Ryska invasionen av Åland år 1906 - Prästö och Notviken en örlogsbas?

Ryska telegrafstationen på Åland Prästö bland lokalbefolkningen kallad "Stansn".


I fredsavtalet efter Krimkriget som slöts den 30 mars år 1856 stipulerades i det s.k. Ålandsservitutet att öarna inte får befästas och här får inga militära fasta installationer uppföras.
Hur har detta avtal då tillämpats i freds- och krigstid? Ja man kan gott säga att detta har fungerat under fredstid men icke under orostider.

Men det finns ett litet undantag ifrån den regeln. Cirka femtio år efter fredsavtalet kunde inte ryssarna hålla sig längre. Det är ju allmänt känt att ryssarna inte kunnat svälja den nesa de fick efter kriget i Bomarsund år 1854 och har tid efter annan försökt bryta avtalet.

Prästö på Åland sett från ovan.

Ryssland ockuperade år 1906 ön Prästö med en bataljon soldater, uppförde skyttevärn, reste Manchuriska tält i långa rader, byggde bostäder för militärer och använde ön som stödjepunkt även för en flotteskader. En Marconistation skulle hålla direktkontakt med Petersburg.
Man beordrade öns innebyggare att helt resolut flytta bort och endast soldatänkor och lotspersonal fick vara kvar.

Tidningen Östra Finland av den 29.6. 1906
Rysk flottstation på Åland?

Denna artikel ger en bred sammanfattning av vad som skedde på Prästö vid denna tid och reportern verkar vara mycket insatt i förhållandena, vi läser följande:


De ryska truppsammandragningarna på Åland verkar ådaga sig livlig uppmärksamhet ej blott i Skandinaviska utan även i stormakternas press. För några dagar sig förklarade sig Times ha från tillförlitligt håll erfarit att det knappast kan råda något tvivel om att det är Rysslands avsikt att upprätta en permanent örlogsstation på Åland, under föregivande att hindra vapeninförsel till Finland. Tidningen har även erfarit att representanterna för de makter som undertecknat Parisfördraget avvakta instruktioner för att begära förklaringar i saken af Rysslands regering. En korrespondent till Dagens Nyheter har avlagt ett besök i Bomarsund och Prästö. Efter en hastig visit på den ganska raserade fästningen begav han sig till Notviken, som är lång och smal med mycket djupt vatten och danad som den bästa skeppsdocka. Där låg den ryska eskadern för ankar, bestående för tillfället av 4 torpedjagare och några torpedbåtar. Då man ser denna väl skyddade hamn och skärgården intill, förstår man fullt väl ryssarnas planer att dit förlägga en flottstation vilket lär vara den ursprungliga meningen med truppkoncentreringen  vid Bomarsund.

Klippsprång i den djupa Notviken även kallad Kejsarviken



Om nu den trådlösa telegrafstationen på Prästö uppfyller ändamål att förmedla korrespondens med Ryssland direkt, lär man efter hvad vederbörande låtit förstå vid samtal med myndigheterna och personer på orten, ämna upprätta en större fast flottstation vid Bomarsund och använda Lumparn och de österut belägna fjärdarna till exercisplats och målskjutningsövningar. Storfursten har gjort sig mycket väl underrättad av ortsbefolkningen om isförhållandena och provianteringsmöjligheter m.m.

Gamla vägsträckningen på Prästö

Färden fortsatte till Prästö där en bred shaussée för öfver till byn på västra sidan af ön. Ett par hundra meter från Lumparns strand är själva huvudlägret förlagt. Det sträcker sig från norr till söder och utgöres af ett sextiotal tält i dubbla rader. De fyrkantiga rätt stora tälten äro uppförda på meterhöga jordvallar belagda med torv (s.k. Manchuriska tält) och inredda med lavar och bräder samt förefalla ganska bekväma för 8 - 10 man som inhysts i varje.

I själva skogsbrynet bakom byn är trängen och trossen förlagda. Här finns stora bakugnar uppsatta och här skall också anordnas slakterier, då det visat sig omöjligt att få hela den behövliga kvantiteten färsk kött, 18000 kilo i månaden på Åland. På fredagen uppkom KNJAS NAJGORKA ( Knasnaja Gorka?) med en pråm fullastad med slaktboskap, från Helsingfors. Hvad matvaror i övrigt angår har man gjort upp med handlanden i Mariehamn om leveranser, som avhämtas med en transportångare flera dagar i veckan.

Soldatmassor ur Novotscherkaskij polk i Petersburg år 1914

Trupperna tillhöra till största delen "Novotscherkaskij polk" dvs. nya tscherkessiska regementet, som skickat till Åland från Petersburg via Reval. Det är samma regemente om hvilket det i ryska tidningar stått att läsa att manskapet visat sig uppstudsigt mot officerarna och därför sänts till "stilla orter" i Finland. En bataljon av regementet ligger på Prästö där den står under befäl av andra officerare än dem den hade i Petersburg.

Befäl ur garnisonen Novotskascherkaskij polk i Petersburg år 1914

 På Prästö lär förhållandet mellan trupp och befäl efter vad vi erforo vara ganska gott. Endast en gång har konflikt uppstått då soldaterna klagade på maten, hvilken de genast fingo utbytt mot annan. Men man tycks ändå ej lita på dessa fullständigt. Det är strängt förbjudet att införa några tidningar i lägret och detta förbud övervakas noggrant av befälet. Manskapet av hvilket flera tjänat sin värnplikt vet ej hvarför de kvarhålles i tjänst och varför de förlagts till Åland utan frågar invånarna på Prästö om de genom de finska tidningarna ha reda på orsaken. Officerarna är mera förbehållsamma mot befolkningen och skämta därtill då man frågar dem om ändamålet med truppförläggningen som de säger skall upphöra i höst.

