tag:blogger.com,1999:blog-44194061472390143212024-03-28T20:28:33.192-07:00LadanSamlad skörd från mina hembygdsforskningsprojekt på Åland.Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.comBlogger235125tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-18470811201986394732024-03-04T02:37:00.000-08:002024-03-28T02:18:52.202-07:00General Nikolai Ivanovich Demidoff<p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh515C861Bswr_VNlkz9g__z-q_j1_gYnVjoBZGQs1OjdwSTXDYAclOPwGtxnbaX23923FR8_dTzT3SxJkwPNP_wiQaHIM7csRAMBEvIVQIaDKe5zSsKGUgicEzpDovqjzpmgS8OmiDEh7tX0VCEjL6ehUWHSJ4hh5geenajyBamTlUIHL3mU1uJHs1ekSK/s447/Demidoff%20Fredrika%20Charlotta%20M%C3%B6rk.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="447" data-original-width="308" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh515C861Bswr_VNlkz9g__z-q_j1_gYnVjoBZGQs1OjdwSTXDYAclOPwGtxnbaX23923FR8_dTzT3SxJkwPNP_wiQaHIM7csRAMBEvIVQIaDKe5zSsKGUgicEzpDovqjzpmgS8OmiDEh7tX0VCEjL6ehUWHSJ4hh5geenajyBamTlUIHL3mU1uJHs1ekSK/s320/Demidoff%20Fredrika%20Charlotta%20M%C3%B6rk.PNG" width="220" /></a></div><br /><p>Fredrika Charlotta Mörk </p><p>Jag har tidigare i denna blogg berört Fredrikas händelserika liv i en artikel redan ifrån år 2010 som även kan slås upp under flikarna Generalens fånge och Fredrika Mörk. I denna artikel vill jag närmare beskriva Nikolai Demidoffs liv. Det var ju han som bortförde Fredrika till det ryska högkvarteret i Åbo stad som denna tid var Finlands huvudstad. </p><p>Ovanstående porträtt fann jag i ett hem i Mariehamn och vid mitt besök där för 25 år sedan fick jag lov att avfotografera det och använda tavlan för publicering. Värdinnan berättade att de hade inköpt tavlan en gång på en auktion i Mariehamn och blott för att hennes man tyckte det var en vacker flicka inköptes tavlan. Det skulle visa sig vara ett fynd.</p><p>Under många år har jag försökt hitta ett porträtt av denne märklige man den ryske generalen Nikolai Ivanovich Demidov, (rysk stavning v men här ff) men detta försök har visat sig vara närmast hopplöst. Mina försök har lett mig ända till Sankt Petersburg och Vinterpalatset och där i personlig kontakt med dess företrädare fått beskedet att general Demidoff finns inte i deras stora samling av generaler och fosterländska hjältar.</p><p>Min kontakt i Sankt Petersburg var till Elena Obuhovich, Manager Rights and Reproductions Office, The State Hermitage Museum 34, Dvortsovaya Embankment, St. Petersburg, 190000, Russia</p><p>Dessutom med Director Michail Piotrovsky, State Hermitage Museum, Russia</p><p>Jag hade på samma resa även haft personlig kontakt med släkten Demidoffs företrädare, Elena Krasnova i Sankt Petersburg, som skrivit mycket om denna släkt men även hon kunde inte finna något porträtt av honom. Jag uppsökte författarinnan en kall vinterkväll år 2012 i hennes hem i staden.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKy2kYAwZM3cQHhEnWROf-RmGb_F6DIAOpj1p0S9kEU8D3Dj5y-4EQOntpopxOGf_ea0Mcpo78Un62ap_lgjEY3PxpnrjYnT2sn_iYyEiNQGbXK_fC0Pesk2e6buB5cjQ47FNUkXQB64q_TUd4f_v77Cq_dQuRdcU9k7C-bM_TUZOTYX5usSIQz-JMSDga/s943/Demidoff%20st%C3%B6rre.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="237" data-original-width="943" height="80" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKy2kYAwZM3cQHhEnWROf-RmGb_F6DIAOpj1p0S9kEU8D3Dj5y-4EQOntpopxOGf_ea0Mcpo78Un62ap_lgjEY3PxpnrjYnT2sn_iYyEiNQGbXK_fC0Pesk2e6buB5cjQ47FNUkXQB64q_TUd4f_v77Cq_dQuRdcU9k7C-bM_TUZOTYX5usSIQz-JMSDga/s320/Demidoff%20st%C3%B6rre.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Nikolai Ivanovich Demidoff. Namnets ryska stavning är med enkelt v men i vårt system med två f. Enligt rysk stavning är förnamnet Nikolay.</p><p>Detta är den enda avbildning som finns av general Nikolai Ivanovitch Demidoff, en pennteckning. Skissen uppgavs vara under bearbetning i Ryssland. </p><p>Nikolai härstammade från en stor och rik adlig familj av berömda gruvägare i Ryazan-provinsen. Han var född den 30 augusti år 1771 i familjen Ivan Ivanovich Demidoff, ägare till en lyxig egendom i Gorokhovsky Lane. Hans svenskspråkiga mor Elizaveta var dotter till senator Grigory Teplov. Demidoff dog enligt gregoriansk kalender den 16 juli år 1833. Nikolais svenska ursprung på mödernet förklarar hans kunskaper i svenska språket. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5ZSMRBVFj8ZIMMLY24rXl0ADA6EqiVH-VP-RLnkBnr3hw87frS3xDc4j7w2bmBqyqdAy_uZK4wBAPhGMMpHefWgo_c-TzeHjCtnpsqoXA4K2sXn-hDrUVPlOk6aWZVhV245sgzWgc7g_KYeJJfbuNguSAxM7uUBmmYi7POJdpBe5Ea6IiwF_ejrdcPDR9/s363/Demidoffs%20stamvapen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="363" data-original-width="336" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5ZSMRBVFj8ZIMMLY24rXl0ADA6EqiVH-VP-RLnkBnr3hw87frS3xDc4j7w2bmBqyqdAy_uZK4wBAPhGMMpHefWgo_c-TzeHjCtnpsqoXA4K2sXn-hDrUVPlOk6aWZVhV245sgzWgc7g_KYeJJfbuNguSAxM7uUBmmYi7POJdpBe5Ea6IiwF_ejrdcPDR9/s320/Demidoffs%20stamvapen.PNG" width="296" /></a></div><br /><p>Den ryska adliga ätten Demidoffs stamvapen</p><p><br /></p><p>I det gamla tzaristiska militärsystemet var en tradition för de adliga familjernas söner att redan från födseln blev de inlemmade i ett regemente och man valde för dem en garnison. Denna utbildning varade ända till 18 års ålder varefter de fick sin tjänstgöring. Ett exempel, om i en familj fanns fyra söner kunde de tre äldsta få en militär utbildning medan den yngsta stannade i hemmet.</p><p>Demidoff trädde i aktiv tjänst som fänrik den 1 januari år 1790 och blev befordrad till kapten år 1798 samt till överste år 1799. Han var då fyllda 19 år.</p><p>År 1803 befordrades han till generalmajor och tog värvning i Izmailovki livgardesregemente, med en utnämning till chef för Petrovskij infanteriregemente den 16 maj.</p><p>I början av år 1807, under kriget mellan Ryssland och Frankrike var generalmajor Demidoff med Petrine infanteriregementet i Preussen. Samma år var han involverad i bildandet av Libau infanteriregementet. År 1808 gick Demidoff in i armen som opererade i Finland mot svenskarna, där han anförtroddes två infanteribataljoner och två kosackbataljoner för att bevaka Vasa stad. </p><p>Den 13 juni kom Demidoff, lurad av falska rykten om förflyttningen av en stark fiendeavdelning, till byn Sembli??, med nästan alla sina styrkor, Under tiden ockuperade svenskarna, undre befäl av generaladjutant Bergenstråhle som anlände med fartyg från Umeå, Vasa. Därefter återvände generalmajor Demidoff efter att ha fått veta om sitt misstag, och tog Vasa med storm och förlorade omkring 150 soldater dödade och sårade. Svenskarna förlorade en kanon, landstigningsbefälhavaren, 12 officerare och 235 lägre grandens tillfångatagna och upp till 300 människor dödade och sårade. </p><p>Den 5 juli 1808 tilldelades Nikolai Ivanovich St. Georgs orden. Därefter deltog Niklai Ivanovich med utmärkelse i striderna vid Kuortamo den 30 augusti och Oravais den 2 september, för vilka han tilldelades St. Vladimirs orden, 3:je graden, och i början av 1809 genom direkt utnämning av kejsar Alexander I anförtroddes han skyddet av Åland. Samma år den 12 december utnämndes Demidoff till chef för 21:a infanteridivisionen i Finland där hans stannade till oktober år 1817, då han fick befälet över 1:a Grenadiärdivisionen och listades som chef för Petrovskijregementet till september. År 1814 och 1816 befordrades han till generallöjtnant.</p><p>Den 15 december år 1825, dagen efter kejsar Nikolai I tillträde till tronen, utnämndes generallöjtnant Demidoff till generaladjutant och efter det, 1826, delegat i senaten, </p><p>Under kröningen av kejsar Nikoli, fick Demidoff befälet över en infanteriavdelning av gardekåren i Moskva. </p><p>Den 14 december år 1826 utsågs Demidoff till ledamot av kommitte´n för att utarbeta de militära föreskrifterna och till chefdirektör för Page och alla kadettkårer. Demidoff var nu fram till år 1831 chefen för det militära utbildningsinstituts öden. Efter decemberupproret gav kejsar Nikolai order att strama upp disciplinen och här utmärkte sig Demidoff på ett unikt sätt. Han ägnade särskild uppmärksamhet åt sina elevers övningsprestanda och nådde stor framgång i detta. På sitt eget sätt brydde sig Demidoff också om den moraliska utbildningen av de barn han anförtrotts i lydnad och artighet. Demidoff befordrade sina instruktioner om moralisk uppfostran ingående i talrika order, cirkulär och liknande dokument. Dessa skulle bindas in i särskilda anteckningsböcker och distribueras bland företagen för ständig läsning för uppbyggnad av elever. Dessutom beordrade han att dessa instruktioner skulle läsas upp för eleverna av kårens officerare. Samtidigt kännetecknades Demidoff av stor fromhet, extremt hyckleri, vidskepelse och stor grymhet mot de som uppträtt fel. Eftermälet om Demidoff är inte smickrande. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLXnc0OoMocJTNLYNVInBSg-bUbkPRY4ZvdyeG8ESGi3MWJQbh_gFVmxXWXYXQgBumJz70ED4c7CP35inm9cJbbe3wn2cR8fu6XbV8WHwdrxsKcrKXvyRufNA1TzwtBv603LeMm9DD8oo4kcOgIPCy5sAcEGtcceE4HIQZ8DfY0uzy4popoPnQ5X9ruPjo/s779/Demidoff%20s%20morfar%20Grigory%20Nikolaevich%20Teplov.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="779" data-original-width="693" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLXnc0OoMocJTNLYNVInBSg-bUbkPRY4ZvdyeG8ESGi3MWJQbh_gFVmxXWXYXQgBumJz70ED4c7CP35inm9cJbbe3wn2cR8fu6XbV8WHwdrxsKcrKXvyRufNA1TzwtBv603LeMm9DD8oo4kcOgIPCy5sAcEGtcceE4HIQZ8DfY0uzy4popoPnQ5X9ruPjo/s320/Demidoff%20s%20morfar%20Grigory%20Nikolaevich%20Teplov.PNG" width="285" /></a></div><br /><p>Nikolai Demdoffs morfar Grigory Nikolaevich Teplov</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjej-Euq01taHL_cX-gjcFY8o88cpsgKi08VHLTxpT7LIBTzYE_q-KENkj1GH-FHnrqIi0nJrrfMSxeNuvCNuhBpJdQN7E8ujB-hwo1Bv4-3bRTvyKz0eHSu_Y7mJU_B4GOmVlKq4fJDaac_i1-xWdrEG5B0NhCIi7cCMA0eRQwDqCKPh9L4X6KrQx47zb7/s776/Demidoff%20mor%20Elizaveta%20Grigorievna%20Teplova.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="776" data-original-width="674" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjej-Euq01taHL_cX-gjcFY8o88cpsgKi08VHLTxpT7LIBTzYE_q-KENkj1GH-FHnrqIi0nJrrfMSxeNuvCNuhBpJdQN7E8ujB-hwo1Bv4-3bRTvyKz0eHSu_Y7mJU_B4GOmVlKq4fJDaac_i1-xWdrEG5B0NhCIi7cCMA0eRQwDqCKPh9L4X6KrQx47zb7/s320/Demidoff%20mor%20Elizaveta%20Grigorievna%20Teplova.PNG" width="278" /></a></div><br /><p><br /></p><p>M Elizabeta Grigorievna Teplova, Demidovs mor var av svensk börd. Här i en tjusig klänning. </p><p>Konstnär Jean de Samsois år 1756</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp1OYQuXMOD_DOISzqkK-N914v6mjWBi99ZPlRqH1yApzF6e_0OddFYUOC46NAy3aDsFa1PW3qUgFz3ZEa90V13sFXYivS67BZsb-KzeZdhQkPROxfddf3igK8ldNtV9M892Z5JbQJi30GaWCFrCYUBf0wsAIV0fFwxcsJYJNlpLHNRwgEhmAOWBKOOaJh/s1536/Demidoff%20h%C3%A4r%20hans%20far%20Ivan%20Ivanovich%20Demidov%201746-1820.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="737" data-original-width="1536" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp1OYQuXMOD_DOISzqkK-N914v6mjWBi99ZPlRqH1yApzF6e_0OddFYUOC46NAy3aDsFa1PW3qUgFz3ZEa90V13sFXYivS67BZsb-KzeZdhQkPROxfddf3igK8ldNtV9M892Z5JbQJi30GaWCFrCYUBf0wsAIV0fFwxcsJYJNlpLHNRwgEhmAOWBKOOaJh/s320/Demidoff%20h%C3%A4r%20hans%20far%20Ivan%20Ivanovich%20Demidov%201746-1820.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Nikolaj Demidoffs far</p><p>Ivan Ivanovich Demidoff född 1820</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVE5WOJ6PIhASHDhDPGA7EraqSfaIz6T75iH3C651s0g0kPP-8-_ENIXTOHvGl42SBfe21wMV945gr2vs_UZoulduj_-E_KJ8DZap7CJ5Jndka7wgh0vW03F4EMeqV_z6Dhv800sP6NtEvwuJfHeLTUiz3q3v7YmWY_-cMFbLdWYLhig2dejzQcxVl5Qbh/s800/Demidoff%20kung%C3%B6relse.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="569" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVE5WOJ6PIhASHDhDPGA7EraqSfaIz6T75iH3C651s0g0kPP-8-_ENIXTOHvGl42SBfe21wMV945gr2vs_UZoulduj_-E_KJ8DZap7CJ5Jndka7wgh0vW03F4EMeqV_z6Dhv800sP6NtEvwuJfHeLTUiz3q3v7YmWY_-cMFbLdWYLhig2dejzQcxVl5Qbh/s320/Demidoff%20kung%C3%B6relse.PNG" width="228" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Då Demidoff anländer till Åland efter de blodiga och våldsamma attackerna mot den svenska hären och progromerna mot civilbefolkningen i Österbotten inrättar han sitt högkvarter på Saltviks prästgård. Det första han gör är att utfärda ett manifest, en kungörelse, som anhängiggörs i landskapets alla kyrkor. Denna kungörelse utdelas till länsmän och myndighetspersoner. Ett exemplar av denna kungörelse finns kvar på Ålands Landskapsarkiv och jag vill här delge den för er.</p><p>Kungörelse till samtlige Ålands Invånare!</p><p>Hvar och en af Åländske öarnas inbyggare varda härigenom underrättade om Hans Kejserlige Maijts Sjelf Regerande öfver alla Ryssar, Högt Nådiga vilja hvarefter jag är sänd til Commenderande General öfver de Kejserlige Troupper som hit til Åland församlades, bestående af Nio Regementer Infanterie, artillerie, Husarer och Cossacker. </p><p>Den aldra första af vår Nådige Monarchs välvilja är den at jag skall sträcka min omsorg til befordrande af Freden och lugnet hos den aldra ringaste Ålands inbyggare, för at dermed öfvertyga dem, huru vår Monarch gör sig til den största Lag, at visa Dess nya undersåtare Hans milda Regering, samt förenar til samma mål av Fred, för del och rättvisa som en mängd af flera nationer, redan njuter förenade under den mägtiga Ryska Thron. </p><p>Hans Kejserliga Maijt har täckts anbefalla mig til nogaste utförande at jag skall göra detta, vetterligt och trovärdigt, för hvars och en af Landets inbyggare, genom Prästerskapet, Länsmän och de äldste i Byarne, på det Hans Kejserliga Maijt, eller Dess här förordnade Embetsmän, ej hädan efter må röna annat än lugn, och undergifvenhet för Hans Maijts Nådiga Regering, så mycket mera som hvarje Ålands Inbyggare, utaf förloppet nästledne vinter, verkeligen blifvit öfvertygand, huru stor vår Monarks Nåd, varit emot allt hvad de någonsin kunnat förmoda, då deras lugn och Egendom bevarades oagtadt Kejserlige Truoupperne intogo Åland med svärdsegg och hade at strida med fienden.- Man har aldrig hört, at där hvarest Kriget föregår, Öfvervinnaren åtagit sig at ersätta Landets inånare, de dem ågångne förluster, själf där geväret verkat, skadan altid städnad för de olycklige invånarens räkning i såsom ett oundvikeligt öde.</p><p>När Åländaren hör detta skall han ej mer tvifla om sin lycka och således ej hädanefter hysa motvilja emot sin nya Försvarares Regering, men säkerligen den ena framför den andra besluta sig om lugn inom sin Familie och med verklig tillgifvenhet och lydnad, bevisa alltid och allestädes med underdånighet sig värdig Kejsarens Nåd, samt aldrig sätta sig emot dess Högste Befallningar, icke heller understår sig motsäga de här i Landet af Hans Maijts tillsatte Embetsmän, utan allestädes med beredvillighet befordra deras avsigter, så mycket mera som de af Svenska Regeringen härstädes förorsakade grufveliga besvärligheter och förödelser, tjenar till evinnerligt och smärtsamt Exempel åt havar och en invånare. Men eröfringen af Finland och nu varande tillståndet derstädes visar fruckten af vår milda Monarchs styrelse och altså bör tjena til upmuntran för Ålands inbyggare at varda honom tilgifne.</p><p>Sedan jag nu sålunda föreställt Åländningarne huru mycken omsorg Hans Kejserliga Maijts hyser för hvar och ens välfärd måste jag ävfen underrätta dem att i fall någon hädan efter understår sig at gripa til vapn och gör sig på någoste sätt misstänckt, eller hyser hos sig någon emot Regeringen uprorisk Person och ej genast upgifver densamma utan förenar sig med den uproriske eller befordrar dess afsigter til störande av det allmänna lugnet i landet. En sådan misstänckt person, By eller Socken skall genast straffas til lifvet och hela Familien utrotas, på det en sådan bestraffning må lända andra til varning och Exempel. </p><p>Denna kungörelse lämnar uplysning om vår Nådiga Monarcks stora mildhete, hvaraf Invånarene böra göra sig förtjente, äfvensom den utvisar de staff som på brott oudvikeligen följa.</p><p>För Prästerskapet, Länsmännerne och Byamänes äldsta gör jag härmed vetterligt vår Nådiga Monarcks ofvan nämnde Nådiga vilja, hvilken de icke allenast genast äro skyldige i kyrkorne at upläsa, utan ock hvar Söndag förnya, samt hemma hos Länsmännerne och de äldsta i Byarne til hands gifva denna Kungörelse, som äfven hos hvar och en hemmmans åboe i afskrift bör finnas, för hvilket all Länsmännerne blifva ansvarige emedn detta af mig skall bliva undersökte.</p><p>Som Prästerskapet Länsmännerne och Byarnes äldsta är föreskrifvet at på det strängaste och nogaste hafva uplagt at icke någon obetäncksam får förstöra lugnet i landet, eller företaga något det ringaste som misstäncker vore under kastadt så böra desse Embetsmän efter Lagens stränghet ansvara för hvad i Byarne eller Socknarna möjeligen kan sig tildraga. men de som i sin sockn bibehåller ett lugn, fred och ordning, samt strängt efterspanar allt hvad misstänckt vara kan och på minnsta til mig Raporterar blifver af mig hos vederbörande med all möjelig Recommendation i hågkommen vare sig anledningen Präst, Länsman eller Byjs äldste, hvarutom jag för hans flit skall förskafa honom en sådan belöning som upmuntrar andre Embetsmän at också förtjena detsamma. Dem åligger även at hafva noga Kunskap om invånarnas företaganden, samt när de begifva sig hemifrån taga vara på deras återkomst. Likaledes bör noga handhållas deröfver at ej någon ifrån Svenska sidan får ankomma til landet, utan at han genast personligen hos mig inställes. Ej heller tillåtes någon resa til Finland annorlnda än emot Prästerskapet eller Länsmans borgen hvarmed de äga anmäla sig hos mig til erhållande af Res Pass. Med ett ord är Prästerskapet, Länsmännerne och Byarnes äldste mig på det strängaste ansvarige för alt det som i Socknarne kan hända.</p><p>Efter Hans Kejserliga Maijts Befallning är at jag skall visa mig för Åländningarne såsom deras beskyddare och strängt ansvara för deras lif och Egendom Hvarfröre jag i sammanhang härmed vill tilkännagifva, huru som jag strängt föreskrifvit alla Regementer, Commenderingar och hela militäiren i allmänhet att stånda mig til ansvar för hvarje husvärds egendom, och ställa Salva = Garde der aådant är nödigt icke understå sig at taga något af invånarne, utan öfverenskommit pris och contant betalning och i händelse någon af invånarene skulle ske någon oförrätt, bör han genast vända sig til Befälhafvaren på stället, til rättelses vinnande. Men skulle honom emot förmodan ej lämnas nöjacktigt svar, bör sådant genast hos mig anmälas, då jag skall nyttja alla utvägar, at försätta invånarne i lugn och hoppas jag at de hvar från sin sida bemöda sig at visa hvarje militaire vänlighet, samt sålunda göra dem sig förbundne och ingalunda utan orsak besvära mig med klagomål öfver dem.</p><p>Jag gifver äfven tilkänna at til Civilstyrelsens handhafvande under mitt inseende, är ifrån Åbo hitsänd Låne Bokhållaren Eric Johan Backmansson, under hvars befallning skall stå alla Länsmän och andre vederbörande äfven som värdige Prästerskapet lämnar genom den handräkning som deras Embete dem ålägger. Alla Transport skjutser, Kronoarbeten och Tourage lefvereringar skall jag låta betala efter öfverenskommelse, men fordrar deremot at en sådan pålaga blifver utan ringaste försummelse fullgjord, hvarföre det skall ankomma på Krono Länsmännens ansvar, at hålla ordning uti socknarne efter de föreskrifter Civil Styresmannen dem meddelar hvilken altid är boende i den sockn, där jag har mitt Högqvarter. Anmärkningsvis är jag nödsakad at ännu underrätta Åländningarne at lugnet och underrgifvenheten för Hans Ryska Maijts Spira, som sörjer för deras välfärd, gör dem berättigade til hans höga mildhet, hvarigenom de erhålla en förmån at blifva förenade med dem af Hans Majits trogne undersåtar, hvilka redan njuta dess införde Lagars lyckliga fördelar. </p><p>Men tvärtemot är det Kejsarens vilja at få kännedom af Landets förluster vid sista Krigs Expeditionen i ändamål at dem godtgöra. En sådan mennisko ömhet tilhör endast den Stora Ryska Kejsaren såsom den mägtigaste af Regenter. Hvar Ålands inbyggare föreställt sig den tunga börda som Svenska Troupperne varde härstädes under Masken at försvara och bibehålla Landet förorsakade. Men huru kunde det vara möjeligt för svenska Regeringen at emotstå en mäktiga Ryska Magten och följden af det föregifne försvaret visar bedröfligen at det endast medförde Ruin af Invånarens Egendom. flyckt ifrån deras hemvist och bortförandet af deeras hästar vid Svenska Trouppernes retrait at undankomma öfvervinnarens förföljelse utan det de förut hade upbränt hela Socknar, utan någon barmhertighet eller ringaste nytta för at derigenom förhindra Ryska Troupperne at vintertiden nalckas Åland. Men hvem vare det som kunde hindra Ryska Vapnens rytande framgång som handhåller sig vid Monarckens vilja. Och hvarmed skall man gotgöra den eviga Ruin af Familier Byar och hela socknar som Svenska Troupperne genom sit omenskliga brännande åstadkommit. </p><p>Denna olyckliga bilden för hela Åland vare en evig skada för invånarene om de ej hade det glada hoppet at förnya deras välmåga genom sin nya Monarcks mildhet som icke allenst skänckt dem deras förra rättigheter och Lagar utan ock bemödar sig dageligen at med förnyad nåd införa och befästa dem på evinnerliga tider til beständig lycka för folcket. Hans maijts Höga vistelse i Finnland är också en underpant på den stora välvilja hvarmed han omfattar Landets Invånare och hvar och Finne blef i sin själ öfvertygad om dess verkliga lycka och försvar icke allenast för sin nu varande egendom utan och den han genom öppnade nya utsigter Kan sig förskaffad.</p><p>På Hans Maijts Befallning gifver jag mig här tilkänna såsom den första Försvarare af Landets lugn och välfärd som länar invånarne den försäkran at med den under mitt befäl här stående stora Corps af 9 tusende man Infanterie och -Cavallerie utom artillerie och Cosacker, hvilken är en fullkomlig underpant frö Edert framtida lugn befria Eder ifrån en dylik Krigs Expedition som denna vinter förelupit.</p><p>Slutligen vill jag til eder Kännedom nämna at Svenska Armen i Norden omkring Torneå vid vår Armey annalkande Sträckte gevär och Regements tals lämnade i Ryska Segrarens händer hvarigenom vi Således bekommo 3 Commenderande Generaler med alla officerare och manskapet som utgjorde 5000 de man, alla ? gevären och Canonerne hvar utom en stor del af Svenska Trouppernas gevär och Canoner hvilcka funnos i Umeå föllo i våra öfver sjön tagande Trouppers händer. Och här på Åland äro tagne Krigs Fångar med sjuke till 3000 de man utom gevär och qvarlämnade Canoner af alt detta kan Ålands inbyggare sluta at fall något nytt uppror skulle företagas vore det til deras egen Ruin och derföre är vår allernådigste Monarck försäkrad at desse Hans nya undersåtare förblifva i undergifven stillhet och gifva anledning at ännu närmare befästa deras beständiga välfärd </p><p>Högqvarteret Saltviks Prästegård den 12 April 1809. </p><p>General Demidoff </p><p>Med originalets lika lydande intygar </p><p>E. j. Bakmansson</p><p>Lika lydande med originalet intyga G Marin</p><p>Nikolaij Ivanovich Demidoffs karriär i Finland skulle sluta år 1817.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHYtkDc73M2zhhZlbZ7ol-3t14abBFp7JWzakKcbVjZr44PF5Q8y51GsDPkFmO0FaulpP6QUz6-0DCo2zgRCf94AzLqfrbuRlM4Qh3dqmo6wwk0iDXtbHHg7zd9x-Pmi0Ge6denFd1AOo6TJfX03PylljEwbzjysEbCampLF93EAduFz51JOycdO2JA7Zw/s379/Demidoff%20order%20om%20slakt.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="379" data-original-width="351" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHYtkDc73M2zhhZlbZ7ol-3t14abBFp7JWzakKcbVjZr44PF5Q8y51GsDPkFmO0FaulpP6QUz6-0DCo2zgRCf94AzLqfrbuRlM4Qh3dqmo6wwk0iDXtbHHg7zd9x-Pmi0Ge6denFd1AOo6TJfX03PylljEwbzjysEbCampLF93EAduFz51JOycdO2JA7Zw/s320/Demidoff%20order%20om%20slakt.PNG" width="296" /></a></div><br /><p>En Generalen och generalmajoren Demidoffs given dagorder och slakt av 20 stycken får och 20 stycken svin för det ryska högkvarteret i Saltviks prästgård daterat den 22 augusti år 1809</p><p><br /></p><p><br /></p><p>Generalens avsked.</p><p>I ett mycket känsloladdat avskedsbrev som finns publicerat i Åbo Allmänna Tidning av den 20.11.1817</p><p>-Uppå begäran af herr General=Lieutnanten och Riddaren Nicolai Demidoff införes i denna tidning, med afseende å bemälte herres snart skeende afresa följande; En tioårig vistelse inom Finlands gränser, tvenne de första åren som Regements=Chef och sju de senare som Divisions=Befälhafvare har med sann tillgifvenhet fästat mig vid detta land och dess Invånare, mina nya landsmän visat få ofta besjälade välvilja uppriktighet och värderade manskap varit min Fosterbygd, som skulle följt mig i varie sanna nejd utom Finland. Det har behagat Hösta Magten att bestämma en annan ort för forsättandet av mina befattningar i Fäderneslandets tjenst. Härförmanande det bud går jag först att lyda min inre känsla och att tillfredställa det krav mig följer här förklara hela den varma tillgifvenhet och tacksamhet mitt hjärta låter mot mina Medborgare i detta Land, som jag nu skall lemna, och då jag beder dem vara förärade att dessa känslor mot var och av av dem att under hela min återstående lefnad vara invikta i mitt hjerta. </p><p><br /></p><p>I Helsingfors Tidningar av den 24.8.1833 läser vi följande notis.</p><p>General Direktören vi Kadett och Page Skorpsens, Generalen av Infanteriet, Generallöjtnanten Demidoff har den 4 Juli efter en långvarig sjukdom avlidit i Kaukasien. </p><p>Demidoff dog ogift, ensam och sjuk på en kurort i Kaukasien, långt från Åland.</p><p>Hans offer Fredrika Mörk skulle överleva honom många decennier ja i nära 50 år.</p><p><br /></p><p>Sporrat i Godby den 4 mars 2024</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-22598549568895496932024-01-20T07:42:00.000-08:002024-02-12T06:57:28.455-08:00Stenkrossen i Västra hamnen<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjreazyDkbewmIaMm0QJwbb5umoSrrcGDLQHf7iHWgT1QAGSxrQCYOCTbg3um6FcQd4sAnKKb74Tfa5NeDBACxDuXmf7EI8eyOst8zwNCvsTWQMddiy13baRbd1zox4rxbHZ5CSNmzivJWqLj7eBZmuOmOy6foPlch8xNhQ3F5Q_rYy0hl1_1fe9vnTkx-k/s1168/Stenkrossen%20i%20V%C3%A4ster%20hamn.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="809" data-original-width="1168" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjreazyDkbewmIaMm0QJwbb5umoSrrcGDLQHf7iHWgT1QAGSxrQCYOCTbg3um6FcQd4sAnKKb74Tfa5NeDBACxDuXmf7EI8eyOst8zwNCvsTWQMddiy13baRbd1zox4rxbHZ5CSNmzivJWqLj7eBZmuOmOy6foPlch8xNhQ3F5Q_rYy0hl1_1fe9vnTkx-k/s320/Stenkrossen%20i%20V%C3%A4ster%20hamn.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Ruinen av stenkrossen strax utanför Västra hamnen i Mariehamn på Åland. En välkänd syn för oss ålänningar som alla sett den någon gång ifrån däcket eller fönstren på färjorna då vi rest från hemorten. Då det inte har blivit att fotografera den så måste jag köpa detta fotografi av Nya Åland. </p><p>Åtminstone jag har många gånger funderat vad detta var för ett företag som jag visste hade funnits på 1940-talet men som det dessvärre pratats och skrivits väldigt lite om. Varför undrar man?! </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQSFo17YfD-0TOt5UmiEpfmuYW4f8r_QXeWaTtEZQxdwnHL-5zCKHF1Ke6jTEkZk6JwNg6KG0E1ViC2athQQnMNPCB8fsq9E9rP5y2QG0tkOPS0Ilj2BE66yMUF-aLfnOvQv4bcDgGdZ5gvgtX0fB3xQCxah1Pw5qKxICWzXcZ37t4p74cb_Hy5dwLoMSn/s992/Stenkrossen%20bild%20%C3%85land.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="655" data-original-width="992" height="211" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQSFo17YfD-0TOt5UmiEpfmuYW4f8r_QXeWaTtEZQxdwnHL-5zCKHF1Ke6jTEkZk6JwNg6KG0E1ViC2athQQnMNPCB8fsq9E9rP5y2QG0tkOPS0Ilj2BE66yMUF-aLfnOvQv4bcDgGdZ5gvgtX0fB3xQCxah1Pw5qKxICWzXcZ37t4p74cb_Hy5dwLoMSn/s320/Stenkrossen%20bild%20%C3%85land.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Foto tidningen Åland, Siri Lindén</p><p>Jag beslöt att forska vidare, vem startade detta och vad tillverkades här förutom att krossa sten? Den som fick min ända ur vagnen var faktiskt en ung herreman, Michele Ferrari, nybliven stadsstyrelseordförande i Mariehamn, som en dag i somras, då vi köpte kaffe och bulle av honom på torget i stan utbrast: Johan berätta om stenkrossen!</p><p>Jag behövde inte söka länge innan jag fann vad jag sökte, väldigt intressanta annonser och tidningsartiklar om detta företag. Jag fann ett flertal annonser för att hitta arbetskraft till Stenexport A.B. vilket skulle visa sig inte vara så lätt, det var ju frågan om tiotals sådana som behövde ordnas. Man kan ju förstå att för denna verksamhet behövdes spetskompetens. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtwyP5SDYBF36AcMC1I9IVbkBog7ereb4N7CCbUSoTyDDk3kQViLQUmDgWnRUcthpTQoQtfUVFf_GTNVjDqQX_wT-qAtJvwdke5EeirLQxRNoWFsL_9OxDW0_wAuaSifZMMMrB1x9Yn_fsbbJt1AAC5NTuwEYNffo9yPiXSYPuwQApm5YeqWaCrtnxS0im/s636/Stenkrossen%20en%20vid%20spr%C3%A4ngning%20nov%2041.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="617" data-original-width="636" height="310" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtwyP5SDYBF36AcMC1I9IVbkBog7ereb4N7CCbUSoTyDDk3kQViLQUmDgWnRUcthpTQoQtfUVFf_GTNVjDqQX_wT-qAtJvwdke5EeirLQxRNoWFsL_9OxDW0_wAuaSifZMMMrB1x9Yn_fsbbJt1AAC5NTuwEYNffo9yPiXSYPuwQApm5YeqWaCrtnxS0im/s320/Stenkrossen%20en%20vid%20spr%C3%A4ngning%20nov%2041.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Annons i tidningen Åland den 11.10.1941</p><p>En vid sprängningsarbete inkommen fackman med goda rekommendationer, erhåller omedelbart anställning </p><p>Stenexport A.B. Mariehamn Telefon 469</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyp1-Xj-UuoQ7v-wwebaCKALXn80SxhyphenhyphenEmJhXGJ3BwZLzuiBhxPvM4vAJkwFwsFs-JWLUeOKOfvc9lmSB8nfRFcht47vnsgZTNFHTjVcECVoFXl6P2LOT6xODxR7g8lBNugQY7KpBFUI9d8_hCuI5jpMM93qk-djTG_m3XsnGWJqgWVPAIyjp7rhT2yWUP/s590/Stenkrossen%20stensl%C3%A4ggor%20platsannons.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="492" data-original-width="590" height="267" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyp1-Xj-UuoQ7v-wwebaCKALXn80SxhyphenhyphenEmJhXGJ3BwZLzuiBhxPvM4vAJkwFwsFs-JWLUeOKOfvc9lmSB8nfRFcht47vnsgZTNFHTjVcECVoFXl6P2LOT6xODxR7g8lBNugQY7KpBFUI9d8_hCuI5jpMM93qk-djTG_m3XsnGWJqgWVPAIyjp7rhT2yWUP/s320/Stenkrossen%20stensl%C3%A4ggor%20platsannons.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>En annons i tidningen Åbo Underrättelser i augusti 1942</p><p>Lediga platser 20-30 stenarbetare sökes till Mariehamn. God förtjänst för arbetsam karl. Billigt uppehälle och god mat. Resebidrag lämnas. Stensläggor och sättare böra medtagas. </p><p>Närmare Ålands Stenexport A/B tel. 469 Mariehamn</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfG43YuKd0K4G3kVQFlGXSTEwa-GKR8mYWgSbcm-yhgy2gJhJFELC1S2moapdJzEawtNm5H-2RSWNzmQbQ14tUT1zi-BlpGLLlPk9tFk4UrapOV00wnCEcSQ4i-Jj7yw9-_JqGslLXoLmwL4-ROT6FNAm56znpBZlVilnDoIAjUjvfUSGs9FkGBL-snqDj/s853/Stenkrossen%20annons%20i%20nov%2042.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="502" data-original-width="853" height="188" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfG43YuKd0K4G3kVQFlGXSTEwa-GKR8mYWgSbcm-yhgy2gJhJFELC1S2moapdJzEawtNm5H-2RSWNzmQbQ14tUT1zi-BlpGLLlPk9tFk4UrapOV00wnCEcSQ4i-Jj7yw9-_JqGslLXoLmwL4-ROT6FNAm56znpBZlVilnDoIAjUjvfUSGs9FkGBL-snqDj/s320/Stenkrossen%20annons%20i%20nov%2042.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ytterligare ett 10-tal män intagas i arbete vid Ålands Stenexport A.B. Telefon 1469</p><p>Annons i november 1942</p><p>Detta ser onekligen fantastiskt ut. Vem var det som startade detta på den tiden stora företag på Åland?</p><p>I en artikel i tidningen Åland ser vi följande reportage</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzcSoKX991EgFihfq7DjfsCV96g1JmX3SAeSFvGCXKNBvsf0cpLQi5ShjsC23EW9f3VhemNRrs_9h7JR4l-gVMGBMZisuj2dlzprpRaz-UKvHasuFfxLlIhsoerNwrLVAQaGaThxQRQg51uU5tls0RR32Gf2XavFgkVjyiH_0zv49zVexqDyjJbjWUjLWo/s882/Stenkrossen%20artikel%20i%20augusti%2042%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="882" height="282" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzcSoKX991EgFihfq7DjfsCV96g1JmX3SAeSFvGCXKNBvsf0cpLQi5ShjsC23EW9f3VhemNRrs_9h7JR4l-gVMGBMZisuj2dlzprpRaz-UKvHasuFfxLlIhsoerNwrLVAQaGaThxQRQg51uU5tls0RR32Gf2XavFgkVjyiH_0zv49zVexqDyjJbjWUjLWo/s320/Stenkrossen%20artikel%20i%20augusti%2042%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>På Lotsbergets brant arbetar Ålands Stenexpert a.b. för fullt. Ett sjudande liv med stenbrytning, krossning och lastning. Anläggningen är nu komplett, men svårt att få tillräcklig arbetskraft.</div><div><br /></div><div>Under de senaste dagarna har man från Västra hamnens södra del förnummit ett starkt väsande ljud, som gjort sig särskilt förnimbart mot kvällssidan, då dagens larm tystnat. Den som gissat att det är Ålands Stenexport a.b. som på detta sätt låter höra sig, har gissat rätt, ty bolaget är i full verksamhet och dessutom har lastning försiggått i dagarna. Ett besök där uppe vore måhända motiverat, undrade vi och tog en helautomatsignal till kapten Valdemar Höglund.</div><div>- Jo, det går bra för sig, var så god bara. </div><div><br /></div><div>Det blev en bergsbestigning i smått längs ginvägen via lotsberget. Kaptenen var i alpinistdräkt och snabb som en vessla, så det gällde bara för oss andra att hålla takten. Det hör till saken att två sköna damer från Norr-Finström godhetsfullt anslutit sig föra att förljuva vandringen på denna ensliga stig.</div><div><br /></div><div>Ju närmare vi kom desto intensivare blev oväsendet. Och snart befann vi oss nere vid stenbrottet, där arbetet bedrives i tre schakt. Elektriska borrar fräste litet varstans, släggor ven i luften och kilarna sprängde blocken i lämpliga stycken föra att lastas på skjutskärror, vilka längs spåren färdades till företagets ginnungagap, där innehållet tömdes och strax med begärlighet slukades för att i tvenne krossar gå sitt öde till mötes. Sedan tog det inte många minuter innan vad som nyss var berg och sten i mer eller mindre pulveriserad form längs en transportör befordrades till sorteringsstationen med de i berget insprängda fickorna, i detta nu fem till antalet, men avsedda att bli sju. </div><div>I dessa jättefickor sorterades resultatet av krossningen. Men nu pågick lastning för full fart och den för export avsedda stenen gick längs en ny transportör, hela 45 meter lång och till övervägande del insprängd i berget, även den, till ångaren för att tömmas direkt i lastrummet. På detta sätt lastas 125 ton i timmen utan att någon mänsklig kraft erfordras i annat avseende än att maskineriet skötas. Ett intressant och smidigt fungerande maskineri!