Bör roderkommandot ändras?

Flytetyg med rorkult och ratt.  I bildens mitt Titanic.

Denna något shockerande rubrik hittade jag i en gammal  Ålandstidning , närmare bestämt från den 11 februari år 1905.
Om saken har diskuterats efteråt är för mig som landkrabba obekant.

Alla har vi väl hört vitsen om sjökaptenen som varje morgon memorerade: "styrbord till höger och babord till vänster".

Men skämt åsido här kommer tidningsartikeln:

Sålänge farkosterna voro små och likasom våra båtar styrdes medels en för om rodret sig sträckande pinne eller rorkult, voro uttrycken "babord med rodret" och "styrbord med rodret" fullt riktiga och praktiska kommandoord samt angåfvo, åt hvilken sida rorkulten borde föras för att fartygets förstäf skulle afvika åt styrbord eller babord från den anliggande kursen. Men då undan för undan allt större fartyg begynte byggas, till hvilkas styrande mera kraft erfordrades, inrättades roderratten som för bekvämlighets skull placerades för om rorhufvudet, och för att bereda utymme åt ratten flyttades rorkulten akter om rodret.

Hade ssamtidigt med systemförändringen roderkommandot ändrats, så hade detta lätt låtit sig göra, emedan fartygen då ännu voro få till antal. Men detta blef ogjordt. I stället, och i afsikt att såvidt görligt förebygga hvarje misstag, samt till följd af rorpinnens flyttning och skenbart stridiga order kunde uppstå, arrangerades rattens verkan så, att roderbladet vred sig åt samma sida, hvaråt ratten drejades. En imaginär rorkult för om rodret kom genom denna anordning att, lika som tillförene, röra sig åt motsatt sida mot själfva roderbladet, men ratten att drejaas åt motsatt led mot denna imaginära rorkult, hvaraf följden naturligtvis blef att vid kommandot, "styrbord med rodret", ratten måste kringvridas emot skeppets babords sida, och mot styrbordssidan då det kommenderades "babord"!

Inom sjömanskretsar har sedermera icke så sällan diskuterats om önskvärdheten af att roderkommandot blefve ombytt och att styrbord och babord därvid borde begtyda, att ratten skall drejas - och fargygets stäfriktning ändras - åt den sida kommandoordet angaf, och icke från samma sida, såsom nu är fallet. Faktiskt har också sådan eller därmed likartad ändring vidtagits på en del länders fartyg, såsom t.ex. i Frankrike, där babord och styrbord utbytts mot höger och vänster, och i Ryssland.

Äfven i vårt land har lotsstyrelsen för åratal sedan förordnat att lotsarna skola på enahanda sätt och genom att utstärcka armen åt den angifna leden gifva order om kursförändring. Och lotsar i Suez-kanalen ha berättat, att ombord å flera nationers ångare, hvilka befara kanalen, kommandoorden höger och vänster brukas att ange, i hvilken riktning kursen  bör ändras, samt vitsordat dessa kommandoord såsom särdeles enkla och lätta att tillämpa samt icke gifvande anledning till misstag.

För icke alltför länge sidan har tyska kejsaren dekreterat att från den 1 april 1905 och framgent skola å tyska fartyg orden styrbord och babord uteslutande användas och angifva åt hvilken sida ratten skall drejas och kursförändringar ske, men att till denna dag jämväl orden höger och vänster äro tillåtna vid roderkommandot.Ja så långt artikeln. Men frågan är hur är det då i dag. En pensionerad lots jag talat med berättade för mig att då han var lots och var ombord på finska båtar så talade man om "vasenta ja oikeaa". På andra nationers fartyg använde man de engelska uttrycken, berättar han.


Telegraferat den 15 februari år 2013

Johan Granlund

ANDROMEDA. En över 200 årig namnbräda ilandfluten på Kökar,

En gammal segelfartygsskylt ”Andromeda” på gården Heka i Kökar på Åland.

 Är denna vackra skylt kommen från Hennes Majestäts Örlogsbrigg  Andromeda som nära nog förliste på Östersjön i september år 1642 och hur har denna i så fall hamnat på Kökar?