Pansarfartyget FINN som deltog i Prästöoperationen

Utom den nämnda bataljonen samt träng och tross består förläggningen af telegraftrupper för Marconitelegrafen samt en afdelning kavallerister för skötsel af hästarna, hvilka häromdagen hitfördes på ASIA från Reval.

Transportfartyget ASIA här i rysk hamn.

Äfven en del kosacker, hvilka man påstår äro kommenderade som något slags polis syns vara synliga i lägret. De står under befäl af en ung officer, som ett par gånger ståtat på Mariehamns gator. Framtiden får väl utvisa - fortsätter korrespondenten - om här endast skall anläggas en flottstation eller ett större läger eller om man till sist skall återuppföra Bomarsund som en del håller för troligt.

Hvad försiggår på Åland - olika omdömen

Till en Stockholmstidning skrives från Mariehamn i juni år 1906

Det tycks nu bli allt tydligare att ryssarna ämnar sätta sig fast på Åland. Flottan går upp i farlederna och håller exercis i sund och fjärdar, till stor förskräckelse för befolkningen som får sina fiskeredskap förstörda.
Storfurste amiralen kommer och far, och anstalter tycks företas i Notviken för att aptera denna till en fullständig örlogshamn.

Notviken i  Bomarsund. I folkmun kallad Kejsarviken. Dess namn i tidigare skattläggningskartor var även Horsviken och landängen intill vid nuvarande Puttes Camping benämndes Hästhagen.
Foto eget bildarkiv.

Forts artikel:
På Prästö bygger man hus och på en holme i Lumparn, Hafsgrund, är man sysselsatt med något slags arbete som befaras tros bliva befästningar.

För övrigt styr man och beställer som man behagar både vid Bomarsund och Prästö, utan att hämta tillåtelse av den finska staten, av vilken ryssarna tills vidare endast arrenderar marken - till den verkliga annexionen kommer. Ty den kommer, är man övertygad om på Åland, på grund av yttranden som fällts av officerarna vid infanterigruppen.

Så yttrade en av dem häromdagen till min sagesman vid tal om Parisfreden att England och Frankrike gått in på att ryssarna skulle få ha militärstation på Åland. Något annat som talar för att ryssarna ej så snart skola ge sig av är att senaten förordat särskild rysktalande polis vid Bomarsund den 15 oktober.
Kommendanten för trupperna uppgav först att alla ryssar skulle fara hem i början av augusti.

Befolkningen  i närmaste trakten, som i början ställde sig ganska välvilligt mot ryssarna, som man hoppades kunna förtjäna pengar på, ser nu saken med andra ögon, sedan  överfall ägt rum på flera personer. Jag samtalade häromdagen med en folkskollärarinna som blivit förfördelad av ett par soldater men fått hjälp av ett par tillskyndande personer.
- Hon berättade att då hon för en officer anmält överfallet, hade denna endast rått henne att skaffa en revolver.

Artikeln har ingen underskrift men troligtvis är den skriven av Axel Danielsson från Tranvik.

Ryska truppsändningar till Åland. Hvad är meningen?
Stockholm den 15 juni.

En privat korrespondent meddelar till Dagens Nyheter.
Ryska truppsändningar fortgår alltjämt. I tisdags utkom pansarfartyget ASIA följt av ett par transportfartyg åter till Bomarsund och landsatte på Prästö ytterligare 300 man. Samma dag återvände från Helsingfors Alexander Michaclowitch till Bomarsund ombord på ALMA åtföljd av fyra stora torpedjagare. I sundet mellan Bomarsund och Prästö ligga nu utom de nämnda fartygen pansarfartyget FINN och fyra andra torped och avisoångare, som uppehålla trafiken mellan militärstationen samt Mariehamn och fastlandet.

Sundet mellan Bomarsund och Prästö i dag.



 På Prästö är man i full färd med att timra upp provisoriska bostäder. de första anlända voro inhysta i mindre skyddstält, vilka dock ej erbjöd tillräckligt skydd under de jämförelsevis kalla nätterna, varför man nu börjat uppföra vallar av torv till underlag varöver spännes tältduk. Maten tillredes i transportkök medan man håller på att mura upp bakugnar av tegel. Officerarna ha inhyst sig i bondgårdar och utmärkt sina kvarter med stora röda flaggor till tecken på att dessa är fridlysta för soldaterna. Dessa ströva annars omkring och söka göra sig bekanta med öborna vilka emellertid synas undvika dem. Missbelåtenheten med den ryska invasionen är allmän bland ålänningarna.


I den officiella åländska historiebeskrivningen har jag inte lyckats finna någon större beskrivning av denna invasion som ryssarna påbörjade redan år 1905 och fortgick emot 1907.
Denna militära testballong fick sitt slut i och med Östersjöavtalet som ingicks 23 april år 1907 som undertecknades av de flesta stater i området och som bibehöll status quo dvs. avtalet från freden i Paris 1856 ändrades icke.

Däremot vet vi väldigt mycket om invasionen tio år därefter 1916-1918.
Här finns intressanta uppgifter om ubåtsaktiviteter invid Prästö och Notviken som vi skall återkomma till.


Inbäddad i Godby den 3 augusti år 2017

Johan G. Granlund