</div><div>Hur länge räcker det på destinationsorten att lossa lasten, sporde vi kapten Karl Kåhre.</div><div>- Ungefär ett dygn, svarade han, där finns jätte skopor, som nyper åt sig 10 ton i taget, så det är en smal sak.</div><div>- Vi går väl ned i salongen ett slag, dammet passar väl inte riktigt för damerna menade den omtänksamme kaptenen och så hamnade vi en trappa ned på en stund. Där var också huvudredaren Albert Jansson som hade diverse att snacka med kaptenen och sten-direktören. Men det är saker, som inte hör hit.</div><div>Då vi omsider debarkerat hade kapten Höglund naturligtvis fortfarande mycket att beställa om på anläggningen. </div><div>- Nå kapten Höglund, allt går nu som efter noter synes det.</div><div>- Nog kan man säga det, men vi ha för litet folk, bara ett 30-tal nu. Jag tar lika många till, bara jag får tag i folk. Hit kom ett gäng på elva man från fastlandet, men de trivdes inte ens den överenskomna tiden på en månad, utan begav sig i väg och just i dag skulle de två sista promt ha sin likvid. Jag påvisade för dem att dagsförtjänsten ingalunda var oäven, men det hjälpte inte. Nu har vi idel ålänningar och det är ingenting att klaga på dem, men jag vill ha flera - hit med folk bara! </div><div><br /></div><div>- Det är så sant, säger kapten Höglund, vid krossningen uppstår en produkt, som lämpar sig alldeles ypperligt för gårdsplaner, trädgårdsgångar, golfbanor och även som vägfyllnad - det är sten i den minimala storleken av 1-3 mm och 3-7 mm. Under de senaste åren har man försport en viss klagan över brist på lämplig sand för nyssnämnda ändamål. Nu kan Ålands Stenexport fylla detta behov och leveransen kan lämpligen ske vintertid. detta är något för folk att tänka på. </div><div><br /></div><div>Över hav och holmar låg soldiset och vita segel gled fram på vågorna. Vilket lugn och vilken frid mot det sjudande livet här i Lotsbergets klyftor.... -mme.</div><div><br /></div><div>Signaturen är den välkände skribenten, tranvikaren Axel Danielsson.</div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVHJLO20gla-rdDZA47gtBDw0BxFXT34BFgxDJautxbWIbtvTcFIWzuMSFhnPN8d3MVHYcjHQqJ8eJ8UgKf7-EqIyJyNOM4NUKBw9iWcdD4ZJKglvVuo54_m6STOTZ3AYSbrcO1hJ99JtkwQ71IOUX8lvsCo3bmezSDt8LNF55oP3DjFNSGxOYvTMbMnJz/s299/Stenexport%20Smed%20anst%C3%A4lles%20%C3%85land%209.7.42.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="214" data-original-width="299" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVHJLO20gla-rdDZA47gtBDw0BxFXT34BFgxDJautxbWIbtvTcFIWzuMSFhnPN8d3MVHYcjHQqJ8eJ8UgKf7-EqIyJyNOM4NUKBw9iWcdD4ZJKglvVuo54_m6STOTZ3AYSbrcO1hJ99JtkwQ71IOUX8lvsCo3bmezSDt8LNF55oP3DjFNSGxOYvTMbMnJz/s1600/Stenexport%20Smed%20anst%C3%A4lles%20%C3%85land%209.7.42.PNG" width="299" /></a></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Annons i Åland den 9.7. 1942</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJxzGkxZPaMZc8b2m5CObAyiDApOOYXzcNPFd9xyIVz_asiZG6KzfZD0mm5-GRMqzd3mHrLwxFQEc58RDpgIzIT-0tl8MytcIoelcNlpPUw45ZDUIPDLq8FFEUSg3gS5Mv56hDcQNYefrHi36qsGOo9_zkQjsq5-pGsApkNMUXCha-jhuZJOYNMElCjjuZ/s295/Stenexport%2020%20tals%20arbetare%20%C3%85land%204.4.44.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="264" data-original-width="295" height="264" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJxzGkxZPaMZc8b2m5CObAyiDApOOYXzcNPFd9xyIVz_asiZG6KzfZD0mm5-GRMqzd3mHrLwxFQEc58RDpgIzIT-0tl8MytcIoelcNlpPUw45ZDUIPDLq8FFEUSg3gS5Mv56hDcQNYefrHi36qsGOo9_zkQjsq5-pGsApkNMUXCha-jhuZJOYNMElCjjuZ/s1600/Stenexport%2020%20tals%20arbetare%20%C3%85land%204.4.44.PNG" width="295" /></a></div><br /><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Annons i Åland 4.4. 1944<br /><div><br /></div><p> Reportage i Hufvudstadsbladet den 30.4. 1942</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnlLt4dYUX3moN2Qo6A4wo4iTqvQ4ET0WCYBdAs2U5zxIOQBqS6aZahU8kJ_IwM6Vp75GMS5qqg6K9vofbQrsF_A6keSK3qJoT1M0-MEeUBhAfQe-QAutcE0BJOkcR00WYGQFoUGoiv9bpNX56FNqpJOxUKQkUuObxfjKIeR3SVkPsXX6nE4QTGl7DK3zP/s775/Stenexport%20Hbl%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="775" data-original-width="629" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnlLt4dYUX3moN2Qo6A4wo4iTqvQ4ET0WCYBdAs2U5zxIOQBqS6aZahU8kJ_IwM6Vp75GMS5qqg6K9vofbQrsF_A6keSK3qJoT1M0-MEeUBhAfQe-QAutcE0BJOkcR00WYGQFoUGoiv9bpNX56FNqpJOxUKQkUuObxfjKIeR3SVkPsXX6nE4QTGl7DK3zP/s320/Stenexport%20Hbl%20sid%201.PNG" width="260" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ålands Stenexport A.B ett åländskt storföretag.</p><p>Svårt att få fackkunniga arbetare, säger direktör Höglund</p><p>Strax utanför Mariehamn råder i dessa dagar liv och rörelse. Bergborrar arbeta, dova sprängskott ljuda, granitstycken slitas loss djupt ur berget från botten och väggarna i en ständigt växande jättestor klyfta på en plats där för några månader sedan berget låg mäktigt, orört och lavbeklätt.</p><p>- Jag ber den ärade läsaren vara så vänlig och inte dra några förhastade slutsatser det är inte alls fråga om byggande av ett fort i Mariehamns inre befästningsgördel, långt därifrån, syftet är ett helt annat.</p><p>Mitt under brinnande krig har här på Åland i all tysthet ett storföretag skapats. Bolagets namn är Ålands Stenexport A.B. Eder korrespondent har vänt sig till bolagets initiativtagare och verkställande direktör, sjökaptenen Waldemar Höglund, som beredvilligt berättar om företaget.</p><p>- Som befälhavare på Hera kom jag för snart ett år sedan att föra ett par laster av makadam från Helsingfors till Danzig, börjar herr Höglund. Jag gjorde en del förfrågningar angående det pris, som i Tyskland betalades för stenen, om framställningsmetoder och platser, avsättningsmöjligheter m. m. och kom så på tanken, att det kanske inte vore omöjligt att använda våra åländska berg till någonting mera pekuniärt än att se på. Hemkommen till Mariehamn lyckades jag inom kort intressera en del yngre sjökaptener och skeppsredare för mina planer, och sedan vi fört underhandlingar med tyska makadamimportörer och icke blott fått garantier för att makadam av god kvalitet skulle finna obegränsad avsättning utan även blivit erbjudna ett skäligt pris för den råsten, som under anläggningsarbetet kommer att sprängas loss och som vi eljest skulle nödgas för dryga kostnader undanskaffa, tog planerna snabbt fast form. Den 6 juni bildades Ålands Stenexport A.B. med intressenter huvudsakligen bland sjöfartskretsar i Mariehamn med garantier äro även placerade i Helsingfors och Stockholm. </p><p>- Mina medarbetare i interimstyrelsen blev herrar Edgar Eriksson, Lennart Karlsson, Albert Jansson och Bertel Lundqvist, fortsätter herr Höglund. Vår första uppgift blev att med anlitande av fackmän söka utröna, var den lämpligaste platsen för ett stenbrott stod att finna. Slutresultatet blev att vi stannade för ett berg utanför Mariehamn. Bergarten är där enligt expertisens utlåtande av rätta hårdhetsgraden och synnerligen lämplig för makadamindustrin. Det stora vattendjupet intill berget underlättar och förbilligar inlastningen. Genom att platsen ligger nära staden bör det vara lättare att erhålla såväl elektrisk ström som arbetskraft. Herrar stadsfullmäktige visade stort tillmötesgående, och den 18 augusti undertecknades med staden ett arrendekontrakt, som för tio år framåt ger oss exploateringsrätten till ett tillräckligt stort område av nämnda berg. </p><p>- Oförutsedda svårigheter uppstod genom krigsutbrottet. En hel del för ett stenbrott oundgängliga förnödenheter, såsom smörjoljor, fotogen, betongjärn, o.s.v. var svåra att uppbringa. Att det dock lyckats oss att småningom anskaffa det nödvändigaste, därför ha vi i främsta rummet att tacka vederbörande myndigheter i Helsingfors, som beviljat erforderliga import- och valutalicenser och på allt sätt sökt underlätta våra ansträngningar att få företaget i gång Det är vår förhoppning, att bolaget i framtiden skall kunna återgälda denna välvilja genom att upprätthålla en valutainbringande export och sålunda bli av betydelse ur nationalekonomisk synpunkt. </p><p>- Då alla erforderliga maskiner icke stod att erhålla inom landet ha de maskiner som icke funnos efter det import-och valutalicenser beviljats, inköpts från Sverige och delvis levererats. Det är de kända Svedalaverken, som stå för dessas leveranser. Enligt det ursprungliga kontraktet borde maskinerna ha varit här redan i november i fjol men på grund av omöjligheten att erhålla vissa smörjämnen, måste beställningen läggas om från glidlagerkrossar till sådana med kullager, varigenom leveransen åtskilligt försenades och anläggningskostnaderna även steg. Anläggningsarbetena ha även försvårats och fördyrats på grund av bristen på elektrisk kraft. Vi ha varit tvungna att anskaffa motorer och träförgasare vilka vi framdeles inte ha någon nytta av. Trots allt våra vi hoppas att driften skall komma igång under försommaren i år, och till dess räkna vi med att erhålla den erforderliga strömmen från stadens nya elektricitetsverk som just nu förses med en ångcentral.</p><p>- Anläggningarna representera i alla avseenden det modernaste på området. På 24 timmar komma stålbandstransportörer, de första sitt slag i vårt land, att lasta en tvåtusentonnare. På en vecka skall sedan krossarna och sorteringsverken se till att lagerrummen fyllas på nytt.</p><p>-En svårighet som vi alltjämt ha kvar att övervinna är bristen på fackkunniga arbetare. Då liknande företag icke tidigare existerat på orten saknas yrkeskunnigt folk, men inom styrelsen hoppas vi att de åländska arbetarnas erkända förmåga att snabbt lära sig olika yrken skall bidraga till en gynnsam lösning även av denna fråga. Nu ha vi i arbete personer av en hel del olika yrken. Ej mindre än fem sjökaptener äro eller ha varit på olika sätt engagerade vid företaget samt två båtmaskinister. Sjöfolket utbyter gungande däcket mot säkra hälleberget. </p><p>- Vi måste räkna med rätt dryga lärpengar, innan vi ha en yrkeskunnig arbetar stab, och vi måste väl även finna oss i att betala ett något högre pris för drivkraften än andra företag, som ha tillgång till ström från större kraftverk men det är vår fasta förhoppning att bergartens goda beskaffenhet, den utomordentliga inlastnings platsen och de rationella framställningsmetoderna skola göra driften räntabel och trygga företagets framtid, slutar den unga energiladdade direktören för det "stenrika bolaget", som företaget populärt kallas i Mariehamn.</p><p>Låt oss hoppas, att detta Ålands hittills största företag till lands skall blir bestående och på sitt sätt ge en kompensation för den kraftiga minskningen av landskapets handelsflotta. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpUYFyOYHr-3E_58imOKv2ul2Q6KRTgcgbHQp-1k3WgAjNQ7GGwL5unD0TuZEjWXXV9Y1l5zbbCTfJh_bdEHvzYXVv4mYOhSx0svqF19h_dfmgLZ80tDLpWqm9ydKLWujU09V96ohvuOBIlDUP6ahZAFA5ATYNAUe2LzcRSIzQtxRsy6oZQIay8V911Lec/s536/Stenexport%20boj%20vid%20kaj.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="536" data-original-width="460" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpUYFyOYHr-3E_58imOKv2ul2Q6KRTgcgbHQp-1k3WgAjNQ7GGwL5unD0TuZEjWXXV9Y1l5zbbCTfJh_bdEHvzYXVv4mYOhSx0svqF19h_dfmgLZ80tDLpWqm9ydKLWujU09V96ohvuOBIlDUP6ahZAFA5ATYNAUe2LzcRSIzQtxRsy6oZQIay8V911Lec/s320/Stenexport%20boj%20vid%20kaj.PNG" width="275" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Mycket viktigt är att för förtöjning av fartyg anlägges bojar ut i vattnet. Den 1.11.1941 läser vi om detta i tidningen Åland.</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Drätselkammaren föreslog att staden med 25.000 mk skulle deltaga i kostnaderna för anläggning av en förtöjningsboj för Stenexport A.B:s räkning i Västra hamnen. Förslag väcktes om att bojen skulle placeras så att den kunde begagnas även vi kompassjusteringar, men ifrågasattes om detta blevo möjligt. För närmare utredning hänsköts ärendet till beredningsutskottet. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCepeccGrTQGeweCScHWdP-QVQzl9uiE25cwsYHP7lM1JGw2C-qz1l4jdw6VFQ5NJ1oQkdn5Ord3iAIKN-goz3RpmKbRYEF8NOLOYMl6FSvJEzG0EimBVrewbuhWb91mcHMBGcjOpSGJFyeSPx2LffrypuU483dPjKLauiIYDZRhig9e9qzQqcFhf_f-4e/s751/Stenexport%20Hemsk%20olycka.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="691" data-original-width="751" height="294" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCepeccGrTQGeweCScHWdP-QVQzl9uiE25cwsYHP7lM1JGw2C-qz1l4jdw6VFQ5NJ1oQkdn5Ord3iAIKN-goz3RpmKbRYEF8NOLOYMl6FSvJEzG0EimBVrewbuhWb91mcHMBGcjOpSGJFyeSPx2LffrypuU483dPjKLauiIYDZRhig9e9qzQqcFhf_f-4e/s320/Stenexport%20Hemsk%20olycka.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Olyckor följer automatiskt med vid denna typ av verksamhet. I Åland läser vi den 15 april år 1943 följande. </p><p>En hemsk olyckshändelse inträffade strax efter klockan 10 tisdag f.m. hos A.B. Stenexport i Mariehamn. Man var i färd med att bryta loss sten från berget. Därvid råkade det sig inte bättre, än att ett klippblock plötsligt rasade, varvid arbetaren Börje Sundvall från Mariehamn hamnade under detsamma och fick sina båda ben avbrutna och delvis krossade. Vidare erhöll han svåra blessyrer i ansiktet.</p><p>Sundvall blev förd till sjukhuset med ambulans och repade sig småningom.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCbOtK_UIQW-4oCXM6XbbHPLhC_cQNBGKDU-DiTXQfgstXPumr4R5lnlkTNT8OpMza9Ygpob5FRlFDAEyH7uYmTSbN7UFhyphenhyphen4URccw_suXXwDGS0rIDu2_nhEvpgOTCKDOeSWfuOh3gV5j0Gs-AGEu3UZdY9zBk3VHNjhY7-hQeWSzdseZVGOmm8c4MxWnx/s747/Stenexport%20ny%20strandv%C3%A4g%20vid%20hamnen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="747" data-original-width="654" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCbOtK_UIQW-4oCXM6XbbHPLhC_cQNBGKDU-DiTXQfgstXPumr4R5lnlkTNT8OpMza9Ygpob5FRlFDAEyH7uYmTSbN7UFhyphenhyphen4URccw_suXXwDGS0rIDu2_nhEvpgOTCKDOeSWfuOh3gV5j0Gs-AGEu3UZdY9zBk3VHNjhY7-hQeWSzdseZVGOmm8c4MxWnx/s320/Stenexport%20ny%20strandv%C3%A4g%20vid%20hamnen.PNG" width="280" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I Hufvudstadsbladet den 28.5. 1943 finns en notis om hur man anlagt en väg fram till stenkrossen.</p><p>Västeröver i staden har man fått en ny strandväg ungefär i vågskvalpet rakt under Lotsberget på vid pass några hundra meter. Det är Ab. Ålands Stenexport som man har att tacka för tillkomsten av denna väg. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhOPg7DrMib7DR1traTXrTZGLBew9FeYcChYy1U2yRskBCZzlvZdsIgHj1PgxgPwKyThhjp8ynNaZYX8BJR2yJNrvK2DtqwVi7Zw2uV6gHp-4WdPgofC5X0Ky667nbzowblwX3e67MZ0zuFQpUO4J6AHAVgLnvgIdMo_HPUZ2XaastOtYtseXzoupggtfe/s594/Stenexport%20%C3%85land%2018.4.46.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="495" data-original-width="594" height="267" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhOPg7DrMib7DR1traTXrTZGLBew9FeYcChYy1U2yRskBCZzlvZdsIgHj1PgxgPwKyThhjp8ynNaZYX8BJR2yJNrvK2DtqwVi7Zw2uV6gHp-4WdPgofC5X0Ky667nbzowblwX3e67MZ0zuFQpUO4J6AHAVgLnvgIdMo_HPUZ2XaastOtYtseXzoupggtfe/s320/Stenexport%20%C3%85land%2018.4.46.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Nu har man kommit igång med tillverkning av andra produkter förutom makadamtillverkning.</p><p>Här annons i Åland den 18.4. 1946 om gravvårdar-monument portstolpar etc. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCtS_9p7-W5zRa-hlE80pPt2iK7_kuPT5eedaV4-9CMGZByDV18WozAm_7eq6FXRZa_7LHAknk39IK3YraOsxfbFxATOBiRc8RAvGG7pFYPQZx6uU80sOu5egevZirJSSwl1HjFQsNHrA4XUB9ARXmYtkctPOJeujSa2tynaIR8khG4GqPJ5Js2Uw5pqJ-/s546/Stenexport%20%C3%85land%208.8.46%20sv%C3%A5righeter%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="546" data-original-width="322" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCtS_9p7-W5zRa-hlE80pPt2iK7_kuPT5eedaV4-9CMGZByDV18WozAm_7eq6FXRZa_7LHAknk39IK3YraOsxfbFxATOBiRc8RAvGG7pFYPQZx6uU80sOu5egevZirJSSwl1HjFQsNHrA4XUB9ARXmYtkctPOJeujSa2tynaIR8khG4GqPJ5Js2Uw5pqJ-/s320/Stenexport%20%C3%85land%208.8.46%20sv%C3%A5righeter%20sid%201.PNG" width="189" /></a></div><br /><p>Det andra världskriget rasade för fullt och tajmningen för stenkrossen var inte den bästa. Det verkar som om produktionen låg nere de första inledande åren. Här ser vi i en artikel av den 8 augusti 1946 huru sliperiet fås igång. </p><p>Stenexports sliperi kommer i gång på allvar. Den nya slipverkstaden snart färdig.</p><p>- Ja äntligen har vi kommit så långt med vårt stensliperi att vi kan taga emot beställningar på allehanda slags stenarbeten förklarar Ålands Stenexport AB:s verkställande direktör, kapt. Wald. Höglund på tidningens förfrågan om hur arbetet med den nya industrigrenen inom företaget fortskridit.</p><p>- Har ni ej själva förfärdigat de gravvårdar ni redan sålt? </p><p>- Nej, vi inköpte i våras ett större parti färdiga stenar från Nystad vilka vi sedan sålt. Dessa stenar är gjorda på vår beställning. vi har utfört utstyrseln på dem och huggit in namn och dylikt. </p><p>- Svårigheter att få allt i gång har naturligtvis funnits.</p><p>- Det är klart, att man i dessa tider få kämpa mot många svårigheter. För det första har det gällt att få material till vår nya verkstad och för det andra att skaffa erforderlig arbetskraft, vilket utan tvivel har varit den värsta stötestenen. Emellertid har vi i dagarna erhållit ett antal fackarbetare inom detta område, och vi är nu följd aktligen klara att sätta i gång på allvar. Råmaterial har vi redan ganska stort lager av, och mera skall anskaffas. </p><p>- Det blir väl inte endast gravvårdar, som ni kommer att göra?</p><p>- Nej, vi skall naturligtvis kunna utföra allt sådant arbete som hör till branschen, såsom stentrappor, grindstolpar och dylikt. </p><p>När vi nu ändå har kontakt med kapten Höglund, kan vi inte låta blir att utfråga honom angående Stenexports verkliga arbete, nämligen om möjligheterna att komma igång med makadamtillvekningen. Vid denna fråga mulnar kapten Höglund en aning, och det är lätt att förstå av hans min att det inte är riktigt som det bör vara. Förfrågningar har vi haft, bl.a. från Holland, men de höra frakterna - tre gånger dyrare än varan - har hittills satt stopp för alla leveranser dit. Dessutom har underhandlingar förts med Polen. Från det hållet er det litet ljusare ut, då frakterna dit är betydligt billigare. Avgörandet ligger emellertid i möjligheterna att få arbetskraft, och sådan är för närvarande mycket svår att erhålla, slutar kapten Höglund.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlX_AiAvpg-F9Uv_phITqqWnUGGzIliXtHWMtukcZCIbM3ndIPlVCFII_HLANhqq3gyi4D6_NRPKjuKcjeNmolzM1g8-sEp632LwlLoOqI-O8lBy3R1G4DIUpo_2VyMrNtUPp5cOfRrxV5hgnc9SQFL3CF9fx57Lu-NjApj9DV3GY0aw3AfcsmqmldkjYL/s536/Stenexport%20%C3%85land%2029.4.47%20Transportabel%20kompressor.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="536" data-original-width="333" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlX_AiAvpg-F9Uv_phITqqWnUGGzIliXtHWMtukcZCIbM3ndIPlVCFII_HLANhqq3gyi4D6_NRPKjuKcjeNmolzM1g8-sEp632LwlLoOqI-O8lBy3R1G4DIUpo_2VyMrNtUPp5cOfRrxV5hgnc9SQFL3CF9fx57Lu-NjApj9DV3GY0aw3AfcsmqmldkjYL/s320/Stenexport%20%C3%85land%2029.4.47%20Transportabel%20kompressor.PNG" width="199" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Den 29.4. 1947 läser vi om följande angående Stenexports verksamhet. Nu gäller det inköp av en stor kompressor.</p><p>Vid Stenexports årsmöte senaste söndag återvaldes hela styrelsen med kapten Waldemar Höglund som ordförande. Sedan de löpande ärendena behandlats, fattades endast ett viktigare beslut, nämligen att bolagets sten förädlings industri skall utvidgas till att omfatta alla områden, som kunna tänkas för landskapets behov. Tillsvidare har man främst koncentrerat sig p tillverkning av gravstenar </p><p>Beträffande företagets huvudverksamhet, makadamtillverkning, som legat nere alltsedan 1944 kunde bolagets verkställande direktör kapten Höglund meddela att ivriga underhandlingar pågå med svenska importörer.</p><p>För att kunna utföra sprängningsarbeten var som helst har bolaget inköpte en transportabel kompressor, vilken torde komma väl till pass vid de sprängningar, som skola utföras i samband med folkskolebygget och anläggandet av vattenledning i Mariehamn.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHJ584MMuToSDBkDODADebDrdCs6Nindy5Y-av_ZzLAZa7hm6EnEY94ujJMVYc8IjWEEjSwBehHrR1nRBetdeASZGARSO-60LPK8ExYf_G3Y-LjGIUQdg-Jj4M0tHcOxszqqvJU174hnipk8ns2aHhDJQCitxM4PQN5jDtCPVYHkrDcl_4QQ0uSgusWX-O/s841/Stenexport%20Annons%20i%20Hbl%20bostad%20f%C3%B6r%20frun%20nykter.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="438" data-original-width="841" height="167" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHJ584MMuToSDBkDODADebDrdCs6Nindy5Y-av_ZzLAZa7hm6EnEY94ujJMVYc8IjWEEjSwBehHrR1nRBetdeASZGARSO-60LPK8ExYf_G3Y-LjGIUQdg-Jj4M0tHcOxszqqvJU174hnipk8ns2aHhDJQCitxM4PQN5jDtCPVYHkrDcl_4QQ0uSgusWX-O/s320/Stenexport%20Annons%20i%20Hbl%20bostad%20f%C3%B6r%20frun%20nykter.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Ett återkommande problem verkar personalsituationen vara och svårigheten att få yrkeskunnig personal. Nu har man vänt sig till huvudstaden i en annons i Hbl den 10.9 1948 vänder man sig till hela familjen i en något märklig formulering. </p><p>STENHUGGARE </p><p>Väl avlönad framtids tjänst erbjudes en yrkeskunnig nykter stenhuggare. Lokal för familj samt arbete som daghjälp i privatfamilj för makan kan ordnas. Personlig anmälan till portiern Hotell Helsinki i dag och i morgon eller skriftligen till Ålands Stenexport Mariehamn tel. 1469</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLG95paGoWvFq3K6cmLxhu9uR19RrbREZ9plEdI7YtVnvhe3I0ex7FHHXtkOTNlGLRy7d1P3DC4hlwf-jHB3lKcsI4cJw_iipYouuC52oisPS8BsS6J6z6y3kwXOBQi49LqAQ8aYJanAAwBJgyjUUn9MqjUnofYhTamyWt2JN_AOGa5l2zrkMfkP6WzrSu/s613/Stenexport%20Algots%20monument%20i%20Hammarland%20%C3%85land%2029.4.47.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="576" data-original-width="613" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLG95paGoWvFq3K6cmLxhu9uR19RrbREZ9plEdI7YtVnvhe3I0ex7FHHXtkOTNlGLRy7d1P3DC4hlwf-jHB3lKcsI4cJw_iipYouuC52oisPS8BsS6J6z6y3kwXOBQi49LqAQ8aYJanAAwBJgyjUUn9MqjUnofYhTamyWt2JN_AOGa5l2zrkMfkP6WzrSu/s320/Stenexport%20Algots%20monument%20i%20Hammarland%20%C3%85land%2029.4.47.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Vi är nu inne i november år 1947 och finner denna i tidningen Åland varande artikel.</p><p>Hammarland får ett sjöfartsmonument i Allhelgona</p><p>Vid kyrkofullmäktiges i Hammarland sammanträde senaste söndag fattades definitivt beslut att på kyrkogården resa att monument till minne av sockenbor, vilka under årens lopp omkommit på havet - ett sjöfartsmonument. Monumentet beställes hos Ålands Stenexport a.b. och kommer att färdigt uppsatt å platsen kosta 65.000 mk För ändamålet äro redan 30.000 mk insamlade. Skeppsredaren Algot Johansson, som är född hammarlänning, har lovat deltaga i bestridandet av kostnaderna. Monumentet ritas av arkitekten Erik Bryggman i Åbo och blir 2 meter 40 cm högt samt kommer att resas öster om kyrkans korbyggnad på nya begravningsplatsen. Man räknar med att minnesmärket avtäckes och inviges Allhelgonadagen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC3Sf0ZAR003Lq6ccqS8vgJGdQiO-gcUqhpAwwPbRmdieb70YFTNLIuRND44PxxTZGGwaqxJLLz6uiM9UjASh-2OFWirXy2ym3QLgdSv7IKEW8u6Xdmkrfw9Kp2WGEundKmqDXIFFvoLe_aXgp0jnTO4_Qc98OKlqiFsvMAlG0x3n0FqYNPMErhbThBlm1/s309/Stenexport%20Monument%20hammarland%20Erik%20Bryggman%20%C3%85land%201.11.47.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="144" data-original-width="309" height="144" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC3Sf0ZAR003Lq6ccqS8vgJGdQiO-gcUqhpAwwPbRmdieb70YFTNLIuRND44PxxTZGGwaqxJLLz6uiM9UjASh-2OFWirXy2ym3QLgdSv7IKEW8u6Xdmkrfw9Kp2WGEundKmqDXIFFvoLe_aXgp0jnTO4_Qc98OKlqiFsvMAlG0x3n0FqYNPMErhbThBlm1/s1600/Stenexport%20Monument%20hammarland%20Erik%20Bryggman%20%C3%85land%201.11.47.PNG" width="309" /></a></div><br /><p>Firma Ålands Stenexport har nyligen lagt sista handen vid monumentet, som är ett 2.2 m högt block av röd Kökargranit. Monumentet har ritats av arkitekt Erik Bryggman i Åbo.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfiXEDtheAzsET7ojo2N_f8SUnNkoeoF4ACno_zWw4x56-BpAOunn-EwjZmrZA7RKHh6qD-AMV1X6cDVp0CBaTsTa8aL7_3BAVDwt-aWK8Ms5cdsyUZRDZQ9mJuCRAU7p_FZdWC8Ft_poRtTj9WMYTiuSbZTYyu2nO096YHgJt-FlKR3JXU9dCdo4DQAHt/s809/Stenkrossen%20Julius%20Sundblom%20staty.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="809" data-original-width="596" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfiXEDtheAzsET7ojo2N_f8SUnNkoeoF4ACno_zWw4x56-BpAOunn-EwjZmrZA7RKHh6qD-AMV1X6cDVp0CBaTsTa8aL7_3BAVDwt-aWK8Ms5cdsyUZRDZQ9mJuCRAU7p_FZdWC8Ft_poRtTj9WMYTiuSbZTYyu2nO096YHgJt-FlKR3JXU9dCdo4DQAHt/s320/Stenkrossen%20Julius%20Sundblom%20staty.PNG" width="236" /></a></div><br /><p>Julius Sundbloms staty på torget i Mariehamn</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi641uP16aLkb6JJCKc_9AI_F64eAISt-DrvZDown5hqjHXTkKZ-vP0C6iGJXIMiNfl9KZnm_tzIsss6Iya1ZbN-pLUXsC_A81z45S0SwvhIt9Mg3MLxGHMkT80-dhEvvtWaScQWupVJ-XyMnSXVBIdwIJ4gJHAYKZvXLpgwOXdKp_PY5hKoQ9TT2UKksKF/s735/Stenexport%20Sundblom.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="735" data-original-width="729" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi641uP16aLkb6JJCKc_9AI_F64eAISt-DrvZDown5hqjHXTkKZ-vP0C6iGJXIMiNfl9KZnm_tzIsss6Iya1ZbN-pLUXsC_A81z45S0SwvhIt9Mg3MLxGHMkT80-dhEvvtWaScQWupVJ-XyMnSXVBIdwIJ4gJHAYKZvXLpgwOXdKp_PY5hKoQ9TT2UKksKF/s320/Stenexport%20Sundblom.PNG" width="317" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Tidningen Åland den 17.7.1948</p><p>Om allt går efter beräkningar skall statyn över Julius Sundblom avtäckas den 23 augusti kl. 12, således på treårsdagen av dennes död, berättar lantrådet Viktor Strandfält. Statyn är som bäst under gjutning och konstnären Viktor Jansson har ställt i utsikt att den skall bli färdig till avsett datum. För sockeln och planeringen har konstnären utarbetat ritningar och skisser, och det praktiska arbetet utföres av Ålands Stenexport. Avtäckningen sker givetvis under värdiga och högtidliga former.</p><p>- Sockeln kommer att bära inskriptionen "Julius Sundblom" och "Rest av Ålands folk år 1948"</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVKRsKbLnK-_DrZpcsoOW_2LTQOLYN57Ej2f4UvVcDH1xtiX0P9zCbc_IfOXj2AaRpaj8thdKb3dDRQmsX95ThdP95dHXquy7SXhdi1zj72t1YWQWPY3lzwgdVYlRbTMB9dWpSjxmRB4BwG0CXsof3tr7ajvvy_rKEVzJETyImteVVdkuO1RsMU9fVDr6Q/s369/Stenexport%20patenttaljan%20till%20s%C3%B6derhavet%20Hbl%205.11.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="369" data-original-width="262" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVKRsKbLnK-_DrZpcsoOW_2LTQOLYN57Ej2f4UvVcDH1xtiX0P9zCbc_IfOXj2AaRpaj8thdKb3dDRQmsX95ThdP95dHXquy7SXhdi1zj72t1YWQWPY3lzwgdVYlRbTMB9dWpSjxmRB4BwG0CXsof3tr7ajvvy_rKEVzJETyImteVVdkuO1RsMU9fVDr6Q/s320/Stenexport%20patenttaljan%20till%20s%C3%B6derhavet%20Hbl%205.11.48.PNG" width="227" /></a></div><br /><p><br /></p><p>På en nattetid så enslig plats är stölder ofrånkomligt. En patenttalja hade anmälts stulen och spåren ledde till Sverige. Två kåkfarare kända av polisen var länge misstänkta. Här får taljan en lång "södernresa" enligt bifogade pressmeddelande.</p><p>Stölden av den s.k. patenttaljan i Mariehamn i somras har utvecklats till en romantisk historia. Inte nog med att tjuvgodset fördes till Sverige och såldes därstädes, dess följande ägare blev bonden Yrjö Haapanen från Uleåborgstrakten, som jämte tjugo andra emigranter nu är på väg till söderhavsöarna på jakt efter det jordiska paradiset.</p><p>Skepparen på Eva - så hette nämligen flyktingbåten - köpte taljan för 50 kronor. Vid det här laget torde Eva med inlandsbonden Haapanen på kommandobryggan kryssa omkring bland korallöarna sökande efter ett skära lämplig storlek för det brokiga sällskapet A.B. Stenexports patenttalja är med ombord och kommer förmodligen aldrig tillbaka till sin rätta ägare. </p><p>Ja, detta var en del av historien om Stenexport A.B. i Mariehamns Västerhamn. </p><p>Som sagt, många är vi som tittat ut ur färjans cafe`s fönster och många gånger undrat vad i egentligen detta var för ett företag. Nu vet vi lite mera. Måhända vill de inblandade inte tala om dess historia. Kanske lite skamset att man har haft affärer ihop med de tyska nazisterna och samtidigt som de gasade ihjäl miljoner människor levererade man makadam till deras autostrador.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi52kwyTyg3AOzE9ieDvhdDkm6FKci0faccIYOWdYH1VPdCeXbV7N997QfGZV89eWH7F9zsMzv1MNF9R1cRInj3VR09lqHP0SNx5XtjAiOaeRF_Ip3rTM1fY9e6e111ePhQ13J0WMgXahxFluBjf0i1HIs9DIWnEng_fIaazqj9kIEXXaHMABR61TluAOZx/s731/Stenkrossen%20bild.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="459" data-original-width="731" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi52kwyTyg3AOzE9ieDvhdDkm6FKci0faccIYOWdYH1VPdCeXbV7N997QfGZV89eWH7F9zsMzv1MNF9R1cRInj3VR09lqHP0SNx5XtjAiOaeRF_Ip3rTM1fY9e6e111ePhQ13J0WMgXahxFluBjf0i1HIs9DIWnEng_fIaazqj9kIEXXaHMABR61TluAOZx/s320/Stenkrossen%20bild.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Tidsenlig bild ifrån Lotsberget och verksamheten vid Stenexport. </p><p>Vi kan här se att verksamheten skedde på tre platser. Längst till vänster insprängda avsatser för framtagning av hela stenblock. I mitten det djupa schaktet där senare en siloliknande konstruktion byggdes och från den en väg till höger där krossat grus ligger i högar.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGmWSbYi-LLJv60V-wY7xfVl4NhUsEUzMldoCdYAvMRyHHld2INSEZnRKkktVlgCoRoFefdMdYA1besIr9iYzyGnfqYt2JFsmYoR1K6rzJo_rQo2-LTFUUlRyEWSMlFdYIIGWq1bxYu4ZRcQRt4OocSO0DtiT4EhSYAbd7810pMr_qIh3V56a19Z_zAflj/s842/Stenkross%20huset.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="492" data-original-width="842" height="187" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGmWSbYi-LLJv60V-wY7xfVl4NhUsEUzMldoCdYAvMRyHHld2INSEZnRKkktVlgCoRoFefdMdYA1besIr9iYzyGnfqYt2JFsmYoR1K6rzJo_rQo2-LTFUUlRyEWSMlFdYIIGWq1bxYu4ZRcQRt4OocSO0DtiT4EhSYAbd7810pMr_qIh3V56a19Z_zAflj/s320/Stenkross%20huset.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Stensliperi. Både slipade och oslipade stenar pryder planen framför stensliperiet som knappast kunde stå på fastare grund.</p><p><br /></p><p>Krossat i Godby den 20 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-78553790391955292722024-01-12T07:49:00.000-08:002024-01-12T07:58:19.255-08:00Tjugondag Knut sopas julen ut<p>Mordet på Knut Lavard - blev tjugondag Knut</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis9l_cqKIpvP01TiikgzUJ4i4Zr5cvUXYcWmydds1z3LXjSm-F603q3zMS_T1PADwtAZB0hQer3GFRhA9CkcBspZSlW_f7hctYgGgs0xbf14D5YDnBmAToyRQQ3yk7jYQHgdW5P5OLYmbp76GeB0t7nTWBmcPS3zDUBxprwmoHhYz1oXc7G2WmQ1L2yXPn/s387/Knut%20Lavard%20d%C3%B6das%207%20jan%201131.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="335" data-original-width="387" height="277" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis9l_cqKIpvP01TiikgzUJ4i4Zr5cvUXYcWmydds1z3LXjSm-F603q3zMS_T1PADwtAZB0hQer3GFRhA9CkcBspZSlW_f7hctYgGgs0xbf14D5YDnBmAToyRQQ3yk7jYQHgdW5P5OLYmbp76GeB0t7nTWBmcPS3zDUBxprwmoHhYz1oXc7G2WmQ1L2yXPn/s320/Knut%20Lavard%20d%C3%B6das%207%20jan%201131.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Ja, med denna hemska bild vill jag börja denna berättelse. Den avbildar händelsen då den danske prinsen Knut Lavard blir mördad den 7 januari år 1131. Händelsen finns kvar i traditionen att i Norden sopa ut julen. I dag görs detta den 13 januari men i äldre tid gjordes detta den 7 januari.</p><p>Tjugondag Knut sopas julen ut - bultas julen ut - sjunger vi julen ut. Alternativen hur vi benämner denna händelse är flera. </p><p>I min barndom i Sund på Åland bultade man ut julen. Detta skedde just så som det säges. Jag minns från min tidiga barndom dessa bultningar på dörrar, fönster och i knutarna. Det var en reell verklighet. Jag minns även att man ibland "hartsade" fönster åt ensamma människor så att de skulle bli rädda. Detta gick så till att man med harts skrapade på fönstret och då framkom ett spökligt ljud. Det kunde även höras spräng- och gevärsskott i byn. En morgon på Norrgårds i Finby, i mitt hem, var ytterdörren förbommad med de skogskälkar far lämnat ute för morgondagens färd till skogen efter brännved. Vi fick som tur var upp dörren. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglzMqbi4IG2IJjbLNdjckA3m75IwmSEMSq-PEonSCkTHxOCqyif9KoPmVDaLyP9pgU0lnKdgIsr3tHdkZh4qyPIox6G8VjFhJLLtffHtN1Z9P5MYGfSYZG3gpYnMEhnbPQ6rC8IdBdxOIUjYg-3-vxPjM5hcuhH4n-mNQmN5LiXeQiZhin2IGsqOwCtCAD/s721/Knut%20Lavard%20bild.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="721" data-original-width="375" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglzMqbi4IG2IJjbLNdjckA3m75IwmSEMSq-PEonSCkTHxOCqyif9KoPmVDaLyP9pgU0lnKdgIsr3tHdkZh4qyPIox6G8VjFhJLLtffHtN1Z9P5MYGfSYZG3gpYnMEhnbPQ6rC8IdBdxOIUjYg-3-vxPjM5hcuhH4n-mNQmN5LiXeQiZhin2IGsqOwCtCAD/s320/Knut%20Lavard%20bild.PNG" width="166" /></a></div><p><br /></p><p>Som sagt, Knut blev mördad den 7 januari. Varför just den dagen? Man säger att mördarna inväntade den första vardagen efter trettondagshelgen emedan straffskalan var lägre på en vardag efter helg ifall de skulle bli fast. Mördaren var Knuts kusin som ville bli av med en tronkonkurrent. Knut hade som kungabarn, i nioårsåldern, blivit faderlös och tronen gick till en farbror. </p><p>Med tiden skulle Knut av påven bli helgonförklarad och i det är han i nivå med Nordens kända helgon Sankt Olof och Sankt Erik. Vi fick en Sankt Knut. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNA5NcmwbMqc6zcIPIo8J3O2H-CNxRrUt2OhUGvv621GMkjibT-bJsogBxGtNrVnaIUQSFlgANsh3YH4_vLabg-LjKWsQraC0UE-B9kTtDzR6Jpa7yzhGqgsdfitZvhnTVrXl01QfuPGWbgxp4MlwzD6fXmb3BWmuqJG4fAwlQh3IeGdiH3L8-B8XE2y9p/s477/Knut,%20Sankta%20Knuts%20sigill%20f%C3%B6r%20%C3%85land.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="470" data-original-width="477" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNA5NcmwbMqc6zcIPIo8J3O2H-CNxRrUt2OhUGvv621GMkjibT-bJsogBxGtNrVnaIUQSFlgANsh3YH4_vLabg-LjKWsQraC0UE-B9kTtDzR6Jpa7yzhGqgsdfitZvhnTVrXl01QfuPGWbgxp4MlwzD6fXmb3BWmuqJG4fAwlQh3IeGdiH3L8-B8XE2y9p/s320/Knut,%20Sankta%20Knuts%20sigill%20f%C3%B6r%20%C3%85land.