Denna fråga kan ställas och svaret låter vänta på sig länge verkar det.

Min historia om denna skylt börjar med att jag fann en artikel i Åland av år 1955:  200 – årig namnskylt från strandat fartyg en gåta som många forskare

gått bet på.

Artikeln är osignerad med författaren är troligen Den Fridsamme-Mamres Lund. Hela artikeln andas hans stuk.

Texten i artikeln börjar: Gamla gästgiveriet i Karlby-gården som med sina 400 år på nacken är en av de äldsta i Kökar, kallas Heka – äges av fiskaren Oskar Karlström. På gården har man sedan mera än 200 år tillbaka i tiden att uppvisa en raritet i from av en gammal namnskylt från ett segelfartyg.

Skylten är drygt 2 meter lång och utskuren i något utländskt mycket hållbart träslag. Den är synnerligen väl bibehållen. Skyltens högra sida är vackert utsirad medan den vänstra sidan slutar i en harpunliknande spets. ursprungligen var skylten mörkgrön men namnet Andromeda i förgyllda bokstäver. Andromeda är namnet på en stjärnbild.

Oskar Karlström berättar att man enligt hörsägen hade funnit namnskylten vid Brunnskär utanför Karlby för drygt 200 år sedan. en gammal kyrkväktare vid namn Rosenblad, han kallades allmänt för ”Väktarn” hade härom berättat för Karlström för ca 30 år sedan. Rosenblad var då en man på ca 97 vårar. Man förmodar att namnskylten härstammar från ett svenskt fartyg som troligen förlist med man och allt ute vid Brunnskär. Många lärda män har studerat skylten och i urkunderna försökt efterforska det fartyg som den tillhört. Men det har tillsvidare inte lyckats. Professor Edvard Westermarck bodde under sin studietid fyra somrar hos Karlström i Kökar och var synnerligen intresserad av skylten. Han bedrev även energiska undersökningar för att om möjligt kunna utröna vad det i tiden var för ett fartyg som , troligen under storm, hade förlist och mött sitt öde ute vid Brunnskär. Men till någon klarhet i saken kom han aldrig. Senast har skylten varit föremål för ett par rikssvenska läkares intresse. De vistades förra sommaren under sin semester hos Karlströms och blev eld och lågor när de fick se skylten. De lovade att de för sin del vid återkomsten till Stockholm noga skulle söka forska efter Andromeda i gamla papper men de har tillsvidare inte låtit höra av sig. Självfallet har skylten även varit föremål för landskapsarkeologen mag. M. Dreijers speciella intresse, men inte heller han har tillsvidare lyckats ut röna vad det var för ett fartyg som i tiden förliste och bar denna namnskylt. Nu hör det till saken, att många personer uppträtt som hugade spekulanter på den vackra skylten. Man har lovat Karlström guld och gröna skogar, bara man fick överta skylten. Men Karlström har tackat nej till alla anbud. Förresten lovade han i tiden professor Westermarck att aldrig sälja skylten så den får förmodligen sitta där den sitter i Karlströms vackra och trivsamma hus.

Det skall bli intressant att se om man någon gång skall komma till en lösning av namnskylten från det tillsvidare okända fartyg som förliste vid Brunnskär en stormnatt för drygt 200 år sedan. Artikeln slut.

Jag beslöt nu att försöka kontakta nuvarande ägare till gården och av min kusin Titti boendes på Kökar fick jag tag på ägaren. Han heter Sune Karlström och han kunde berätta att de har skylten kvar och att jag var välkommen och ta en bild av den.

Jag hade just då inget annat ärende till Kökar så det blev inget av med fotograferingen men så en dag pratade jag med Ralf Johansson, vi stod i kön på andelsbanken och han berättade att bilden på skylten borde ingå i en av landskapets kulturmiljöinventeringar för Kökar och Sottunga. Jag rusade till biblioteket och hittade genast bilden som finns här införd.

Nu börjar jag ha tur för av en tillfällighet hittade jag en berättelse skriven av Zacharias Topelius i boken Stjärnornas kungabarn 2 av år 1886 och texten lyder:

Den 16 september 1642 gick hennes majestäts örlogsbrigg Andromeda till segel från Åbo med destination till Norrköping, för att där utbyta sina sexton malmkanoner mot lika många järnkanoner av billigare metall och den förbättrade konstruktion, vilken kronans kommissarie  herr Louis De Geer nyligen begynt tillverka efter modeller från holländska flottan.

