för sida ifall dagbokens noteringar är intressanta.

Tremastade skonertgaleasen Kolumbus
Inledning av Hugo Häggblom

Min farfar, bonden Anders Wictor Häggblom från Ängö, Vårdö, född den 12.1. 1835 och död den 16.12. 1911, måste ha varit en upptagen man. Han skötte jordbruket, byggde många hus, bland annat nuvarande mangårdsbyggnaden på Ängö och ändå hade han tid att vara huvudredare för bk. "Fäderneslandet", och sksk. "Probus" samt medredare i åtminstone fartygen " Lyckan", "Malinö",      "Ida", "Naisenigel", " Skandia", och "Kolumbus". Den sistnämnda byggdes på Ängö åren 1888-1889 och farfar levererade allt byggnadsvirke färdigt sågat. Hur vet jag allt detta? Jo, farfar förde dagbok varje dag, med två korta uppehåll, från 20 juli 1865 till och med 1908. Bara en rad per dag men de säger ändå rätt mycket. Av det nuvarande husbondefolket på Ängö, Stina och Ragnvald Häggblom, fick jag senaste vår en kopia av den digra dagboken. Genom att plocka uppgifter från denna har jag i stort sett funnit ut hur de fick byggnadsvirket levererat till varvet där Kolumbus byggdes.

För den juridiska delen har museiintendent Göte Sundberg och Ålands landskapsarkiv välvilligt hjälpt till att få fram nödiga handlingar.

Redan åren 1880-1882 byggde farfar en sågkvarn. Han måste ha litat blint på vindkraften för han förband sig att leverera allt virke då Kolumbus skulle byggas, färdigt sågat och han gjorde det också.
Åren 1888-1889 var tydligen blåsiga år.

Plock från dagboken 1888, Januari 3, Till Vargata och gjort upp om att bygga Kolumbus (sedan började allt omedelbart)

Kolumbus nya ägare.
Hösten 1916 såldes Kolumbus. I fullmakten och köpebrevet stavas fartygets namn felaktigt med C. Köpebrevet är handskrivet och rätt så svårt att tyda.

Köpebref:
Härmed upplåter och frånger jag enligt fullmakt af rederiet tremastade galeasen Columbus med hemortsrätt i Vårdö socken på Åland i det skick den nu befinner sig upplagd i Korpo socken med alla inventarier och tillbehör till handlandena Mathias Eriksson, Karl Eriksson, A.E. Björklund samt Axel Bark alla från Mariehamns stad samt Sjökaptenen August Mattsson Tranvik by i Sunds socken för en öfverenskommen köpesumma stor tiotusen (10.000) finska mark, hvilken summa erlägges sålunda att tvåtusen ( 2.000) finska mark erlägges kontant vid köpets uppgörande samt ( 8.000) finska mark på 6 månaders accept. De ankare jämte kättingar som gingo förlorade sista sommaren och nu finnes å sjöbottnen invid fartygets uppläggningsplats åtfölja köpet.
Af detta köpebref är två likalydande exemplar af hvilka köparen erhåller ett och säljaren detsamma.

Åbo den 10 september 1916

Carl Olofsson

Med förestående köp förklara vi oss nöjda

Ort och tid som ovan

Mathias Eriksson                                              August Mattsson
A.E. Björklund                                                 Karl Erikssson

Glädjen blev inte långvarig för de nya redarna. Redan sommaren 1919 avfördes Kolumbus från skeppsregistret.

Nystart för Kolumbus.
Protokoll för vid Ordningsrättens i Mariehamn sammanträde den 5 maj 1920.
Beslöts: Att uti skeppsregistret för Ålands registerområde under No: 659 och med signalbokstäverna TFLC inregistrera galeasen Kolumbus vars ägare är Haraldsby Tegelbruks A/B skolande i anledning härav behörigt nationalitets certificat jämväl av Ordningsrätten utfärdas och åt dess ägare utgivas.

På Ordningsrättens vägnar
C. Björkman (Carl)
________________________________________________

Till Ordningsrätten i Mariehamns stad.

Hos registermyndigheten anmäles till registrering för sjöfart segelfartyget Kolumbus byggt på kravel af furu trä med platt gatt ett däck och tre master riggadt som galeas däcket är försett med följande öfverbyggnader: Kajutbyggnad akterut och skans förut.
Enligt mätbrev, utfärdadt i Mariehamn den 1 maj 1920 är fartyget uppmätt enligt register No: 1 och mäter 28,21 meter i längd 8,50 meter i bredd samt 2,71 meter djup i rummet, bruttodräktigheten är 408,72 kubik meter motsvarande 144,42 tons som med afdrag av 17,59 kubikteter eller 6,21 tons utgör i nettodräktighet 391,13 kubikmeter, motsvarande 138,21 registertons.
Fartyget är förbygdt i Sund på Tranvik varf år 1920 under ledning af August Johanssson.
Rederiet utgöres av aktiebolag.

Sund & Tranvik den 1 maj 1920
Haraldsby Tegelbruk A.B

August Mattsson

August Mattsson från Södergårds i Tranvik.
Den siste redaren för Kolumbus.
August var min farmor Sanny Granlunds bror.


Skeppat i Godby den 11 april år 2017

Johan G. Granlund