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Sankt Knuts sigill för Åland. Finns bevarat i Danmarks Riksmuseum</p><p>I spåren efter detta bildades Knutsgillen i hela Norden och ett sådant gille fanns även på Åland. Intill Finströms kyrka finns ännu en åkerteg som benämns Gilleshagen som minner om detta gille. Det finns även en Sankt Knutsgillestamp bevarad å Danmarks Riksmuseum och detta sigill anses vara från Åland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsnXUNSBHOdPHlOvxDghNQgFYLbZAV6ot2wweZ-RdZvmIJns8xp3GRqXFANh0b7c7tYFPoQWX_Xw_6ZOeo6_s0_QKm9KbFqkI7yaRxA5OK2zpXonDtB0vZdO3i3PvkDT-5XUmcoS1rmriMpSjf8fx29xWkp0SuFnuM5WspXzxdaVE6FrYDpy-ZkWr7uncy/s480/Knut%20Gilleshagen%20i%20Finstr%C3%B6m.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="358" data-original-width="480" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsnXUNSBHOdPHlOvxDghNQgFYLbZAV6ot2wweZ-RdZvmIJns8xp3GRqXFANh0b7c7tYFPoQWX_Xw_6ZOeo6_s0_QKm9KbFqkI7yaRxA5OK2zpXonDtB0vZdO3i3PvkDT-5XUmcoS1rmriMpSjf8fx29xWkp0SuFnuM5WspXzxdaVE6FrYDpy-ZkWr7uncy/s320/Knut%20Gilleshagen%20i%20Finstr%C3%B6m.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I gammal skattläggningskarta finns platsen Gilleshagen intill Finströms kyrka</p><p>Vid denna tid var Danmark en stormakt och influenser därifrån spred sig även till Åländsk sedvänja. Vi firar ännu hans minne som Tjugondag Knut sopas julen ut.</p><p>Detta skedde förr den 7 januari men kyrkoledare bestämde en gång att dagen skulle framskjutas till den trettonde januari, därav uttrycket Tjugondag Knut alltså 20 dagar efter juldagen. Det finns även en annan teori som folklivsforskare framkastat. Förr helgade man en kyrklig helg med att tillägga en oktav, dvs. lägga till åtta dagar och fira den även då. Därför har uttrycket tjugondag Knut börjat användas här i Norden. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjliYAsa_Lqr5B4m1nok6lWfQw2A9tMi-iRR-gbjfwUve56gAmmxmPsXpVQm2M1fmGryqRPIOtiSu2LsX5ZqVWtZlmpbVvWGlC7mS6FZZoNkkTQ5XalYxz7uBEZqQASNbDIK-gzg4I_FNmbo21sqopZ1IZv9V4-646bptLVYlrTqLQw1rcdkicJsUP2iqcV/s1756/Knut%20sopar%20julen%20ut%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="758" data-original-width="1756" height="138" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjliYAsa_Lqr5B4m1nok6lWfQw2A9tMi-iRR-gbjfwUve56gAmmxmPsXpVQm2M1fmGryqRPIOtiSu2LsX5ZqVWtZlmpbVvWGlC7mS6FZZoNkkTQ5XalYxz7uBEZqQASNbDIK-gzg4I_FNmbo21sqopZ1IZv9V4-646bptLVYlrTqLQw1rcdkicJsUP2iqcV/s320/Knut%20sopar%20julen%20ut%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>En fin artikel om julfirande och Sankt Knutfirandet fann jag i tidningen Västra Nyland av den 3.1.1942, Stjärngossar och Knutsgubbar, som jag här vill relatera några rader ifrån.</p><p>- Hos oss här i det övriga Norden fortsätter julhelgen ända långt in i januari, till tjugondag Knut som enligt versen kör julen ut. Tjugondag Knut som enligt versen kör julen ut. Tjugondag Knut, de tär den 13 januari och det är alltså då som julfriden enligt modernare nordisk uppfattning får ett brått slut. Ursprungligen ansågs Knutsdagen inträffa redan de sjunde januari dagen uppkallades då efter danske Knut Lavard som mördades denna dag året 1131. </p><p>På Knutdagen, den 13 januari var det så obönhörligt slut med allt julfirande. En i hela Skandinavien känd sed var att bulta julen ut. Då sprang en person i gårdarna och bultade julen ut med en hammare, och en annan gick efter med viska för att sopa rent. Det ansågs att man på detta sätt ville jaga ut de döda gäster, man om julen haft på besök, och samtidigt skrämma bort alla tomtar och troll som gömts sig kvar i knutarna. Ofta voro dessa julutbultare förklädda på ett eller annat sätt.</p><p>Tjugondag Knut drack och åt man även julen ut. Då skulle man göra slut på all julmat, julöl och julbrännvin. Detta föranledde ofta till grundliga fester, jag på sina håll nämner man t.o.m. att tjugondag Knut vad mat och dryck beträffar var den kraftigaste festdagen under hela helgen. Från dessa orgier stammar även följande lilla visa:</p><p>Slut på jula och slut på ljusa och slut på brännvin´t i alla husa. </p><p><br /></p><p>Sopat ut julen i Godby den 13 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-31246172176203118912024-01-08T02:07:00.000-08:002024-01-10T03:50:08.037-08:00Solförmörkelsen i Kumlinge år 1914<p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQoBO7Vu_rKFDI5ozT-Vto4dWv83Ov99yZXrab97ZlNxCkG4CHnZxMlPT6CkBZzQFeuuPNqVYB7dWg7ADQfG1lCW7LkVKN2KSDhyphenhyphenv4D2TtKxtZprHxz4b05sp4maaoYFgymWZb9TDT6YwiQLQfvdkI8o-PlJrx4PNoXLAEwap_Luxx-6lOUIT9L2BNU9eO/s1074/Kumlinge%20by%20Matti%20Poutvaara%201968.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="710" data-original-width="1074" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQoBO7Vu_rKFDI5ozT-Vto4dWv83Ov99yZXrab97ZlNxCkG4CHnZxMlPT6CkBZzQFeuuPNqVYB7dWg7ADQfG1lCW7LkVKN2KSDhyphenhyphenv4D2TtKxtZprHxz4b05sp4maaoYFgymWZb9TDT6YwiQLQfvdkI8o-PlJrx4PNoXLAEwap_Luxx-6lOUIT9L2BNU9eO/s320/Kumlinge%20by%20Matti%20Poutvaara%201968.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Kumlinge i Ålands östra skärgård.</p><p>Fotograf Matti Poutvaara år 1968.</p><p>Den 21 augusti år 1914 inträffade i Finland en total solförmörkelse. Detta var en speciell händelse som inträffar mycket sällan och som lär skall ske nästa gång i vårt land år 2126. </p><p>Vi låter tidningsreportage berätta om vad som hände.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNH8_34d1kOMvI6Yxo-vpaUrcYO0FaQE61vVQkcYhuvpNXFoIOL8Tgba6SCnmB3ScD3KAtNRu-DL9WnA3paZFaEmLwLJwA_Cvhz0CAt2Zjdp12lw_iGEhZ70_m6gUOL7w-1AM4d8s42XoCwfso84RigFosvsdPpBccjXEov8ywYQ659NDZxIz-OImhyphenhyphenRt/s292/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20arjen%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="269" data-original-width="292" height="269" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNH8_34d1kOMvI6Yxo-vpaUrcYO0FaQE61vVQkcYhuvpNXFoIOL8Tgba6SCnmB3ScD3KAtNRu-DL9WnA3paZFaEmLwLJwA_Cvhz0CAt2Zjdp12lw_iGEhZ70_m6gUOL7w-1AM4d8s42XoCwfso84RigFosvsdPpBccjXEov8ywYQ659NDZxIz-OImhyphenhyphenRt/s1600/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20arjen%202.PNG" width="292" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I Hufvudstadsbladet någon dag efter den totala solförmörkelsen kunde man läsa följande rapport:</p><p>Expeditionen till Kumlinge. Observationer under de ypperliga förhållanden med utmärkta resultat.</p><p>På lördag kväll återvände till Åbo större delen av deltagarna i de vetenskapliga expeditioner, som i Kumlinge gjort observationer under solförmörkelsen den 21 dennes. Som komplettering till meddelandet i gårdagens blad meddela vi enligt Å.U. följande om expeditionens arbete. </p><p>Den astronomiska expeditionen till Kumlinge bestod av professor K.F. Sundman, prof. E. Lindelöf, och dr. R. Furuhjelm med flera assistenter. Dr. Witting utförde fotometriska bestämningar. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi0RFg6EG7P6VIPblA1gUG9qV6ISepqyVbpbiODepieZ89qhX8s1F_QYuou483ZKrd4C5BAR3ksg7H3q3629Ksw_XmEup_2p5KV7IahCkgMoRwggW4-gZxlHdITYFH0P-4Az-RT7ZbXf7z6cwws-mN9Vdw-HQXVrFiKf5yOjEahGqgne1WJPpOrXM4A3At/s842/Kumlinge%20sol%20Refraktor.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="842" data-original-width="638" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgi0RFg6EG7P6VIPblA1gUG9qV6ISepqyVbpbiODepieZ89qhX8s1F_QYuou483ZKrd4C5BAR3ksg7H3q3629Ksw_XmEup_2p5KV7IahCkgMoRwggW4-gZxlHdITYFH0P-4Az-RT7ZbXf7z6cwws-mN9Vdw-HQXVrFiKf5yOjEahGqgne1WJPpOrXM4A3At/s320/Kumlinge%20sol%20Refraktor.PNG" width="242" /></a></div><br /><p><br /></p><p>För de astronomiska observationerna hade till Kumlinge sänts observatoriets i Helsingfors stora refraktor, en pjäs, som kostat 75 tusen mark. Den var uppställd i ett hus av trä öppet uppåt och mot solen. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1sgqO_5c7ubjO6Mzln6HTBZRdcTaUfVshC4LezTLrrTBZ4HiZk0DN7_3JYMqAciJIZVHNQeRHtHjj8gjrm09Za7J7iwQSTVQCFpp5GVN2uS9QirmyIM5lALOsCWBelyOLXR2w_tGFfq0s5035cQmNhS1D7QlloVkzg5wFN-hHhmKd6OJhNiLnYik4BWaG/s405/Kumlinge%20huset%20sol.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="405" data-original-width="321" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1sgqO_5c7ubjO6Mzln6HTBZRdcTaUfVshC4LezTLrrTBZ4HiZk0DN7_3JYMqAciJIZVHNQeRHtHjj8gjrm09Za7J7iwQSTVQCFpp5GVN2uS9QirmyIM5lALOsCWBelyOLXR2w_tGFfq0s5035cQmNhS1D7QlloVkzg5wFN-hHhmKd6OJhNiLnYik4BWaG/s320/Kumlinge%20huset%20sol.PNG" width="254" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Observationerna utfördes efter ett mycket detaljerat och noggrant inövat program, Repetitioner hade hållits varje dag och slutligen en stor generalrepetion. Det var för varje sekund bestämt vad var och en skulle göra. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtNmKF2XHBS-NF3QMeQN6jxtKWeOY8ndbaVPuTa0CB1sveoDOl6_XYieLk1zbWJWH-o1wNJ790hdYx7J2CH2T19iSM194qqe8eZv7vtlVGaBOb57ksZJ6B4QxNhuHesChyZcP2EdkbqtSfP_ViI9Vy99dBPDt6EsQB5f-dZU79f2xw6NoN8agkqepWXiqE/s703/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20torn.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="703" data-original-width="503" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtNmKF2XHBS-NF3QMeQN6jxtKWeOY8ndbaVPuTa0CB1sveoDOl6_XYieLk1zbWJWH-o1wNJ790hdYx7J2CH2T19iSM194qqe8eZv7vtlVGaBOb57ksZJ6B4QxNhuHesChyZcP2EdkbqtSfP_ViI9Vy99dBPDt6EsQB5f-dZU79f2xw6NoN8agkqepWXiqE/s320/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20torn.PNG" width="229" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Kom så förmörkelsen under bästa möjliga förhållanden med strålande, härligt väder. Månens yttre och inre kontakt antecknades noggrant med tillhjälp av kronometer. När det ögonblick närmade sig, då förmörkelsen skulle bliva total observerade dr Furuhjelm solen, medan professor Lindelöv stod med klockan i hand färdig att börja räkna sekunderna. Nu! sade dr Furuhjelm. I samma ögonblick tog magister Iversén ett fotografi av solen och professorn Lindelöv började räkna: Ett, två tre...Räkningen fortsattes så länge förmörkelsen fortfor. Man hade som bekant räknat ut att den skulle räcka 2 minuter och 14 sekunder, men efter 2 minuter och 5,5 sekunder gnistrade en kant av solen till igen, Förmörkelsen hade sålunda varat 8,5 sekund kortare än beräknat var. Att den verkliga tiden skilde så pass mycket från den beräknade, beror p att månens rörelser är synnerligen svåra att beräkna. Månen har 60 olika slag av rörelser och många av dem är ännu knappast utredda. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZjdphEH71SY7gBhGskSCw3yZoM_ShI5XmlptDHe8MrRcfIMNwjmOtOi1_jelBYyWcyVIbyGOmlLFqVXdymy8qDAyNBOYhuam6mwthyo6cE618CbaLQOuyTBZyFdZL__u_Cbj1MWL_cExb8kf5aH1tH6zZnhIRh2dMUi9ABeUj5idzWw71dRlF2eJ5MFxw/s308/Kumlinge%20stativ.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="308" data-original-width="256" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZjdphEH71SY7gBhGskSCw3yZoM_ShI5XmlptDHe8MrRcfIMNwjmOtOi1_jelBYyWcyVIbyGOmlLFqVXdymy8qDAyNBOYhuam6mwthyo6cE618CbaLQOuyTBZyFdZL__u_Cbj1MWL_cExb8kf5aH1tH6zZnhIRh2dMUi9ABeUj5idzWw71dRlF2eJ5MFxw/s1600/Kumlinge%20stativ.PNG" width="256" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Under förmörkelsen fotograferades koronan på tid. Helsingforsobservatoriets skickliga observator magister Wäisälä iakttog under förmörkelsen tre protuberanser och tecknade av dem Venus och Merkurius syntes tydligt så länge förmörkelsen varade, Regulus svagt en grad från solen. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVBh00OUqdEXGEMhyphenhyphenGh5vIIytyKLuFf-MNxDoAIY63PTw_bzRFe2Hs-Pftnobwq7SZsCWQK-GPcSeabxXbwDMPo5V_-MJqB2ETxEy_ViAH71xcyuj_cUcbUNyv4cSTRLwau-5HY2raEURBYgU2gYI-nR-kvwojENkSXqC_U48b51bV1d0EUU_9SLZonN3p/s308/Kumlinge%20sol%C3%B6.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="308" data-original-width="269" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVBh00OUqdEXGEMhyphenhyphenGh5vIIytyKLuFf-MNxDoAIY63PTw_bzRFe2Hs-Pftnobwq7SZsCWQK-GPcSeabxXbwDMPo5V_-MJqB2ETxEy_ViAH71xcyuj_cUcbUNyv4cSTRLwau-5HY2raEURBYgU2gYI-nR-kvwojENkSXqC_U48b51bV1d0EUU_9SLZonN3p/s1600/Kumlinge%20sol%C3%B6.PNG" width="269" /></a></div><br /><p><br /></p><p>De plåtar, som togs i Kumlinge, har givetvis icke ännu blivit framkallade, men man har all anledning att antaga att de blivit mycket nöjda, så gynnsamma som förhållandena var. Över huvud var alla deltagare i expeditionen synnerligen nöjda med resultatet a färden men strapatsrik hade den varit för flera av dem nämligen, som anlänt till Åbo efter ångbåtstrafikens upphörande. Det hade varit att resa med ångbåt till Ruotsalais, sedan med segelbåt och sist 15 km med roddbåt. Framkomst i sista minuten. Och återfärden hade varit i samma stil.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF1SRzD-qi2pKoL8awVVa5su-wL6M-9QnFUe3p7L73O4t0qCIxday4_7-E2MAESlgnbL2v7PAzq-U5MF1chBRsLVtEJjJgMO7vq_2jZGbrIur8peXn_UkXY4hTlgY1ZJ-MCTlW3QuBKvYIztCgqZnphyumtisBbTInNs2SrsyPwM_qAg9MjAS44I0nfxyl/s874/Kumlinge%20teleskop.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="874" data-original-width="684" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF1SRzD-qi2pKoL8awVVa5su-wL6M-9QnFUe3p7L73O4t0qCIxday4_7-E2MAESlgnbL2v7PAzq-U5MF1chBRsLVtEJjJgMO7vq_2jZGbrIur8peXn_UkXY4hTlgY1ZJ-MCTlW3QuBKvYIztCgqZnphyumtisBbTInNs2SrsyPwM_qAg9MjAS44I0nfxyl/s320/Kumlinge%20teleskop.PNG" width="250" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I Åbo iakttog förmörkelsen för övrigt av magister Jalava, och befanns totalitetstiden i centrum av staden vara 18 sekunder.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgig3FqRpwEfm70Px5SkSGwl81f4SeCKG1Cf8Tn3qnARCbAH85k3Pq2rGqSY8ViN7vUy2lNeMbEtxw17B3JCritxYk72WI0sDO62xBjw4kKHd1ZqWzYVGPgD1o-yBliXUutA0xOQaZX1-5Gi3Wlkicm6YDx5PtS451xKlx3wR4OQkw3Ts2gLLSFNDeIaP_y/s682/Kumlinge%20s%C3%A4llskapsresor%20till%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelsen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="682" data-original-width="522" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgig3FqRpwEfm70Px5SkSGwl81f4SeCKG1Cf8Tn3qnARCbAH85k3Pq2rGqSY8ViN7vUy2lNeMbEtxw17B3JCritxYk72WI0sDO62xBjw4kKHd1ZqWzYVGPgD1o-yBliXUutA0xOQaZX1-5Gi3Wlkicm6YDx5PtS451xKlx3wR4OQkw3Ts2gLLSFNDeIaP_y/s320/Kumlinge%20s%C3%A4llskapsresor%20till%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelsen.PNG" width="245" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkTB4NDMwuKreEIGxANsa6W-gpkYNz_x9FopJImigIT-MbTiw2y5cxXszd27aos246-zSAZ9m4dxRdSY2_WReoUcmusqkyFYUm9BHhg5DFJjAG17xhxNm0Ezo31p8Uf4DV4gIxr4bStAywO-HLtvWquAwimy3FDQfNp4iN4X082xcbNGIFz91DHZUoAd0Z/s342/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelsen%20resen%C3%A4rer.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="342" data-original-width="290" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkTB4NDMwuKreEIGxANsa6W-gpkYNz_x9FopJImigIT-MbTiw2y5cxXszd27aos246-zSAZ9m4dxRdSY2_WReoUcmusqkyFYUm9BHhg5DFJjAG17xhxNm0Ezo31p8Uf4DV4gIxr4bStAywO-HLtvWquAwimy3FDQfNp4iN4X082xcbNGIFz91DHZUoAd0Z/s320/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelsen%20resen%C3%A4rer.PNG" width="271" /></a></div><br /><p>Sällskap som bevistade solförmörkelsen i Kumlinge</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW7G9s2hFWKcCrwHxUTAsjqVUZSYRxs0sqg6hyphenhyphenzgTqaTjUw4b0EKABPlHXFN7kEmlUZZe1vuDmNsIldjtfw1dfDEsbH_WS2Wuz3mE0ZYQvRzX50xTrrdP__e6k90YPwB0LOJkqRYGptWTXrYRkfCy_pgrQneimfTKhe4hFyaWkCO0vah0HvP4uTosWbgSf/s366/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20arjen%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="366" data-original-width="290" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW7G9s2hFWKcCrwHxUTAsjqVUZSYRxs0sqg6hyphenhyphenzgTqaTjUw4b0EKABPlHXFN7kEmlUZZe1vuDmNsIldjtfw1dfDEsbH_WS2Wuz3mE0ZYQvRzX50xTrrdP__e6k90YPwB0LOJkqRYGptWTXrYRkfCy_pgrQneimfTKhe4hFyaWkCO0vah0HvP4uTosWbgSf/s320/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20arjen%203.PNG" width="254" /></a></div><p><br /></p><p>Artikel i Dagens Press</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipq0IQ3IXs3wDjiyfmYiihPk7PdSdWycDpBjPXke4eQRIfZpb8IeSmWzB06ue0FgzdLdgyD6ggvrTgNJ631OI3T771OnBkHDeM3TeKa2UqR6jgkLY3fI9TTu25KKPFiAy9AcOxtHcwuP0VbF_zPZOR33OWJNMSJe9i0wruiBPGQKIh6DMknN8ifzc-cQMH/s842/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="729" data-original-width="842" height="277" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipq0IQ3IXs3wDjiyfmYiihPk7PdSdWycDpBjPXke4eQRIfZpb8IeSmWzB06ue0FgzdLdgyD6ggvrTgNJ631OI3T771OnBkHDeM3TeKa2UqR6jgkLY3fI9TTu25KKPFiAy9AcOxtHcwuP0VbF_zPZOR33OWJNMSJe9i0wruiBPGQKIh6DMknN8ifzc-cQMH/s320/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguIJDnQvlSgRDxCNI8sda02B6ppTLatJ5etysHsxIkRl-oq2sw_5mm6es60K2CGw_MNeZ0td6CMzSRqvRWxnW8nNJGGYYMiI6a3AN9xMpCzgwVSAhmpYDkVM3k501TauoyJKfuxsscQseWeAfK3T-lA3ERSIsOSWZmhN1xQg_qm1hAzEmn_zeV7Aeu8v7o/s864/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="752" data-original-width="864" height="279" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguIJDnQvlSgRDxCNI8sda02B6ppTLatJ5etysHsxIkRl-oq2sw_5mm6es60K2CGw_MNeZ0td6CMzSRqvRWxnW8nNJGGYYMiI6a3AN9xMpCzgwVSAhmpYDkVM3k501TauoyJKfuxsscQseWeAfK3T-lA3ERSIsOSWZmhN1xQg_qm1hAzEmn_zeV7Aeu8v7o/s320/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%202.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhNEQDE_PX3gg6wxiyAWKFD9s2NyQ1G3BQDQQg3xTYBmGjnC9zzPghG9WSl4o2yZQEi0Jhx4i967krza6TE566ICjwlNRnwRQ0sTEgGRWjdSAbvCxJpAuJz3KxYWBHJLDHzQMVmabHwFSAVdZY4oj2QI4UVQ6cGwafTvGWuvfX67lNoOYYNuv3x5B9gLxV/s873/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="761" data-original-width="873" height="279" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhNEQDE_PX3gg6wxiyAWKFD9s2NyQ1G3BQDQQg3xTYBmGjnC9zzPghG9WSl4o2yZQEi0Jhx4i967krza6TE566ICjwlNRnwRQ0sTEgGRWjdSAbvCxJpAuJz3KxYWBHJLDHzQMVmabHwFSAVdZY4oj2QI4UVQ6cGwafTvGWuvfX67lNoOYYNuv3x5B9gLxV/s320/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%203.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwEbyRUqUldaX8KLSyAXvUMx8vuvEWgk-xcHfaHxgZPZxaYW8PEnd0EEyeAOAaC2xPraB0tXEUTFYIZoMp6oYShRmtGmkjvGHM6r9S9gq8sb-nLj0wC5s-Vm60nuu4cn1DVLaQ5WKw0llTG2_u2Kjx9B0GR-agVcPeGcWAM82UXbYxv_zmUN3tvTEuRKKm/s868/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%204.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="746" data-original-width="868" height="275" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwEbyRUqUldaX8KLSyAXvUMx8vuvEWgk-xcHfaHxgZPZxaYW8PEnd0EEyeAOAaC2xPraB0tXEUTFYIZoMp6oYShRmtGmkjvGHM6r9S9gq8sb-nLj0wC5s-Vm60nuu4cn1DVLaQ5WKw0llTG2_u2Kjx9B0GR-agVcPeGcWAM82UXbYxv_zmUN3tvTEuRKKm/s320/Kumlinge%20Dagens%20Press%20sid%204.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Artikel i Farmaciaföreningen</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4AAPQimvZj-ARCHAQ1KOegQTpOkfzKtdcWD0fHUQAzbMFI4JIks44kM6Ja5OU6e-YFkH4xlBA4_3hylNEx9kFIQc1tOMhu8UHICAbX1umuLsi4lFRLBkir-hiyDmvwYHR66D_sTRWjQZwnJpKnXILXxLLTDYwGE5dVru9eiodnc-aHGSvjpqNX04Aka1L/s616/Kumlinge%20Farmacief%C3%B6reningen%201914%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="616" data-original-width="418" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4AAPQimvZj-ARCHAQ1KOegQTpOkfzKtdcWD0fHUQAzbMFI4JIks44kM6Ja5OU6e-YFkH4xlBA4_3hylNEx9kFIQc1tOMhu8UHICAbX1umuLsi4lFRLBkir-hiyDmvwYHR66D_sTRWjQZwnJpKnXILXxLLTDYwGE5dVru9eiodnc-aHGSvjpqNX04Aka1L/s320/Kumlinge%20Farmacief%C3%B6reningen%201914%20sid%201.PNG" width="217" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhte5Z8O-9RaGRJgUwQ6r6Lhql1BjwkhNm9onrCUyKvadEDuDoI_1i0mSJZ6Gz6PAyWz_XOxAlwvN8-XhZYg4OZDqovEWWHW_JSvFHt3KefbU1BhBGATSe_NajCSDwAhDwMX74eavKqJWIMUmHozyAvq8fM78jka2Ddt8ookS8PEeBXmDVmAFBqD6Vz48YN/s617/Kumlinge%20Farmacie%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="617" data-original-width="417" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhte5Z8O-9RaGRJgUwQ6r6Lhql1BjwkhNm9onrCUyKvadEDuDoI_1i0mSJZ6Gz6PAyWz_XOxAlwvN8-XhZYg4OZDqovEWWHW_JSvFHt3KefbU1BhBGATSe_NajCSDwAhDwMX74eavKqJWIMUmHozyAvq8fM78jka2Ddt8ookS8PEeBXmDVmAFBqD6Vz48YN/s320/Kumlinge%20Farmacie%20sid%202.PNG" width="216" /></a></div><br /><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKADO5nG0KBY_tMMkhaUrcdzH7mXi0TSuQaOregO0tDncj1OWmYyi6H0m0wbeM2lUHtH8pP6F9hEKqQOu0DyeusM6EAKK3L7Gf9YLk4rCxjiOAiQFdTIe_2hnl6-ktsW9v87bwIHZ6EtBbxO4U1ewMtunkTtHM2yItxV7JLMtdW4sV0EVxAfMHwlb_v-vy/s606/Kumlinge%20Farmacie%20sid%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="606" data-original-width="424" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKADO5nG0KBY_tMMkhaUrcdzH7mXi0TSuQaOregO0tDncj1OWmYyi6H0m0wbeM2lUHtH8pP6F9hEKqQOu0DyeusM6EAKK3L7Gf9YLk4rCxjiOAiQFdTIe_2hnl6-ktsW9v87bwIHZ6EtBbxO4U1ewMtunkTtHM2yItxV7JLMtdW4sV0EVxAfMHwlb_v-vy/s320/Kumlinge%20Farmacie%20sid%203.PNG" width="224" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>En del av undersökningen kunde inte genomföras på grund av utbrottet av andra världskriget</div><div><br /></div><div><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrtM78VsvRqTwu2GCqIb_mNet9Y-QlBe-wMZiMMDAOJuOqgYOAvytvj0juX8jWM56VYG_1OPIYLuo9FK9ZXpFrgWw0oOSFttf_dqvDR54dpfgURabotMnLED-AjNdaGj74fFQvbZW_2TCU6l6j2uzk_aFEwe9kjmqqdImgK1bBBJ_se50p8S4eYBMYLXbS/s646/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20avresa.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="646" data-original-width="280" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrtM78VsvRqTwu2GCqIb_mNet9Y-QlBe-wMZiMMDAOJuOqgYOAvytvj0juX8jWM56VYG_1OPIYLuo9FK9ZXpFrgWw0oOSFttf_dqvDR54dpfgURabotMnLED-AjNdaGj74fFQvbZW_2TCU6l6j2uzk_aFEwe9kjmqqdImgK1bBBJ_se50p8S4eYBMYLXbS/s320/Kumlinge%20solf%C3%B6rm%C3%B6rkelse%20avresa.PNG" width="139" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Artikel om Kumlinge i Nya Åland</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-cBihnVpUhQg2AqDTf5yAq5TWnT-1AFVmFSIjdIyWmuwSFqHZt7cjvAmHCj9QoffnYKwReG5kmJtU761Vl-uG-RqZDvy7o6qfG6H6kbUi-U5YUgD1kyIzewTX7NPiyb80-GC32Q8oiOuu0I06hu8Eo1pLBoFDkedG6czqonCnKRaGHNhlb-YrImmyOE3r/s907/Kumlinge%20i%20nya%20%C3%A5land.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="701" data-original-width="907" height="247" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-cBihnVpUhQg2AqDTf5yAq5TWnT-1AFVmFSIjdIyWmuwSFqHZt7cjvAmHCj9QoffnYKwReG5kmJtU761Vl-uG-RqZDvy7o6qfG6H6kbUi-U5YUgD1kyIzewTX7NPiyb80-GC32Q8oiOuu0I06hu8Eo1pLBoFDkedG6czqonCnKRaGHNhlb-YrImmyOE3r/s320/Kumlinge%20i%20nya%20%C3%A5land.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>År 2006 ingick i tidningen Nya Åland följande artikel om observationerna år 1914 och om huset som sedermera ingick i bygget av Vikingalid i skärgårdskommunen Kumlinge. I artikeln omtalas att Kumlinge "drabbades" av en solförmörkelse. </p><p><br /></p><p>Observerat i Godby den 8 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-71656515651493226292024-01-06T03:21:00.000-08:002024-01-06T03:24:14.658-08:00Hellmans Blomsterhandel i Mariehamn<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGB2MkzTVYZB3mLdxq1F9pmLhKtoBlqUgQUGaOHWgT0BMqWX5CDuO_YXFhwHqK8OTlFl0ZEkVNskBT7K7Ci2wHIAq0DwEM04D-hG_ghOav4M_h2EG_Zli0yvfdCTWjZctOYo6gQMw3A_y835GsfPu9iQ5nd7cqEXr-QgC_uN-jDlTZAkYZZaYJL9vB__rZ/s888/Hellmans%20Blomsterhandel%20gamla.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="888" data-original-width="746" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGB2MkzTVYZB3mLdxq1F9pmLhKtoBlqUgQUGaOHWgT0BMqWX5CDuO_YXFhwHqK8OTlFl0ZEkVNskBT7K7Ci2wHIAq0DwEM04D-hG_ghOav4M_h2EG_Zli0yvfdCTWjZctOYo6gQMw3A_y835GsfPu9iQ5nd7cqEXr-QgC_uN-jDlTZAkYZZaYJL9vB__rZ/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20gamla.PNG" width="269" /></a></div><br /><p>Hellmans Blomsterhandel. Postadress Torggatan 5 Mariehamn Tel. 11038</p><p>Firman grundad 1888. Nuvarande ägare: Martha Hellman & Co. Affär Försäljning: Blommor från egen trädgård. Kransbinderi. </p><p>Så lyder texten i boken Ålands bebyggelse i ord och bild av år 1963.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipIRzFE-xrjet63zIkhK4eTpF_zHOhNIy-bTDwbeX9et8Z7oEkqLN4pO8gOHDJnxHlySgb-fecy-88FLFPkB670JzwzYacfVxqifWOO4dEPOmX9UYPD58O17LSf4BeTNTTufS9hskM-gzhbxtmJv2X1XaQhB3ly9qYiIEyem5JtlDEutwslB49OxTRaqDy/s1150/Torggatan%20Cityhuset.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="743" data-original-width="1150" height="207" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipIRzFE-xrjet63zIkhK4eTpF_zHOhNIy-bTDwbeX9et8Z7oEkqLN4pO8gOHDJnxHlySgb-fecy-88FLFPkB670JzwzYacfVxqifWOO4dEPOmX9UYPD58O17LSf4BeTNTTufS9hskM-gzhbxtmJv2X1XaQhB3ly9qYiIEyem5JtlDEutwslB49OxTRaqDy/s320/Torggatan%20Cityhuset.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Torggatan 5 i dag det s.k. Cityhuset. Hellmans Blomsterhandel fanns i lokalen längst till höger.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixvK1YssTXP3lr5fCnyVlt0d1aQ_gkN0D-HMjwYcWAjhlOOAozM8eUB7_plgP2iNC2ILfvvT_ckiGPcUz-sG7dLHEyjG99_WnVnSINnSpcHBBPc-B6__3tx7-FPrWtJ4UOD4nCA7iJRvOZaNC56jzIfmwbocq8LOkHQh-lfeDTQlQ225RfJYArF-iiRSCw/s840/Hellmans%20Blomsterhandel%20fr%C3%B6ken%20Martha%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="575" data-original-width="840" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixvK1YssTXP3lr5fCnyVlt0d1aQ_gkN0D-HMjwYcWAjhlOOAozM8eUB7_plgP2iNC2ILfvvT_ckiGPcUz-sG7dLHEyjG99_WnVnSINnSpcHBBPc-B6__3tx7-FPrWtJ4UOD4nCA7iJRvOZaNC56jzIfmwbocq8LOkHQh-lfeDTQlQ225RfJYArF-iiRSCw/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20fr%C3%B6ken%20Martha%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Affären grundad 1888. Då denna bloggs redaktör forskade på nätet efter uppgifter om detta företag var han nära att falla ur stolen. Vi hade här att göra med en av Mariehamns stads äldsta företagarfamiljer. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyGQ2sE1QPFFupILu9oL4HcyzvhbvO9yjHUJ7QcDmS1xc7WULSgaJgT9Z8q3husp2cqjjmcOLyi2MrnL4BS8pg8m1B_ipqdv_Ecg37i2APc4P9wqFraBWS0QPaCSi4nFWEdDK6PzVD1gutxjzIT_45iYao_84OgBr3nBajAgFqzHOttJWnardrZYlIX8Zq/s849/Hellmans%20Blomsterhandel%20fr%C3%B6ken%20Martha%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="691" data-original-width="849" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyGQ2sE1QPFFupILu9oL4HcyzvhbvO9yjHUJ7QcDmS1xc7WULSgaJgT9Z8q3husp2cqjjmcOLyi2MrnL4BS8pg8m1B_ipqdv_Ecg37i2APc4P9wqFraBWS0QPaCSi4nFWEdDK6PzVD1gutxjzIT_45iYao_84OgBr3nBajAgFqzHOttJWnardrZYlIX8Zq/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20fr%C3%B6ken%20Martha%20sid%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I tidningen Lantmannabladet av den 18.9.1947 kan vi läsa följande intervju:</p><p>I Mariehamns äldsta handelsträdgård frodas blommorna trots torkan. </p><p>Vi har redan passerat mitten av augusti och allt fortfarande lyser solen från molnfri himmel. Lantmannabladets medarbetare har gjort en färd västvart och landat i Ålands huvudstad, Mariehamn. Då vi frågar om vägen till Hellmans handelsträdgård, märker vi att den finns inom stadens hank och stör. Framkomna mötas vi vänligt av två damer, Elsa och Martha Hellman, vilka sedan två år äger etablissemanget efter deras broders Erik Hellmans frånfälle.</p><p>- Det växer bra här på Åland, säger vi till firmans ledare fröken Martha Hellman som just är i färd att leverera en massa fina kransar till sjöfartsrådet Erikssons begravning. </p><p>Överst : Växthusen i Hellmans trädgård. Därunder: Firmans ledare fröken Martha Hellman mitt i blomsterlandet. Under: Fröken Elsa Hellman pekar på sin favoritdahlia. Nederst: Trädgårdsbiträdet tycker att arbetet med blommor är det roligaste i världen. </p><p>Stora bilden: Som en färgglad blomstergård ter sig Hellmans handelsträdgård från grinden</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2h0m_XP8ABTz_zcQFoPJ-O4Kaswxg7pOI-KGw8tbfZmBaE2uIR2gVQMjdLgJMjvKtoqXg5Op-QHGjwGGgCtl-xS2arOQ5XJPcAJp24gbfrzC3dBdKH5jMRlO_9mTsFZ4d8SCqb411SuQX_pFMKapEs8K7jeN4QeirEluaWHNaGbvwdxQyWVUClQ26QLbC/s716/Hellmans%20Blomsterhandel%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="716" data-original-width="711" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2h0m_XP8ABTz_zcQFoPJ-O4Kaswxg7pOI-KGw8tbfZmBaE2uIR2gVQMjdLgJMjvKtoqXg5Op-QHGjwGGgCtl-xS2arOQ5XJPcAJp24gbfrzC3dBdKH5jMRlO_9mTsFZ4d8SCqb411SuQX_pFMKapEs8K7jeN4QeirEluaWHNaGbvwdxQyWVUClQ26QLbC/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20sid%202.PNG" width="318" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqXTzKxKnEexYnZsM3mY9-rOa6qeXqU-AjVubv8gq_JKJlid1GIoehWyIbK6P7sAquf_GCTNrjshf1Kv5eMTfqcew319M58OMel2hy17JxCj_ddibzoaF29RhGFSie6f-eCy8tapf8digO6GpevU1hAALvLN0MhLWCaVgZcuM-yEBrFeufmwyy_ww96wcx/s1162/Hellmans%20Blomsterhandel%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="782" data-original-width="1162" height="215" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqXTzKxKnEexYnZsM3mY9-rOa6qeXqU-AjVubv8gq_JKJlid1GIoehWyIbK6P7sAquf_GCTNrjshf1Kv5eMTfqcew319M58OMel2hy17JxCj_ddibzoaF29RhGFSie6f-eCy8tapf8digO6GpevU1hAALvLN0MhLWCaVgZcuM-yEBrFeufmwyy_ww96wcx/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>I tidskriften Trädgårdsodlaren läser vi följande artikel och företaget Hellmans Blomsterhandels grundare Carl Samuel Hellman inför hans 70- års firande år 1938.</p><p>Hellman är rikssvensk och född i Alsike socken i Uppland. De första stegen på trädgårdsbanan begynte han vid 11 års ålder då han gick för dagpenning hos en mäster och fick 25 öre om dagen, men maten skulle han hålla sig själv. På Krusenberg gård i sin hemsocken blev han med tiden elev, och när så tre år gått kom han till Sundsvall, där han blev trädgårdsmästare hos grosshandlare Arhusiander. </p><p>Hösten 1876 intogs Hellman som elev vid Svenska trädgårdsföreningens skola på Rosendal och sedan den tvååriga kursen genomgåtts ställdes kosan till Finland. Hellman hade nämligen införskrivits för att bekläda trädgårdsmästarplatsen på Talsola gård i Tammela. </p><p>Efter två års tjänst här skaffade gubben Rydberg på Forssa honom Plats i Åbo. först på Lindholms och sedan å von Rettigs villa på Runsala. Fem år gick här. Då blev Hellman av direktör Oskar Gauffin anställd på Kuppis. Det hette visst som trädgårdsmästare, men han fick nog vara med om ett och varje annat i yrket hos sin fordrande principal. Tre år varade Kuppiskampanjen. 1889 flyttade Hellman till Mariehamn där han alltså levat och verkat i 36 år och betraktas numera som en gammal Mariehamnare.</p><p> I Mariehamn har Hellman av staden arrenderat 2.5 tunnland trädgårdsjord, men har dessutom två stadstomter egen jord och på dem har han byggt tvenne gårdar och 4 växthus. Det är emellertid icke blott som trädgårdsmästare den gamle upplänningen gjort sig nyttig och omtyckt på Åland. Även på det kommunala området har han verkat, medlem i försköningskommittén, nykterhetsföreningens styrelse etc.</p><p>Trots sina 70 år driver C.S. Hellman sin handelsträdgårdsrörelse fortfarande med liv och lust, och med sin spänstighet, sin arbetsförmåga och sitt oförbränneliga glada humör verkar Hellman ingalunda som en 70-åring, utan närmast som vore han högst femtio år. De äro sega trädgårdsmännen av den gamla stammen. Virket är tjärnvirke och yrket bevarar virket friskt!</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs8LCmUoywBrOaDARMTYqKiMC0yqhIQRJ1fL4SA4RaMIj4oG4AiwxCYvlooMJsgOX091E65xNAT9hUg6utugwoZSlQh5omVUfk1MWdpnoa59jiaLWkMEDZ8IgMaIi5QC9WKStBb1IjApOkFv8P2opaQlEtJ2calFM7urZTGPn9dc9nWcR6W6XfnavIbovh/s533/Hellmans%20Blomsterhandel%20Nya%20Pressen%2025.4.45.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="187" data-original-width="533" height="112" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs8LCmUoywBrOaDARMTYqKiMC0yqhIQRJ1fL4SA4RaMIj4oG4AiwxCYvlooMJsgOX091E65xNAT9hUg6utugwoZSlQh5omVUfk1MWdpnoa59jiaLWkMEDZ8IgMaIi5QC9WKStBb1IjApOkFv8P2opaQlEtJ2calFM7urZTGPn9dc9nWcR6W6XfnavIbovh/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20Nya%20Pressen%2025.4.45.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Annons den 25 april 1945 I Lantmannabladet</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4Cb2693YSUP3wrUTI4pqBce9E7vd8C7yRilYHLzMGeo5ZKZefDPeNqkjtUzOJKo3bbEOUZo273EQ4eM35w8yGSdELI4G9h2ogpj3ZuhHNyewwLJlRm48VlxUE3gkF4j3_0G8NpWyCBV5lDlVUM6M10rydwh8lkAVpFt0Jy23Or64gJsQmka3_D5Bk85aD/s636/Hellmans%20Blomsterhandel%20och%20Handelstr%C3%A4dg%C3%A5rd.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="636" data-original-width="634" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4Cb2693YSUP3wrUTI4pqBce9E7vd8C7yRilYHLzMGeo5ZKZefDPeNqkjtUzOJKo3bbEOUZo273EQ4eM35w8yGSdELI4G9h2ogpj3ZuhHNyewwLJlRm48VlxUE3gkF4j3_0G8NpWyCBV5lDlVUM6M10rydwh8lkAVpFt0Jy23Or64gJsQmka3_D5Bk85aD/s320/Hellmans%20Blomsterhandel%20och%20Handelstr%C3%A4dg%C3%A5rd.PNG" width="319" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Annons i Lantmannabladet den 15 september 1949</p><p><br /></p><p>Vem som sedan tog över Hellmans Blomsterhandel återstår att forska i men år 1963 var det Martha Hellman och Company i alla fall. </p><p><br /></p><p>I Godby den 6 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-13283304044669680102024-01-03T09:42:00.000-08:002024-01-04T10:25:14.773-08:00Herbert Erikssons Raksalong <p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrFU8iplomEco8b2PNKt3v1zQmzI4pw0vsPB26l__fHu1tY0yp0ebe79NMM6xrTD_E058eyaFMS4JBLGqMZWcgyWkYXWv0-luvigbY6NpO_duEONliAQjsoJ7VGeF40vPq2mCQhZ9jE4uO_NYYtWWJDRRh20U7ftuc17bZ8AdWJDi4T1ZQKi9z14qhFZA-/s981/Hilmer%20Eriksson%20gamla%20fotot.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="795" data-original-width="981" height="259" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrFU8iplomEco8b2PNKt3v1zQmzI4pw0vsPB26l__fHu1tY0yp0ebe79NMM6xrTD_E058eyaFMS4JBLGqMZWcgyWkYXWv0-luvigbY6NpO_duEONliAQjsoJ7VGeF40vPq2mCQhZ9jE4uO_NYYtWWJDRRh20U7ftuc17bZ8AdWJDi4T1ZQKi9z14qhFZA-/s320/Hilmer%20Eriksson%20gamla%20fotot.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Erikssons Raksalong</p><p>Postadress Köpmansgatan 1 Mariehamn Tel. 12495</p><p>Företaget grundat 1915. Nuvarande ägare Herbert Eriksson övertog företaget efter fadern Hilmer Eriksson 1951. Tre biträden plus ägaren arbetar i affären vilken är Mariehamns äldsta i branschen.</p><p>Ja så lyder texten i boken Ålands bebyggelse från 1963.</p><p>Personligen var jag kund där kanske några gånger i min ungdom och jag minns salongen från min barndomstid i mitten av 1950-talet. Invid var den tiden nämligen alla landsortsbussar parkerade på det s.k. busstorget. Bussarna stod då i en lång rad och den buss som gick till Sund var först. Då man satt och väntade på avgång kunde man följa livet i raksalongen.</p><p> Jag kommer ännu ihåg det gnäggande ljudet av de handdrivna hårklippningsapparaterna och ljudet av saxar som med flinka fingrar for över herrarnas skallar. Vad jag minns var där endast herrar som fixade sitt hår eller rakade sig. Jag minns även huru innehavaren Herbert Eriksson ideligen samtalade med kunderna och hans glada och skämtsamma sätt att umgås med sina kunder.