Louis De Geer 1587-1652, invandrad från Vallonien, vapenkonstuktör. Fick stor betydelse för svensk järnproduktion och industri. Bilderna ingår i en artikel om Vallonierna i Sverige, tidningen Släkthistoria.

Österbybruk i Uppland har anor från 1400-talet. Under Louis De Geers ledning på 1600-talet etablerades det som ett betydande vallonbruk. I den välbevarade bruksmiljön återfinns bland annat Sveriges äldsta vallonsmedja.

Vallonsmeder i arbete vid Finspångs kanongjuteri, där masugnen ses till höger. På gårdsplanen ligger några leveransklara kanoner och i bakgrunden.

 Andromeda hade rykte om sig av vara en av kronans styvaste sjöbåtar och fick nu tillfälle att visa sin överlägsenhet. Hon befann sig på höjden av Gotska Sandön, mitt i Östersjön, när hon överraskades av dagjämningsstormarna och nödgades ligga hårt upp i vinden för att hålla kurs på det gentemot liggande Norrköping. Östersjön är som bekant ett lättsinnigt hav, det upprörs lätt och kan lika hastigt åter lugna, men efter ett utbrott av vresigt lynne är dess kuster betäckta med spillror.

Artikeln som finns i boken har nummer 23 är benämnd Vågornas lekboll och börjar som synes mycket konkret med ett datum och ett årtal. Här berättas om huru båtens kapten den unge Herman Fleming i Åbo. Artikeln fortsätter:

Det var middagstid, regnbyar. Vestsydvestvinden, som hade fritt spelrum öfver den vida flackan af öppet haf i söder, tillväxte i raseri, när han pressats tillsamman i Kalmar sund, smekt Ölands kalkdam och tagit ett bockspråpng öfver nordvestra kusten af Gotland. Det gick hög sjö, Andromdeda låg för styrbordshalsar och sökte förgäfves komma under skydd af svenska vallen. Hon krängde starkt doppande sina rår i den hvita vågen. Däcket låg snedt der behöfdes balanseringskonst att röra sig och att lyda en ordre. allt hvad löst låg omboerd rullade öfver åt  läsidan, den ena sjön efter den andra slog fräsande öfver babords bog. Men fram skulle Andromeda, hon var af finskt virke, bygd på Räfsö varf utanför Björneborg. Slut artikel.

Frågan är: Har vi här att göra med den händelse som gör att skylten slits i stormen och flyter med vinden upp rätt mot Kökar och den strandar vid Brunnskär, hittas av Kökarbor och hamnar i en sal på gården Heka och hängt där i nu 370 år?

Fliti iland den 5 mars 2012

Johan Granlund

INSÄNDARE OM DET OMTALADE CHAMPAGNEVRAKET PÅ ÅLAND

DET ÄR NU snart ett år sedan det numera världsberömda champagnevraket hittades i Föglö skärgård och ännu har ingen lyckats spåra galeasens identitet. Vraket börjar mer och mer likna ett spökskepp.

Trots att vi har en specialavdelning för denna typ av frågor på museibyrån och att även champagnehuset Veuve Clicquots experter företagit efterforskkningar i saken har ingen lyckats hitta namnet på galeasen eller dess ägare.

Undertecknad har sedan januari detta år funderat på detta och även helt privat företagit vissa resor samt försökt spåra på nätet. De fakta en tidningsläsare hittills fått är att vraket har mist sin akterspegel och därmed har skutans namnskylt försvunnit med den. Således finns det i skärgården i något båthus eller i en bod en namnskylt från detta vrak. Vi har fått reda på att de champagneflaskor som hittats kan dateras från 1831 fram mot 1837. Då man vet att en riktigt bra champagne har tre års tilllverkningstid är vi mot 1840 tidigast. Galeasen var troligen på väg in mot Degerby för förtullning för resa inom Finland - Ryssland, men förliste troligtvis med man och allt i stormen.

