Tisdagen den 4 augusti 2020 gjorde jag tillsammans med Göran och Jerry Wilhelmsson en expeditionsresa till Lemböte bergen i ett mycket angeläget uppdrag. Vi skulle taga reda på om berättelsen ifrån år 1820 var sann. Enligt gamla tidningsuppgifter som jag fann i publikationen
Turistföreningen i Finlands årsbok av år 1901 skulle en bit av toppen på Lemböte Bläsan även kallad Bötesladan fallit ned i havet.
Artikeln omtalar att fiskare i äldre tid alltid haft problem med sina skötar och nät just vid denna plats.
Även nutida spinnfiskare har oförklarligt tappat sina drag just vid bergets fot trots att där enligt uppgift borde vara närapå 20 meters djup till bottnen.
Turistföreningen i Finland, årsbok 1901 utgiven i Helsingfors.
I boken finns en artikel "Längs en urgammal farled" signerad A.W. Aspelin. I denna redogörs i 16 sidor för hur farleden går ifrån Slevig till Baltikum via Åland. Här redogörs för de olika hamnarna på Åland och dess kapell som byggdes invid dem. I avsnittet om Lynaböte, Lemböte, läser vi följande om händelsen:
Ett litet stycke från kapellet år NNV höjer sig från stranden ett högt bärg, Böteladan eller Bläsan, känd för sina grafkummel, i hvilka man funnit menniskoben. Bärget som är det högsta på orten, har fordom tjänat sjöfarande till landkänning, emedan det synes ut till midten af Ålands haf. Också berättar man att bärget fordom varit högre än nu . Omkring år 1820 nedrasade nämligen bärgets topp med en hop träd i sjön, där trädens grenar länge varit hinderliga för nätfisket. Ännu för 30 år sedan ( 1870 ) mindes gammalt folk denna händelse. Emellertid har man i bärgets höjd såsom landkänning en förklaring af Lembötes utomordentliga betydelse i vår internationella sjöfarts och handels äldsta historia.
För att få en klarare bild av var denna händelse timat tog jag kontakt med den i lantmäterikartsökning kunnige Benny Andén och han sände mig kvickt denna karta.
Det tog inte lång tid förrän vi var framme vid platsen. Vi kunde tydligt skönja den plats i bergets stup varifrån stenblocken lossnat. Man kunde tydligt se de ljusare delarna av berget varifrån blocken rämnat.
Väl framme ett tiotal meter från stranden satte man på scannern. Vi hade nu ett djup av ca 20 meter med slät sandbotten. Plötsligt framkom en tydlig upphöjning, stora stenblock framträdde i bilden nu på 9,7 meters djup. Inget tu tal om saken, här ligger de nedrasade stenblocken.
Bötesladan eller Bläsan som den kallas är ett populärt utfärdsmål för kanske bergsklättrare och "svanhoppare" vid simning men utgör en livsfarlig plats. Då man betraktar bergets branta avsnitt ser man tydliga tecken på att sådana händelser som denna kan upprepas när som helst. Om inte i år så längre fram. En allmän varningsskylt borde monteras på bergskanten.
Men den saken är klar. Lemböte området är en sägensomspunnen trakt med sin Finlands äldsta kapellruin samt dess anknytning till Sankt Olof med källan som numera är försvunnen. Dess bötesberg som var det hösta i Lemland och troligen namngivare för hela socknen, kommunen Lemland.
För resten vad gäller namnet Lemböte anför artikelns författare att namnet kan ha norsk härledning. Lem skulle stå för bergshylla, denna hylla invid bötesberget där kapellet står. Inte så oäven förklaring.
AvLemnat i Godby den 5 augusti år 2020
Johan G. Granlund