</p><p>Som framgår här ovan startade Herbert sin verksamhet år 1951 och jag här därför inga tidningsnotiser om hans verksamhet emedan dessa finns endast arkiverade fram till år 1950.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizXs1DBmTzRThW6iWSpr7GCCokoP0jVfKAgeYpg_fGyfhL_a9ob4K4gSY0eVCoiU_VcEpJHEb6g3zG2k_sx8SwjqZCbAeb6fXgJhsTfgAqvm8Z464I7odnQxvlDycHBVZMSt5RfoXrSHe_-OvtmI-52GtyMM7PofymvhyphenhyphenfXvVLqaPWUE_qqEbjkzU96biB/s1158/Marie%20bar.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="677" data-original-width="1158" height="187" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizXs1DBmTzRThW6iWSpr7GCCokoP0jVfKAgeYpg_fGyfhL_a9ob4K4gSY0eVCoiU_VcEpJHEb6g3zG2k_sx8SwjqZCbAeb6fXgJhsTfgAqvm8Z464I7odnQxvlDycHBVZMSt5RfoXrSHe_-OvtmI-52GtyMM7PofymvhyphenhyphenfXvVLqaPWUE_qqEbjkzU96biB/s320/Marie%20bar.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Så ser fastigheten Köpmansgatan 1 ut i dag år 2023 i vinterskrud. Längst till vänster det välkända hörnet med kaféet som länge hetat Marie Bar. Erikssons Raksalong fanns i mittdelen av huset.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPMUZfCllngh9c-KCTC-RlExmCZhGIVnE41sBQL59kdry6c53niLprQ6nURrMk4cNwontPCrPOHrG2jCBDJz774xc9JyfnO1wiqDI4fpM_dfPehHtIM2DG5xej9V-HLhqQrhF5Z32VJI41wS0pvmVGdzVeyRWTFoRIDy7GUOeX2S2qntXiM0f2Y-r4Dviv/s1166/Hilmer%20Eriksson%20Norratatan%205.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="709" data-original-width="1166" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPMUZfCllngh9c-KCTC-RlExmCZhGIVnE41sBQL59kdry6c53niLprQ6nURrMk4cNwontPCrPOHrG2jCBDJz774xc9JyfnO1wiqDI4fpM_dfPehHtIM2DG5xej9V-HLhqQrhF5Z32VJI41wS0pvmVGdzVeyRWTFoRIDy7GUOeX2S2qntXiM0f2Y-r4Dviv/s320/Hilmer%20Eriksson%20Norratatan%205.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Norragatan 5 i Mariehamn</div><p>Herbert Eriksson övertog som framgår rörelsen av sin far Hilmer Eriksson år 1951 samt att denna hade begynt redan 1915 och var Mariehamns äldsta raksalong. Vi ser i husets vänstra hörn skylten Rak Salong. Vi ser att här fanns även en delikatesshandel samt skyltar som basunerade ut nykterhet.</p><p>Fotografiet taget ur boken Mariehamn i bilder.</p><p><br /></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_o18lxHdJ64-PjsklgIuy-rpmklH5Jz5-jGwK4KqRDFkY5j3pWll8auJZAQWw1ppdbXwnRRpxsxTGIgEg5wip6HJXUgFbypR1wX6uDb-C3FWhJO_UMU_HW5wXCk9O4z9Cv-3DM-3t2FSMvIJqSJeStm3tvERcbt6PPjairoaEbSHcNbYAOfI13Spg_rH0/s581/Hilmer%20Eriksson%20olika%20varor%20%C3%85l%2017.9.38.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="266" data-original-width="581" height="147" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_o18lxHdJ64-PjsklgIuy-rpmklH5Jz5-jGwK4KqRDFkY5j3pWll8auJZAQWw1ppdbXwnRRpxsxTGIgEg5wip6HJXUgFbypR1wX6uDb-C3FWhJO_UMU_HW5wXCk9O4z9Cv-3DM-3t2FSMvIJqSJeStm3tvERcbt6PPjairoaEbSHcNbYAOfI13Spg_rH0/s320/Hilmer%20Eriksson%20olika%20varor%20%C3%85l%2017.9.38.PNG" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><p> I en annons år 1938 framgår att Hilmer Eriksson även fått lov att saluföra till branschen hörande varor som oljor och hårvatten och här ser vi en annons samma år där han börjat saluföra andra produkter som inte direkt hör till raksalong och frisörbranschen. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlGp1RTKInWMIXgCpdViVBlF0Zof7jCPK7r65VOUdOPzwWrXiXaa_6jtCiopnoJjbwjtj_s6rt-2AxbpFqTD5VKZlM9oMb_US6Z_kvl0sgAB1vThgnD-e6TGJBP-4HyastHQkbcNcawMOHsJby1mDEMrTsXf1sWIL02SW4yyuaBojNNlG28qD6rdG0orf5/s1195/Hilmer%20Eriksson%20handelsregistret%201939.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="431" data-original-width="1195" height="115" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlGp1RTKInWMIXgCpdViVBlF0Zof7jCPK7r65VOUdOPzwWrXiXaa_6jtCiopnoJjbwjtj_s6rt-2AxbpFqTD5VKZlM9oMb_US6Z_kvl0sgAB1vThgnD-e6TGJBP-4HyastHQkbcNcawMOHsJby1mDEMrTsXf1sWIL02SW4yyuaBojNNlG28qD6rdG0orf5/s320/Hilmer%20Eriksson%20handelsregistret%201939.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I officiella tidningen framgår år 1939 att Karl Hilmer Eriksson har rätt att: Saluföra kosmetika samt smärre herrekiperingsartiklar.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik14xo8aVuOk18OmYSgsVmJzlcNg1Yzf5TN-2uKALiQqe2OtvjCyV5ChXVM1qHH-CyuwRoFd77X-qyrP1tFhytBINLZFEiA6QQS2QUUDHRGBOoGyZk5XdvRIThXRpzrFgWMR5-_OQQZJUTS565D34h_gnQm_wyuclGFsQIRjNdESFtlR6S2sXBEhx6ykiY/s842/Hilmer%20Eriksson%20ortens%20%C3%A4ldsta%20raksalong.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="466" data-original-width="842" height="177" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik14xo8aVuOk18OmYSgsVmJzlcNg1Yzf5TN-2uKALiQqe2OtvjCyV5ChXVM1qHH-CyuwRoFd77X-qyrP1tFhytBINLZFEiA6QQS2QUUDHRGBOoGyZk5XdvRIThXRpzrFgWMR5-_OQQZJUTS565D34h_gnQm_wyuclGFsQIRjNdESFtlR6S2sXBEhx6ykiY/s320/Hilmer%20Eriksson%20ortens%20%C3%A4ldsta%20raksalong.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Omsorgsfullt arbete. Säljer alla slags rakutensilier, rakcremer, tvålar, rakbett, knivar, hårvatten m.m.</p><p>Ortens äldsta raksalong</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgoK9OKVifFgIO6R5b0Q3q9Db-61g1pLRUwsbOzFpqKhpq5jCxwQNfCAiL_nqU4jcb_sO_mzupVUC5FbCY1nUPSlKkM6WrP25taAFC_L_Zr8njzBqIsOxkMIGsy86gvdSt5kRZFOLZ4_1kADiws120U2lyLOP00ntTYtWe1NjX7YQgDBcAEq94sM80_Nbx/s336/Hilmer%20Eriksson%20%C3%85land%2017.12.38%20bona%20golven.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="194" data-original-width="336" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgoK9OKVifFgIO6R5b0Q3q9Db-61g1pLRUwsbOzFpqKhpq5jCxwQNfCAiL_nqU4jcb_sO_mzupVUC5FbCY1nUPSlKkM6WrP25taAFC_L_Zr8njzBqIsOxkMIGsy86gvdSt5kRZFOLZ4_1kADiws120U2lyLOP00ntTYtWe1NjX7YQgDBcAEq94sM80_Nbx/s320/Hilmer%20Eriksson%20%C3%85land%2017.12.38%20bona%20golven.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWMVd39ilpMrSavsThXa6Hb4pB0Mdu4eSLpDqUuqCfepC77SRSoLB_cqFT15Yj52aKQ1cKDbA7DxdY9ClaAXP9Dq3mK4hveHuCcDH3uL3t0kOLF6omg1SmH4nt_xFrpRlBC4xjiBBu5TJ_pCaUTovYU60gj26iX645GTqy28Fux7o9tzvHhSpveBJ-3FTb/s514/Hilmer%20Eriksson%20kemikaliehandel%20%C3%85U%2025.8.45.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="237" data-original-width="514" height="148" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWMVd39ilpMrSavsThXa6Hb4pB0Mdu4eSLpDqUuqCfepC77SRSoLB_cqFT15Yj52aKQ1cKDbA7DxdY9ClaAXP9Dq3mK4hveHuCcDH3uL3t0kOLF6omg1SmH4nt_xFrpRlBC4xjiBBu5TJ_pCaUTovYU60gj26iX645GTqy28Fux7o9tzvHhSpveBJ-3FTb/s320/Hilmer%20Eriksson%20kemikaliehandel%20%C3%85U%2025.8.45.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här annonser från år 1938 och vi ser hur Hilmer Eriksson även annonserar sin kemikaliehandel.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAsIniJWBdRjON68sYlrmvOIQ4WS5TnHUyz093doWPlR4f8bgvHloX5Tej__RhF-ys_E7JBEaltlxINR38_X8PKbM_aq7dWfkWOOcDFRXeCJ8ZuASfG67RWgQB1jASBq5JkopsrwB8Ar7pgnyZobESGUBYRJ3odTLv1KWh_YDCSX81iGKFbMdQRZsu5wKS/s346/Hilmer%20Eriksson%2021.2.31.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="224" data-original-width="346" height="207" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAsIniJWBdRjON68sYlrmvOIQ4WS5TnHUyz093doWPlR4f8bgvHloX5Tej__RhF-ys_E7JBEaltlxINR38_X8PKbM_aq7dWfkWOOcDFRXeCJ8ZuASfG67RWgQB1jASBq5JkopsrwB8Ar7pgnyZobESGUBYRJ3odTLv1KWh_YDCSX81iGKFbMdQRZsu5wKS/s320/Hilmer%20Eriksson%2021.2.31.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I en annons år 1931 framgår att här utföres även Damklippning, Champonering och Ondulering, samt att det finns en särskild ingång till damavdelningen. Troligtvis var den från gårdssidan.</p><p><br /></p><p><br /></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgy3HRMA0cUqIzLwD8tUBmu4tZxsB71c2TSJ9lJo4bPpIHittOPM76o6i-cF45-3iQvRVU0jRdSbWehivyyk-7bUNcUfqeV1n7XNhYso0y7qBpYKo3SDDC5wEANq_GCHtmNKhDnNJNz_YU3kOT4VgDA5yLo9vsbWs__NiPIKODvRLaqtGAGU3apcqDFgVb/s308/Hilmer%20Eriksson%2017.9.32.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="244" data-original-width="308" height="244" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgy3HRMA0cUqIzLwD8tUBmu4tZxsB71c2TSJ9lJo4bPpIHittOPM76o6i-cF45-3iQvRVU0jRdSbWehivyyk-7bUNcUfqeV1n7XNhYso0y7qBpYKo3SDDC5wEANq_GCHtmNKhDnNJNz_YU3kOT4VgDA5yLo9vsbWs__NiPIKODvRLaqtGAGU3apcqDFgVb/s1600/Hilmer%20Eriksson%2017.9.32.PNG" width="308" /></a></div><br /> <p></p><p>I annonserna kan man skönja en artig personlighet i Hilmers sätt att uttrycka sig mot sina kunder. Var så god och stig på jag ber! Säger han.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirGD_9xDsnFzLKEk6iKhvaLm_RpLwZ_eTPC5YgxH2eMDDlQWndvMCi1J2WyuJVQrGslvUF_U_H6WcTV4mB0tHqz2Q3K4DJ0tLTXbtSlNrD_ocYmEDHWh1xqu56-Zbkj7zjUf80d3iOzRAiME1JqdS31XU6AATqk_4zo5ssLPWfRjWqOITKGt5X7aKz7-Lu/s318/Hilmer%20Eriksson%20%C3%85land%204.12.47.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="186" data-original-width="318" height="186" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirGD_9xDsnFzLKEk6iKhvaLm_RpLwZ_eTPC5YgxH2eMDDlQWndvMCi1J2WyuJVQrGslvUF_U_H6WcTV4mB0tHqz2Q3K4DJ0tLTXbtSlNrD_ocYmEDHWh1xqu56-Zbkj7zjUf80d3iOzRAiME1JqdS31XU6AATqk_4zo5ssLPWfRjWqOITKGt5X7aKz7-Lu/s1600/Hilmer%20Eriksson%20%C3%85land%204.12.47.PNG" width="318" /></a></div><br /><p>I en annons från år 1947 ser vi att det handlades i Sverige redan denna tid, så inget nytt under solen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAjmiKoCTAxfKQcT9Td56t_g4faXzIPM959wOZCBo07lped_94tbbhjsIV-lE9Q90z4Y2443hjVFaLfm8YuwDJjB0Ex1aDuvbMuxfGwOs-owSm2l95WXgJ07KEOEO5y5F-WAmjXpls4-3OHUNhwaNzamJ4GKALOdo-Gde5CQBdOQGcFwiWHlsNFdCtedJO/s523/Hilmer%20Eriksson%20flytt%20till%20Cityhuset%2015.6.39.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="303" data-original-width="523" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAjmiKoCTAxfKQcT9Td56t_g4faXzIPM959wOZCBo07lped_94tbbhjsIV-lE9Q90z4Y2443hjVFaLfm8YuwDJjB0Ex1aDuvbMuxfGwOs-owSm2l95WXgJ07KEOEO5y5F-WAmjXpls4-3OHUNhwaNzamJ4GKALOdo-Gde5CQBdOQGcFwiWHlsNFdCtedJO/s320/Hilmer%20Eriksson%20flytt%20till%20Cityhuset%2015.6.39.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>År 1939 i medlet av juni månad, flyttar så Hilmer Eriksson med sina saxar och kemikalier till det nya Cityhuset på Torggatan 5. Han hoppas att även här genom gott bemötande och goda varor vinna allmänhetens förtroende. </p><p>Det tror jag att han hade även i fortsättningen. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilUmRPFrVsUCAnWDzVFVX-D-QZ2Lk_Pca_L_Q5_z35b3QwNBxDdszFApAPdPBWa3IlPih2D8y9-O5Pki8NSvlnSQ3osxkAZrJ8U6AwMCo3IHM67Sei3UAkzsz2HNiwNn67ym6rBhoXPtauUq3frZGuF5mWTbsArKwMm9Sn9UR_mgcG2pCJD75DRYx4nHoY/s1013/Lembergs%20Norragatan%205.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="506" data-original-width="1013" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilUmRPFrVsUCAnWDzVFVX-D-QZ2Lk_Pca_L_Q5_z35b3QwNBxDdszFApAPdPBWa3IlPih2D8y9-O5Pki8NSvlnSQ3osxkAZrJ8U6AwMCo3IHM67Sei3UAkzsz2HNiwNn67ym6rBhoXPtauUq3frZGuF5mWTbsArKwMm9Sn9UR_mgcG2pCJD75DRYx4nHoY/s320/Lembergs%20Norragatan%205.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Norragatan 5 i dag. En fastighets som äges av familjer Lemberg.</p><p>Ett ödets ironi. I lokalen längst till vänster jobbade jag i 14 år som distriktsföreståndare för Pohjola-Bolagen på Åland och vårt lilla kontor var med ingång vid den vänstra dörren och vi disponerade två skyltfönster. Exakt samma plats som Hilmer Erikssons Rak-Salong</p><p><br /></p><p>Ondulerat i Godby den 3 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-86985891738311813752024-01-02T02:58:00.000-08:002024-01-02T05:04:11.935-08:00Radiotjänst i Mariehamn <p><br /></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV6XO_RqYVZIL45qrTEC8aJzpSwAgM2_SZb-jzZLXonYqgwUzLtJ377t_7dKxzMAI9WhlCo0sFxja2PiOWTYCKWXq8hgZ3J8wiR9MMkNo0bW4yo3czC4xc2UKIHBsJ8lueEr_UCMKOe3rXX-B9Q9sIyvoeacRajOQThB8YTBvwbJSruxA2xkzI3uoF_OX_/s602/Radiotj%C3%A4nst.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="547" data-original-width="602" height="291" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV6XO_RqYVZIL45qrTEC8aJzpSwAgM2_SZb-jzZLXonYqgwUzLtJ377t_7dKxzMAI9WhlCo0sFxja2PiOWTYCKWXq8hgZ3J8wiR9MMkNo0bW4yo3czC4xc2UKIHBsJ8lueEr_UCMKOe3rXX-B9Q9sIyvoeacRajOQThB8YTBvwbJSruxA2xkzI3uoF_OX_/s320/Radiotj%C3%A4nst.PNG" width="320" /></a></div><br /> <p></p><p>Radiotjänst (Ma-rad) </p><p>Postadress Köpmansgatan 1, Mariehamn, Tel. 11747</p><p>Firman grundad 15 jan. 1945. Ägare Dir. Harry Hermansson. Specialiteter. Radio och TV. Musikinstrument. Generalagent för Philips.</p><p>Denna butik är nog bekant för de flesta åtminstone äldre ålänningar. Invid busstorget dörren bredvid Marie Bar och hade i äldre annonser adress Torget 1.</p><p>Bilden ingår i boken Ålands bebyggelse från år 1963</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNjkPL9fVqxAKhR8eSzu5cmCvCil6Fk12nAer-Weya0ShldE6rjpcTU8QyWJLmZZspiALRaF58G4zlxbP6wmVSf2yClbUlbowRf82vzRSuXH2XnmaStN3aaz_dQKNnVzr4awG4aGJBThzTtoQj8bWQpPm4I86zljUWQkSWFJh3ouJZvWAPSXC2OAH8fndY/s594/Radiotj%C3%A4nst%20namn%C3%A4ndring%20%C3%85land%2012.5.1945.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="413" data-original-width="594" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNjkPL9fVqxAKhR8eSzu5cmCvCil6Fk12nAer-Weya0ShldE6rjpcTU8QyWJLmZZspiALRaF58G4zlxbP6wmVSf2yClbUlbowRf82vzRSuXH2XnmaStN3aaz_dQKNnVzr4awG4aGJBThzTtoQj8bWQpPm4I86zljUWQkSWFJh3ouJZvWAPSXC2OAH8fndY/s320/Radiotj%C3%A4nst%20namn%C3%A4ndring%20%C3%85land%2012.5.1945.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Radiotjänst är namnet vi känner igen som Harry Hermanssons radiohandel men som skulle visa sig haft flera namnkombinationer. I det digitala tidningsbiblioteket kan man se att en dag annonserar Harry om följande namnförslag: Till våra kunders, våra affärsvänners och den ärade allmänhetens kännedom meddelas att vårt firmanamn, som förut varit Ålands Radiotjänst nu är MARIEHAMNS RADIOSERVICE A.B. </p><p>Vanans makt är stor. Begreppet "Radiotjänst" är redan fastnat hos våra kunder. Ni har prövat vår arbetskapacitet. Ni har funnit oss hålla måttet. Kalla oss därför också i fortsättningen "Radiotjänst" ty god radiotjänst blir vår paroll även för framtiden. </p><p>Mariehamns Radioservice A.B. p.p H. Hermansson, Telefon 1797</p><p>Orsaken till denna namnkarusell är för mig en gåta.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwOsbakYTSnUQCt42aPYtPmwUNujB07bhQDR7pP5trDVynDQdzoC3eKIM9AVzyYRZ9vzAZv3P68z5Wt_zvhuG2OEiORLx9mAVCNFdcscQiG3wAdO_IO4XqIZZN2DigUJTQ1IfsVYXOKfi9H8LRNGtK14bxixoJM5KkTC1VA7pvU8V3LciAL0DQJ8xTiPmT/s585/Radiotj%C3%A4nst%20bil%20%C3%85land%2030.4.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="585" data-original-width="492" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwOsbakYTSnUQCt42aPYtPmwUNujB07bhQDR7pP5trDVynDQdzoC3eKIM9AVzyYRZ9vzAZv3P68z5Wt_zvhuG2OEiORLx9mAVCNFdcscQiG3wAdO_IO4XqIZZN2DigUJTQ1IfsVYXOKfi9H8LRNGtK14bxixoJM5KkTC1VA7pvU8V3LciAL0DQJ8xTiPmT/s320/Radiotj%C3%A4nst%20bil%20%C3%85land%2030.4.48.PNG" width="269" /></a></div><br /><p>Att vi här har att göra med en säregen person med många speciella idéer kan man konstatera då man ser denna notis införd i tidningen Åland den 15.12.1948:</p><p>Om man inte har någon bil och inte har råd att köpa en sådan så betyder det inte att man måste finna sig i att vara billös. Herr Harry Hermansson på Mariehamns Radiotjänst behövde en bil för att komma till och från arbetet i staden. Han bor nämligen i förstaden Johannebo. Men eftersom han inte hade råd att köpa egen bil så tog han mod till sig och knåpade själv ihop en sådan. Mer än tre hjul behövde han inte och en begagnad motorcykelmotor på 350 kubikcentimeter blev drivkraften. En plåtslagare hjälpte till med själva vagnen. Nu kuskar Hermansson omkring i sin hemmagjorda vagn och frun kan han även taga med sig när han vill ut och lufta på sig. Att ungdomarna av bägge könen är väldigt intresserad av Hermanssons fordon vittnar följande bild om. Mannen vid ratten är herr Hermansson. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYrJJlHXFrqXLSHywmyE8hjzYe6BAgh88AqHoT0qIuMX7J9iIg0eh5C_qTOv_PII9UyldNjXkV1PyIGncJS921onzuuitRyF8d9XRWHp2oXQAnG2VlqQnqxpeFmDZ7VG9y3VqHlVkvOGnWl7IlpPn5VdriafH0mMP9piNSEh5m10K5QUNwgBPuyDJ6qlVG/s556/Radiotj%C3%A4nst%2015.12.49.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="556" data-original-width="310" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYrJJlHXFrqXLSHywmyE8hjzYe6BAgh88AqHoT0qIuMX7J9iIg0eh5C_qTOv_PII9UyldNjXkV1PyIGncJS921onzuuitRyF8d9XRWHp2oXQAnG2VlqQnqxpeFmDZ7VG9y3VqHlVkvOGnWl7IlpPn5VdriafH0mMP9piNSEh5m10K5QUNwgBPuyDJ6qlVG/s320/Radiotj%C3%A4nst%2015.12.49.PNG" width="178" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Det är främst inom radioapparatur, som redan firmanamnet anger, vi minns Radiotjänst och familjen Hermansson. Här i annonseras radioapparaterna ASA och FENNO SEPPO men han skulle saluföra ett otal märken. Efter 1950 ser vi Hermansson saluföra Philps radio och vara generalagent för dem. </p><p>Alla nedannämnda annonser införda i tidningen Åland åren 1945 till 1950</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9BhUxu1-trlBs2okQb9SYTH6WGwzW-yOpYfB2jexHj_12eBaa_qTHKrVm2wliJ6rr87hWBGdoXazLN-JcGZSLxyCeMbk1vB9yKDPfzspx7WgkOouftni-SCbvYv6ElGB-MsEHGXAgHnLA0U5xp45_Sw0A3aeLk5PsBtcj-QV7etbcCpI5wo0hHSaCRM3O/s301/Radiotj%C3%A4nst%20Violiner%20%C3%B6nska%20k%C3%B6pa%20%C3%A5l%2021.2.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="197" data-original-width="301" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9BhUxu1-trlBs2okQb9SYTH6WGwzW-yOpYfB2jexHj_12eBaa_qTHKrVm2wliJ6rr87hWBGdoXazLN-JcGZSLxyCeMbk1vB9yKDPfzspx7WgkOouftni-SCbvYv6ElGB-MsEHGXAgHnLA0U5xp45_Sw0A3aeLk5PsBtcj-QV7etbcCpI5wo0hHSaCRM3O/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20Violiner%20%C3%B6nska%20k%C3%B6pa%20%C3%A5l%2021.2.48.PNG" width="301" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Harry Hermansson skulle inte bara sälja och serva radioapparater. Vi finner honom även tillhandahålla musikinstrument. Här önskas violiner köpas, även söndriga sådana. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLYcnKA1SpaveofNBQKM_qWMs-mQ89EA8Xp6nE3qrcap-cz9gvMnFSRwG_rUIguL4YpVp5b32e4H9EE7xRR9WqIDXzaQeLVugdopGiV7ZZjlXTIMcMx61ycj1nqup2m1it1B8hh-efbpJwV8omJHv8av6EhhS36qjptNAReD7MP9pQAf8_eumynF9oemNs/s309/Radiotj%C3%A4nst%20jazztrummor%20%C3%85land%2013.3.47.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="216" data-original-width="309" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLYcnKA1SpaveofNBQKM_qWMs-mQ89EA8Xp6nE3qrcap-cz9gvMnFSRwG_rUIguL4YpVp5b32e4H9EE7xRR9WqIDXzaQeLVugdopGiV7ZZjlXTIMcMx61ycj1nqup2m1it1B8hh-efbpJwV8omJHv8av6EhhS36qjptNAReD7MP9pQAf8_eumynF9oemNs/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20jazztrummor%20%C3%85land%2013.3.47.PNG" width="309" /></a></div><br /><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /><br /></div>Inkommit Jazz-trummor och 3 st. pianodragspel inlämnade till försäljning. <p></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF1YNB_DkC30u7ZOv9Fqq0patNT9FMlvF1oLXRd-aOsvkOFrbyEkoPjjSHF7-dOCn0aR5bX-PwGbz5IOJilBk-nz2_1bpT-pwmID4dmgLUzMHwLu0qGC7jgkgS_9xE2ZfO2jMXAxVaYIxW9dVLa9LeZkcL44p-Sekgij0LYriDK_m3E5ZXHXzd1q9bHUIl/s316/Radiotj%C3%A4nst%20visboken%20En%20dr%C3%B6m%20%C3%A5l%2022.12.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="223" data-original-width="316" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF1YNB_DkC30u7ZOv9Fqq0patNT9FMlvF1oLXRd-aOsvkOFrbyEkoPjjSHF7-dOCn0aR5bX-PwGbz5IOJilBk-nz2_1bpT-pwmID4dmgLUzMHwLu0qGC7jgkgS_9xE2ZfO2jMXAxVaYIxW9dVLa9LeZkcL44p-Sekgij0LYriDK_m3E5ZXHXzd1q9bHUIl/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20visboken%20En%20dr%C3%B6m%20%C3%A5l%2022.12.48.PNG" width="316" /></a></div><br /><p>Den nya svenska visboken En dröm inkommit</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC3ZOe2CkhZ_L-89iETDqp7z2EQYektbFCBLSulRZoyihSrr3SCNf8OPLXx3wQBUZwI4WayqWMglGi28LH4LpXvqOLMx1-RqLEa6ay6cSYWuqm-gvITh1cbOdC6t0zotoYxgrI1T9dNv08n9JD_uSiwY7G-dToo2e2L23a1Fns2bEnHv1hYERuObDlYthu/s308/Radiotj%C3%A4nst%20Fredstida%20batterier%20%C3%85land%2010.10.46.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="203" data-original-width="308" height="203" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC3ZOe2CkhZ_L-89iETDqp7z2EQYektbFCBLSulRZoyihSrr3SCNf8OPLXx3wQBUZwI4WayqWMglGi28LH4LpXvqOLMx1-RqLEa6ay6cSYWuqm-gvITh1cbOdC6t0zotoYxgrI1T9dNv08n9JD_uSiwY7G-dToo2e2L23a1Fns2bEnHv1hYERuObDlYthu/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20Fredstida%20batterier%20%C3%85land%2010.10.46.PNG" width="308" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Fredstida batteriapparater inkommit</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL0R0SAA2cZSR3pwzVIKQV5c7f8qFztGqXvpABkLSrm34Tbv-4vkfgkAIlcwauyIgd5TJhpVT39ZMZ2IW9RDtYaec8RsWhkHlbPZTbtpH9_FkQGr_Zv5ArrOCjDhPwxDmMyYe1TqIxQFUgeRG0el4-WKhj-Ds4xDlqUniGVbmC7bMuCxrulokXwWgIYf2Z/s299/Radiotj%C3%A4nst%20h%C3%B6stshlager%20%C3%A5l%202.12.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="257" data-original-width="299" height="257" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL0R0SAA2cZSR3pwzVIKQV5c7f8qFztGqXvpABkLSrm34Tbv-4vkfgkAIlcwauyIgd5TJhpVT39ZMZ2IW9RDtYaec8RsWhkHlbPZTbtpH9_FkQGr_Zv5ArrOCjDhPwxDmMyYe1TqIxQFUgeRG0el4-WKhj-Ds4xDlqUniGVbmC7bMuCxrulokXwWgIYf2Z/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20h%C3%B6stshlager%20%C3%A5l%202.12.48.PNG" width="299" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sverigenytt. Senaste visboken Höstschlager 1948 inkommit. Expedieras även per post</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7l3-iz8bZTN1Pydc7XYOM-7wjFz5FldR21P2-Og-pOmWc2asuYdDqC6zpCfHQrFLy9Md4RlPlgjY7mVfCPFib9SSND2zdClc1pJN0uSJI7faG0DAzed59rXV0uWB5e2m6Ha50qnHlWmiXl3iWvgxc4v2XLlGquDG_Claq3dRGA7UG3sufx4_kZ9gjKddA/s580/Radiotj%C3%A4nst%20%C3%85land%2022.12.45%20Julgransljus.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="165" data-original-width="580" height="91" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7l3-iz8bZTN1Pydc7XYOM-7wjFz5FldR21P2-Og-pOmWc2asuYdDqC6zpCfHQrFLy9Md4RlPlgjY7mVfCPFib9SSND2zdClc1pJN0uSJI7faG0DAzed59rXV0uWB5e2m6Ha50qnHlWmiXl3iWvgxc4v2XLlGquDG_Claq3dRGA7UG3sufx4_kZ9gjKddA/s320/Radiotj%C3%A4nst%20%C3%85land%2022.12.45%20Julgransljus.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Efterfrågade elektriska julgransljusserier finns ännu på lager</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvgLmdYPsRM4A8YnludT0shXJLh1uj-Zi7Jnv_qRUyP7FtnI-NMDbwD6IbUBk_0VljfhdroFzPCkn0JDoebSMuDRSRZC4rn4EKnXJDEvQOa3tqeQ_fjuu-ySizwIZ582efNmTd8MuJcXYeDNyDjRmxKNHlCVRZq2ysL0FxfX7Ee82PmXew-SHjnvu0KaBj/s485/Radiotj%C3%A4nst%20ny%20st%C3%B6psel%20%C3%85l%2022.9.49.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="485" data-original-width="311" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvgLmdYPsRM4A8YnludT0shXJLh1uj-Zi7Jnv_qRUyP7FtnI-NMDbwD6IbUBk_0VljfhdroFzPCkn0JDoebSMuDRSRZC4rn4EKnXJDEvQOa3tqeQ_fjuu-ySizwIZ582efNmTd8MuJcXYeDNyDjRmxKNHlCVRZq2ysL0FxfX7Ee82PmXew-SHjnvu0KaBj/s320/Radiotj%C3%A4nst%20ny%20st%C3%B6psel%20%C3%85l%2022.9.49.PNG" width="205" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><p>Revolutionerande Nyhet</p><p>En speciell stickpropp som Hermansson inmonterar gratis till alla kunder</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrY4JcXUry_3BoLlhgbFF2ppkVTgQtrH_4cHLf-_GEzjsnLmCMmnt_b9mh8Nu2s16RCTRHmB1h4aysqV3Qm3BglJpjiKGjPxo7w8KP32vDWuXdvYZ5NnRelYNOhwk_DOW5HOe2hJACLkRPVkj7xWT7SI58KSZfi7_0xj5OY5vxdiCarXuk-rheUOajlmkg/s580/Radiotj%C3%A4nst%20Evighetslampan%20%C3%85land%2011.12.45.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="335" data-original-width="580" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrY4JcXUry_3BoLlhgbFF2ppkVTgQtrH_4cHLf-_GEzjsnLmCMmnt_b9mh8Nu2s16RCTRHmB1h4aysqV3Qm3BglJpjiKGjPxo7w8KP32vDWuXdvYZ5NnRelYNOhwk_DOW5HOe2hJACLkRPVkj7xWT7SI58KSZfi7_0xj5OY5vxdiCarXuk-rheUOajlmkg/s320/Radiotj%C3%A4nst%20Evighetslampan%20%C3%85land%2011.12.45.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Evighetslampan en nyttig julgåva pris 530 .-</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSbTw2AGDcSDG0yJf15tQ9RyDz-QlyoXt59xM04ZjncUW3AtQY7AsHKUd2p2pfAacpsfv9_JVn-gK0dLBOw1LSwmHrj3_LQnfTSLaoBoczy5FXbKG_8uFp_kTQS_j9JKGtklh-rxR0dhEVCX6a4nz0wu8pZcnnAJzZzyx_GlHF91icv5Q2ZN72h-qDk8iX/s309/Radiotj%C3%A4nst%20Ringtryckm%C3%A4tare%20%C3%85land%2018.10.42.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="206" data-original-width="309" height="206" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSbTw2AGDcSDG0yJf15tQ9RyDz-QlyoXt59xM04ZjncUW3AtQY7AsHKUd2p2pfAacpsfv9_JVn-gK0dLBOw1LSwmHrj3_LQnfTSLaoBoczy5FXbKG_8uFp_kTQS_j9JKGtklh-rxR0dhEVCX6a4nz0wu8pZcnnAJzZzyx_GlHF91icv5Q2ZN72h-qDk8iX/s1600/Radiotj%C3%A4nst%20Ringtryckm%C3%A4tare%20%C3%85land%2018.10.42.PNG" width="309" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Bilister Obs! Ringtrycksmätare i manometerutförande i lager</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0uozn9RL27_NKwMXOqEtNF05SXzxQ_aB2RQNIfwAX40MqdzdllGNLm36f62IKTFh0XUvWNllU9PWroeiHUpab3c0YzIsCKfX6-vytX0FjaT574TtGrcwVxfLXEVFgZjqRBTMjxN14cTIB2adqoPAZjKHHU_w-j3ysJGN23lUTlfypj1LO9ETGGgve6psU/s765/Radiotj%C3%A4nst%20Musikhandl.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="765" data-original-width="613" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0uozn9RL27_NKwMXOqEtNF05SXzxQ_aB2RQNIfwAX40MqdzdllGNLm36f62IKTFh0XUvWNllU9PWroeiHUpab3c0YzIsCKfX6-vytX0FjaT574TtGrcwVxfLXEVFgZjqRBTMjxN14cTIB2adqoPAZjKHHU_w-j3ysJGN23lUTlfypj1LO9ETGGgve6psU/s320/Radiotj%C3%A4nst%20Musikhandl.PNG" width="256" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sohlmans engelska talövningar, kursen omfattar 12 dubbelsidiga grammofonskivor.....</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8Q-21S6SsQDARUd1-xkeIXLn46sj8D67kpPqwA_7tYP_Tl7HwpTUQkfrd7ojjra4xZ8Ex1oqznxhuO0WSSRTUW4Nj0MNxKtTGDj5TikK143SWKELdwLhIYOLYFvzjSducajZoSpwmSImr67ck810HcbHPQjxT73IrWMlQZT_APUeCzihqPVJ1iH0T1RT2/s613/Radiotj%C3%A4nst%20Puutalo%20%C3%85land%2022.3.45.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="428" data-original-width="613" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8Q-21S6SsQDARUd1-xkeIXLn46sj8D67kpPqwA_7tYP_Tl7HwpTUQkfrd7ojjra4xZ8Ex1oqznxhuO0WSSRTUW4Nj0MNxKtTGDj5TikK143SWKELdwLhIYOLYFvzjSducajZoSpwmSImr67ck810HcbHPQjxT73IrWMlQZT_APUeCzihqPVJ1iH0T1RT2/s320/Radiotj%C3%A4nst%20Puutalo%20%C3%85land%2022.3.45.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Monteringsfärdiga trähus </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjeJWr71iOtbHbYdR2XI8x6p6OFnEE0Nk_vQioaCnSzOs3MEtdo7ljcyw_rtXI4-vYnD6Xss0OT4vbr3ZiWY-zPnl1aOpHDER7_IYKMnci9f097DK99UCjJdOFjdo7uAmrcjySxpNBkg25HCbzlFMVZSOR8X3pq3pe7BdOdQZY718UA7tUMwo2zZ8CULQ1/s615/Radiotj%C3%A4nst%20anodbatteri%20%C3%85land%207.11.46.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="299" data-original-width="615" height="156" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjeJWr71iOtbHbYdR2XI8x6p6OFnEE0Nk_vQioaCnSzOs3MEtdo7ljcyw_rtXI4-vYnD6Xss0OT4vbr3ZiWY-zPnl1aOpHDER7_IYKMnci9f097DK99UCjJdOFjdo7uAmrcjySxpNBkg25HCbzlFMVZSOR8X3pq3pe7BdOdQZY718UA7tUMwo2zZ8CULQ1/s320/Radiotj%C3%A4nst%20anodbatteri%20%C3%85land%207.11.46.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Hermansson var fiffig. Ibland annonserade han radio med batterier. Här vänder han sig till dem som nu redan har elektrisk ström.</p><p>Ni som har elektriskt ljus, varför öda pengar på anodbatteriet. Vi lagerföra anodaggregat som förvandlar Er batteriradio till halvelektrisk på mindre än en minut. Pris 3.000. Likriktare för laddning av accumulatorer tillverkas.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1yYiuNVOkYu9EfiC1d40GlEa9xybzm25qpQuI1VIjASkN8Q_Rd7xR7iZ5x1a6rbYhDyr1i738MATU9uWvJRIPP-wIa0jsviYQIPv-0bA78LtB2037MxVlo8rJQ52fcrecg9XPDNHHhV4aEl_6EOQYh9AKGSKcjgCqOtB7shIx7GB2czivIpc4oP0rcwqg/s330/Radiotj%C3%A4nst%20springpojke%20%C3%85land%2020.8.46.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="236" data-original-width="330" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1yYiuNVOkYu9EfiC1d40GlEa9xybzm25qpQuI1VIjASkN8Q_Rd7xR7iZ5x1a6rbYhDyr1i738MATU9uWvJRIPP-wIa0jsviYQIPv-0bA78LtB2037MxVlo8rJQ52fcrecg9XPDNHHhV4aEl_6EOQYh9AKGSKcjgCqOtB7shIx7GB2czivIpc4oP0rcwqg/s320/Radiotj%C3%A4nst%20springpojke%20%C3%85land%2020.8.46.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Affärerna verkar går bra och nu behövs en springpojke, </p><p>Om ni börjar som springpojke kan ni få en bra framtidsplats som radiomontör. Genom att målmedvetet bedriva de studier vi bekosta för er har ni ett intressant yrke som väntar.</p><p><br /></p><p>Då jag någon gång var in i butiken vid bussplan minns jag Hermansson och hans hustru som alltid stod pråper och välmålad med rött och svart bakom disken samt sonen som även han expedierade kunder. Man fick alltid en sakligt bemötande hos Radiotjänst.</p><p><br /></p><p>Radierat i Godby den 2 januari år 2024</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-55364221259699953092023-12-28T17:46:00.000-08:002023-12-29T08:09:49.227-08:00Möbelhörnan i Mariehamn<p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikN3yDrSmnRXlPqXKfT_JWhzST4UR7borjVpRibYloqWeZrSf4czVmJQtHyeQXgFI5eoxOHBJn0AvD1AGtLp8qz6sY4sZKnFM2H0UQ2f1ViK0XjPJTvG8fnrvPzAgV8PBV32qVr9zQJzrPEjHbnHYWaOyJLLUGSHmmeRDzcR5da-mgxmIbdQJaJYxiAAVI/s701/Nikolas%20h%C3%B6rnet.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="701" data-original-width="644" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikN3yDrSmnRXlPqXKfT_JWhzST4UR7borjVpRibYloqWeZrSf4czVmJQtHyeQXgFI5eoxOHBJn0AvD1AGtLp8qz6sY4sZKnFM2H0UQ2f1ViK0XjPJTvG8fnrvPzAgV8PBV32qVr9zQJzrPEjHbnHYWaOyJLLUGSHmmeRDzcR5da-mgxmIbdQJaJYxiAAVI/s320/Nikolas%20h%C3%B6rnet.PNG" width="294" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Torggatan i Mariehamn med utsikt från det förutvarande busstorget i dag vanlig bilparkering. I blickfånget Torggatan 1 det s.k. "Algotshus" uppfört av den från Amerika återvända Algot Johansson. I hörnet verkade tills för en tid sedan Pub 1 och nu Pub Frans. Men tidigare fanns här under många år Möbelhörnan som jag minns ifrån min barndom.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnkGngyow3FjMr-UM092KknP8Prmker5kVNmwfaaYJIzKEkwga0j6HTk7C9d_LDiEqxyENVczKrBLH-cg_iSejDwoHWov2jU59RpuwJSO1Wzsl8rUtiACpAnx6qDIlHO5MCAVjh8TWqOzGTuJgW-zdXHmo4eNHgTEL3ZETB3CvfaK1i_6mtzlrhvp_1r2O/s696/Nikulas%20gamla%20foto.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="696" data-original-width="676" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnkGngyow3FjMr-UM092KknP8Prmker5kVNmwfaaYJIzKEkwga0j6HTk7C9d_LDiEqxyENVczKrBLH-cg_iSejDwoHWov2jU59RpuwJSO1Wzsl8rUtiACpAnx6qDIlHO5MCAVjh8TWqOzGTuJgW-zdXHmo4eNHgTEL3ZETB3CvfaK1i_6mtzlrhvp_1r2O/s320/Nikulas%20gamla%20foto.PNG" width="311" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I bokverket Ålands bebyggelse av år 1963 finner vi här Möbelhörnan (Nikula & Co.)</p><p>Postadress Torggatan 1. Mariehamn Tel. 11327</p><p>Bildtext: Firman grundad 1931. Familjebolag. Firman inköptes 1938 från Möbelfabriken Asko. Specialitet: Möbler och mattor. Skol och kontorsmöbler, köksinredning samt textilier för dito. Belysningsarmatur. Utställningslokalens golvyta c:a 400 kvm. </p><p>I ett tidigt 1930-tal kommer till Åland en yngling Juhani Valfrid Nikula med mycket lite svenska i bagaget. Han var uppväxt i Tavastland inte långt från Lahtis stad. Där var han personligt bekant med en herre vid namn Asko som var möbelfabrikör. </p><p>Valfrid arbetade först som dräng på olika åländska gårdar trots sin merkonomutbildning. Det var på Föglö, i Sund och i Lemland. Han insåg tidigt hur viktigt det var att kunna svenska. Han pluggade och pluggade och använde ibland bibeln som hjälp. </p><p>Valfrid träffar en Kökarflicka, Anna Öberg, och de gifter sig och får småningom fyra barn. Två flickor och två pojkar. Jag samtalar en dag med den ene av dem, Eila Olofsson, och hon berättar glatt om den fina tid i Mariehamns absoluta centrum, ja hon var faktiskt född i butikshuset, i övre våningen ovanför möbelbutiken. </p><p>Valfrid Nikula grundar familjebolaget Nikula & Co vilket bestod av Eila och hennes föräldrar och de blir möbelhandlare för Asko på Åland under namnet Åbo Möbel. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhU6dZwnNJmg5Yxowfz7ds9sAUrjA4OWqW7UuEZYSdNkjgBCCOfbH4qidfQQjB5oGEcKXSc5MoWi7BJDNKTRTdCiedNtQNLS1l27fUPiW36076tcGQf5WVxO3YtUhZM27k7gTSkwMBe-tTEN33u8Ppymhl80Hvw26XtmkY-ysplZfjXUKrAc_XiG1wF3Sdn/s1160/Nikula%20intervju%20%C3%85land%2028.4.1947.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="687" data-original-width="1160" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhU6dZwnNJmg5Yxowfz7ds9sAUrjA4OWqW7UuEZYSdNkjgBCCOfbH4qidfQQjB5oGEcKXSc5MoWi7BJDNKTRTdCiedNtQNLS1l27fUPiW36076tcGQf5WVxO3YtUhZM27k7gTSkwMBe-tTEN33u8Ppymhl80Hvw26XtmkY-ysplZfjXUKrAc_XiG1wF3Sdn/s320/Nikula%20intervju%20%C3%85land%2028.4.1947.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Då jag i det Digitala tidningsbiblioteket söker fram uppgifter på familjeföretaget Nikula & Co och Möbelhörnan, finner jag i tidningen Åland av den 29.4.1949 följande notis:</p><p>-Vi kan snart se tillbaka på en 20-årig verksamhet på Åland, säger direktör V. Nikula, och det är med glädje vi kan se hurusom vårt företag följt med utvecklingen och verksamt bidragit till höjandet av möbelkulturren. </p><p>- Vår firma grundades år 1931 som en filial till Asko-koncernen men sedan 1947 är rörelsen självständig och i stället arbetar vi nu som auktoriserad återförsäljare av Asko-produkter. Det är givetvis tack vare förbindelserna med denna Finlands största möbelfabrik som vi lyckats upparbeta vårt företag till det som det nu är. Asko-koncernen som grundades och fortfarande leds av industrirådet August Asko-Avonius, är belägen i Lahtis och sysselsatte i slutet av år 1947 över 1.400 personer. Det är inte bara i Finland Asko-namnet är välkänt utan tack vare en betydlig export till många länder , särskilt till England, har dess namn blivit känt även utanför Finlands gränser. </p><p>- När jag år 1933 kom till Åland och övertog Åbo Möbel som firman då hette, var jag redan genom studier hos Asko-fabrikerna inkommen i branschen. Då tillhandahölls här mest möbler av enklare slag men genom ökat utställningsutrymme kunde vi tillhandahålla mångsidigare möbelsortering och sålunda erbjuda allmänheten större möjligheter till inblick i en högre möbelkultur. Numera säljer vi till hela Åland uteslutande kvalitetsmöbler. Det är ej alls ovanligt att man även till landsorten köper stilmöbler såsom renässans, barock, chippendale m.m. vackra saker varför tendenserna till en god och trivsam hemmiljö äro påtagliga och det behöver inte alltid vara dyrbart, men stil och kvalitet är fordringar som våra kunder inte alls har prutat på. Detta gör att vi alltid strävar till att ha i lager möbler och tyger av absolut högsta kvalitet. Och tack vare Asko-fabrikernas rikliga urval av vackra och stilrena saker, som alltid är en produkt av en arkitekts hand samt därtill alster från andra framstående fabriker i landet, kan vi stå kundkretsen till tjänst med det yppersta inom branschen. </p><p>-Vår affär är därtill ortens äldsta verksamma möbelfirma och vårt valspråk har alltid varit: kvalitetsvaror till humana priser </p><p>Möbelhörnan V. Nikula & Co Mariehamn Tel 1327</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4lDV5pKIDnXunNHS0N6GOhgY3x4xWTYAEIuPaxcaa_P5BklC_DDZegUCk34bKk5Lh4MrZHR-ajzuYKIxmnI_rqbx_h0k9Ss927hCNoZbJFU0W7rb2bPJfOUyqOV4_rlEgx_EK9ghVnd_cbGb7kMuR2E8C9YwA4nz_fqq7SqPJ5BBjSFJE7zYBw2mYKYvS/s578/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%205.2.44.