I Ålands landskaps arkiv finns för Degerby tullkammare, alla inkommande båtars uppgifter under bland annat åren 1831 - 1845 och de vraklistor som där fmns sparade ger uppgifter om omhändertaget gods i skärgården.

EN MYCKET bra källa i dessa sammmanhang är vad tidningarna skriver under just denna tid. Den samlade finländska tidningspressen var mycket alert även då. Därför har jag gått igenom hela den finska pressen under denna tid i det digitala tidningsbiblioteket. Där fanns nämligen de flesta sjöolyckorna noterade i inte bara en tidning utan ibland i fyra fem olika. Man rapporterar om ett flertal haverier varje år men inget som skulle passa in på denna galeas. Jo en intressant detalj. I januari 1842 börjar det dyka upp notiser om att man hittat ekplankor flytande i Kökar skärgård samt en skeppsslup. Man hittar en 16 alnar (cirka 10 meter) lång ekplanka samt i en annan notis trenne 6 alnars och 12 tum breda samt 3 tum tjocka. Här har troligen något hänt som ingenstans är omskrivet. Rapporten om dessa fynd finns i Degerbypappren.

EN INTRESSANT parallell till vårt champagnevrak hittade jag från år 1834. I Helsingfors Tidningar av den 15 december 1834 står bland inrikes nyheter: I medlet av september har i Föglö skärgård därstädes förolyckat fartyg lastat med viner, tyger och färgstofter, och äro de bergade varorna under Tullbetjentens upsigt upptagne och till Degerby Tullkammare aflemnade. I ett flertal tidningar därefter kan man läsa auktions annonser på de bärgade varorna från det Holländska förlista fartyget Braune (kan vara felstavat av Fraue) Tryntie. I tullpappren från Degerby finns ett dokument där ett tiotal Kökarbor deltagit i bärgningen av lasten. I en skrivelse inkommer man med förfrågan om att de omhändertagna vinerna genast borde försäljas på offentlig auktion emedan de annars kan förfaras. Detta fartyg fanns inte med i Degerby listorna som redan inkommande för denhär tiden så den var troligen på inkommande.

FÖR ENTID sedan såg jag en tidningsartikel i samband med champagnefestligheterna att skepparen Henrik Karlsson berättade om en namnskylt som hittats i Föglö skärgård för ca 150 år sedan och båtens namn var Julie Mitchell. Detta är inntressant och passar in i bilden.

Kan det vara så att båten hette Julie och seglade för Mitchell & Co? I Riga fanns det nämligen denna tid ett handelshus som hette Mitchell & Company. I en artikel i Helsingfors Tidningar av den 12.4.1843 kan man läsa under Riga: Exportlistan för denna ort utvisar även under sistförflutna år en betydlig utförsel av vin, hampa, lin samt trävaror från 10 härvarande handelshus varav Mitchell & Co utskeppade för 3.600 rubel.

I ett flertal annonser mellan åren 1838-1845 i Viborg utkommande tidningar ser man annonser lydande: Till salu finnes: Utmärkt fin Champagne Vin directe från Enkan Cliquot till priset af 10 Rubel B:co. Dessa annonser fanns inte före eller efter denna tid. Om änkan Clicuot kan man för övrigt i en annan tidning den 18.5.1837 läsa följande: Frankrike. Härvarande tidningar omtala att Hertigen av Brisbak inom kort skall ingå äktenskap med M:lle Clicquot från Rheims. Hennes far Hr Clicquot är en af de rikaste winhandlare i Champagne och det tros, att hon kommer att få en hemgift af 9 millioner Fr.

I SAMBAND med genomgången av tullhandlingarna från·Degerby har jag haft mycket roligt och hittat många fina detaljer. I en årsredovisning för Degerby tullkammare av år 1839 kan man läsa att under året införts bland annat Fisk: Gråsidor 284 lispund. Frukter: Apelsiner färska 150 stycken samt Citroner 150 stycken.

Jag har i alla tider trott att lutfisk var en för oss ganska sent inkommande produkt och att apelsinerna infördes först efter andra världskriget men så icke. De kom nästan hundra år före det.

Johan Granlund