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="359" data-original-width="578" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4lDV5pKIDnXunNHS0N6GOhgY3x4xWTYAEIuPaxcaa_P5BklC_DDZegUCk34bKk5Lh4MrZHR-ajzuYKIxmnI_rqbx_h0k9Ss927hCNoZbJFU0W7rb2bPJfOUyqOV4_rlEgx_EK9ghVnd_cbGb7kMuR2E8C9YwA4nz_fqq7SqPJ5BBjSFJE7zYBw2mYKYvS/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%205.2.44.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Det nya firmanamnet är Möbelhörnan. Så lyder en annons i tidningen Åland år 1947. De röda markeringarna härleds från mitt sökord i det Digitala tidningsbiblioteket.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoj-wHbac8pFKlOP-YzS-IZCmZFI_VNYv4FhNXXAYmARTeaYLr0KEOqQ_Ooi0uGJRGlMY_-aZbzu82GGYC0IfnOVafJqtH026nVAIpXgU1tlEez6zcLZ8bvd97XU8Oms-tJsCwEA0pHiYINXGkFdIGWevRY4WpRFDCw5aWj7NLKGwq2UafIQG87aBq2dSP/s514/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%2026.11.48%20Glassk%C3%A5p.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="514" data-original-width="305" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoj-wHbac8pFKlOP-YzS-IZCmZFI_VNYv4FhNXXAYmARTeaYLr0KEOqQ_Ooi0uGJRGlMY_-aZbzu82GGYC0IfnOVafJqtH026nVAIpXgU1tlEez6zcLZ8bvd97XU8Oms-tJsCwEA0pHiYINXGkFdIGWevRY4WpRFDCw5aWj7NLKGwq2UafIQG87aBq2dSP/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%2026.11.48%20Glassk%C3%A5p.PNG" width="190" /></a></div><br /><p>Under 1940-talet finner man många annonser om Asko-möbler. Här i tidningen Åland av den 26.11.1948. </p><p>Keijo bokskåp hållbar skönhet till billigt pris. Möbelhörnan. Ensamförsäljare för Asko-möbler på Åland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdE0vCzc18zYU2-hk6CUb3XAuBovWddaNg9KguJTdfeD1STLQKesxhxyLPg5OOY98XR0uBseOt17FWvVWxAt_FxOQA_5B9ASHOB1bYDiLWEVVifxkLb4mfgpQeNBD_TneXh2CtemmeTBHBIMnik0bIQQsu_6LZ0WNRSsD_8wATHqMiCQN4lQvMvIDWVOPU/s594/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%203.12.49.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="594" data-original-width="275" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdE0vCzc18zYU2-hk6CUb3XAuBovWddaNg9KguJTdfeD1STLQKesxhxyLPg5OOY98XR0uBseOt17FWvVWxAt_FxOQA_5B9ASHOB1bYDiLWEVVifxkLb4mfgpQeNBD_TneXh2CtemmeTBHBIMnik0bIQQsu_6LZ0WNRSsD_8wATHqMiCQN4lQvMvIDWVOPU/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%203.12.49.PNG" width="148" /></a></div><br /><p>I tidsenlig anda Nyhet Juulikki rökbord införd i Åland den 3.12.1949</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq98H01EK0uqyghvVL7NDsvieV1SY0AfG1Cd2L_C1sqUAtbTOF-StdjgFTbyeCj5qtlr1s7wi28fRljlDqoRh5RBk4vRhuEqYI1c-o66oS5JEKJzCvcrp7plJi2S3xE399_jnhvmXMk5X5cB19eE1EiIGGlDv7yrwapC4MkrIgXyXnPYADpVh0Lk5Dv08b/s592/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20Lundia%2022.9.49.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="592" data-original-width="451" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq98H01EK0uqyghvVL7NDsvieV1SY0AfG1Cd2L_C1sqUAtbTOF-StdjgFTbyeCj5qtlr1s7wi28fRljlDqoRh5RBk4vRhuEqYI1c-o66oS5JEKJzCvcrp7plJi2S3xE399_jnhvmXMk5X5cB19eE1EiIGGlDv7yrwapC4MkrIgXyXnPYADpVh0Lk5Dv08b/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20Lundia%2022.9.49.PNG" width="244" /></a></div><br /><p>Ny lösning De världsberömda hyllorna Lundia nu i Finland</p><p>Så även på Åland. Annons i Åland den 22.9.1949. Och jag som trodde att Lundia var något från senare tid.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLvv8dFyYZVvNSUI7MUe9JiVtAT3uTihAsI8Elp3A7idNr1M-MOYI2t3wqtbqg4jJmnP_485ucmEI1HypqFA8FTpJmkd3c2VU9vwiIf4tXaTdRq8W7UhffPQHUVJ-6p5Igsc1W4ZNE3vjFi2ni2_GyhG75mVHgDHIKco3_rBGj2_lGhg9qrTixg6xs9Fu4/s524/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20plus%20Algot%20sko%20%C3%85U%2025.8.45.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="524" data-original-width="257" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLvv8dFyYZVvNSUI7MUe9JiVtAT3uTihAsI8Elp3A7idNr1M-MOYI2t3wqtbqg4jJmnP_485ucmEI1HypqFA8FTpJmkd3c2VU9vwiIf4tXaTdRq8W7UhffPQHUVJ-6p5Igsc1W4ZNE3vjFi2ni2_GyhG75mVHgDHIKco3_rBGj2_lGhg9qrTixg6xs9Fu4/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20plus%20Algot%20sko%20%C3%85U%2025.8.45.PNG" width="157" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Annons i Åbo Underrättelser den 25.8.1945. Här tillsammans med Algot Johanssons skoaffär under samma adress. Ja, det blev säkert förmånligare med gemensam annonsering.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisDTEccObxSRkHvRvi9GcKmw0HARmo1WyBK7GW8zo8xwjp8DNnRg0CA9JHwVEU5YuvuFm_EZ49HXWbsmjspyeHB-c6XjnNCHbeyAgTCAayCn-zeYZvB-iXtmGcg3LySB60Af-y76NZuaB14ykhGIRdNx_oxpP_DtYe9jLX1URPDNkZTADAUoVUggk9Yu6z/s316/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%2011.11.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="226" data-original-width="316" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisDTEccObxSRkHvRvi9GcKmw0HARmo1WyBK7GW8zo8xwjp8DNnRg0CA9JHwVEU5YuvuFm_EZ49HXWbsmjspyeHB-c6XjnNCHbeyAgTCAayCn-zeYZvB-iXtmGcg3LySB60Af-y76NZuaB14ykhGIRdNx_oxpP_DtYe9jLX1URPDNkZTADAUoVUggk9Yu6z/s1600/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20%C3%85land%2011.11.48.PNG" width="316" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ännu en nymodighet. De mycket efterfrågade spalieerna (blomställ) i olika storlekar anlänt.</p><p>Annons i Åland den 11.11.1948</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9xHM5Nq7aC70i61uiJRgyJqkyHSnWVcLrHPzlqmsBvPeU0YZe6m68Vy-nBM7f66ANLqyz1_TEf-S4xM_BTc-j8GULwpG9v1QXfPqbrL2GujvTZhl8l6gKdhxH6szb8BNAKuN2A3I_MgKVFKI3kBGj2xC8-vUxc6WIocLt_nlZfbZ9uRdMe4tWWFRxv5H/s680/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20Byman.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="680" data-original-width="470" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9xHM5Nq7aC70i61uiJRgyJqkyHSnWVcLrHPzlqmsBvPeU0YZe6m68Vy-nBM7f66ANLqyz1_TEf-S4xM_BTc-j8GULwpG9v1QXfPqbrL2GujvTZhl8l6gKdhxH6szb8BNAKuN2A3I_MgKVFKI3kBGj2xC8-vUxc6WIocLt_nlZfbZ9uRdMe4tWWFRxv5H/s320/M%C3%B6belh%C3%B6rnan%20Byman.PNG" width="221" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Man skulle även hålla utställningar i sin butik. Här en då ännu kanske okänd åländsk konstnär lektor Nils Byman. en intresserad och flitig amatörmålare, i en julutställning. Byman hos Möbelhörnan. Tidningen Åland den 25.11.1947. </p><p>När jag ser mig om i mitt eget hus märker jag att jag tror mig innehava någon Asko-möbel. Jag är säkert inte ensam, i så gott som varje åländskt hem finns kanske en möbel ifrån Möbelhörnan. Affären som fanns i hörnet på fastigheten Torggatan 1 i Mariehamn. </p><p>Denne affär finns på min näthinna då jag som liten pojk tillsammans med mor och far satt i Herman Sudhoffs buss och väntade på att klockan skulle bli 4 för avfärd till Finby med Sundsbussen och dess ändstation vid Sunds Andelshandel. </p><p><br /></p><p>Snickrat i Godby den 29 december år 2023</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-49898367846203942422023-12-20T00:42:00.000-08:002023-12-20T04:49:38.212-08:00Consa en åländsk livsmedelsindustri under 1940-talet<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkkXGQrCUni9412UMt0NvcNCzSr-AE8_Zmgw0Zjgff3AEsB-sEn41X55UsWywiCuaKD6K0qdbVXUbwdf8En2RQcvrl1Ot03a48LttHSHjiVDDA-jSzfIJEx5hYOkcx0U00Uzs_jNRuZq_uKWRTNk9n2wqBore-KcKnwx6c27xLFeuoN54qLt5gnUJdJsRT/s671/Consa%20marmeladetikett.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="331" data-original-width="671" height="158" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkkXGQrCUni9412UMt0NvcNCzSr-AE8_Zmgw0Zjgff3AEsB-sEn41X55UsWywiCuaKD6K0qdbVXUbwdf8En2RQcvrl1Ot03a48LttHSHjiVDDA-jSzfIJEx5hYOkcx0U00Uzs_jNRuZq_uKWRTNk9n2wqBore-KcKnwx6c27xLFeuoN54qLt5gnUJdJsRT/s320/Consa%20marmeladetikett.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Denna glada marmeladetikett fick jag bara av en tillfällighet syn på i ett finskt antikvariat. Eftersom Consa för mig var förknippat med Valio glass och dess ostar blev jag nyfiken. Som under många år ansvarig föreståndare för livsmedelsbutiker i Mariehamn hade jag mången gång samtalat med det driftiga paret Runar och Arlene Granlund vid beställningar av dessa produkter. Jag visste också att detta företags namn fanns på näthinnan som den sommarrestaurang man ibland stannade till invid på Torggatan 32, bakom stadshuset som man uttryckte sig på den tiden.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiAkgf9rTmtOTAK8ZqKKe4SwkxYZ2OejWPr1LoURQrYBDz-2ZR2p_iYpLQsP8ziAyImwAa2GC08xVj-WSJnGlentr1qAEWF_lzZqRnNPswzI8LVrfWKY9vQ1SuTc3o2uYwaf0FGN24J473VyHOUeezGMVDjqqL8TuWGE11mHSrx1ihw4WNOoS5tB53BF0N/s674/Consa%20gamla%20huset.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="612" data-original-width="674" height="291" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiAkgf9rTmtOTAK8ZqKKe4SwkxYZ2OejWPr1LoURQrYBDz-2ZR2p_iYpLQsP8ziAyImwAa2GC08xVj-WSJnGlentr1qAEWF_lzZqRnNPswzI8LVrfWKY9vQ1SuTc3o2uYwaf0FGN24J473VyHOUeezGMVDjqqL8TuWGE11mHSrx1ihw4WNOoS5tB53BF0N/s320/Consa%20gamla%20huset.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I boken Ålands bebyggelse från år 1963 är denna bild införd med följande bildtext:</p><p>Consa</p><p>Postadress Torggatan 32 Mariehamn Tel 11744 och 11799</p><p>Firman grundad 1942. Innehavare: Dir. E.R.Granlund. 2 affärer. Bar och restaurant i egen fastighet. Consa Bar vid bussplan. Representant för Valio samt Mejeriernas Centrallag. Glass och ost från centrallager i parti.</p><p>Den bar som framgår fanns vid bussplan är nuvarande Marie bar. Mejeriernas Centrallag var för mig ett okänt bolag. </p><p>Då jag inför detta blogginlägg sökte uppgifter om Runar Granlunds verksamhet fann jag att den från Närpes ankomna konsulenten Erik Runar Granlund var en stor föregångare inom förädling av produkter från lant-och trädgårdsprodukter. Ja, hans initiativkraft var stark och den rörelse han först tillsammans med ett par andra kompanjoner skulle initiera var enligt åländska mått mätt gigantisk. Han visade en oerhörd förmåga att tillvarataga det som åkrar, trädgårdar och skog kunde frambringa och såg möjligheter i allt. Att endast några år efter kriget starta upp marmeladtillverkning av åländska äpplen samt importera Marockanska apelsiner och av dem tillverka 2 tusen burkar per dag var sensationellt. Att förstå vidden av detta är omöjligt då man tänker på att t.ex. socker var oerhört svårt att få tag i och ransonerat för vanligt folk. Jag anser nu att Åland har Runar att tacka för den i dag fantastiska äppelodlingen är vad den är då han i tid såg till att skapa förutsättningar och intresse för åländsk äppelodling och se möjligheterna att få ut dem på marknaden. </p><p>Vi skall här ta ett djupdykning i det Digitala tidningsbiblioteket för att ta reda på vad som skrevs i tidningspressen om honom samt hur han via tidningsannonser marknadsförde sina produkter och tjänster.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQFv6UwW3uB20I8dDRactOiDJE0NPgD_zJk69w9eLQvSa3nS-fDPOiND5wHSMq8yWHXXvV4W4C89mZggndhQGKDqQ1BTBjT8K5jGPqpJCvyqI-b8zb-I6odJ7j8lgEmp_aDMA957CqWoDoWLqxujFoohXiFy_sagXjEDDuUFkjoJp0iA9Yyxp1XDhqsGCj/s1633/Consa%20intervju%20med%20Granlund%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="771" data-original-width="1633" height="151" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQFv6UwW3uB20I8dDRactOiDJE0NPgD_zJk69w9eLQvSa3nS-fDPOiND5wHSMq8yWHXXvV4W4C89mZggndhQGKDqQ1BTBjT8K5jGPqpJCvyqI-b8zb-I6odJ7j8lgEmp_aDMA957CqWoDoWLqxujFoohXiFy_sagXjEDDuUFkjoJp0iA9Yyxp1XDhqsGCj/s320/Consa%20intervju%20med%20Granlund%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p><br /></p><p>I en lång intervju i Åland av den 28.4. 1949 kan vi läsa hur Runar Granlund berättar om verksamheten och jag tar upp den hela för den är så intressant. </p><p>- Redan flera år före kriget talades ofta om att en åländska fruktförädlingsfabrik borde komma till stånd för att tillvarata åländska äpplen och bär. Ingenting blev dock gjort för saken kanske därför att det inte är någon lätt sak att driva en industri på Åland med dess begränsade avsättningsmöjligheter. Överproduktionen måste sändas till andra delar av landet och härvid spelar frakten en synnerligen viktig roll i de ekonomiska beräkningarna. Den man som dock tog sig an denna krävande uppgift var direktör R. Granlund som år 1942 startade Consa, en åländsk fruktförädlingsindustri i avsikt att gagna den åländska trädgårdsodlingen, tog kraftiga tag och lyckades.</p><p>Det var visserligen ingen lämplig tidpunkt för start av en dylik fruktförädlingsindustri säger dir Granlund. Krigstida restriktioner voro då rådande och endast fabriker som arbetat före kriget erhöll tilldelning av sötningsmedel. Vi voro därför tvungna att inrikta förädlingen på halvfabrikat med osötade äppel- och bärmoser, vilka såldes till någon äldre fabrik med sockertilldelning. Såsom utfyllnad till vårt produktionsprogram förekom också partihandel med trädgårds- och jordbruksprodukter. </p><p>Förhållandena under krigsåren voro många gånger rent besvärliga genom att en utökning av produktionen inte var tänkbar, ty bristen på ingredienser, sötningsmedel och emballage satte ständigt hinder i vägen År 1945 antog dock vår omsättning större proportioner och 1946 inköptes egen fabriksfastighet vilken tillbyggdes och moderniserades. Nya och moderna maskiner anskaffades och företaget fick vind i seglen genom att folkförsörjningsministeriet godkände sockertilldelning för vår produktion men dock så begränsad att vi inte kunde utnyttja fabrikens hela kapacitet. Vår produkter utgjordes nu av marmelad, tomatsallad, safter och läskedrycker. Vid full produktion kunna vi tillverka cirka 2 tusen burkar marmelad per dag förutom övriga artiklar. Senaste år var dock sockertilldelningen rikligare och produktionen ökade med 100 %</p><p>De höga arbetslönerna ledde till en vittgående centralisering både beträffande den mänskliga arbetskraften och inom företagets maskinpark för att driften skall kunna hållas lönande. </p><p>Det åländska råmaterialet är dock på långt när inte tillräckligt för vårt behov och inte heller av god kvalitet, varför endast 10 % av produktionen kunnat täckas av eget material, resten har inköpts från Italien, Holland, Ungern och Danmark. Just nu har vi p inkommande från franska Marocko 10 ton skurna apelsiner för tillverkning av apelsinmarmelad, som vi hoppas kunna sända ut i handeln den närmaste tiden.</p><p>Beträffande försäljningen framhåller dir Granlund vidare att cirka 90 % av produkterna exporteras till fastlandet där efterfrågan varit glädjande stor. Många äro dock de åländska affärsmän och konsumenter som försökt gynna ett företag på åländsk botten, ty genom gott samarbete och förtroende uppnås goda resultat och vi hoppas kunna hävda oss till fromma för det åländska näringslivet.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitJg608t8GRLpJ5PiZGCC-m9VmTu8RlDrzyi46RJUpzfmmQUqMPwZjZvDxh_G1vehELDDrBOldlyda9D5V9S_2WJlEwG20AYiM4RSdIxVY_7cbTO5YzG_ZZYCga-C1EuEGeqX57km9138WsJcU3A9NjRwTUWRcpMKdl0v4tmcp9cBeJbfHLez__84gu3u3/s591/Consa%20namn%C3%A4ndring%20igen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="379" data-original-width="591" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitJg608t8GRLpJ5PiZGCC-m9VmTu8RlDrzyi46RJUpzfmmQUqMPwZjZvDxh_G1vehELDDrBOldlyda9D5V9S_2WJlEwG20AYiM4RSdIxVY_7cbTO5YzG_ZZYCga-C1EuEGeqX57km9138WsJcU3A9NjRwTUWRcpMKdl0v4tmcp9cBeJbfHLez__84gu3u3/s320/Consa%20namn%C3%A4ndring%20igen.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Den 11.6.1946 finner vi följande notis i tidningen Åland.</p><p>Efter att inledningsvis hetat Ålands fruktförädlingsfabrik E.R. Granlund & Co ändras namnet till Consa E.R. Granlund & Co.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidgJ1PB98SWAwjfuiKbv4Fg-_4XPmr9VlIfj5eryvwJlomd1lgXR72wTNAQJ9I7JSs-w3VNCdgK0tDikvesy-kxi-zqecRIXB8fc6ucef9doDS7Y-v_2gvjL1L7r5-LYR0GCOIgQ6lmh8WiOcE7yON5q6mQrxtdACwQbyfrISKuglnxeSSl2l6kKkHGbSQ/s310/Consa%20%C3%A4pplen%20fr%C3%A5n%20Danmark%2016.12.47%20%C3%85l.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="274" data-original-width="310" height="274" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidgJ1PB98SWAwjfuiKbv4Fg-_4XPmr9VlIfj5eryvwJlomd1lgXR72wTNAQJ9I7JSs-w3VNCdgK0tDikvesy-kxi-zqecRIXB8fc6ucef9doDS7Y-v_2gvjL1L7r5-LYR0GCOIgQ6lmh8WiOcE7yON5q6mQrxtdACwQbyfrISKuglnxeSSl2l6kKkHGbSQ/s1600/Consa%20%C3%A4pplen%20fr%C3%A5n%20Danmark%2016.12.47%20%C3%85l.PNG" width="310" /></a></div><br /><p>Tidningen Åland den 16. 12. 1947</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8WvsTDbHifWlAlgGWCaaCXaX7YYHLBJcz5mFtxLVZkDDn_eMxfV_G2CxPuN-McrDn8rt-_PKawqEH13q0fjl91ZfYT9sU_iMmJSXPgDAsssABGZbrtcKKMEwvayzxZgQut3zk82UXgk_2HKwTY7_gtekWE8HtYkf8oTh_IvcOP_EdLLG2_klb_hqb5EFN/s589/Consa%20gynna%20%C3%A5l%C3%A4ndskt.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="275" data-original-width="589" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8WvsTDbHifWlAlgGWCaaCXaX7YYHLBJcz5mFtxLVZkDDn_eMxfV_G2CxPuN-McrDn8rt-_PKawqEH13q0fjl91ZfYT9sU_iMmJSXPgDAsssABGZbrtcKKMEwvayzxZgQut3zk82UXgk_2HKwTY7_gtekWE8HtYkf8oTh_IvcOP_EdLLG2_klb_hqb5EFN/s320/Consa%20gynna%20%C3%A5l%C3%A4ndskt.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Gynna åländskt! Denna slogan införde redan Granlund i medlet av 1940-talet, således är detta inget nutida fenomen. </p><p>Genom att sälja Edra varor till oss Vi köper fortfarande industriäppel, nypon små gröna tomater, pumpor och tobaksblad. Efter särskild överenskommelse köpa vi även prima torkad lök.</p><p>E.R. Granlund & Co. Fruktförädlingsfabrik Torggatan 32 Tel. 1744</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbFPI1El-0CD8S8k0VqDbB6CE-AvVrb8aArHRcEVKWgk3jGWWVjoIbbJH87B_byxITUgDxI_DlrhJDFQ4SUCH-CMM9EYcLoE-4T0aTUpbOtKhe2Hogjii_WNn6xef2lP5PTw_z2WL7M59G_ZdrP0s9etBbCV1wBbeWfbZbf4XxqX7ZTNnFoTfVXcBxrBGg/s301/Consa%20annons%20%C3%85land%2014.8.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="301" data-original-width="300" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbFPI1El-0CD8S8k0VqDbB6CE-AvVrb8aArHRcEVKWgk3jGWWVjoIbbJH87B_byxITUgDxI_DlrhJDFQ4SUCH-CMM9EYcLoE-4T0aTUpbOtKhe2Hogjii_WNn6xef2lP5PTw_z2WL7M59G_ZdrP0s9etBbCV1wBbeWfbZbf4XxqX7ZTNnFoTfVXcBxrBGg/s1600/Consa%20annons%20%C3%85land%2014.8.48.PNG" width="300" /></a></div><p><br /></p><p>Tidningen Åland 14.8.1948</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGhyphenhyphenk6go7fQccUmG5kF-nUe3LcKI7BGqC8ZMAz9zqPi-1I2Y1l3b7W1tuwco5s3xfEG-GlFtDM60DZatwHQzWSPEuLcC95Myb2jpugx6drdbvOz9npHGHUubDX-psASdMgU_WlS6atKfhMjaSqIM-lXyeZzCXFb1R8Cqc-3YUZPvJXwLtRBmAWj7lgZbfy/s386/Consa%20fallfrukt%20%C3%85lad%2030,8.47.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="386" data-original-width="298" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGhyphenhyphenk6go7fQccUmG5kF-nUe3LcKI7BGqC8ZMAz9zqPi-1I2Y1l3b7W1tuwco5s3xfEG-GlFtDM60DZatwHQzWSPEuLcC95Myb2jpugx6drdbvOz9npHGHUubDX-psASdMgU_WlS6atKfhMjaSqIM-lXyeZzCXFb1R8Cqc-3YUZPvJXwLtRBmAWj7lgZbfy/s320/Consa%20fallfrukt%20%C3%85lad%2030,8.47.PNG" width="247" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Tidningen Åland 13.8.1947</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2SYIgX63mnNQSI41XqneSPw0FjjoKHRS7aPilVthbs5UJ0p9swG4HbmKEiF3SFz0ed_tP7lwdEhyXlX-AjlWsPZ0iNPgF3sG1ncIiPsraKTOduJWxqt3dteLW9-WyLGLO181Ev0O6Mhhd1gAmOpVSy6qhHEnAqF7gjP2PRaV8scjmEDagkBJtKoLmUbhW/s600/Consa%20tobaksblad%20%C3%85land%2016.11.46.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="299" data-original-width="600" height="159" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2SYIgX63mnNQSI41XqneSPw0FjjoKHRS7aPilVthbs5UJ0p9swG4HbmKEiF3SFz0ed_tP7lwdEhyXlX-AjlWsPZ0iNPgF3sG1ncIiPsraKTOduJWxqt3dteLW9-WyLGLO181Ev0O6Mhhd1gAmOpVSy6qhHEnAqF7gjP2PRaV8scjmEDagkBJtKoLmUbhW/s320/Consa%20tobaksblad%20%C3%85land%2016.11.46.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Tidningen Åland 16.11.1946</p><p>Vi köpa alla dagar Tobaksblad av både fjolårets och årets skörd. Förutom bladen böra även bladskaften vara torkade. Tobaken kan alldeles varit packas i säckar och skickas direkt till oss. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRy15hfKQERmWFh6TJ7LPluIQ8qyexoIs3lGWywsAiVFDTv7HFmxuOR6bc-b6DqAkanI1dd3c_4mYAlpXxd_4vzs_jfR7oT9PWVWpkI9dN-mdnV1Kh0QTFeNboUOh_yfgL7bF_6PdxCugdzJvwXY4FCXw2rrjSLLCuIvnmY3-JpxkEUnBUviVxYUDoRr0-/s609/Consa%20Loimaa%20pilsner.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="297" data-original-width="609" height="156" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRy15hfKQERmWFh6TJ7LPluIQ8qyexoIs3lGWywsAiVFDTv7HFmxuOR6bc-b6DqAkanI1dd3c_4mYAlpXxd_4vzs_jfR7oT9PWVWpkI9dN-mdnV1Kh0QTFeNboUOh_yfgL7bF_6PdxCugdzJvwXY4FCXw2rrjSLLCuIvnmY3-JpxkEUnBUviVxYUDoRr0-/s320/Consa%20Loimaa%20pilsner.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Längre fram i tiden skulle Consa bli förmedlare av Valios breda sortiment av ost- och glassprodukter.</p><p>Här meddelas den ärade allmänheten att generalagenturen för vår pilsner erhållits av Firma Consa, inneh. E.R. Granlund Mariehamn och hoppas vi i fortsättningen vinna den åländska kundkretsens förtroende</p><p>Loimaa Ölfabrik A.B Loimaa.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmIxTn2aDxEhov3q1ukLez7yH84PZV8qn4QwjEqyHxqO3H2Q-14gyun84G-E-kkm-bD-CDxXzmJEp2-9uVeDXYXe9aWhS_OhGZkYkmR5Bc-KyvYKL1UdxOT6Ez6E9Ao7T3LJu89FRpxFM51eWQSBQgv-moau7P_Jc-ZS1kesEjJGopfnmP5ZXbmVY0eAeh/s314/Consa%20Kvinnor%20erh%C3%A5ller%20arbete%20155.48.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="154" data-original-width="314" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmIxTn2aDxEhov3q1ukLez7yH84PZV8qn4QwjEqyHxqO3H2Q-14gyun84G-E-kkm-bD-CDxXzmJEp2-9uVeDXYXe9aWhS_OhGZkYkmR5Bc-KyvYKL1UdxOT6Ez6E9Ao7T3LJu89FRpxFM51eWQSBQgv-moau7P_Jc-ZS1kesEjJGopfnmP5ZXbmVY0eAeh/s1600/Consa%20Kvinnor%20erh%C3%A5ller%20arbete%20155.48.PNG" width="314" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Under dessa år fanns ett flertal annonser efter chaufförer, packerskor och kontorister infört i tidningen Åland. Här erhåller kvinnor packningsarbete vid fabriken. </p><p>Namnet Consa anses vara härlett ur ordet konserv och aktiebolag</p><p>Trots namnlikheten Granlund är vi inte släkt.</p><p><br /></p><p>Constaterat i Godby den 20 december år 2023</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-79199196026625883202023-12-04T02:58:00.000-08:002023-12-14T02:22:59.679-08:00Svenska ord i ukrainska språket<p> Jenny Nyströms julkort</p><p>Men titta vad många ord vi hittat som är så lika i både svenska som i det ukrainska språket.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4YI1etp9cYWlgON_imhrA3Vat3ehb7tK96owHjzw1Tm4GDZZcBTm3MPPo4b8UeozM8fv9mQeUOqCRLKmhuLYTYHBVVsPrRRVNQ375O5KjTG6cWQJqZTcSjopM4HNo_Nc2PKf9HN8ZTjEJ4iM7cG4BM4GkqTaNx-u2Oslj57qw5jddriG9-_f_GNRHEN8z/s336/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20h%C3%A4stsl%C3%A4de.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="336" data-original-width="201" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4YI1etp9cYWlgON_imhrA3Vat3ehb7tK96owHjzw1Tm4GDZZcBTm3MPPo4b8UeozM8fv9mQeUOqCRLKmhuLYTYHBVVsPrRRVNQ375O5KjTG6cWQJqZTcSjopM4HNo_Nc2PKf9HN8ZTjEJ4iM7cG4BM4GkqTaNx-u2Oslj57qw5jddriG9-_f_GNRHEN8z/s320/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20h%C3%A4stsl%C3%A4de.PNG" width="191" /></a></div><p><br /></p><p>Jenny Nyström var en svensk konstnärinna som levde åren 1854-1946. Hon gjorde sig känd som julkortsillustratör vars produktion sträckte sig till över sexhundra fantastiska julkort som används än i dag. Det motiv som mest sammankopplas med henne är hennes gestaltning av skalden Viktor Rydbergs dikt Tomten. </p><p>Midvinternnattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma</p><p>Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma</p><p>Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran</p><p>snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken.</p><p>---------------</p><p>Många är även de ålänningar som samlar på Jennys Nyströms julkort och jag vet en person som innehade alla.</p><p>Vad jag i samband med framtagande av bilder för denna blogg fick ögonen på var det stora antal ord vi har i svenskan som är väldigt lika i det ukrainska språket. Ja det är flera tiotals ord som jag och min ukrainska hustru Irina nedtecknat. Vi förvånas varje gång då vi hittar dem och skrattar ibland åt likheten. De flesta av dessa ord har inte kommit in via ryskan utan de är direktkopplade till varandra. Vi hade ju för över tusen år sedan en gemenskap med Ukraina, eller Kievan Rus som detta väldiga rike hette, med vikingatidens färder längs floder till Konstantinopel. Ja, hela ryska rikets namn härleds ju ifrån Rus, rusernas land.</p><p>I julkortet här ovan ser vi tomten komma åkande i sin släde i det vackra snöfyllda landskapet. Då fann vi att ordet häst på ukrainska är hist och flera hästar hosti. Han sitter på kuskbocken och den kallas volokyshi och själva kusken är en kuchar. Runt sig har han en pläd som faktiskt är pläd på ukrainska. I handen håller han en lykta en lyhtar. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWAkEvS8aTYdtpNcKZ4aLg-0F-TCPh8P6XIQIEi1LhhPPc6FrAJwWnzjHq-_vZ2znA6CeYhrOYD1kffZS_R7ST1kCtqOtA4GhTnV5ZQtog9uLVPFIBf1PeDTktMd5NEPiws80oBMAeXKcF1jYKoT81a5JqWl0N58UxahFVrqRKrM0MBKYpnosOlXknxPe9/s531/Stall%20%C3%A5%20jultomte.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="371" data-original-width="531" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWAkEvS8aTYdtpNcKZ4aLg-0F-TCPh8P6XIQIEi1LhhPPc6FrAJwWnzjHq-_vZ2znA6CeYhrOYD1kffZS_R7ST1kCtqOtA4GhTnV5ZQtog9uLVPFIBf1PeDTktMd5NEPiws80oBMAeXKcF1jYKoT81a5JqWl0N58UxahFVrqRKrM0MBKYpnosOlXknxPe9/s320/Stall%20%C3%A5%20jultomte.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Då färden är slut ställer han in hästen i stallet och det är då till stoilo eller stajjna om där finns andra djur. Stoilu ja, vår hästflicka benämns ju sto. På stallsväggen hänger han upp selen-sällan och det är sidlå på ukrainska. Kanske där även hänger en sadel.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg62zdBSwJx7XLVrRRbzFk8ZKkyssOl5ma_adP_yPgjDyuIgZmWov0ecufi9kNLPmzEmHJ-sBiGDigKHzqwC_24UUU_GSi2mEjx4YkeUcYqyGasPRMoXEKu6C2YxXT5JS8lsuwZMcgyNDjt6wO5EjlxM2Y-9il8lh5p64RRT-4SzWKFvYq-ziVpRGva1i7A/s955/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20pysslar.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="644" data-original-width="955" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg62zdBSwJx7XLVrRRbzFk8ZKkyssOl5ma_adP_yPgjDyuIgZmWov0ecufi9kNLPmzEmHJ-sBiGDigKHzqwC_24UUU_GSi2mEjx4YkeUcYqyGasPRMoXEKu6C2YxXT5JS8lsuwZMcgyNDjt6wO5EjlxM2Y-9il8lh5p64RRT-4SzWKFvYq-ziVpRGva1i7A/s320/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20pysslar.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Nu har tomten gått in i sin stuga genom den fina dörren-dveri och sätter på klinkan-klanka. Han tänker genast på katten-kit och ger den mjölk- moloko. I stughörnet står en säck-misåk. Tomtens pjäxor är snörda-chnorki. Skulle det vara slaskigt före ute skulle han ha galoscher-haloshi. Under sina byxor har han kalsonger-kalsoni. När han klär upp sig har han kanske kravatt-kravattku. Hans rock paltå-paltå har flera knappar-knopka. Inuti rocken har han ett fodral-fodlar där han gömmer nycklarna till gårdens hus. Hans skomakare har gjort klackar åt honom- kabluk. Kanske han ibland använder käpp-tsip. I stugan ser vi en kista-skrinja, där finns säkert kanske ett skrin-skrinka eller varför inte ett schatull-skatulka. Tomtens stuga värms av en stor kamin-kåmin. Han kanske tvättar sig i en balja-balia. </p><p> Fönstren har säkert blyinfattade glas denna tid, ja ja bly är blisna på ukrainska. Mellan fönstren har han satt mossa-moset eller kanske vadd-vata. Då gården är full med snö tar han sin spade-shpatel och skottar bort snön. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3-_RKtHt3Cvd7qw3zmMHqq6AsovncLAU1XC3w7ib0n-6UmX333Hgpxg5xuqLBorRTY8QJk_boD5iylHqikbMINZAM7DjJfcpBesfmBcuouJzVroCqx9Q4KjQcjm1BHE04BAqze-KhErn9H7drsO31S8yNx6hyphenhyphenjH-Tf-5eLj9IDzMq_tJ-aOMN3rnvWerC/s747/Rullsylta.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="435" data-original-width="747" height="186" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3-_RKtHt3Cvd7qw3zmMHqq6AsovncLAU1XC3w7ib0n-6UmX333Hgpxg5xuqLBorRTY8QJk_boD5iylHqikbMINZAM7DjJfcpBesfmBcuouJzVroCqx9Q4KjQcjm1BHE04BAqze-KhErn9H7drsO31S8yNx6hyphenhyphenjH-Tf-5eLj9IDzMq_tJ-aOMN3rnvWerC/s320/Rullsylta.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Efter att tomten givit katten moloko tar han fram lite mat åt sig själv före gröten och det är den hemlagade rullsyltan-rulka. Till varje jul tillagar han även en aladåb-holodetz, den smakar för tomten smaskens-smatsnå. Denna tid hade man mycket salt-sil i maten. På gården kanske finns gäss-husak. Han kanske fiskar i den näraliggande sjön där han får gös-jörsh, eller torsk-triska. Det är inte alla dagar han äter färskt bröd, då äter han skorpor-sohar. När han kokar potatis tar han fram en stor kastrull-kastrulya, då tar han på sig sitt förkel-fartuk. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTmcOQZREi5WiPT226KW8djGCYV0ZlQ6obPj9mfiYRazr9kpHW17YAdpGL9DRlQ73L_UhkYQMPOdZxvYu7BmWPvSdNLlU81xKY_c_hysN7tvgsPPvjR2GmhMXFzGslkD6U1xRYpK14bwBPWvXlIKJfIZyrMjTwUN-9CV7S2vBzyKoCaJk9qz8jqIyuGQKe/s337/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20tomten%20Rydberg.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="337" data-original-width="217" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTmcOQZREi5WiPT226KW8djGCYV0ZlQ6obPj9mfiYRazr9kpHW17YAdpGL9DRlQ73L_UhkYQMPOdZxvYu7BmWPvSdNLlU81xKY_c_hysN7tvgsPPvjR2GmhMXFzGslkD6U1xRYpK14bwBPWvXlIKJfIZyrMjTwUN-9CV7S2vBzyKoCaJk9qz8jqIyuGQKe/s320/Jenny%20Nystr%C3%B6m%20tomten%20Rydberg.PNG" width="206" /></a></div><br /><p>Går till visthus och redskapsbod, känner på alla låsen</p><p>korna drömma vid månens ljus, sommardrömmar i båsen</p><p>glömsk av sele och pisk och töm, pålle i stallet har ock en dröm</p><p>krubban han lutar över, fylls av doftande klöver</p><p>-------------------------</p><p>Ja så skaldar Viktor Rydberg om tomtens gårdshus han har att bevaka vi kan kalla dem en byssja, vad är det på ukrainska? Jo, sbissja. En samling uthus på gården. Han var välkaste tomten i byn skulle min farbror Janke säga! Men vad, han är ju velitsnij på ukrainska och velikij på ryska. Stor stark och duktig.</p><p>Kanske det inte är en tillfällighet att den blågula färgen finns i båda länders flaggor! ?</p><p><br /></p><p>Ingegerd, kungadotter av Sverige och Storfurstinna av Kievan Rus nuvarande Ukraina.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKeSnwsJ7zK8kS4K-xBRKzsMsB3mZMgtjflYXkrVGI5Q9cwLYNKfdPr8VjIRCeXcROwWmTsSUmaxPbnQwoLUNYFTM_B-Gyh3MwOkdwsFIj8qJ9evXAeKKVlMdjzgMfalaARLJlX0yaVTpi61YyrdjIfCp3ND2_8AD32vMhnZaD4koC6rtXa-ua3VALpNgU/s743/Ingegerd%20drottning%20av%20Kievan%20Rus.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="633" data-original-width="743" height="273" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKeSnwsJ7zK8kS4K-xBRKzsMsB3mZMgtjflYXkrVGI5Q9cwLYNKfdPr8VjIRCeXcROwWmTsSUmaxPbnQwoLUNYFTM_B-Gyh3MwOkdwsFIj8qJ9evXAeKKVlMdjzgMfalaARLJlX0yaVTpi61YyrdjIfCp3ND2_8AD32vMhnZaD4koC6rtXa-ua3VALpNgU/s320/Ingegerd%20drottning%20av%20Kievan%20Rus.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Ingegerd Olofsdotter, dotter till Sveakonungen Olof Skötkonung. </p><p>Olof Skötkonung övergick med hela sin familj till kristendomen och döptes av missionären Sigfrid vid Husaby källa. Trots sin kärlek till norske tronarvingen också han en Olof bestämde hennes far om att hon skulle gifta sig med Kievan Rus tronarvinge Jaroslav den vise. </p><p>Ingegerd skulle bli stammoder för nästan alla Europas konungaätter inklusive Rysslands. Ingegerd var en vacker och klok kvinna som vann stor uppskattning i Kievan Rus. Ingegerd Olofsdotter var född cirka år 1000 och avled 10 februari år 1050 i Kiev. Hennes reliker vilar invid sin makes i Sophiadomen i Kiev. </p><p>Ryssarna som vill pådyvla henne en rysk helgongloria som Sankta Anna. De vägrar visa denna Annas dna testresultat, och vars reliker vilar i Novgorod. Däremot har experter ifrån Ukraina i samarbete med polska forskare utfört dna test på Ingegerds reliker och med ledning av denna har ovanstående bild framkallats. Hon var en nordisk skönhet med nordiska drag och kroppsbyggnad. Detta erkände redan kommunisterna på 1930-talet då hennes gravvård öppnades i Kiev. </p><p>Texten uppdateras</p><p>Tecknar den 4 december 2023 i Godby</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-53061438326011181562023-11-12T08:20:00.000-08:002024-02-03T16:22:45.138-08:00George Pawlo operasångare i världsklass född på Kastelholms kungsgård<p> Operasångaren Georg Rosenberg-George Pawlo</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIc8lSIkbG5-AoFyXCssigzfOE1R1i0cHX6skCRX90qxJOneWmoUWXd6D1jlCkuBlnSCGEytIDIIERrg1Yyv8zNxemwrXZZ5cEyJaV4kd-10RH4F8jjtw5NMOrZrqnuQLbVi6RVb4uXzdg0b1La89BoXGhS46tvjIo0uRHfRfBEmtMWhRQvYAdwuo8Vblx/s989/Kastelholms%20kungsg%C3%A5rd%20foto%20%C3%85land.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="650" data-original-width="989" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIc8lSIkbG5-AoFyXCssigzfOE1R1i0cHX6skCRX90qxJOneWmoUWXd6D1jlCkuBlnSCGEytIDIIERrg1Yyv8zNxemwrXZZ5cEyJaV4kd-10RH4F8jjtw5NMOrZrqnuQLbVi6RVb4uXzdg0b1La89BoXGhS46tvjIo0uRHfRfBEmtMWhRQvYAdwuo8Vblx/s320/Kastelholms%20kungsg%C3%A5rd%20foto%20%C3%85land.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Kastelholms kungsgård i dag. Gården byggdes år 1772 på denna plats efter att ha eldhärjats på sin forna plats väster om slottet där den låg så vackert i backsluttningen. </p><p>Kungsgården anlades av Gustav Vasa på 1500-talet och består i dag av 473 hektar. Den äges av finska staten men Ålands Landskapsregering har hand om dess förvaltning och skötsel. Fastigheterna på gården omhänderhas av Kulturbyrån det som tidigare benämndes Museibyrån.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpp0wq8XsVfXRLFoQ1UBih223oQsshrxoOIglq0n02jabfjNkpLtcorheR4TwAUald13-3fXJDGgXlZ0z8P-i4fc5PkuE7h3NF_xA5AJT1ww4JbYU7xO69Lrr1neq2Y7w1LoUl7hxT6OZlrJ1hiEza1E6GE6xLfYXBq3JSa75WuWZ6RA3wTFEkjlcrCu1t/s407/Carl%20Georg%20Rosenberg.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="407" data-original-width="251" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpp0wq8XsVfXRLFoQ1UBih223oQsshrxoOIglq0n02jabfjNkpLtcorheR4TwAUald13-3fXJDGgXlZ0z8P-i4fc5PkuE7h3NF_xA5AJT1ww4JbYU7xO69Lrr1neq2Y7w1LoUl7hxT6OZlrJ1hiEza1E6GE6xLfYXBq3JSa75WuWZ6RA3wTFEkjlcrCu1t/s320/Carl%20Georg%20Rosenberg.PNG" width="197" /></a></div><br /><p>Carl Georg Rosenberg (1828-1901), arrendator av Kastelholms kungsgård. Här med sin andra hustru kyrkoherdedottern Hilda f. Justin (1847-1917). Åländsk representant i Lantdagen </p><p>Gården har skötts av olika arrendatorer. År 1866 övertog Carl Georg Rosenberg arrendet av gården och skulle följas av flera medlemmar i denna särdeles bemärkta familj, den Rosenbergska släkten på Åland. Medlemmar i denna släkt skulle även i tiden inköpa ett antal stora herrgårdar och säten på finska fastlandet och så även Carl Georg. </p><p>I Rosenbergs familj växer upp många barn och en av dem, Paul Georg som föddes den 1 januari 1887 skall efter att först ha utbildat sig till ingenjör träda in på operabanan och bli en framträdande operasångare med kraftig tenorstämma med tjänst på London Opera. Han skall vinna internationell ryktbarhet och över honom skall strös lovord efter framträdanden för fulla hus med tusentals åhörare varje gång. Hans artistnamn blir George Pawlo. Hans liv slutar dock i tragedi, han avlider blott 33 år gammal och efterlämnar i London hustru och två små barn. De skulle sedermera göra egna karriärer, hustrun Eva Pawlo som operettstjärna i Sverige och sonen Toivo Pawlo skulle bli en känd teateraktör och filmstjärna bl.a. i Ingmar Bergmans filmer på 1950- och 1960 talen. Ja vi hör hans röst även i sagan om Karl Bertil Johnsons julklappseskapader.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9C_zqQu-Pe426Nzjw16HzDPGnAC0qgh9ePYkC80AK9Sm3v2idB4y_zs9RZO-Ud2g1nEr7uzrb91JZ93eLnSG9X_6_5NtfOSYjxX6ySOpLWQUdoxoSmasM1wU2R9ECe_-qOY8HS8gGZISAcBdSRlPj4sKxYvi28J7s9R2wWaBgQu1xnyO02K7UUhkuqP9I/s653/Georg%20Pawlo%20%C3%85U%2021.11.1917%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="653" data-original-width="318" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9C_zqQu-Pe426Nzjw16HzDPGnAC0qgh9ePYkC80AK9Sm3v2idB4y_zs9RZO-Ud2g1nEr7uzrb91JZ93eLnSG9X_6_5NtfOSYjxX6ySOpLWQUdoxoSmasM1wU2R9ECe_-qOY8HS8gGZISAcBdSRlPj4sKxYvi28J7s9R2wWaBgQu1xnyO02K7UUhkuqP9I/s320/Georg%20Pawlo%20%C3%85U%2021.11.1917%20sid%201.PNG" width="156" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlVyryXxCZNqXYqb6T54Pyoea_IZmAiY3dJ1Mt9WU-VrOuOhFblSr0rbR7yQKstS2JnrhVI8X46cZeL9EIU4FVPteRQa4hCAqhTc7drnrUkp4Ww6kPRQG4loXzbFQyQ0zwpD-UKlJQJ5VfVcC4f9Reni6Rn6Iu-6Yh0sB10LuYPSKOApzLqjMh87Fn5n_m/s296/Georg%20Pawlo%20%C3%85U%2021.11.1917%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="93" data-original-width="296" height="93" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlVyryXxCZNqXYqb6T54Pyoea_IZmAiY3dJ1Mt9WU-VrOuOhFblSr0rbR7yQKstS2JnrhVI8X46cZeL9EIU4FVPteRQa4hCAqhTc7drnrUkp4Ww6kPRQG4loXzbFQyQ0zwpD-UKlJQJ5VfVcC4f9Reni6Rn6Iu-6Yh0sB10LuYPSKOApzLqjMh87Fn5n_m/s1600/Georg%20Pawlo%20%C3%85U%2021.11.1917%20sid%202.PNG" width="296" /></a></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><p>George Pawlo finns ofta i de finländska spalterna om teater och musik</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzOSBQh_tE1o1kJQeC5W2HNcC0RvYQl-xwQpVKbewduhflxmjlknpzM8B_gL_6IOWrCXXd4rrvjpfYJ9ZNJxtJp0G_alI-9capYtQ9eqqWp5MNn-1xTiESZyfidF-UtNvtyhG-HOraT432UGrl4No8uisTyQLvAamSBWX6qg6tj71F_gDrgJc_dSobjUQg/s243/George%20Pawlo%20Hbl%2015.1.1919%20bes%C3%B6k%20i%20F.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="178" data-original-width="243" height="178" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzOSBQh_tE1o1kJQeC5W2HNcC0RvYQl-xwQpVKbewduhflxmjlknpzM8B_gL_6IOWrCXXd4rrvjpfYJ9ZNJxtJp0G_alI-9capYtQ9eqqWp5MNn-1xTiESZyfidF-UtNvtyhG-HOraT432UGrl4No8uisTyQLvAamSBWX6qg6tj71F_gDrgJc_dSobjUQg/s1600/George%20Pawlo%20Hbl%2015.1.1919%20bes%C3%B6k%20i%20F.PNG" width="243" /></a></div><br /><br /><p></p><p>De finländska tidningarna följer George Pawlo och hans sångkarriär. Här Hbl år 1919.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrhg4sJnuXUmb1QQvnbpFyOShPz936ik9sYRUoPu81usfFy-X5tdkqhATz4e32GtrJxSJh5EJ_tdBAQmO0mzM8B_opNSeKp52y7o6_bqCBgjNz-4swZD-RPSQhpNqsuXmq_UKGQgDLUAVgnGhMWXu_TWoJ4-3fJIDS1B-N4de-OqdgE5tbC4L0gc9plJho/s1717/Georg%20Pawlo%20Rosenberg%20HBL%208,9,%201918%20s%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="625" data-original-width="1717" height="116" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrhg4sJnuXUmb1QQvnbpFyOShPz936ik9sYRUoPu81usfFy-X5tdkqhATz4e32GtrJxSJh5EJ_tdBAQmO0mzM8B_opNSeKp52y7o6_bqCBgjNz-4swZD-RPSQhpNqsuXmq_UKGQgDLUAVgnGhMWXu_TWoJ4-3fJIDS1B-N4de-OqdgE5tbC4L0gc9plJho/s320/Georg%20Pawlo%20Rosenberg%20HBL%208,9,%201918%20s%201.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEUvHbUCJb9c4P_FtsHPs4MYHx_hW92uluuzUvIKNKFmoT0oA20rnV1VzZGlQypzsS1JbvhhJxvAcUCazhiffe9LFAZWkr5Os32b8NcP25GAVddLCSklwc3PQbRxhgVLxyfdtNal-A-ZnLZx3Bdx8zu4lQ3YfpcCDLNUsAIurvzH7xNHKQomo3mX_FMey8/s1749/Georg%20Pawlo%20Hbl%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="615" data-original-width="1749" height="113" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEUvHbUCJb9c4P_FtsHPs4MYHx_hW92uluuzUvIKNKFmoT0oA20rnV1VzZGlQypzsS1JbvhhJxvAcUCazhiffe9LFAZWkr5Os32b8NcP25GAVddLCSklwc3PQbRxhgVLxyfdtNal-A-ZnLZx3Bdx8zu4lQ3YfpcCDLNUsAIurvzH7xNHKQomo3mX_FMey8/s320/Georg%20Pawlo%20Hbl%20sid%202.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Här Hbl i en lång personintervju den 8 september 1918</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiE5omux9ctEf7yPn0Kh0D2bVa6_HrV3poE1Hkm6ZSIvPDjnn6ytpzwxXmO1n2fIlgoMyS4qjpr9uGrCMa9zzRBMJbSS6NzAujTLPTZKXMRwLj9xnHV3Xc6mutRKHffvKQJCAgVdhSdlruSq8KuvH2uS9Ay6tAWU5zV1MUpltxLsOiPnGVmzmfjOyMVYeeL/s760/George%20Pawlo%20Rosenberg%20d%C3%B6d%20hbl.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="733" data-original-width="760" height="309" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiE5omux9ctEf7yPn0Kh0D2bVa6_HrV3poE1Hkm6ZSIvPDjnn6ytpzwxXmO1n2fIlgoMyS4qjpr9uGrCMa9zzRBMJbSS6NzAujTLPTZKXMRwLj9xnHV3Xc6mutRKHffvKQJCAgVdhSdlruSq8KuvH2uS9Ay6tAWU5zV1MUpltxLsOiPnGVmzmfjOyMVYeeL/s320/George%20Pawlo%20Rosenberg%20d%C3%B6d%20hbl.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Artikel i Hbl den 19 maj år 1920 om Paul Georg Rosenberg-Pawlos tragiska död.</p><p>Källor </p><p>Digitala tidningsbiblioteket</p><p>Familjer och gårdar i Sund</p><p>Bild tidningen Åland</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Sörjt i Godby den 12 november år 2023<div><br /></div><div>Johan G. Granlund<br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /></div>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-23896374871554159142023-11-07T23:49:00.016-08:002023-11-09T22:09:50.136-08:00Lilla Åland, pinnstolen i Finströms kyrka<p>Finströms kyrka </p><p>Allhelgonaafton 2023</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBs8ilEKCN_beYeUEZW2ljiAXB8gv8GcuM0GMKMBnPdifdPBS8vWIdeFcB2bjAfNPnR-HcqIA9nir8NbWxkaGtTE7_N1eHjevqczgygho3sKpQJV-z5G8-gnb0SYMeeRKXlnHx1e2ZsqnM2Cfb_O3VOB8Z-IQYAUIXhCXSKRfVBt3NUgfVe3iUFTP6IpF2/s751/Lilla%20%C3%85land%20Finstr%C3%B6ms%20kyrka.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="751" data-original-width="566" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBs8ilEKCN_beYeUEZW2ljiAXB8gv8GcuM0GMKMBnPdifdPBS8vWIdeFcB2bjAfNPnR-HcqIA9nir8NbWxkaGtTE7_N1eHjevqczgygho3sKpQJV-z5G8-gnb0SYMeeRKXlnHx1e2ZsqnM2Cfb_O3VOB8Z-IQYAUIXhCXSKRfVBt3NUgfVe3iUFTP6IpF2/s320/Lilla%20%C3%85land%20Finstr%C3%B6ms%20kyrka.PNG" width="241" /></a></div><br /><p>Koret i Finströms kyrka</p><p>Där framme står den, pinnstolen som också Carl Malmsten såg stå i kyrkans sakristia år 1939 då han enligt uppgift höll en slöjdkurs på Ålands Folkhögskola. </p><p>Han blev hänförd av vad han såg, fick den avritad och designade så en ny pinnstol som han kallade Lilla Åland, vars popularitet bara blir större och större. Den firade i fjol 80 år efter att år 1942 satts i produktion.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbEIwczBdaNHKeAh7cRX_pAD__rSwbR5BNKOw9rQFSGlDPAY649IcvS5htLFsZHDVkZIk_9gqSkpCCS0UqkChu1BJm6BjBdWXHzVxSOS7TEX9iv9zXmGqcSHi6RySM-UB-O1cPtklt38Qgo4r2w_IyeGidQyVZBSXBww6HjOQZSwOW2GkTcc1kJSoQNjsr/s778/Lilla%20%C3%85land%20Stol.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="778" data-original-width="510" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbEIwczBdaNHKeAh7cRX_pAD__rSwbR5BNKOw9rQFSGlDPAY649IcvS5htLFsZHDVkZIk_9gqSkpCCS0UqkChu1BJm6BjBdWXHzVxSOS7TEX9iv9zXmGqcSHi6RySM-UB-O1cPtklt38Qgo4r2w_IyeGidQyVZBSXBww6HjOQZSwOW2GkTcc1kJSoQNjsr/s320/Lilla%20%C3%85land%20Stol.PNG" width="210" /></a></div><br /><p>Lilla Åland fick denna stol heta. Man kan ju spekulera i hur namnet tillkom. Kan det vara så att Malmsten hörde någon säga: Tänk att man på "lilla Åland" har världens största segelfartygsflotta!</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuV5q6WY5WD0bz685SHYy0naOudnZEGOToILBp2jtbIzIUqEQQhmECnOyN3i7pSo2ZsBmnlcjZnSEssAIysEr8KzLBfKluQEX4GEE98rSu1mam3h-SqCjWqGOlsG8zVY4aMgr0-ArpmUP9Ju2zzcgawdZ48hHzoV_OM3XeEN0TwtR_M_e8zU_PqWmOGJUn/s1176/Lilla%20%C3%85land%20wikipesia.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="618" data-original-width="1176" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuV5q6WY5WD0bz685SHYy0naOudnZEGOToILBp2jtbIzIUqEQQhmECnOyN3i7pSo2ZsBmnlcjZnSEssAIysEr8KzLBfKluQEX4GEE98rSu1mam3h-SqCjWqGOlsG8zVY4aMgr0-ArpmUP9Ju2zzcgawdZ48hHzoV_OM3XeEN0TwtR_M_e8zU_PqWmOGJUn/s320/Lilla%20%C3%85land%20wikipesia.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Vid sökning på nätet framgår om stolen att Lilla Åland är en pinnstol som avritades år 1939 av </p><p>Sven-Erik Fryklund, designades av Carl Malmsten och sattes i produktion år 1942. Den tillverkas i massiv björk eller ek.</p><p>Inspirationen fick de vid ett besök i Finströms kyrka på Åland, där några olika pinnstolar stod uppradade. Malmsten återger denna händelse i boken Levande svenskt tradition: </p><p>På Åland där jag 1939 höll en slöjdkurs, mötte jag i sakristian till Finströms gamla medeltidskyrka några högryggade pinnstolar, som tog mig helt. Sätets schvungfulla kurvatur och smeksamt ändalyktsvänliga holkning, liksom benen och de 8 ryggpinnarna ansatsvisuppåtstigande strävor vittnade om mästerlig känsla för "konstruktion och rytmiskt uttryck"</p><p>Fryklund ritade av stolarna och efter vissa egna justeringar och kompletteringar där formen renodlades kunde en serietillverkning påbörjas av företaget Stolab i Smålandsstenar. Som mästare var det Malmstens namn som angavs på ritningen och än i dag är det han som officiellt anges som formgivare. Lilla Åland finns även som karmstol med 3 cm bredare sits och som gungstol. </p><p>Den senare benämndes från början Björn med döptes senare om till Ålands gungstol. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1IK-N3E44FhLowhRYtKuCgDfA3UOD7KOfWaGrDsTlPh6S8M1QUwpp-IU7zTjc8zYhl6idZy0GalvCGFpjoIZRRf5B1nfn0MeJA-qUVRJ9p8yUM5MLNIHtUEA5ndjhyphenhyphenOqFkAVeYQhpa0DjKUk3C4Vcmucq3Jl2lrZoCXm5oyq4L5xsRkGvPCM8Bqt4WbhK/s727/Lilla%20%C3%85land%20Carl%20Malmsten.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="651" data-original-width="727" height="287" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1IK-N3E44FhLowhRYtKuCgDfA3UOD7KOfWaGrDsTlPh6S8M1QUwpp-IU7zTjc8zYhl6idZy0GalvCGFpjoIZRRf5B1nfn0MeJA-qUVRJ9p8yUM5MLNIHtUEA5ndjhyphenhyphenOqFkAVeYQhpa0DjKUk3C4Vcmucq3Jl2lrZoCXm5oyq4L5xsRkGvPCM8Bqt4WbhK/s320/Lilla%20%C3%85land%20Carl%20Malmsten.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Carl Malmsten</p><p>Egentligen Charley Per Henrik Malmsten, född år 1888 i Stockholm och död år 1972 på Öland. Malmsten var en svensk inrednings- och möbelarkitekt som tilldelades professors namn. Han kom från en högborgerlig Stockholmsmiljö där fadern var framstående läkare och farfar kunglig livmedicus. Malmstens mor var dotter till grundaren av Grand Hotell i Stockholm. Han trivdes inte i skolan men tog ändå studentexamen. Efter ett besök i Egypten pga. hälsoproblem genomgick han studier i konstnärligt arbete. Malmsten återvände till Stockholm och tog plats som snickarlärling, bedrev fortsatta självstudier och tog plats på arkitektkontor. Härefter följer en framtidssaga inom snickarkons och möbeldesign med inredningsuppdrag i hela världen. Nämnas kan så är Malmsten grundare av Capellagården på Öland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL-q0UjbMyFJMH28sKqKs6zGK1DL-Sjq9dhO1PerqtglHJD65IuZ7UYLyTZiDFAdpMm6kU4-CIZvuSRRXcN0I-kXM7Ba9mMso4JWizTBzMDWH-48x0Nmf3EB_fX-8I55GTfPcTkI2-ukBsjZSYoSyWaDErsr3UOQuFyEuWr4eadZE-pVLRRWh9kvg0MNeU/s383/Lilla%20%C3%85land%20pinnstolar%20i%20allm%C3%A4nhet.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="293" data-original-width="383" height="245" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL-q0UjbMyFJMH28sKqKs6zGK1DL-Sjq9dhO1PerqtglHJD65IuZ7UYLyTZiDFAdpMm6kU4-CIZvuSRRXcN0I-kXM7Ba9mMso4JWizTBzMDWH-48x0Nmf3EB_fX-8I55GTfPcTkI2-ukBsjZSYoSyWaDErsr3UOQuFyEuWr4eadZE-pVLRRWh9kvg0MNeU/s320/Lilla%20%C3%85land%20pinnstolar%20i%20allm%C3%A4nhet.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Allmänt om pinnstolar</p><p>Carl Malmstens pinnstol är ingalunda den första i världen. Här ovan ser vi två typer av pinnstolar. Karaktäristiskt för dessa stolar är de svarvade pinnarna och benen. Ofta har de en urgröpt sittbräda. Pinnarnas antal kan variera. Dessa stolar har 7 pinnar. Malmstens stol har 8 och den stol som står i Finströms kyrka har 9 pinnar.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDYJHZoXHCb33dPIURc20VkbWvJaYfojpAvxxb2OPDK7erlbGrIvezPbw8F7-UniC_HCr0X4-GQiDA7c9CoZ1Hrp4z0Pd3NV-QsBoj-5hg8rEwPpb5CV_fYByI28O2n5jClNBUDrecCq_TgCra4Cx8R0B1cei6QmhR_7_1i1D_UAGCTQYbhsKKMnjCG1-a/s1374/Lilla%20%C3%85land%20pinnstolens%20historia%20sid%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="593" data-original-width="1374" height="138" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDYJHZoXHCb33dPIURc20VkbWvJaYfojpAvxxb2OPDK7erlbGrIvezPbw8F7-UniC_HCr0X4-GQiDA7c9CoZ1Hrp4z0Pd3NV-QsBoj-5hg8rEwPpb5CV_fYByI28O2n5jClNBUDrecCq_TgCra4Cx8R0B1cei6QmhR_7_1i1D_UAGCTQYbhsKKMnjCG1-a/s320/Lilla%20%C3%85land%20pinnstolens%20historia%20sid%203.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I boken Träsmak ger författaren Matts Palmquist pinnstolens historia. </p><p>Pinnstolen har sitt svenska ursprung i Småland på 1850 talet. Henriette Killander, herrgårdsfru på Hooks gård, ritade skisser på en möbel som liknande den engelska windsorstolen. Den tillverkades sedan av snickarna Jonas Fagerlund och Daniel Ljungquist. En av Killanders pinnstolar finns fortfarande inom hennes släkt. Daniel Ljungqvist fortsatte att tillverka pinnstolar och snart började denna verksamhet sprida sig i Småland. Den gick snabbt över från ett småskaligt snickrande på beställning till en industriell tillverkning. 1863 grundades Sveriges första industriella pinnstolsfabrik i Hagafors. </p><p>Pinnstolen illustrerar landets övergång från ett jordbruks-till ett industrisamhälle. Möbelns tillverkning var en lönsam sysselsättning som många bönder ägnades sig åt under vinterhalvåret. Under de svåra svältåren på 1800-talet räddade pinnstolstillverkningen livet på många småländska familjer.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3oLDC4lB10CkDGPGUeZsK4ifHjDyZTtUG_jSYDQfzxZD_hMgAYKGQo3hVtLPlmbx_KNzyuVdHFplER-hHEoYnGrPf962ud3JCa57YpOHPlo_kzPEzS1Np9shciTX-wAQY5Td7EeiJaEWrR0f3G-Ps_d2yOnZy7VCt3JmpVO88io-Ggxf3c4137LZ3YGJC/s867/Lilla%20%C3%A5land%20mig%20stol.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="867" data-original-width="515" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3oLDC4lB10CkDGPGUeZsK4ifHjDyZTtUG_jSYDQfzxZD_hMgAYKGQo3hVtLPlmbx_KNzyuVdHFplER-hHEoYnGrPf962ud3JCa57YpOHPlo_kzPEzS1Np9shciTX-wAQY5Td7EeiJaEWrR0f3G-Ps_d2yOnZy7VCt3JmpVO88io-Ggxf3c4137LZ3YGJC/s320/Lilla%20%C3%A5land%20mig%20stol.PNG" width="190" /></a></div><br /><p>Jag är en glad innehavare av två pinnstolar av den klassiska smålandsmodellen för övrigt exakt samma som på bilden ovan. Dessa köpte jag en gång på auktion på Åland och länge var de i uselt skick. I fjol renoverade jag dem, limmade om fogarna och målade dem i en glad tiffanyfärg. </p><p>Jag nämnde att Malmsten verkat som lärare på en slöjdkurs på Ålands Folkhögskola. I tidningen Folkskolan av den 10.3.1939 har jag saxat följande notis:</p><p>Slöjdkurs på Åland. </p><p>Instundande sommar den 19 juni till den 19 juli anordnas i Ålands folkhögskola en slöjdkurs med professor Carl Malmsten som ledare. </p><p>Kursprogrammet har i stora drag följande utseende: Träslöjd: a) småskole- och vanlig skolslöjd, b) slöjd i fortsättnings-och yrkesskolor, hemslöjd och fritidsslöjd. För föreläsningar anslås cirka 22 timmar, för instruktioner och praktiskt arbete 170 timmar, för dekorationsövningar och naturstudier 10 timmar . Föreläsningarna beröra: gammal och dagens hemslöjd, formlära, formgivning av olika föremålsgrupper inom skol-och hemslöjd, nyttokonst, färgbehandling och utsmyckning, hemredning, verktygs- och materiallära, ytbehandling, slöjdsals-och slöjdbodsinredning, Inom heminredningen föreläser professor Malmsten själv. Föreläsningar, dekorationsövningar och naturstudier föreläggas huvudsakligast till den första veckan av kursen, Som lärare komma att fungera herr Nils Lindhoff, Thure Fridlund och Valter Danielsson. Kursen står utan hänsyn till ålder öppen för såväl män som kvinnor. För nybörjare såväl som utbildade slöjdare och yrkesmän, för deltagare från Åland såväl som annorstädes ifrån. Dock ha ålänningar företräde</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGnO81yK1C024nam8URwKZYAmXFG4IGNLhVal8Jccm0pTpCQU6wkiFCq-9N2jbpORh-azCrKVUb73OH17A8ARMsL7wfkdHSWV8UYkA6V-yN9huP7hT-cK2M2TZIIV1sumhdIaXHRFMfsfLf9OZY9ju6tqmvnyzZ4Le3vVt0D1uQ4kSlCwCyyuZVSPJNDD3/s755/Lilla%20%C3%85land%20kursreportage%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="755" data-original-width="530" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGnO81yK1C024nam8URwKZYAmXFG4IGNLhVal8Jccm0pTpCQU6wkiFCq-9N2jbpORh-azCrKVUb73OH17A8ARMsL7wfkdHSWV8UYkA6V-yN9huP7hT-cK2M2TZIIV1sumhdIaXHRFMfsfLf9OZY9ju6tqmvnyzZ4Le3vVt0D1uQ4kSlCwCyyuZVSPJNDD3/s320/Lilla%20%C3%85land%20kursreportage%20sid%201.PNG" width="225" /></a></div><br /><p>Ett långt reportage i tidningen Åland av den 15.7.1939</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-nlm3azfYR9AM3r6O3bj4Y0e6xAXquWu7yk6XogzTDwulNaA1vj0VCzPWYBI0R7QQCX3A-tSFvak0oRJSNTJsd_DDSahrVzBIjxfOed0lRro8JlJTJaLZtoc9AKmBaVG7c5kjc37KMqsqoycSJr2JL6xRlufclc6xqNBOkFTLTayiKtNrCzZ6tsvofjLK/s492/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="492" data-original-width="259" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-nlm3azfYR9AM3r6O3bj4Y0e6xAXquWu7yk6XogzTDwulNaA1vj0VCzPWYBI0R7QQCX3A-tSFvak0oRJSNTJsd_DDSahrVzBIjxfOed0lRro8JlJTJaLZtoc9AKmBaVG7c5kjc37KMqsqoycSJr2JL6xRlufclc6xqNBOkFTLTayiKtNrCzZ6tsvofjLK/s320/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%202.PNG" width="168" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLBmXazD4HGFe_8YyQIU3-oKaK_1d6TPU1E7U7duDfosjMFoTC8uD_A_aL7slPvvXhVIppPAWo6YuCg14dxAbclrUr5I5Y4B_njFtJ2fUQBR42fsxx_9nEChRNINMfpYZUhvXQgCs8-GAJPooYDP7kYBoIY9ImUgVae06w5P5ZIc_dhbyv-gT_zQvl2TwG/s530/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="530" data-original-width="263" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLBmXazD4HGFe_8YyQIU3-oKaK_1d6TPU1E7U7duDfosjMFoTC8uD_A_aL7slPvvXhVIppPAWo6YuCg14dxAbclrUr5I5Y4B_njFtJ2fUQBR42fsxx_9nEChRNINMfpYZUhvXQgCs8-GAJPooYDP7kYBoIY9ImUgVae06w5P5ZIc_dhbyv-gT_zQvl2TwG/s320/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%203.PNG" width="159" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjHKa7VzACYFG4XyaBCLbX2fm7RmSdflUr5Bpyke1lhnY0PwQmcNbYucnyY8lUKfHoOBTzj19kDiMQtiXD7MEC_lcsValdDToXlAvllaKmTLVEiabCacvk0AJ2bbUyWFhOHxJysPtZzBfabyIU3GsainIlpjOJwoWPXSXqT9F_vJsVRZwic3CpJqbjlJm8/s552/Lilla%20%C3%85land%20kursreportage%20sid%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="552" data-original-width="533" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjHKa7VzACYFG4XyaBCLbX2fm7RmSdflUr5Bpyke1lhnY0PwQmcNbYucnyY8lUKfHoOBTzj19kDiMQtiXD7MEC_lcsValdDToXlAvllaKmTLVEiabCacvk0AJ2bbUyWFhOHxJysPtZzBfabyIU3GsainIlpjOJwoWPXSXqT9F_vJsVRZwic3CpJqbjlJm8/s320/Lilla%20%C3%85land%20kursreportage%20sid%203.PNG" width="309" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAc0e-5dLPvyZ9VxLHukGlhjtAzgdZPZlc4QEeJA34LiuFRlyUW-peQa9LYmTcZSaBNTsRR4NPTiTEB5N7W9qteDZWIG6_Wk8SxgvdxxnQXep777870o8w8R4mNYv0OX6tz1EFj26o7NB-oJVTTww_gJgD9FSlR_pXjUlK5NbBWrbDg-_Dvn3-UbZNzfD3/s624/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%204.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="624" data-original-width="259" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAc0e-5dLPvyZ9VxLHukGlhjtAzgdZPZlc4QEeJA34LiuFRlyUW-peQa9LYmTcZSaBNTsRR4NPTiTEB5N7W9qteDZWIG6_Wk8SxgvdxxnQXep777870o8w8R4mNYv0OX6tz1EFj26o7NB-oJVTTww_gJgD9FSlR_pXjUlK5NbBWrbDg-_Dvn3-UbZNzfD3/s320/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%204.PNG" width="133" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhi4DrbpVwpjs_YsoeLfMHSHLOhbq3V0KmnRPOH6lVssgJMDoP0rcVLF9npEUphCGE4FugtybZZ6e5C2zxKJkpoxAnsgs9j93f7gHNAB-wOEQ-MvUR5EeWFjDOBSdZesdLLbHAQ4FrVonPpA-UlTDAkVMEpNSNAAuMqW3H5HbILV2gCt3Mpm3g9Zb2PYGGj/s302/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%205.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="302" data-original-width="256" height="302" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhi4DrbpVwpjs_YsoeLfMHSHLOhbq3V0KmnRPOH6lVssgJMDoP0rcVLF9npEUphCGE4FugtybZZ6e5C2zxKJkpoxAnsgs9j93f7gHNAB-wOEQ-MvUR5EeWFjDOBSdZesdLLbHAQ4FrVonPpA-UlTDAkVMEpNSNAAuMqW3H5HbILV2gCt3Mpm3g9Zb2PYGGj/s1600/Lilla%20%C3%85land%20Malmsten%20kurs%20sid%205.PNG" width="256" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p>Pinnat på i Godby den 8 november år 2023</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-83253874777448888942023-11-06T02:08:00.001-08:002023-11-18T05:31:09.311-08:00Åländska baslinjen<p> Positionsstenen invid Mariehamns stadshus</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBDInPQbWFJ1j39j5YDZCLLu-n1umj0CvUwE6ddykFVXFICFBgPli8DlLalvKaPyQ-nq_AHPz26EIpai37C8DWVVeOSNCG5BnwOJJVU7WMU_mQsr9S5y0jwB6Wm3dXGG6-XyruUpTVMbvPaYwMKbhA5TEDvtNrHYVge0MV_RpnF0xZZ0Fik1j-RhL4wL6k/s968/Basstenen%20i%20%C3%96hbergsbacken.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="968" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBDInPQbWFJ1j39j5YDZCLLu-n1umj0CvUwE6ddykFVXFICFBgPli8DlLalvKaPyQ-nq_AHPz26EIpai37C8DWVVeOSNCG5BnwOJJVU7WMU_mQsr9S5y0jwB6Wm3dXGG6-XyruUpTVMbvPaYwMKbhA5TEDvtNrHYVge0MV_RpnF0xZZ0Fik1j-RhL4wL6k/s320/Basstenen%20i%20%C3%96hbergsbacken.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Denna positionssten som står invid Mariehamns stadshus har många funderat över. Trots att en information finns invid väcker den än dock frågor.</p><p>Bilden tog jag för över tio år sedan och ingick då i det blogginlägg jag hade om den åländska baslinjen. Intresset för denna baslinje väcktes då en dam i en av de åländska lokaltidningarna frågade vad baslinjen var för något. Hon hade nämligen på sin gård i Ytterby funnit en märkessten med text om en baslinje på Åland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglMwKDyLBm1vcY9xG8TSwMkXQUpGf3ORrElHo_uzgXWrNEE8vT0V-fCsKsDoQbeGFAIjRUVKyCyVKdnvUqn4yBZ49hetDcyPsA8cmcvZcjpJ0Av9ssQA6MDtAyWBgzfdAtRSL-iniZszMaKNOD3I3xFKdxawjtpSdZEAsareh3gnPhIW-M2Y9i3pjf56Lg/s464/Basstenen%20i%20Ingby.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="464" data-original-width="359" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglMwKDyLBm1vcY9xG8TSwMkXQUpGf3ORrElHo_uzgXWrNEE8vT0V-fCsKsDoQbeGFAIjRUVKyCyVKdnvUqn4yBZ49hetDcyPsA8cmcvZcjpJ0Av9ssQA6MDtAyWBgzfdAtRSL-iniZszMaKNOD3I3xFKdxawjtpSdZEAsareh3gnPhIW-M2Y9i3pjf56Lg/s320/Basstenen%20i%20Ingby.PNG" width="248" /></a></div><p><br /></p><p>Då jag var barn och gick i Finby folkskola gjordes en dag en klassresa till Föglö och på färden genom Ingby berättade vår lärare Jan-Erik Manselin om ett stenmonument som stod invid en gård i Ingby. Han sade att denna sten utmärkte Ålands mittpunkt. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjf2jwKymA0JM8w0PQxmc9M-rVkSBM9g8wAhAxLYLPey8PCsHG4bYYo-S-rTAkYQWW7DSIInNh_ZiuJ_H_NL2_AFKVrCzUmhEusDTV2ABfqn-BAkzjTmRIyry9gZTIrNC3YBNTPNSTziTv25RXB34o4kOLzW_tpmvCGdcUSUZ51asfYVvR73Zl5bKV0OMV7/s777/Baslinjen%20%C3%85land%201.7.1908%20s%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="521" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjf2jwKymA0JM8w0PQxmc9M-rVkSBM9g8wAhAxLYLPey8PCsHG4bYYo-S-rTAkYQWW7DSIInNh_ZiuJ_H_NL2_AFKVrCzUmhEusDTV2ABfqn-BAkzjTmRIyry9gZTIrNC3YBNTPNSTziTv25RXB34o4kOLzW_tpmvCGdcUSUZ51asfYVvR73Zl5bKV0OMV7/s320/Baslinjen%20%C3%85land%201.7.1908%20s%201.PNG" width="215" /></a></div><br /><p>Tidningen Åland av den 1.7. 1908</p><p>Den ryska Hydrografiska Östersjöexpeditionen</p><p>I tidningsartiklar jag fann på nätet framgick att en hydrologiskt expedition år 1908 skulle företagas till Åland för att utmäta exakta avstånd och hjälp vid navigering och att en baslinje då skulle uppmätas. Denna baslinje skulle utföras så att en triangel av mätpunkter skulle uppgöras. Dessa mätpunkter skulle då utgöras av Ingby - Överby och Dalkarby och avstånden däremellan ca 3.2 kilometer. </p><p>I tidningspressen framgick även orsaken till denna digra undersökning. Den skulle föranledas av att året före år 1907 gick den kejserliga yachten STANDARD på grund nära Hangö och order gavs att de nordliga vattnen vid våra kuster skulle få bättre koordinater för sjöfolk att styra efter.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4QuWXbw5Ut8eEn6qwOacalU3y8QdBU-n_KNDQi-j4Z0EX6gWwkdMa65jOd54sMG-tq5QMwiEazlYkqSDxTzrhrXYvtfsRFYeSi0Fve07JCUDHb1pQ4SeL7KzaVxFieddtULSEWUrMMqx4Yl5OVvRhiDaHcUVvxx4gmGv-PSdLAVMXtSZPtSgMx41A23yV/s660/Basstenen%20Orsak%20till%20m%C3%A4tningen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="660" data-original-width="611" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4QuWXbw5Ut8eEn6qwOacalU3y8QdBU-n_KNDQi-j4Z0EX6gWwkdMa65jOd54sMG-tq5QMwiEazlYkqSDxTzrhrXYvtfsRFYeSi0Fve07JCUDHb1pQ4SeL7KzaVxFieddtULSEWUrMMqx4Yl5OVvRhiDaHcUVvxx4gmGv-PSdLAVMXtSZPtSgMx41A23yV/s320/Basstenen%20Orsak%20till%20m%C3%A4tningen.PNG" width="296" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Katastrofen senaste sommar med kejsaryachten Standard framkallad af bristen på goda kartor har manat marinministeriet att utföra en noggrann hydrografisk undersökning af baltiska hafvet för hvilket ändamål nu äfven utsändes en särskild baltisk expedition.</p><p><br /></p><p>Efter ett inlägg i Facebookgruppen Du vet att du är från Åland.. om, aktualiserades Ingbystenen igen och jag gav mig in i debatten. I inlägget påstods igen att stenen i Ingby var "Ålands mittpunkt". Detta hade man hört i skolan som barn.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4iQQ3N5GF_ws-tvgWd8rqhSAje2XtdcymcFeDYtv8Cl83bVlA78-uKc7-svXEqWVqJ-qr5GrmTOGFi3qBVcbBmgT79WPis6486nfzHOuncyw5pwnGWJGFQtan1Q9WAFKTvLtE5qJ3gBMp7qXDSvBJshEGy0UTSY0FFpTGw0CeCmW3bsMAKrPkgWbyiNyM/s884/Basstenen%20Nyan%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="721" data-original-width="884" height="261" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4iQQ3N5GF_ws-tvgWd8rqhSAje2XtdcymcFeDYtv8Cl83bVlA78-uKc7-svXEqWVqJ-qr5GrmTOGFi3qBVcbBmgT79WPis6486nfzHOuncyw5pwnGWJGFQtan1Q9WAFKTvLtE5qJ3gBMp7qXDSvBJshEGy0UTSY0FFpTGw0CeCmW3bsMAKrPkgWbyiNyM/s320/Basstenen%20Nyan%20sid%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Artikel i Nya Åland. Markägarna i Ytterby Jan-Olof och Birgitta Karlsson visar basstenen på sin kohage, ett berg. På stenen står "Åländska basens ändpunkt"</p><p>En av debattörerna visade då en artikel i Nya Åland om just denna Ålands baslinje. Där framgick att detta med Ålands mittpunkt hade Valdemar Nyman berättat om i en av sina åländska bygdevägsskildringar. Således hade de åländska lärarna spridit detta missförstånd till sina elever.</p><p> I ovanstående artikel i Nya Åland framgick även en intervju med intresserad hembygdsforskare. Han förklarade att mätstenen i Stadshusbacken i tiden då stadshuset byggdes flyttats till invid navigationsskolan och att den i sen tid återinsatts invid stadshuset. Han menade på att det var rätt för att den hade inget att göra med navigation. Hans bedömning var helt riktig. Stenen på Öhbergska backen hör inte till baslinjen utan var ett skilt projekt i denna expedition enbart för att utmäta Mariehamns exakta position. </p><p><br /></p><p>Vi kan då konstatera att vi har två mätpunkter i sten, en i Ingby och en annan i Ytterby. I tidningsartiklarna framgår Överby medan ägarna till marken finns i Ytterby. Är stenen i byagränsområdet undrar man. Men var finns då stenen i Dalkarby? Det måste ju finnas tre stenar, mätpunkter i en triangel!</p><p>För att utreda hela denna historia tog jag kontakt med intendent Graham Robins på Kulturbyrån. Kan du hjälpa mig att reda ut denna historia? Det finns ju av Kulturbyrån uppsatta informationsskyltar vid alla dessa platser och någon på byrån sitter säkert med basfakta. Graham kontaktade då en sakkunnig i dessa frågor, Kenneth Gustavsson, numera pensionerad, och jag fick glädjande nog en dag ett mail av honom. Han hade efter diger forskning i ryska arkiv kommit fram till följande och jag nedtecknar här Kenneths fullständiga svar:</p><p>- Jag fick av Graham frågan om baslinjestenarna i Jomala från 1908. Har med viss möda sammanställt följande uppgifter om dem och själva baslinjen.</p><p>. En särskild mätningsexpedition sändes i början av sommaren1908 ut från Pulkovoobservatoriet utanför Petersburg. Expeditionen leddes av officerare från marinen, och som teknisk och astronomisk expert medföljde professor Fjodor F. Witram. På Åland anslöts därtill lokal arbetskraft. Redan i månadsskifteet april- maj hade man dock utfört rekognosering på plats.</p><p>. Expeditionen anlände till Mariehamn i månadsskiftet maj-juni och hade två huvuduppgifter: 1) Att exakt bestämma Mariehamns position, och 2) att upprätta en ytterst noggrann baslinje som grund för inmätning av fasta Åland.</p><p>. De geodetiska uppmätningarna av baslinjen utfördes under juni-juli 1908. Ändpunkterna, NW i Ingby och SO i Ytterby, markerades med "monoliter" i granit (2 + 0,35 + 0,35 m. Dessa beställdes från AB Granit OY i Hangö, och grävdes delvis ner i marken. Monoliterna fungerade som permanenta stöd för teodoliter, och under det kupiga metallocket på ovansidan fanns (finns?) en vass metallspets som markerade den exakta ändpunkten på en tiondels millimetern när. Hur själva uppmätningen gjordes är inte helt klart, men flera mätningar sammanställdes för att få ett tillfälligt medelvärde. Resultatet blev att vid en temperatur på + 15 grader är baslinjen 3358,0994 meter lång, med en osäkerhet på +/- 6,55 mm. Båda monoliterna står i dag kvar på sina ursprungliga platser. </p><p>. Med baslinjen säkrad följde triangulering mot ett antal höga signaltorn på utvalda berg. De första tornen på "triangelspetsarna" byggdes på Dalkarby Kasberg i söder ( tornet 41 fot högt) och Öberg (enligt nutida karta Jomalön) i norr (44 fot) Därefter utvidgades systemet med signaltorn på bland annat Hagsberg och Norrby (Lemland, 70 respektive 44 fot) Lumpo (Lumparland, 45 fot) samt Marbyön (87 fot, instrumenthögden 64 fot) Därtill utnyttjades befintliga torn i Mariehamn och Bomarsund. Enligt vissa uppgifter kompletterades dessa mätningar ännu vintern 1909.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjiLGz0_MqqMv8FSEqeBveORhfQ8gFDpFCPCvwQZVaMDjl73eQES5hk73gNfBXTIyYQfrFlqUSrMNxBvRTIXGN7zLgyjbxSVPGX_qEhsACAs0CrVBvUS86XwABpJvUrjlZ9PqQ8IDQ-xBJEpHe-zlRfCOyvN295UPQgK0WZ4wlEa04osD08v0V9-N2gGPzN/s564/Kasberget%202.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="564" data-original-width="468" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjiLGz0_MqqMv8FSEqeBveORhfQ8gFDpFCPCvwQZVaMDjl73eQES5hk73gNfBXTIyYQfrFlqUSrMNxBvRTIXGN7zLgyjbxSVPGX_qEhsACAs0CrVBvUS86XwABpJvUrjlZ9PqQ8IDQ-xBJEpHe-zlRfCOyvN295UPQgK0WZ4wlEa04osD08v0V9-N2gGPzN/s320/Kasberget%202.PNG" width="266" /></a></div><br /><p>Vid min inspektion till Dalkarby Kasberg tillsammans med lokal vägvisare fann vi denna "stenpollare" som troligtvis hör till triangelmätningen. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSpkaZkNnceMrVYXSZgV5vPNqeqYfbnR46XJ0O1GYecvLpkeVe1CdRZdmCT2UqdPITn2tblgsX_XEV5TU6_zzd8fpLh3HYFeTJfGT-YnbyyCLBLHQR-wQesKWIA872fYhvm4HF-d-3KxmQEjauuKit2fPzfvirN0ZrEzIal6mQrWbJ8VDe6snB4P318_90/s622/Kasberget%20flatj%C3%A4rn%202.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="522" data-original-width="622" height="269" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSpkaZkNnceMrVYXSZgV5vPNqeqYfbnR46XJ0O1GYecvLpkeVe1CdRZdmCT2UqdPITn2tblgsX_XEV5TU6_zzd8fpLh3HYFeTJfGT-YnbyyCLBLHQR-wQesKWIA872fYhvm4HF-d-3KxmQEjauuKit2fPzfvirN0ZrEzIal6mQrWbJ8VDe6snB4P318_90/s320/Kasberget%20flatj%C3%A4rn%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>En bit ifrån cementpollarn fann vi denna tre sådana sprintar i berget.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCjY386Ox8Ua-W2_MkBIxw2NCunv2CsS66rgvy1MkX7iNTQGZoMMP544wW-OQBvIK_UtMSD1ivd6Ua4TuGppa7oMHSHLBcjZ0Log_qpvNTFqeUL_tMR1x26f9z4rn90sJZOfVlenUpA4QeU8bKpHbYp_3pgRlz7oBZRwdd8Mj6TJ03uQDyqT0n7t3mroKR/s476/Kasberget%20flatj%C3%A4rn.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="413" data-original-width="476" height="278" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCjY386Ox8Ua-W2_MkBIxw2NCunv2CsS66rgvy1MkX7iNTQGZoMMP544wW-OQBvIK_UtMSD1ivd6Ua4TuGppa7oMHSHLBcjZ0Log_qpvNTFqeUL_tMR1x26f9z4rn90sJZOfVlenUpA4QeU8bKpHbYp_3pgRlz7oBZRwdd8Mj6TJ03uQDyqT0n7t3mroKR/s320/Kasberget%20flatj%C3%A4rn.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Vid sidan av sprintarna fann vi tre flatjärn inkörda i berget i triangelformation. Troligtvis var dessa fundament till denna mätpunkt. Oklart om dessa järn hör till den första mätpunkten eller det torn som fanns på 1960-talet.</p><p>. De astronomiska mätningarna gällande Mariehamns position utfördes från en motsvarande monolit i Öhbergska backen placerad 10-15 meter söder om Navigationsskolans observatorietorn. Mätningarna gjordes utgående från sol- och stjärnhöjder, samtidigt som motsvarande mätningar gjordes vid observatorierna i Åbo och Pulkovo. Kontakterna upprättshölls per speialbyggd telegraf, denna monolit flyttades när Stadshuset byggdes 1939, och har i nutiden flyttat igen, Den finns i dag invid Torggatan, på den stängda infarten till Stadshuset mittemot ändan på Södragatan. Är dåligt omskött och texten går inte att läsa längre.</p><p>. Någon monolit torde däremot aldrig funnits i Dalkarby, bara det höga och viktiga tornet på Kasberget.</p><p>. I slutet av 1960-talet fanns på Kasberget ett högt mätningstorn som jag varit uppe i men det måste ha varit en senare konstruktion. På den branta toppen av Marbyön invid Marsund finns fortfarande spåren av tornet där i form a fem stora stenhögar som ankaren, placerade fyra i en kvadrat och en i mitten. Övriga tornplatser har jag inte besökt. </p><p>Ja det var Kenneth Gustavssons ingående forskningsresultat och vi tackar honom ödmjukast för att han tagit sig tid och klargjort denna sak för oss. Tusen tack!</p><p>Då kan man spekulera, var i Bomarsund kunde signaltornet funnits? Jag anar att det var på Djävulsberget. Där uppfördes senare år 1938 det observatorietorn som nedplockats ifrån Öhbergska backen för att uppföras just där.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggF1nlDHAm_YhU-RrzQKJkF7so-EyctLvvAS8urXJ_AXIMFUdSPqiAUeZr1RsMkzj0E_J_aJh3d5cxjRTQNQejXtfwIP95GI6M44ko1cn7DLErNyLlq8Qpon1obELPdVJErvWqMZqV55rPpqJCsfQ74bGj6SV1qLoVPSIO71gJSeiV6AmJ85EpZwIA944W/s443/Dj%C3%A4vulsberget%20torn%20f%C3%B6rsvarsmaktens%20arkiv.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="443" data-original-width="430" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggF1nlDHAm_YhU-RrzQKJkF7so-EyctLvvAS8urXJ_AXIMFUdSPqiAUeZr1RsMkzj0E_J_aJh3d5cxjRTQNQejXtfwIP95GI6M44ko1cn7DLErNyLlq8Qpon1obELPdVJErvWqMZqV55rPpqJCsfQ74bGj6SV1qLoVPSIO71gJSeiV6AmJ85EpZwIA944W/s320/Dj%C3%A4vulsberget%20torn%20f%C3%B6rsvarsmaktens%20arkiv.PNG" width="311" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Det år 1938 uppförda observatorietornet på Djävulsberget i Bomarsund. </p><p>På en fråga till Kenneth Gustavsson svarade han mig att det signaltorn som byggdes i Bomarsund var 45 fot högt och hade byggts redan år 1907. Detta torn var således 14,84 meter högt.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ0kPlhVKzWQKtls7ZipppdjUfPbUC00WiZAG_sCwsliAEspoVby_kcK6ciEXzeheJSfCZi1YaHS55tLKa7lw4r99HwaKbE4MmyQs1kqJAE6eBr4y3GximNUOl96qS0nehCLht8b5ffFCpT9kFKtd6DrNpxa2DsxtDfy-Crr3DV0RJnvX49TPETvy2gWu5/s409/Basstenen%20Edvin%20S%C3%B6derlund.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="384" data-original-width="409" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ0kPlhVKzWQKtls7ZipppdjUfPbUC00WiZAG_sCwsliAEspoVby_kcK6ciEXzeheJSfCZi1YaHS55tLKa7lw4r99HwaKbE4MmyQs1kqJAE6eBr4y3GximNUOl96qS0nehCLht8b5ffFCpT9kFKtd6DrNpxa2DsxtDfy-Crr3DV0RJnvX49TPETvy2gWu5/s320/Basstenen%20Edvin%20S%C3%B6derlund.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Edvin Söderlund sände mig denna triangelmätning ifall en märkessten skulle uppförts i Dalkarby Kasberg och tanken var helt riktig. Detta signaltorn skulle enligt Kenneth Gustafsson varit 41 fot hög och då man beaktar att en fot på 1800-talet var 29,69 cm var tornet således varit 12, 17 meter högt. </p><p><br /></p><p>Basat i Godby den 6 november år 2023</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-61649746367857479852023-09-04T00:28:00.038-07:002023-09-06T02:57:41.181-07:00När Janses i Finby fick höga gäster<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-rhUtwQMnfOghwBW7AiHuNw1dmlnHWuu8z0r1MAhOFvK256yJEoLlzXo1LIcF1YyYbToeTJzRz5T2cwucVn1No5gpZQanoCgrvCn9UuSW3egy97uFtcxtQYeSTuJaev04D_4MSDz6c8El8KqrPYp87SngwPqPwFKJNDYRohk0rwuFUXKbTRk-b07rcnY0/s781/Fransm%C3%A4nnens%20landstigning%20i%20Estvi%20Hillieers.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="781" data-original-width="460" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-rhUtwQMnfOghwBW7AiHuNw1dmlnHWuu8z0r1MAhOFvK256yJEoLlzXo1LIcF1YyYbToeTJzRz5T2cwucVn1No5gpZQanoCgrvCn9UuSW3egy97uFtcxtQYeSTuJaev04D_4MSDz6c8El8KqrPYp87SngwPqPwFKJNDYRohk0rwuFUXKbTRk-b07rcnY0/s320/Fransm%C3%A4nnens%20landstigning%20i%20Estvi%20Hillieers.PNG" width="188" /></a></div><br /><p>Generalen och fältmarskalken Achille Baraguey d´Hilliers i ståtlig uniform.</p><p>I augusti, ja för att vara exakt den 2:a inrättar sig denne man på bondgården Janses i södra Finby. Han var utnämnd att tillsammans med general Adolphe Niel leda de franska belägringsstyrkorna emot Bomarsunds fästning på Åland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixcbnA0scwUXYFKt_k-A6m77R7fePXn3s02AINbHihDYjNF3keleI4QLns4930NoMMYKgtc_mSdZWyEV_xCsAOSC0LwR1j2OSjeKgYAgC0Yc3QfYM0tpVhagBcMiYJPMe0hM8ahlEhT2M6SUAr93RuzqKbgWnrulkcHVDI0a_4P9ZPAn7-_oFPWHWRvETk/s475/Franska%20korset.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="475" data-original-width="308" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixcbnA0scwUXYFKt_k-A6m77R7fePXn3s02AINbHihDYjNF3keleI4QLns4930NoMMYKgtc_mSdZWyEV_xCsAOSC0LwR1j2OSjeKgYAgC0Yc3QfYM0tpVhagBcMiYJPMe0hM8ahlEhT2M6SUAr93RuzqKbgWnrulkcHVDI0a_4P9ZPAn7-_oFPWHWRvETk/s320/Franska%20korset.PNG" width="207" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div>General Adolphe Niel, befälhavare över de franska genitrupperna <div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrBtFZ6NsQdawl1fqsnl9-7ginolZGAJlSJGkk9FkjhFsHQvXtO8yNthZH1xL88PB6Mw1AvwM1hCtbGu_Fe_FRJ6tlmT_W2rggYa7UKEudbwRXuUn56Z9HwBBIMwwQjuXy9XJv31RnUB-35B7XifYmSu15fP0C-jsAWA5dbq-YAnkapeCenHPVpQnh-6c-/s859/Harry%20Jones%20Leutenant%20general.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="859" data-original-width="723" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrBtFZ6NsQdawl1fqsnl9-7ginolZGAJlSJGkk9FkjhFsHQvXtO8yNthZH1xL88PB6Mw1AvwM1hCtbGu_Fe_FRJ6tlmT_W2rggYa7UKEudbwRXuUn56Z9HwBBIMwwQjuXy9XJv31RnUB-35B7XifYmSu15fP0C-jsAWA5dbq-YAnkapeCenHPVpQnh-6c-/s320/Harry%20Jones%20Leutenant%20general.PNG" width="269" /></a></div><br /><div><br /></div><div><br /></div><div>Brigadmajor Harry Jones, senare general som anförde de brittiska landstyrkorna vilka anföll Notvikstornet. </div><div>Fotograf Roger Fenton, den förste krigsfotografen.<div><p>De, Niel och Jones skulle tillsammans mala ned det ryska/finländska försvaret stegvis med början ifrån Brännklintstornet, fortsätta därefter attackera Notvikstornet för att sedan taga sig an huvudfästet och Prästötornet. </p><p>Vem var denne man Perceval d´Hilliers och varför har han armen i band?</p><p>Fältmarskalk d´Hilliers föddes i Paris den 6 september år 1795 och dog den 6 juni år 1878. Han skulle just fylla 59 år då den franska eskadern den 4 september år 1854 lämnade Ålandsöarna.</p><p>Hans karriär i korthet är att han redan som 17-åring verkade som officer i kavalleriet. Han deltog i militära fältslag och i slaget år 1813 vid Leipzig blir han svårt skadad och miste här sin vänstra hand. Hans far, även han en general i Frankrikes krigshistoria, avled vid samma händelse. </p><p>I det Orientaliska kriget senare benämnd Krimkriget utnämndes han till överbefälhavare för den franska expeditionskåren om totalt 14 tusen man landstigningstrupper som den 26 juli år 1854 avseglade ifrån Calais hamn. Denna kår framkom till Ledsund i Ålands södra skärgård den 31 juli samt den 5 augusti samma år. Hilliers utmärkte sig även under det fortsatta Krimkriget. Från 1870 utnämndes Hilliers till militärguvernör i Paris.</p><p>I en mycket väldokumenterad artikel i Finsk Militär Tidskrift av år 1884 framgår följande:</p><p>På högsta nivå, mellan den franske kejsaren Napoleon III samt den brittiska regeringen, beslöts att en av de infanteridivisioner som stod i läger vid Boulogne, genast skulle bereda sig att avgå till Östersjön. För att påskynda expeditionen erbjöd engelska regeringen den franska, fartyg att överföra dessa trupper, varpå för detta ändamål ankom till Calais den 23 juli fyra stora ångfregatter under Kommodor Grois befäl.</p><p>Enligt en artikel i Helsingfors Tidningar i juli 1854 var de engelska fartyg som avgick med trupper från Calais: Royal William, S:t Wincent, Hannibal och Powerful. </p><p>- Den 26 juli gingo trupperna ombord med undantag af artilleriet och trossen, hvilka inskeppades några dagar senare. Amiralerna Napiers och Persevals eskadrar hade redan den 21 juli samlats vid Ledsund, Ålands sydvästligaste udde, 24 verst från Bomarsund jämte det en annan fransk eskader under amiral Martins befäl samtidigt kryssade i Finska Viken.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4RVzjgepikt_9HQ4Fh4x91KpZrzkHX-jT7TrnsWQ-8ubDjTgWboI_nX4LAGDaovF_5vo-Lv5jgQ-_94p3Ta6m0ATYNWdms26PkcNfdC4awVEYW9yY2X3aVcre43dC1bWGAaaAInY86sKNdK6uB5iX44D-d5zE8uH0L-IE3LMvZ2a3NxFk_vMNNTHMRaTq/s906/La%20Reine%20Hortense,%20ankomst%20till%20Ledsund%20Osvald%20Brierly.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="606" data-original-width="906" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4RVzjgepikt_9HQ4Fh4x91KpZrzkHX-jT7TrnsWQ-8ubDjTgWboI_nX4LAGDaovF_5vo-Lv5jgQ-_94p3Ta6m0ATYNWdms26PkcNfdC4awVEYW9yY2X3aVcre43dC1bWGAaaAInY86sKNdK6uB5iX44D-d5zE8uH0L-IE3LMvZ2a3NxFk_vMNNTHMRaTq/s320/La%20Reine%20Hortense,%20ankomst%20till%20Ledsund%20Osvald%20Brierly.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>I bildens mitt, ångfregatten La Reine Hortenses ankomst till Ledsund, i augusti 1854.</p><p>Osvald Brierly, Maritim Museum London, Greenwitch</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicDQ1j_uqCY3zj50opzaXqeTsYlHNjpCvxXIucL3jaonhEC-Rc6kdZaRGSWYCGsA8Vzcw9Oc-X8g9RCqA8aEi3o9fAmUv_RsRB-jXLeRu1ORvTTdYhwUydFOmNExXEWcvCP-hVVatCrPT1-796ilToAB4uloB6dyX-MAdKfLJNaU3DLsaTPN0JeAiZDb2q/s424/La%20Reine%20Hortense.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="340" data-original-width="424" height="257" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicDQ1j_uqCY3zj50opzaXqeTsYlHNjpCvxXIucL3jaonhEC-Rc6kdZaRGSWYCGsA8Vzcw9Oc-X8g9RCqA8aEi3o9fAmUv_RsRB-jXLeRu1ORvTTdYhwUydFOmNExXEWcvCP-hVVatCrPT1-796ilToAB4uloB6dyX-MAdKfLJNaU3DLsaTPN0JeAiZDb2q/s320/La%20Reine%20Hortense.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Den kejserliga yachten La Reine Hortense,</p><p>Fotografi år 1856 av Gustave Le Gray.</p><p>Fartygets tidigare namn var Cassard.</p><p>Tjänstgjorde som trupptransportfartyg 1855 för transport av styrkor till Krim.</p><p><br /></p><p>Överbefälhavare d´Hilliers hade redan den 20 juli på ångfregatten La Reine Hortense avseglat emot Åland. Han ankommer den 29 juli till Stockholm och sammanträffar där med den svenske kungen Oskar I och då han får underrättelse om att ångarna med landstigningstrupper ombord anlänt till Ledsund den 1 augusti, avreser han dit och anländer den 3 augusti. Man sätter då genast kurs emot Lumparfjärden.</p><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTrhyw0woRkWQ1DN0B5Wfd0W30TLv7q5RxXUTr2KSyPf9YMwwbX6WgB95N73xaJjwRcknS_pSS78zmgomjHsDavphjfyoef_UD4MPLSSWztM4_T-UJTQDMVzgUC0xLt5GaifFfooYfnoQ5_pNst6IgfFa-qfm2KpgVU286zoe7v9Zsz0MpgOfJkXw4K59I/s464/Janses%20i%20Finby.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="273" data-original-width="464" height="188" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTrhyw0woRkWQ1DN0B5Wfd0W30TLv7q5RxXUTr2KSyPf9YMwwbX6WgB95N73xaJjwRcknS_pSS78zmgomjHsDavphjfyoef_UD4MPLSSWztM4_T-UJTQDMVzgUC0xLt5GaifFfooYfnoQ5_pNst6IgfFa-qfm2KpgVU286zoe7v9Zsz0MpgOfJkXw4K59I/s320/Janses%20i%20Finby.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div>Janses gård i södra Finby<br /><div><br /></div><div> Huset vi här ser i bild är den nya byggnaden som uppfördes år 1877 och man vet att den äldre gården stod längre ned emot vägen. </div><div>Janses gård är no: 4 i byn Finby som bestod av 11 gårdar. På bondgårdarna fanns även ett antal torp och i äldre tid fanns här två båtsmanstorp. Byn Finby ansågs vara en av Ålands stora byar och var indelad i den norra och den södra delen. Janses ligger i södra Finby och i denna del av byn skall alla dessa tusentals franska soldater slå läger på vardera sidan av Svartbäck. En av bataljonerna slår läger vid granngården Kuggens.</div><div>Janses gård är även känd ifrån en tragisk händelse under den ryska ockupationen av Åland åren 1714-1721. Då hände sig att tre små barn blev bortrövade till Ryssland och aldrig återkom. De var ensamma hemma och föräldrarna var på arbete på åker och äng. </div><div><br /></div><div>Hit till gården anländer så den franske expeditionskårens ledarskikt varav högste chefen var general Achille Baraguaey d´Hilliers. </div><div><br /></div><div>På gården Janses i södra Finby är det liv och rörelse, man arbetar från tidiga morgonen till sena kvällen med rågskörden. Denna sommar ger bra skörd, det regnade rikligt på våren och sommaren var glödhet, ja varmast i mannaminne. Hur i all friden skall man få rum med det franska garnityret? Måste vi flytta ut ur gården, vart, till något uthus eller upp i vindskamrarna? Vi vet inte vad de gjorde men jag antar att det blev problem.</div><div><br /></div><div>I gården finner vi gårdsförvaltare Karl Johansson och hans maka Anna Stina Persdotter. De är barnlösa emedan deras enda barn dog år 1838 ej två år fyllda.</div><div>Anna Stina har sonen Karl Erik Karlsson ifrån sitt första gifte med gårdsättlingen Karl Eriksson som dött redan år 1833 och lämnar efter sig den nyfödda Karl Erik, då ej två månader gammal. På gården finns även Karl Johanssons bror Johan Johansson,båda födda på Mellangårds i Domarböle. Johan är nu dräng på Janses. Han är gift med Anna Ulrika och de har en två månaders gammal flicka Anna Matilda.</div><div><br /></div><div>På Janses har alltid funnits starka kvinnor och Anna Stina Persdotter är en av dem. Hon ser till att gården lever vidare och har redan i dessa Bomarsundskrigets dagar i 20 års tid haft ansvaret för denna gård. Vi skall finna att även sonen Karl Erik skall se till att denna tradition fortsätter. Han skattköper gården år 1865 och blir storbonde. Längre fram i tiden skall en stor skara kvinnor föra odalmannens gärning. Vi vet i dag att vid 90 års ålder inviger en kvinnlig ättling en nybyggd ladugård på andra sidan vägen vilken står kvar än i denna dag.</div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg23kL-uHldo8WC4_NtLRYAXKckZRnZubXxtafuzt8IAJsw_WWqRJHr4ncFk6mxknTwsOBB10QirM8xuKq1kL8nWaM7dteW92sXhCjTkizA4SYu3e2FGENn6iLnj7kpkqU1aJuV-yg1V_fBMNZC74cGDKxm2ENsei9KnlhmyimhwOZcJ2VY48ZeqZubE9fS/s1197/Franska%20h%C3%B6gkvarteret%20Morel%20Fatio.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="850" data-original-width="1197" height="227" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg23kL-uHldo8WC4_NtLRYAXKckZRnZubXxtafuzt8IAJsw_WWqRJHr4ncFk6mxknTwsOBB10QirM8xuKq1kL8nWaM7dteW92sXhCjTkizA4SYu3e2FGENn6iLnj7kpkqU1aJuV-yg1V_fBMNZC74cGDKxm2ENsei9KnlhmyimhwOZcJ2VY48ZeqZubE9fS/s320/Franska%20h%C3%B6gkvarteret%20Morel%20Fatio.PNG" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div><div>Fransmännens högkvarter i Finby</div><div>Illustration Morel Fatio</div><div><br /></div><div>Vi ser här den franske illustratören Morel Fatios ögonblicksbild ifrån det franska huvudkvarteret. Vi ser ett par av husen på Janses samt ett stort tält invid. </div><div>Vi ser granngården Sågars väderkvarn vilken var uppförd i timmer ända upp till taknocken. Ja man kan till och med skönja stockraderna. Denna kvarn nedmonterades på 1960-talet av dåvarande bonden på Sågars Lars Johansson.</div><div><br /></div><div><br /></div><div>Karaktärsdrag </div><div>Då man läser om och forskar om olika stora personligheter får man sällan en inblick i deras karaktärsdrag. I tidningen Papperslyktan av den 16.5. 1859 får man dock veta en aning om Hilliers lynne.</div><div>Där framgår att: År 1854 anförde Hilliers expeditionen till Bomarsund och blev efter väl förrättat ärende upphöjd till marskalk. Då Frankrike efter Orsinis attentat indelades i fem stora militärdistrikt erhöll han överbefälet i de västra distriktet med station i Tours.</div><div>Baraguaey d´Hilliers har ett ståtligt och krigiskt yttre. Han är soldat även i den mening att han hellre avgör sakerna med svärdet än förmedlar. På sin stränghet mot underordnade och sin ofördragsamhet mot jämlikar har han givit många prov.</div><div><br /></div><div>I samma artikel berättas ytterligare: Sin insats i krig spelade en mera militärisk än diplomatisk roll. Den tid andra sändebud använda till intrigspel, begagnade han till militäriska inspektionsresor, till betänkande över de turkiska stridskrafternas, till bästa användning och dylikt. Den första diplomatiska förveckling i vilken han råkade, gjorde han kort på det viset, att han lät säga sin motståndare, att den hand, i vilken han plägar hålla pistolen, hade Leipzig-slaget skonat. En längre vistelse i den turkiska huvudstaden blev därför onödig och han återvände till Frankrike. År 1854 anförde han expeditionen till Bomarsund och blev efter väl förrättat ärende upphöjd till marskalk. </div><div><br /></div><div>Bomarsundsberättelse</div><div><br /></div><div>I kölvattnet av Bomarsundskriget finns många berättelser som i folkmun levat kvar länge. Följande berättelse är en av dem. Det berättas att en dag då den franska eskadern just ämnade lämna Åland får en gammal svensk soldat som finns på Åland vid denna tid för sig att uppsöka den franske generalen Hilliers. Generalen befinner sig vid tillfället på örlogsbriggen La Reine Hortense som var hans ståtliga fartyg vilken han ankom med till Åland. Soldatfarbrorn blir rodd ut till fartyget och får faktiskt träffa generalen. Generalen som var van vid att tiggare kom och frågade det ena och det andra gav honom ett mynt och trodde att mannen skulle vara nöjd med detta, men så var inte fallet.</div><div>Han frågar om det var något mera han kunde göra?</div><div><br /></div><div>- Jo jag vill ödmjukast fråga om amiralen var med vid Leipzig 1813?</div><div>- Jo visst, men vad rör det er?</div><div><br /></div><div>- Känner amiralen till en svensk soldat som natten efter slaget var på fälttjänst utanför Leipzig och där träffade en ung fransk officer med avskjuten arm och som höll på att förblöda?</div><div>- Vad säger ni, var det ni som tog mig i era armar och förde mig till franska sjukambulansen?</div><div>Nu sträckte sig generalen fram emot soldaten och ville omfamna honom.</div><div><br /></div><div>- Ja så är det nådig amiral! Nu förde han handen till mössan och sade: Jag ville äntligen se er än en gång i livet, då vi då var varandra så nära!</div><div><br /></div><div>- Ni gjorde rätt som beredde mig tillfälle att få avbörda någon del av min tacksamhetsskuld. Säg mig nu rent ut om det är något särskilt som jag kan göra för er!</div><div>- Det vore bra sade soldaten. Kunde amiralen hjälpa mig att få en egen stuga. Jag går nu på rote hos bönderna.</div><div><br /></div><div>- Det skall ni få, var så viss på det men tag nu detta till en början, här är min börs! Ni får höra av mig!</div><div><br /></div><div>Men amiralen hörde aldrig av sig. Han glömde sitt löfte för han hade troligtvis andra saker att tänka på.</div><div><br /></div><div>Ja denna historia kanske är en av de många skrönorna som går om Bomarsundskriget.</div><div><br /></div><div><br /></div><div>Artikelkällor</div><div>Finsk Militär Tidskrift år 1884</div><div>Digitala tidningsbiblioteket</div><div>Familjer och gårdar i Sund</div><div><br /></div><div><br /></div><div>Slagits i Godby den 4 september år 2023</div><div><br /></div><div>Johan G. Granlund</div></div></div>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-82458020422623806202023-03-16T01:36:00.020-07:002023-08-02T01:55:32.220-07:00Smedsböle och Finby, två sammanlänkade byar <p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbPRXKnyqamtZMdNA3B_jz1VKhWdIvnd71x6eiuov9TpB0_rTWnSK5V1zp6-9sThch9ua3RgFDDMv8K56XtanwfyBjhe9_k4U-UPBnLae3hw9zMG440mS6X-eA4-EZ6dZAw1EY4P-romwIGAwoensyNBBlFDxPLouW1bsLDPqgF2V4xUEwPYb5OmJQ9Q/s1280/Midsommarst%C3%A5ngen%20vid%20Klippan%20Sj%C3%B6bladbild.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="709" data-original-width="1280" height="177" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbPRXKnyqamtZMdNA3B_jz1VKhWdIvnd71x6eiuov9TpB0_rTWnSK5V1zp6-9sThch9ua3RgFDDMv8K56XtanwfyBjhe9_k4U-UPBnLae3hw9zMG440mS6X-eA4-EZ6dZAw1EY4P-romwIGAwoensyNBBlFDxPLouW1bsLDPqgF2V4xUEwPYb5OmJQ9Q/s320/Midsommarst%C3%A5ngen%20vid%20Klippan%20Sj%C3%B6bladbild.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ungdomslokalen Klippan i Sund belägen i Smedsböle by.</p><p>Som uppväxt i norra Finby har jag hela mitt liv trott att denna för oss stora samlingsplats i barn och ungdom var belägen i Finby. Nu i 75-årsåldern har jag tvingats ändra åsikt. Den är inom Smedsböle byaramar och varit det i flera hundra år. Ja man lär sig så länge man lever heter det.</p><p>Fotografi ifrån tidigt 1900-tal ungdomslokalen Klippan avbildad av bygdefotografen och mejeristen Anselm Sjöblad den 23 juni år 1913. Anselm hade året innan börjat sin tjänst som mejerist på Vivasteby mejeri och skulle ha sin kamera med sig. I sen tid har vi fått veta att han var en skicklig och produktiv hembygdsfotograf med egen studio på Trögers gård i Finby, en gård där han hittat sin första hustru Elsa Karlsson.</p><p> Vi ser här hur midsommarstången i denna tid var placerad mitt emot ungdomslokalen på den s.k. Sundmanska gälan. Intill ser vi det i folkmun omtalade "kommunalrummet" här med lövad farstukvist i midsommartid. Invid ser man även en jordkällare som numera är borttagen. Vi ser åkern Långgäla samt Höckleberget i fjärran. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT8MV7hRTxpfrMpu-KrWvKb_QlRjMCIT2nd62Ht3iveJ8ylrBhiSM4Hb0j-ZvUkhCZ3THMk_h-6xaHMeED92RyDB3tZJLy8fHd3BSkzkqvMTMn7hPH5rJajjLPHWl3dWnTH4pO6asQLE0RtV2iix4yO9CtLD0K0SkfXd9MGMw73Br3o5aw8iZEAHwJupcR/s861/Klippan%20midsommarst%C3%A5ngens%20grop%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="861" data-original-width="645" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT8MV7hRTxpfrMpu-KrWvKb_QlRjMCIT2nd62Ht3iveJ8ylrBhiSM4Hb0j-ZvUkhCZ3THMk_h-6xaHMeED92RyDB3tZJLy8fHd3BSkzkqvMTMn7hPH5rJajjLPHWl3dWnTH4pO6asQLE0RtV2iix4yO9CtLD0K0SkfXd9MGMw73Br3o5aw8iZEAHwJupcR/s320/Klippan%20midsommarst%C3%A5ngens%20grop%20sid%201.PNG" width="240" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div> Grop för midsommarstång mitt emot Klippan<br /><p>Vid besök på platsen för midsommarstångens gamla placering mitt emot ungdomslokalen Klippan fann jag denna grop i marken där stången tidigare hade stått. Denna tid var det vanligt att stångens rot nedsattes i en djup grop vilken sedan stenfylldes och stådades upp med stänger som stöd från alla sidor. I Eckerö på västra Åland bibehöll man denna tradition intill vår tid. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyQv8ONuU5yY-82nYxpcLCK-zCVGg8LvbRov_VGukj3Rcrjk71KoSSvddSrvblsOknE0vbkHvf3-U397MABPrsvv335-UEFw_FgFKqTXFEzS_9Zmk7ohhQrtFtP9DTmX5Gt6CIlpyp68yWyJrOLK840Cr6mLOlcxsWuYJ4IxrEGF9V_ngILnSX9Z4_Kuy-/s871/Klippan%20r%C3%A5%20no%206.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="871" data-original-width="650" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyQv8ONuU5yY-82nYxpcLCK-zCVGg8LvbRov_VGukj3Rcrjk71KoSSvddSrvblsOknE0vbkHvf3-U397MABPrsvv335-UEFw_FgFKqTXFEzS_9Zmk7ohhQrtFtP9DTmX5Gt6CIlpyp68yWyJrOLK840Cr6mLOlcxsWuYJ4IxrEGF9V_ngILnSX9Z4_Kuy-/s320/Klippan%20r%C3%A5%20no%206.PNG" width="239" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>Byaråsten no: 6 mitt emot ungdomslokalen Klippan<br /><p>Här står jag invid byarå no: 6 enligt kartan ifrån 1763. Rån är skadad emedan endast hjärtstenen finns kvar men vackert så. Man måste beundra de gamla markägarna som inte fullständigt förstört varken midsommarstångens grop och hela råstenen. Det är trots allt 110 år sedan midsommarstången stod här och 260 år sedan råstenen lades. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOcs4otrOfmp0_Xe45s0oD5C4pL1vpwbaWvTXMIprhYbRTq2qHH7GeryU5RoK8bhVBtZZDwivhPVUEsXOY-Fnm_3_z9Qh81sf8ZMCF59G5eLAxg5WV_dq9cDMYpIdGjRks5O51t_P6ezeVRyu9SvpI8SjJVfuGTi6mFDFHvig9sGj9v5IuKDppGNfiLqW2/s1140/Smedsb%C3%B6le%20gr%C3%A4ns%20mot%20finby%20%C3%A5r%201899.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="721" data-original-width="1140" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOcs4otrOfmp0_Xe45s0oD5C4pL1vpwbaWvTXMIprhYbRTq2qHH7GeryU5RoK8bhVBtZZDwivhPVUEsXOY-Fnm_3_z9Qh81sf8ZMCF59G5eLAxg5WV_dq9cDMYpIdGjRks5O51t_P6ezeVRyu9SvpI8SjJVfuGTi6mFDFHvig9sGj9v5IuKDppGNfiLqW2/s320/Smedsb%C3%B6le%20gr%C3%A4ns%20mot%20finby%20%C3%A5r%201899.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Smedsböle bykärna med de två bondgårdarna Väster och Östergård</p><p>I karta ifrån 1889 ser man ovanstående bilders råstenar, no: 5 nere till höger samt 6 uppe. </p><p>Där kan man även se den kilometerstolpe som tydligt framgår i Sjöblad fotografi ifrån 1913. </p><p><br /></p><p>Smedsbölebild tagen från Finbysidan</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVOHmmuJkLXuR_WwhKMyY5Jh9wmugbHNfMNdtpr0s8MIDgkRJer-IcVMPNT120G4FPWaj6ta6lGGzCaeczRipHmUSPBpkm8SHsqQRsIi0HGeTQz-SadZTvIOD8ye3NobP1QHk5fjKcy-SmiIMwZmt02h5S50PF7AUUT0I2ItkiSfyPE6jiBZp09nkcxQ/s1723/Smedsb%C3%B6le%20Hagstr%C3%B6ms.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="717" data-original-width="1723" height="133" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVOHmmuJkLXuR_WwhKMyY5Jh9wmugbHNfMNdtpr0s8MIDgkRJer-IcVMPNT120G4FPWaj6ta6lGGzCaeczRipHmUSPBpkm8SHsqQRsIi0HGeTQz-SadZTvIOD8ye3NobP1QHk5fjKcy-SmiIMwZmt02h5S50PF7AUUT0I2ItkiSfyPE6jiBZp09nkcxQ/s320/Smedsb%C3%B6le%20Hagstr%C3%B6ms.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ur Anselm Sjöblads bildskatt hittar vi här en bild ifrån tidigt 1900-tal, kanske cirka 1920. Vi ser Smedsböle Västergård i min uppväxt i Finby kallad Hagströms. I fjärran emot Båtsmansberget ser vi ett torpställe. I förgrunden ett hus som numera är borta. Intill till höger om gården en stuga jag minns.</p><p>Sunds Ungdomsförening bildades sensommaren år 1906 och tomt för denna hade köpts av bonden på gården Halva Sågars no. 2 i folkmun benämnd Granlunds i södra Finby, Gustav Emanuel "Manne" Granlund. Denne Manne var min farfarsfarbror.</p><p>Ungdomslokalen Klippan färdigställdes år 1912 och vi ser här den nyrödfärgad och ännu har inte västra gaveln färdigmålats emedan stegen ännu står upprätt emot den. Man kan antaga att fotografiet togs ifrån folkskolans vindsfönster. </p><p>Då man ur handlingarna kan utläsa att denna tomt fanns inom Smedsböle byaområde och inte i Finby fann jag det intressant att taga reda på orsaken. På en Facebooksajt lade jag då ut bilden och med denna undran. Svar inkom ganska snabbt. Jo den hörde till Smedsböle och en i dag boende skrev att även deras tomt på Långgäla hörde dit. En annan boende i närheten skrev att: ja även branddepån hörde till Smedsböle område. Jag tillade även frågan att månne alla i byn och kommunen vet av denna sak och det besvarades med ett rungande nej!</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUkX8qn4_nFFUkExrvdjulc04pUURMKf4yKFmyUzEatjg_2bDmJkV1n7SGkza4EuL5nEm9IOSWf4c-77cfMcNLWLYyJ0kyJby-CoIE_7FFC6VUyE7rZFDpyJSWydQXU7C_jmNQBCJJi0chECD_qF85JiNiXryln_AFjnOZet-qgVAaHm4SoUXXGsD-KQ/s1898/Finby%20bloggbild%201763%20Wettervijk.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="933" data-original-width="1898" height="157" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUkX8qn4_nFFUkExrvdjulc04pUURMKf4yKFmyUzEatjg_2bDmJkV1n7SGkza4EuL5nEm9IOSWf4c-77cfMcNLWLYyJ0kyJby-CoIE_7FFC6VUyE7rZFDpyJSWydQXU7C_jmNQBCJJi0chECD_qF85JiNiXryln_AFjnOZet-qgVAaHm4SoUXXGsD-KQ/s320/Finby%20bloggbild%201763%20Wettervijk.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Finby bykärna i karta år 1763 i kartografi av Anders Norrstedt.</p><p>I denna karta ser vi rågränser emot Smedsböle. Vi ser den norrifrån varande gränsen och den dito söderifrån. Men vad? Ingen gräns utritad i mitten. Synnerligen märkligt! Smedsböle bryter in som en stor kil i Finby utan att meddela var gränsen går?</p><p> Vartefter jag forskade utökades frågetecknen. Var är råstenarna och var går byagränsen? Varför ritar inte Norrstedt ut dem? Hur ser det ut på Smedsbölekartan?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOaz2Ybdsc-JFQ_X62Xch8yjSpdnm7iAdfzMwtGNjuW-cdpASL8J2YGtGP_DELt9mNO8rQqAmJgET9sJc3T_FV5N6VUa90juGEJfs2WPsfrcv6z9w2-wtKd0SOZY_ef6YYD2lMF5Pu83qVS_QlFzRM_IMd-B--dJ7MMPnblrsA4R5qbb3wNJ1zIsC8lw/s1140/Smedsb%C3%B6le%20gr%C3%A4ns%20mot%20finby%20%C3%A5r%201899.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="721" data-original-width="1140" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOaz2Ybdsc-JFQ_X62Xch8yjSpdnm7iAdfzMwtGNjuW-cdpASL8J2YGtGP_DELt9mNO8rQqAmJgET9sJc3T_FV5N6VUa90juGEJfs2WPsfrcv6z9w2-wtKd0SOZY_ef6YYD2lMF5Pu83qVS_QlFzRM_IMd-B--dJ7MMPnblrsA4R5qbb3wNJ1zIsC8lw/s320/Smedsb%C3%B6le%20gr%C3%A4ns%20mot%20finby%20%C3%A5r%201899.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Smedsböle avritat emot Finby till höger år 1759. Vi ser de två gårdarna A och B, Västergårds, (Hagströms) och Östergårds i Smedsböle, vägen som kröker sig upp emot norr upp mot landsvägen och den svaga inbuktningen vid vägkroken som även kan ses i ovanstående Finbykarta. Vi ser Svartbäcken som ringlar sig i söder på sin färd emot Övre viken. Nära intill gränsen ser man en ladbyggning som borde ligga ungefär vid Siréns i dag. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrC8ZkxAQ8lMrfo15MkmrWOKotaS4NxQkKY5eH5FGjKqxmMZIRFab-3AHx4YUEZTvTCwuDgxFFlYdls1jsEJboSJ9bu06VAR9cbdiGQ_qWeQ2deAcxGjl4u4eNoftQOMIuqXwusZ-GzVxoDzVUBAaSbJM-3z6db42UZBZgdGUHXCu6aWoF-7aQJ-uWJg/s1778/Smedsb%C3%B6le%20lantm%C3%A4teri%20Se%20stenar%205%206%207%20mot%20Finby%20Anders%20Norrstedt%201759.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="854" data-original-width="1778" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrC8ZkxAQ8lMrfo15MkmrWOKotaS4NxQkKY5eH5FGjKqxmMZIRFab-3AHx4YUEZTvTCwuDgxFFlYdls1jsEJboSJ9bu06VAR9cbdiGQ_qWeQ2deAcxGjl4u4eNoftQOMIuqXwusZ-GzVxoDzVUBAaSbJM-3z6db42UZBZgdGUHXCu6aWoF-7aQJ-uWJg/s320/Smedsb%C3%B6le%20lantm%C3%A4teri%20Se%20stenar%205%206%207%20mot%20Finby%20Anders%20Norrstedt%201759.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Rågångsbeskrivning utförd 12 och 13 juli år 1759 för gräns mellan Smedsböle och Finby i riktning nordväst.</div><div><br /></div>No 5.<br /><p>Emot Finnby, då man började vid Långgiärds Råån som var En oformelig steen 3 quarter lång och 2 dito hög åfvan jord, helt fast stående, uti Smedsböe Slåtterhaga, Långgiärdan kallad, liggande 2 ne stenar ifrån honom uti en S:W. linea som skulle visa mot Degerbergs Råån, hwilken linea berättades skola vara af framledne Landtmätaren Mårthen Wettervijk Åhr 1750 upgången, samt til Charta förd, sammaledes visade denna stenen med den ena sin söndrige kant, samt en sten ifrån honom som äfven låg uti Norden til Westen hvilcket väderstreck utstakades 443,5 aln på Norra sidan om Landsvägen uti en gata och Öster om Smedsböle Åkern Hafregiärdan kallad, hvarefter en punkt af både byars åboer ärkiänd blef, samt efter deras enhällige begiäran</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivoE-lXwbL29fAEDEPBv6SYoul_xtmT6B6o1GiUd7qI_VbuMqswiYUbOTOsLV1Iyibd7MR3bVEysC-oL1sz5qlO9IPasnBuO3h3cWB3ST_cuwOJl6GA1j6Vfh77xA75rtABxzZH8a78M-7UDlFVgLfKqEUPK1oFq2ucbVV4mjVQYEdpHdHduPgHAwkP-Fa/s858/Kvarnkulla%20r%C3%A5.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="858" data-original-width="648" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivoE-lXwbL29fAEDEPBv6SYoul_xtmT6B6o1GiUd7qI_VbuMqswiYUbOTOsLV1Iyibd7MR3bVEysC-oL1sz5qlO9IPasnBuO3h3cWB3ST_cuwOJl6GA1j6Vfh77xA75rtABxzZH8a78M-7UDlFVgLfKqEUPK1oFq2ucbVV4mjVQYEdpHdHduPgHAwkP-Fa/s320/Kvarnkulla%20r%C3%A5.PNG" width="242" /></a></div><p><br /></p><p>Här står jag vid den 5-stena rå som har beteckning no: 5 i kartan ifrån 1763. Platsen är alldeles invid Lilla Tranviksvägen i Kvarnkulla och på gården Gåvan. </p><p>Jag pekar emot väster och visar den spikraka linjen emot Degerstens 5-stena rån på andra sidan om stora Tranviksvägen. Ellinjen följer rån, och så gjorde den även i den bild Sjöblad tog av midsommarstången. Där kan man se elstolparna i skogsbrynet.</p><p>No 6.</p><p>En femstena kors Rå uprättades varandes hiertstenen nog slindrig ? och nästan rund med spets 3,5 quarter lång, hvilcken med den ena stenen visar linien på No 1, samt med den andra, linien på </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHrvLr_facgo-dUSSqiP2qZwpl1BEOd3QW1E11Vd1fEWGFO6zbhfh10oHBVzCPK6guKrvup4OFESoWGrSWRx4IRrnNKBbD1H_XWgDFuAKZfn5c7qgEww13t1lWnT521umr8bc9jlEgkH-5zycQ09od_36PPwHfdhKilbpMU4uqQ_tznnh9KYbp6BgpiMIg/s863/Klippan%20byar%C3%A5%20no%206.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="863" data-original-width="643" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHrvLr_facgo-dUSSqiP2qZwpl1BEOd3QW1E11Vd1fEWGFO6zbhfh10oHBVzCPK6guKrvup4OFESoWGrSWRx4IRrnNKBbD1H_XWgDFuAKZfn5c7qgEww13t1lWnT521umr8bc9jlEgkH-5zycQ09od_36PPwHfdhKilbpMU4uqQ_tznnh9KYbp6BgpiMIg/s320/Klippan%20byar%C3%A5%20no%206.PNG" width="238" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Hjärtstenen i byarån nummer 6. Denna 5-stena rå står mitt emot ungdomslokalen Klippan, på andra sidan vägen och är delvis skadad emedan de fyra andra stenarna är borttagna. Råstenen ligger några meter ifrån den plats midsommarstången stod på förr. Vi ser det gamla skolhuset i bakgrunden.</p><p><br /></p><p>No 7. </p><p>Tiufvägs Råen, äfven en nu ärkiänd punckt och vette Steen på et Berg, och straxt Norr om en Skogsväg som löper emellan Finnby och Domarböle, Tiufvägen kallad, denna Sten är nästan trekantig med kullrig Spets 7 quarter lång och 10 dito tiock, mitpå tagit visar med sin en kant linien tillbaka på No 1.</p><p>Var denna Tjuvväg var har jag aldrig hört, återstår att forska. En gammal väg som gick mellan Finby och Domarböle?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ-X3w0dP4YylBcycRbevYrM69WSacwMl7Fu1dGYlFV6lE4SikowR-Qd78Cu3B7jUUPEN52wz-Ki0w57_LRja1NcSS4J35R-4qTi03mNcmiloMf8zcdhhCNcuDYuoHd7G82xGjJ-5ozCJSEmD-xjncjlYJM-aCG0SCR1X22NQKzIWH_QklfAhXIyQL1A/s1693/Smedsb%C3%B6le%20lantm%C3%A4teri%20Se%20stenar%205.6.7%20den%2012.13%20julii%201759.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="867" data-original-width="1693" height="164" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ-X3w0dP4YylBcycRbevYrM69WSacwMl7Fu1dGYlFV6lE4SikowR-Qd78Cu3B7jUUPEN52wz-Ki0w57_LRja1NcSS4J35R-4qTi03mNcmiloMf8zcdhhCNcuDYuoHd7G82xGjJ-5ozCJSEmD-xjncjlYJM-aCG0SCR1X22NQKzIWH_QklfAhXIyQL1A/s320/Smedsb%C3%B6le%20lantm%C3%A4teri%20Se%20stenar%205.6.7%20den%2012.13%20julii%201759.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>No 8. </p><p>Korsbergs Råån äfven äfven en spetsig vettesten på ett Berg med 3:ne rediga kanter,7 quarter lång och 9 dito tiock mitpå tagit väl omskolad, visar med den ena kanten linien tilbaka på No 2 </p><p>Denne erkiännes för skilnad såväl emellan Löfvijk och Finnby, såsom ock emellan Löfvijk och Bölesbyärne samt Finnby och Böles byarne: häär stadna nu Finnby boerne med sin samfält hafda skog och utmarck uti Sunds Sochn samt löfviik uti smma Sockn tager med sin Skogs ägor och Rågång emot. </p><p>At lt sig sålunda förhåller som förut Skrifvit står och hvara vid denna Rågång föelupit samt erkiändt intygar af </p><p>( Hur lång var ett kvarter? Jo 1/4 aln som är 59,4 cm, alltså 14,85 cm )</p><p>Detta Korsberg är troligtvis den höga bergskulle som vetter emot Lövvik, väster om Lövviksvägen i Finby - Myranområdet. Där fanns under första världskriget en rysk utkikspost. Intill finns den vackra grottan. Vandrigsleden går igenom området.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7X8AIxnp0HFwO-EdnDD-JnRgvziq8EqCx9VwB8zpmalGhoZYnZic0IuJGesArx8KB0lJOT2CkPt48svGtYS0b_aH6AS7PEvQkL-Q5Z8hh7-ReDoZi7OtyX75HUYJWO_BOE2XgQFfjF4LSPmqjIDJfILROPt1tZSp3yiuQCKF145tsPaQXFrlf6HyFiQ/s1791/Finby%20avgr%C3%A4nsning%201763%20Braxeen%20Del%209%20oklar%20gr%C3%A4ns%20i%20Finby.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="780" data-original-width="1791" height="139" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7X8AIxnp0HFwO-EdnDD-JnRgvziq8EqCx9VwB8zpmalGhoZYnZic0IuJGesArx8KB0lJOT2CkPt48svGtYS0b_aH6AS7PEvQkL-Q5Z8hh7-ReDoZi7OtyX75HUYJWO_BOE2XgQFfjF4LSPmqjIDJfILROPt1tZSp3yiuQCKF145tsPaQXFrlf6HyFiQ/s320/Finby%20avgr%C3%A4nsning%201763%20Braxeen%20Del%209%20oklar%20gr%C3%A4ns%20i%20Finby.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Här ovan ser vi Finby bykärna till höger med sina 11 gårdar fördelade på norra och södra byn. Vi ser vägen som kröker sig i söder om Smedsböle och i norr förbi Klippan mot väster. Hur vägen går emot Finby vägskäl där vägen tar vid emot norra Finby och vidare österut som gamla Postvägen mellan Finland och Sverige. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZqGEkU2uA9Qb_T4t9v36PIIRnDPyOmuwVt8_BF0uOozVJd68JFzOD1AQi-tiEzfeZhjumtYxZlwAtzEp7DNF4Uj_0Nk9U7jIOjC0C6E-5uGgmJ7s7fFZCcfokZZH9KvTUXpeRV21aAwp5KXZziiAsp61ljiEyj2luG62ixG-uHqT0hohtSkNxK6vkWw/s1372/Finby%20f%C3%B6rklaring%20till%20g%C3%A5rd%2012.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="678" data-original-width="1372" height="158" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZqGEkU2uA9Qb_T4t9v36PIIRnDPyOmuwVt8_BF0uOozVJd68JFzOD1AQi-tiEzfeZhjumtYxZlwAtzEp7DNF4Uj_0Nk9U7jIOjC0C6E-5uGgmJ7s7fFZCcfokZZH9KvTUXpeRV21aAwp5KXZziiAsp61ljiEyj2luG62ixG-uHqT0hohtSkNxK6vkWw/s320/Finby%20f%C3%B6rklaring%20till%20g%C3%A5rd%2012.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Beskrifning äfver Finby belägen i Sunds Sochn och Åland</p><p>Denne By Som består af Ellfva oindelte och Kongl Majt och kronan förbehållne kronohemman, häfdas af thesse åboer nemb No1. om 1 mantl: 198 Jordmarker af Jens Bengtsson och Simon Björk. No 2. 1 Mandt 198 Jordkr. af Johan Johansson. No 3, 5/6 Mantl: 136 Jordkr. af Daniel Olofsson. No 4. 5/6 Mantl. 144 Jordkr. af Erik Simonsson. No 5: 3/4 Mantl: 96 Jordkr. af Johan Andersson. No 6, 4/6 Mantl: 167 Jordkr. af Postbonden Anders Persson. No 7. dito af Hindrich Hindrichsson. no 8, 3/4 Mantl. 124. Jordkr. Matts Mattsson Tröger. No 9 stort 3/4 Mantl. 100 Jordkr af Hindrich Gustafsson. No 10 om 5/6 Mantl. 134 Jordkr. af Johan Nilsson och No 11. 3/4 Mantl. 112 Jordkr. af änkan Lisa mattssdotter. </p><p> Med thesse upnämde äger skattebonden Matts Carlsson i Smedsböle, som här upföres under No 12. Samfällighet efter 60 Jordemarcker äfven krono, af följande godhet. </p><p>Ja, här ser vi delvis svaret på frågan om Smedsböles samhörighet med Finby. Inom Finbys råmärken finns delar av Smedsböle inlänkat med en gård benämnd 12, trots att Finbys gårdsantal var och är 11. Man hade en samfällighet om 60 jordemarker dvs. en halv gård på denna tid vilka oftast omfattade 120 jordmarker i Finby. Detta område kan sträcka sig emot Tranviksvägen intill Bryggmans och således skulle påståendet att branddepån omfattas av detta stämma. Jag är osäker här, återstår att söka upp råstenarnas läge i naturen om de finns kvar?</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdl_mGQRsge0IJaozf-KbZXyUxg4b_Wpx2LdCyvqiTbsK_LAmKskxlrVILaLhd4GEcjuj-X4zwGmMQBWFUxDsRASObww-sFzWnmGPvvyzy7_5L6WQUvVuZNybV_6_R8IMndKvpkJdbFjku0boPeJj4IQmTnp4nghdFQhGJgRMOROaF5PQNX-xVRUbQbQ/s1392/Finby%20f%C3%B6rklaring%20till%20g%C3%A5rd%202%20delar%20i%20g%C3%A5rd%2012.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="724" data-original-width="1392" height="166" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdl_mGQRsge0IJaozf-KbZXyUxg4b_Wpx2LdCyvqiTbsK_LAmKskxlrVILaLhd4GEcjuj-X4zwGmMQBWFUxDsRASObww-sFzWnmGPvvyzy7_5L6WQUvVuZNybV_6_R8IMndKvpkJdbFjku0boPeJj4IQmTnp4nghdFQhGJgRMOROaF5PQNX-xVRUbQbQ/s320/Finby%20f%C3%B6rklaring%20till%20g%C3%A5rd%202%20delar%20i%20g%C3%A5rd%2012.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här kan vi utläsa att inom gård 12 fanns no. 60 till gård 2 alltså Sågars/Granlunds gårdsnummer. Nummer 61 Bläcksängsgiärdan till gård 12 alltså Smedsbölegårdar. Nummer 62, Långgjärdan till gård 12 Smedsböle. Nummer 63 Landsvägsgiärdan till gård 9 i Finby. Nummer 64, Havergiärdan till gård 12 Smedsböle. Nummer 65 Kåhlgiärdan till gård 9 Finby. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Inför alla storskiften utfördes en noggrann kontroll och reparation av befintlig råstenar mellan byarna. De råstenar som då synades var såkallade femstenarår. Det finns uppgifter om att dessa stenar kan ha utplacerats redan på 1300-talet. Så var fallet i en rå jag hittade mellan Håkansböle och Björby. Stenarna hade olika namn och mittstenen kallades för "hjärtstten" de fyra andra stod i vardera hör. Ibland kunde de se annorlundare ut exempelvis lagda som ett kors eller som en böj med fyra fem stenar i rad. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSzF0ZrvWNT2y8o6xgPTGv_V5JVwnQc80-dN_zCwtT8jTT_J2xoJx73RZzef15aS7qohez5evsZoUBKmb6Ye96WzSRxB6gtNv9IAH4qeGiizHZzCcjF_p4qw7R_wSekoetw1knt8VLe4Pf71Idk3Ryc4dg9SXOcWgjilvXeG8PYBNiNpEAO4QNDExhAA/s473/R%C3%A5stenar%20i%20Sund.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="313" data-original-width="473" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSzF0ZrvWNT2y8o6xgPTGv_V5JVwnQc80-dN_zCwtT8jTT_J2xoJx73RZzef15aS7qohez5evsZoUBKmb6Ye96WzSRxB6gtNv9IAH4qeGiizHZzCcjF_p4qw7R_wSekoetw1knt8VLe4Pf71Idk3Ryc4dg9SXOcWgjilvXeG8PYBNiNpEAO4QNDExhAA/s320/R%C3%A5stenar%20i%20Sund.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här ser vi en femstenarå på Sionsberg i Finby Myran. Detta vackra råstensröse står i en rad om 12 stycken mellan Lövikbergen och ned mot vikarna i Finby. Den avgränsningen gick därefter i strömsådrans mitt fram till ön Granskär då kallad Siggskär. Jag visar den här bara för att åskådliggöra hur de kunde se ut.</p><p>Runt alla byar på hela Åland finns dessa 5-stena och korsråar i naturen. De flesta vandrare och bärplockare vet inte vad de betyder. Dessa stenar omgärdades av mycket strikta regler. Varenda sten omnämndes med storlek och utseende. Hur de var riktade i exakta positioner, vilka omkringvarande särmärken. Man uppbringade alla höga tjänstemän som bevittnade tillställningen. Vi har här att göra med urgamla minnesmärken som är värda att spara och visa uppskattning för. Den tidens människor var mycket lokalt sammanflätade och man var noga med sitt byaursprung och sin tillhörighet. </p><p>En typisk kommentar hörde jag av en bonde ifrån Tranvik som vid ett forskarmöte utbrast om Degerstensrån på Tranviksskogen: Jasså vadde den ja körde över me skogstraktorn i vintrass då? </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjv-RmxlxTePbiYD24royIC7fzTexmY3rf3wg6h3s7O1LJlbk_sV0CBNe6Gji4jLAhmMO8TEr3nGRYFN6IaPqqBzkvern9jdmiVu8jvQKkhnR5FBArE-Q9ha8j_UM0BR_4hcTeSlioU6QJR5rR5-6PA2IfqfuGL-NY0yB4qpFcWK8b7jIjMX2hbeqedWg/s1786/Degerstens%20huvudr%C3%A5%201759%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="850" data-original-width="1786" height="152" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjv-RmxlxTePbiYD24royIC7fzTexmY3rf3wg6h3s7O1LJlbk_sV0CBNe6Gji4jLAhmMO8TEr3nGRYFN6IaPqqBzkvern9jdmiVu8jvQKkhnR5FBArE-Q9ha8j_UM0BR_4hcTeSlioU6QJR5rR5-6PA2IfqfuGL-NY0yB4qpFcWK8b7jIjMX2hbeqedWg/s320/Degerstens%20huvudr%C3%A5%201759%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkrDHo0J9cbpPEPQ5CUHChJCmAuV93DgEOCnyzDn87OS07m3PjJBpPLfGkNTUyQ4fhRZQH_xKilDzTmOD9bU3vmKMYXuWFeYDplEWw5juyuuLn4gNLnoBCIcCOkjXG7nYPCR3ym7QJQtolR4D7vripgp14YIVZDGYJCy58w-EpurUCyF8t3Yyx5KpE8A/s1793/Degersten%201759%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="849" data-original-width="1793" height="152" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkrDHo0J9cbpPEPQ5CUHChJCmAuV93DgEOCnyzDn87OS07m3PjJBpPLfGkNTUyQ4fhRZQH_xKilDzTmOD9bU3vmKMYXuWFeYDplEWw5juyuuLn4gNLnoBCIcCOkjXG7nYPCR3ym7QJQtolR4D7vripgp14YIVZDGYJCy58w-EpurUCyF8t3Yyx5KpE8A/s320/Degersten%201759%20sid%202.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div>Rågångsbeskrivning från Degerstensrå år 1759<div>Vi ser här linjerna ifrån Degersten No:1 ned emot Lumparn. De tre byarna Domarböle, Svensböle och Smedsböle har här fått sina samfällda marker indelade fram emot sjön invid Tranvik. En tvist hade uppstått var linjerna skall dras, men en äldre man i Tranvik kände till att förr fanns en gammal väg som hade åtskilt byarna förr och rättvisa skipades.</div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8-47gXsZ725K951dUb0n_98eakddl-E8lzoEGPpBEd1BNmMQjWw1T9jvvrssOe31bKIqKSJpwVa6R2HtSe7jhHljHakZedIacfBW29NQl58YeM54kit8rmEpm6odMeJG7NDtTGbjwH3033R6ZvUmQiBJrWnahxwIkQAb7pg07QB48IEYQXGTYFUWQYQ/s719/Degerstensr%C3%A5n.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="719" data-original-width="537" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8-47gXsZ725K951dUb0n_98eakddl-E8lzoEGPpBEd1BNmMQjWw1T9jvvrssOe31bKIqKSJpwVa6R2HtSe7jhHljHakZedIacfBW29NQl58YeM54kit8rmEpm6odMeJG7NDtTGbjwH3033R6ZvUmQiBJrWnahxwIkQAb7pg07QB48IEYQXGTYFUWQYQ/s320/Degerstensr%C3%A5n.PNG" width="239" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Som en mycket viktig knutpunkt gestaltar sig Degerstensrån invid den stora Degerstenen på höger sida om vägen på skogsskiftet mellan Sportkila och Tranvik. Lägg märke till elstolpen invid. Mot denna rå sammanlänkades alla byars samfällda områden. Byarna Domar, Svens och Smedsböle hade härifrån en lång kil ända emot Kyrksundet i Lövvik. Här utgick Tranviks båda gränsdragningar emot Lumparn i söder och emot Finbysidan i nordost. Stenen är skadad och stenar är borttagna.</p><p>I det mycket utförliga protokoll om Degerstensrån som utskrevs år 1759 utläser vi följande:</p><p>År 1759 den 8 September då af Samtelige skattläggningsmän vederbörande skattläggning hölls uti Domar =Svens = och Smedsböle blef emellan Tranwijk och förenämnde Bölebyars åboer uti Sunds Sochn öfverenskommit och stadfästade en viss skillnad uti Skogs och Utmarckenen mellan Degerbergsstenen och Siön Lumparen nere vid Fagervijken och en utstötande udde, Kaan- eller Spånudden kallad, mitt emot en nedlöpande skogsväg hvarest 42 alnar ifrån ( 1 aln= 59,38 cm ) vattenbrynet av samma udde och 163 alnar ifrån den 9 Julii projekterade förenings linien. En 5 stena Råå upsatt blev, hvars hiertsten var fyrkantig i 2,5 quarter lång och 1,5 dito bred, efter den ovan hafda flata spetsen 4 quarter dito hög och 8 dito tjock uti pheripherien mit på tagit väl om ock underskolad på en slät plan och wester om en liten bäck, havrifrån Linien blef faststäld och föenad at gå till Degerstenen som chartan utvisar. At sålunda förehållit som föreskifvit står och skatt läggnings Protokollet ytterligare vid handen gifver intygar Anders Anders Norrstedt.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ-e4WH9pZYCNFaGvmzUurv-Ej6pIVsDzlZ3Vn7bUI5d8TSvqSpAWEg5SAyt9mmPF5R0xaw-kqa8oL9VWCmiK2eT8jGXWsCePxm4je7pOJOMzes4UluPzD9ZQq5zdR6OEP32yxkH45mEc-FZYjnlR8JBjttjJBhLMQD4ekZuJJxk59KPJnSYbK5wHIKw/s1475/Degersten%20r%C3%A5g%C3%A5ngsbeskrivning%201759%20Del%20B.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="859" data-original-width="1475" height="186" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ-e4WH9pZYCNFaGvmzUurv-Ej6pIVsDzlZ3Vn7bUI5d8TSvqSpAWEg5SAyt9mmPF5R0xaw-kqa8oL9VWCmiK2eT8jGXWsCePxm4je7pOJOMzes4UluPzD9ZQq5zdR6OEP32yxkH45mEc-FZYjnlR8JBjttjJBhLMQD4ekZuJJxk59KPJnSYbK5wHIKw/s320/Degersten%20r%C3%A5g%C3%A5ngsbeskrivning%201759%20Del%20B.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgD4z5lSWjXh2bnJuun2CQWbzN3Dr4-EyUYakOUFEsHKtsYj5CN0LvTWtJNaF6MDs9VPvDZl_1FI8yfQvNSgIa7bLMu0DDhLVlMzoJIYz-RSof2NkiOs8--ACKcAkacO2VRvpghyuDOro1qfdCKP_7_aPObWzJUKAQmJ3LAhF2Cr5qRIEiNnREaiKthMw/s1432/Degerstens%20r%C3%A5n,%20skiljer%20ner%20mot%20Tranvik.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="781" data-original-width="1432" height="175" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgD4z5lSWjXh2bnJuun2CQWbzN3Dr4-EyUYakOUFEsHKtsYj5CN0LvTWtJNaF6MDs9VPvDZl_1FI8yfQvNSgIa7bLMu0DDhLVlMzoJIYz-RSof2NkiOs8--ACKcAkacO2VRvpghyuDOro1qfdCKP_7_aPObWzJUKAQmJ3LAhF2Cr5qRIEiNnREaiKthMw/s320/Degerstens%20r%C3%A5n,%20skiljer%20ner%20mot%20Tranvik.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Degerstens 5 Steena Kors Rå, fast vid en Kyrckväg hvarhos är desutom en liten avlång och en Stoor fyrkantig Steen denna Rå Skiljer Desse byar Finby ochTranwijk, Domarböle - Swens och Smedsböle på land Åland i Sunds Sochn.</p><p>Författad Anno 1750 af Mårthen Wettervijk.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz_oDNRTft_P0spe923eXKG8ws8i1sF-k2qDew65Dhc59yFKSk8DLO1j6UYkJOvqgvkVdwDocn8p8i1h-5u7r-4IcdZh2Lg7l6zKo1-6QrQeoqnlalAz81YpVUnYtkWZUYEGpN5OUSdBorYU3crvKM7P3F6-gbnqyaOHtuqaViLG1ZQGg879KqCxIyyg/s646/Tranvik%20Storfadervikstenen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="646" data-original-width="491" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz_oDNRTft_P0spe923eXKG8ws8i1sF-k2qDew65Dhc59yFKSk8DLO1j6UYkJOvqgvkVdwDocn8p8i1h-5u7r-4IcdZh2Lg7l6zKo1-6QrQeoqnlalAz81YpVUnYtkWZUYEGpN5OUSdBorYU3crvKM7P3F6-gbnqyaOHtuqaViLG1ZQGg879KqCxIyyg/s320/Tranvik%20Storfadervikstenen.PNG" width="243" /></a></div><br /><p>Råsten vid Storfadervik i Tranvik. Denna rån ligger några tiotal meter ifrån Storfaderviks strand intill en stugtomt. Rån är skadad och omfattade förr flera stenar. </p><p>Här får vi även veta varifrån Tranvik ibland kallats för Kaanans land. Ifrån Kaanudden i Fagervik.</p><p>Artikeltexten kommer att uppdateras</p><p><br /></p><p>Kaanat i Godby den 16 mars 2023</p><p><br /></p><p>Johan G. Granlund</p></div>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-20531300921494263252023-01-31T02:06:00.017-08:002023-03-01T00:32:52.912-08:00Kyrklösa - offer, kult och tingsplats intill Sunds kyrka?<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggOEZjoN2Fk9K4tnykQZenMZzNWJFOcE7mfVEBnOao7Ty1emA2wWl1hcbzsbqD5W1KUHQc621aFhjcajC4hYH4MASwLhGP6EEdDQpi1SbzngHeX7rshLhUFi7dSC47QXziGHy6w3VvO1Lmjxq-yjJ6ATig03A6pGsV3kECX7eRCXy479RMJEPwhruuHw/s638/Kyrkl%C3%B6sa%20G.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="638" data-original-width="366" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggOEZjoN2Fk9K4tnykQZenMZzNWJFOcE7mfVEBnOao7Ty1emA2wWl1hcbzsbqD5W1KUHQc621aFhjcajC4hYH4MASwLhGP6EEdDQpi1SbzngHeX7rshLhUFi7dSC47QXziGHy6w3VvO1Lmjxq-yjJ6ATig03A6pGsV3kECX7eRCXy479RMJEPwhruuHw/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20G.PNG" width="184" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här står jag en dag i Kyrklösa och begrundar denna stora flata sten som likt en stor öka vänd mot öster väntar på nästa soluppgång. Vad hade denna sten för uppgift en gång i forntiden? Varför namnet Kyrklösa? Var detta en kult-och tingsplats? Varför ligger en handborrad spräckkilad sten i marken intill och vad hade den stenen för uppgift? Varför ligger ett antal nästan tvåmeter långa sammaledes borrade stenar intill, formligen ditsläpade ifrån någon annan plats? Ja detta är några frågor som sysselsatt min hjärna ett par år. Jag har försökt forska i saken och vill här delge mina teorier.</p><p>Stenen är nästan 2 meter lång och 1.60 bred och står uppallad på småstenar i östra ändan. Det märkliga är att den nästan är i vattpass. Dess övre yta är formligen slät som ett salsbord. Ovanpå har någon satt en mindre sten som någon form av riktmärke. Formen är en båt och den står vänd emot öster ut över Kyrksundets vatten. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_rFy28_hV7nAulKlgU7oqNDFct7rJsTseSYA1amSZMyhJZvoJOiqmjVqQyLIyjMN2K14H_xG4XJRLBKB1THL6SCOejIokYGaXN21pZj3UP6F12tPchte1310QaribBtjHpBgRl9nijDGYa8IqhMUb5bfKS4E-eSlGIRZdin3kpB2Oy7VBZAvs6uLkUQ/s645/Kyrkl%C3%B6sa%204.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="645" data-original-width="629" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_rFy28_hV7nAulKlgU7oqNDFct7rJsTseSYA1amSZMyhJZvoJOiqmjVqQyLIyjMN2K14H_xG4XJRLBKB1THL6SCOejIokYGaXN21pZj3UP6F12tPchte1310QaribBtjHpBgRl9nijDGYa8IqhMUb5bfKS4E-eSlGIRZdin3kpB2Oy7VBZAvs6uLkUQ/s320/Kyrkl%C3%B6sa%204.PNG" width="312" /></a></div><p><br /></p><p>Någon har i tiden pallat upp stenen i dess östra ända för att få den att stå i vattpass</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-u_ifBz5O9YWgh3qB4PbFHpVrBz9j1ydi3_nhNsIjHqpKddxm83jOBV0SuBwTwf_u6IRYDJ8C9YbQMhZwAfNsIYarc55CZ2tOKe3upov4wHPGDyX5-XAqBYYLiSRrf7LarAUCsZTc2njx7GUFeZS5RfuRt6IZ2U1YTUUvspid_r3YyvujEclfuCGINA/s654/Kyrkl%C3%B6sa%20F.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="654" data-original-width="483" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-u_ifBz5O9YWgh3qB4PbFHpVrBz9j1ydi3_nhNsIjHqpKddxm83jOBV0SuBwTwf_u6IRYDJ8C9YbQMhZwAfNsIYarc55CZ2tOKe3upov4wHPGDyX5-XAqBYYLiSRrf7LarAUCsZTc2njx7GUFeZS5RfuRt6IZ2U1YTUUvspid_r3YyvujEclfuCGINA/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20F.PNG" width="236" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Då jag i fjol var till platsen stod jag lutad emot stenen och tittade ned i marken. Då kunde jag i en glipa mellan löven se en annan sten i marken. Jag skrapade lite med foten och fram tittade denna långa sten liknande de som ligger ditsläpade invid. Där fanns ett antal borrade hål med cirka 30 cm mellanrum.</p><p> Ingen tvekan, detta kände jag igen. Handborrade hål som gjorts för att spräckkila block ifrån berg. Min far kunde denna urgamla konst. Med en järnten som har en stålspets och aningen tillplattad i ändan slår man med en slägghammare i berget och vrider tenen ett kvarts varv för varje slag. Då ett hål uppkommit tillför man vatten och med en läderbit som skydd på borrtenen fortsätter man slagborrningen. Läderbiten skall hindra allt vatten att sprätta bort i luften. Dessa hål gör man då i en lång exakt rad så lång man vill ha stenen. Därefter tar man fram kilarna och slår med jämna slag ned dem i hålen, undan för undan tills berget spricker. Som vi vet så är ofta de åländska bergen skiktade så att man har undersidan redan sprucken.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEGhy5-7ASCxrgsEwiR8m7deh8_VesL5H5x71iLRCjoRzJRpN780PVNV61Uva3K6wgYvbf2l46ZZeD42ifxNd1ZTC5zCXEJkZadF4RzC--UcKauF4eXNMfZ6jlFraW_FHqK6ldbq4Hhu0_BOG07C84jIM_jX7LE4Uw3P4b_z3vFa6rXuobLxRBP6b_oQ/s590/Kyrkl%C3%B6sa%20E.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="590" data-original-width="359" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEGhy5-7ASCxrgsEwiR8m7deh8_VesL5H5x71iLRCjoRzJRpN780PVNV61Uva3K6wgYvbf2l46ZZeD42ifxNd1ZTC5zCXEJkZadF4RzC--UcKauF4eXNMfZ6jlFraW_FHqK6ldbq4Hhu0_BOG07C84jIM_jX7LE4Uw3P4b_z3vFa6rXuobLxRBP6b_oQ/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20E.PNG" width="195" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Intill stenen ligger i markytan ett antal sådana stora välmejslade stenblock nästan 2 meter långa även de och man kan skönja borrhål vid dess sidor. Vad hade dessa för uppgift, har de släpats dit ifrån åkern och varför i så fall? Var de någon form av kantstenar eller hörande till någon husgrund? Detta är förbryllande emedan något hus inte finns inritat i någon av kartorna jag sett alltsedan Hans Hanssons kartografi över området år 1650</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbz1KFJt10WgDta_B6geeELKLljt0-AXsowceUAnlrd3QizmObDnlPwdB8owbk6OX_uDPgDVI4uMjXCHwvDU14xDSOjXjpGt4UmiVPtzr2cwENnZ75DwQcq30M3W8yYdxtqSPveCWZSDOZBQ-b0WZve34Z3AYFwKWzTKFWOoufsw6wqHxv--idMjxmsQ/s783/Kyrkl%C3%B6sa%20karta%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="783" data-original-width="635" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbz1KFJt10WgDta_B6geeELKLljt0-AXsowceUAnlrd3QizmObDnlPwdB8owbk6OX_uDPgDVI4uMjXCHwvDU14xDSOjXjpGt4UmiVPtzr2cwENnZ75DwQcq30M3W8yYdxtqSPveCWZSDOZBQ-b0WZve34Z3AYFwKWzTKFWOoufsw6wqHxv--idMjxmsQ/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20karta%20sid%201.PNG" width="260" /></a></div><br /><p>Hans Hansson, karta från 1650 över Sunds kyrkoomgivning</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGz-E4WEIyQ6fb8x9qSFaTSt1Q3Gc5QQpfSyNteSIHPsZajpeyT2k7IHyxvj5a2Ze4G0xVsioKvWWwDJge3GrBM5PhEdM4fhjOyoiUS2WuJeD0EcSKSNmYieSNLbd_kLhw0ZsI4xQJl--HQ-2F2KIcsA6BCL3DzbqyjWBkfy_wiHBpJxLGoYlDn3YMLg/s521/Kyrkl%C3%B6sa%20A.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="521" data-original-width="502" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGz-E4WEIyQ6fb8x9qSFaTSt1Q3Gc5QQpfSyNteSIHPsZajpeyT2k7IHyxvj5a2Ze4G0xVsioKvWWwDJge3GrBM5PhEdM4fhjOyoiUS2WuJeD0EcSKSNmYieSNLbd_kLhw0ZsI4xQJl--HQ-2F2KIcsA6BCL3DzbqyjWBkfy_wiHBpJxLGoYlDn3YMLg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20A.PNG" width="308" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Var är då denna plats som kallas Kyrklösa? Ja den är cirka 300 meter väst om kyrkan. I bildens mitt finns det stora utfallsdiket som är svårt att forcera för en vandrare. Detta dike löper i dag ända upp ifrån åkerns början ned till västra Kyrksundet. Men i äldre tid tog diket en annan riktning med start mitt i åkern, det gjorde en vänstersväng mot väster där den plötsligt börjar, vilket är förbryllande. Har vi där den försvunna offer/dopkällan?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs3PXUbYn3G1spQ4KDzx5xBPIXrChAzmR91T9Ad37EfC6ytzSQbKMDSrpFHNSsGrehSnVnMgU2wPvw8MWUoDrzbeiYhSIUleq1YwrPkhjGsjtjPexonZvF2PTQuqz2LWoRoI2U4soNprjCIAtPsfpjitFrp1xp1DB8W5fiOUVGt9ZijHPBBe9G-ZRQSA/s1233/Kyrkl%C3%B6s%201942%20se%20diket%20som%20b%C3%B6rjar%20till%20v%C3%A4nster%20n%C3%A4ra%20stenen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="752" data-original-width="1233" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs3PXUbYn3G1spQ4KDzx5xBPIXrChAzmR91T9Ad37EfC6ytzSQbKMDSrpFHNSsGrehSnVnMgU2wPvw8MWUoDrzbeiYhSIUleq1YwrPkhjGsjtjPexonZvF2PTQuqz2LWoRoI2U4soNprjCIAtPsfpjitFrp1xp1DB8W5fiOUVGt9ZijHPBBe9G-ZRQSA/s320/Kyrkl%C3%B6s%201942%20se%20diket%20som%20b%C3%B6rjar%20till%20v%C3%A4nster%20n%C3%A4ra%20stenen.PNG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p><br /></p><p>Flygbild över åkern intill kyrkan från år 1942. Här syns hur diket gör en vänster/västergir och slutar mitt i åkern. Intill finns en mörk fyrkantig punkt, vad är detta? Kan det vara den husgrund som Matts Dreijer skriver om i Åländsk Odling år 1950?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2N8nwi2CQ9UEqSM845QIKYL84jrSOfXi47DtcByKRW3OW20InWiX-lC2y62WqG6WJDQpJAZ71Co2OgWfEsILu5B-ze_x-sjxqK1FJ_f2QInOZP7yR1sgKzg8Y2KLlJdCnsL3RCLEfDOf3PYa10EC79KYyJbOV09S7NbJvicGqlFCWvZl8Ix6vDOhZnw/s620/Kyrkl%C3%B6sa%20Sunds%20kyrkas%20unders%C3%B6kning%201950%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="620" data-original-width="385" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2N8nwi2CQ9UEqSM845QIKYL84jrSOfXi47DtcByKRW3OW20InWiX-lC2y62WqG6WJDQpJAZ71Co2OgWfEsILu5B-ze_x-sjxqK1FJ_f2QInOZP7yR1sgKzg8Y2KLlJdCnsL3RCLEfDOf3PYa10EC79KYyJbOV09S7NbJvicGqlFCWvZl8Ix6vDOhZnw/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Sunds%20kyrkas%20unders%C3%B6kning%201950%20sid%202.PNG" width="199" /></a></div><br /><p>Åländsk Odling av år 1950, en artikel av Matts Dreijer. På fjärde raden uppifrån läser vi:</p><p>På backen framför kyrkans västra ingång kan man i markytan tydligt se konturen av en 10+10 meters stor byggnad. Ett snitt igenom de 1,5 till 2 meter breda vallade visade att de endast innehöll sand.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6d0MEag7l3Dg4vxGbPYGusDWwFsXJj8aLEJvOufox84gzHPlX9-qbKOXVhtQCo9G-WuOmnSOH2utHXdQl1SPPj-hE-T7ZjKsPB-ZtIM9BbCHX27TRRltI3_VJHUp3pZnFj1bs2-MSbLYgwPGac9hFu4bpPMFELoPUfLDyRSod4ARpOV08axHrw-KhWg/s830/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%C3%A5ker%201978%20b.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="824" data-original-width="830" height="318" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6d0MEag7l3Dg4vxGbPYGusDWwFsXJj8aLEJvOufox84gzHPlX9-qbKOXVhtQCo9G-WuOmnSOH2utHXdQl1SPPj-hE-T7ZjKsPB-ZtIM9BbCHX27TRRltI3_VJHUp3pZnFj1bs2-MSbLYgwPGac9hFu4bpPMFELoPUfLDyRSod4ARpOV08axHrw-KhWg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%C3%A5ker%201978%20b.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I lantmäteristyrelsens kartregister kan man år 1978 mitt i Kvarnåkern se en fyrkantig husgrund och denna finns även i 1968 års karta. Man kan se den kvadratiska fyrkanten som en grön fläck i det vinkelformade området.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiysx6hxbQoN9rd83J-gFvmvIBfsXCu_tmGfpoLw6gkFIiWjjxI0udtHxVyo1LMX4FGeUjNLhdPH1t4W4l2V66JYYAtnWnaQz0wiBjJzdtCa4KxIx7LTrQG-1gng6SuWNHFH48Dwj5Fo6alLRv9wkafIW7K5T0noERWxiSTfmCYQB_EOgkxF-K4B2XqRg/s986/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%C3%A5ker%201978%20a.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="796" data-original-width="986" height="258" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiysx6hxbQoN9rd83J-gFvmvIBfsXCu_tmGfpoLw6gkFIiWjjxI0udtHxVyo1LMX4FGeUjNLhdPH1t4W4l2V66JYYAtnWnaQz0wiBjJzdtCa4KxIx7LTrQG-1gng6SuWNHFH48Dwj5Fo6alLRv9wkafIW7K5T0noERWxiSTfmCYQB_EOgkxF-K4B2XqRg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%C3%A5ker%201978%20a.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Inrutad husgrund år 1978 i Kvarnåker</p><p>Är det denna grund Matts Dreijer skriver om i Åländsk Odling av år 1950?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbZUIlwpOavS9QRBWVIyxfYQEE5rmJTD9PfSscBTTMnCzRDk8un6oLReiJ79DKYuWi9pZ2K3tLGmHm0kLUeJNAJBVZt3-k-DdS9IwLU3JESpxelfQikka3reWA2ManVy6hwYH0T4f7oXCqzfsrSdd7YVEa-NIoYdXiQH_-xHAyQY55eH1V_WO7yWJUTg/s652/Kyrkl%C3%B6sa%20ruta%20mitt%20i%20%C3%A5kern.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="370" data-original-width="652" height="182" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbZUIlwpOavS9QRBWVIyxfYQEE5rmJTD9PfSscBTTMnCzRDk8un6oLReiJ79DKYuWi9pZ2K3tLGmHm0kLUeJNAJBVZt3-k-DdS9IwLU3JESpxelfQikka3reWA2ManVy6hwYH0T4f7oXCqzfsrSdd7YVEa-NIoYdXiQH_-xHAyQY55eH1V_WO7yWJUTg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20ruta%20mitt%20i%20%C3%A5kern.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här ser vi samma område i 1985 års kartan men nu är husgrunden borta.</p><p>Har någon grävt bort denna husgrund mellan åren 1978 och 1985 och frågan är har denna grävning sanktionerats av museibyrån?</p><p>Är det dessa grundstenar som är släpade till Kyrklösa lindan och ställda invid stora flata stenen?</p><p>Frågan är också, kan detta varit resterna av den dopkälla som måste ha funnits sedan förr emedan det stora diket fick sin början här?</p><p>Kyrkan i Sund är helgad åt Johannes Döparen som sagt är.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy2z31VsD5iLF8rg9E7t3z6a3pbYa8Ri7SSEbT38EF9y8cohdNdNToWnWiTJmYA35-b72RG0OBJas9Oc4GFsJLhNjPEDDYHBCZWwV00nN0BbmqMsKjHpyW16fxS_qyEC5weS090ayh820dc26unVKf4x44Kt2ssFKb49BjaMaVmLgLwPHN2pgL23_6xg/s1331/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%20och%20dike.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="617" data-original-width="1331" height="148" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy2z31VsD5iLF8rg9E7t3z6a3pbYa8Ri7SSEbT38EF9y8cohdNdNToWnWiTJmYA35-b72RG0OBJas9Oc4GFsJLhNjPEDDYHBCZWwV00nN0BbmqMsKjHpyW16fxS_qyEC5weS090ayh820dc26unVKf4x44Kt2ssFKb49BjaMaVmLgLwPHN2pgL23_6xg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20kvarn%20och%20dike.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I en lantmäterikarta ifrån år 1899 ser man att det stora utfallsdiket gör sin början mitt i åkern. En väderkvarn som står på den skogbeklädda lindan i åkern. Denna linda är sammanbunden med Kyrklösa linda med nummer 394. Åkern runtom har nummer 393 och heter Västeråker. Varför detta mellanliggande grönområde emot Kyrklösa no 394, kan det vara det gamla diket? Notera den röda fläcken invid sundet, torde vara en husgrund.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtEmKUp5lHvr63I-YipHpdKm0mOZefehcX4YOStKqU7REUDFRHDJEfiDdP7M9udAcFFk7B5QSzJIrPvcjpnZvhjBCkOHK8lufeVY6zoEAImudwSrMf5BeB5d-3s9l3gUWaoN9u92cLs72sYVEW51p_Xkf0uEA_WF_EBxqvVE8RiZztp_b-kRdRsR2Skw/s1911/Kyrkl%C3%B6sa%20Sj%C3%B6bladbild.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="935" data-original-width="1911" height="157" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtEmKUp5lHvr63I-YipHpdKm0mOZefehcX4YOStKqU7REUDFRHDJEfiDdP7M9udAcFFk7B5QSzJIrPvcjpnZvhjBCkOHK8lufeVY6zoEAImudwSrMf5BeB5d-3s9l3gUWaoN9u92cLs72sYVEW51p_Xkf0uEA_WF_EBxqvVE8RiZztp_b-kRdRsR2Skw/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Sj%C3%B6bladbild.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Anselm Sjöblads fotografi över Sunds kyrkoomgivning före 1921, det år kyrkan brann. Vi ser väderkvarnen i åkern samt Kyrklösa linda till vänster. Notera röken ifrån den skorstenen. Den spis röken kom ifrån var orsaken till den ödesdigra branden i maj 1921.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimtWA3i9IJu_Ld1adS3j7VGVWINGDjdLDyFFLONGqFqTIWc5u5Qg_miMI_xnOpaoodWkkkSziGElLafVYTzMeq27keFac9RJITuefZgYsU1xdo-o-TgdwOvffzwfBKVH_LZMb5DD4dCitnmOJRDR8zsHkjsBX2elX40scakHvPttdq7c0iyb899_uQPA/s1122/Kyrkl%C3%B6sa,%20s%C3%A4gner%20Klas.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="628" data-original-width="1122" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimtWA3i9IJu_Ld1adS3j7VGVWINGDjdLDyFFLONGqFqTIWc5u5Qg_miMI_xnOpaoodWkkkSziGElLafVYTzMeq27keFac9RJITuefZgYsU1xdo-o-TgdwOvffzwfBKVH_LZMb5DD4dCitnmOJRDR8zsHkjsBX2elX40scakHvPttdq7c0iyb899_uQPA/s320/Kyrkl%C3%B6sa,%20s%C3%A4gner%20Klas.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Vad är då den muntliga traditionen om Kyrklösa? I utgåvor av Finlands Svenska Folkdiktning finns detta dokumenterat på ett flertal ställen. Här finns omtalat att man förr inte hade tänkt bygga kyrkan där den är i dag utan vid sidan av på en beteshage benämnd Kyrklösa. Detta som ett spenamn emedan man där blev utan sin kyrka - Kyrklösa. Namnet är omstritt och ingen kan säga exakt vad det betyder.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpCSA3oG267so3S1faWUrUISzLPulDzAuDUgTaOX7IFRiWYuXMzcjlAUM8G9YBUA4B-h22Sd6O_e0JBNnRgr85Ky041ASJUP2jjBQkoZr4X9KSCO706dhbz0tW70w2Jvhu_otcf6AJ5tA94Vioi4BsXGoaEZDiwAtPk1ETXplgX9VdOqWkASnyq-2C0A/s1044/Kyrkl%C3%B6sa%20Finlands%20svenska%20folkdiktning%20om%20oxar%20som%20drar%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="509" data-original-width="1044" height="156" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpCSA3oG267so3S1faWUrUISzLPulDzAuDUgTaOX7IFRiWYuXMzcjlAUM8G9YBUA4B-h22Sd6O_e0JBNnRgr85Ky041ASJUP2jjBQkoZr4X9KSCO706dhbz0tW70w2Jvhu_otcf6AJ5tA94Vioi4BsXGoaEZDiwAtPk1ETXplgX9VdOqWkASnyq-2C0A/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Finlands%20svenska%20folkdiktning%20om%20oxar%20som%20drar%20sid%201.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds kyrka skulle först byggas på Kyrklösa, en hage i närheten av den nuvarande kyrkan men man ville ej lyckas få den att stå. Då byggdes den på sitt nuvarande ställe. Byggmästaren hette Mårten Klas. Hans avundsmän hällde skedvatten på repet ( en vätska som frätte upp organiskt material) som fasthöll ställningarna och Mårten Klas föll i kras på Klara kyrkogård. Ett gammalt stenkors med fyra armar skall vara rest över honom. </p><p>( Vi vet i dag att detta kors är det omtalade kalkstenskorset som i dag står inne i kyrkan och dess fot är kvar i marken) </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk2gZtDitnBEKdDunxM6txrouVmqY4YKSyXgTJdiFA6-xwsJPgqoeVncISBXP8PJcwJGpVt7qOKxMQjB0kerO-v945Iehx8PSh4YlIX2yFc7vvBs3BovfUc63zhh7syJ3TIww5hlyMgB30ElbEDjzV8JNPCJ3VDti3uuYOuwjIjuGCmKuFhufSZHbyhw/s708/Kyrkl%C3%B6sa%20Finlands%20svenska%20folkdiktning%20om%20oxaar%20sid%204.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="708" data-original-width="688" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk2gZtDitnBEKdDunxM6txrouVmqY4YKSyXgTJdiFA6-xwsJPgqoeVncISBXP8PJcwJGpVt7qOKxMQjB0kerO-v945Iehx8PSh4YlIX2yFc7vvBs3BovfUc63zhh7syJ3TIww5hlyMgB30ElbEDjzV8JNPCJ3VDti3uuYOuwjIjuGCmKuFhufSZHbyhw/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Finlands%20svenska%20folkdiktning%20om%20oxaar%20sid%204.PNG" width="311" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I sagda bokverk, Sägner, finns uppräknade ett trettiotal sägner ifrån hela Svenskfinland om en sådan händelse. De flesta sägner är liknande den som för Kyrklösa. Människorna försökte bygga sig en kyrka men dess väggar föll omkull under natten. Man spände då för en oxfora med sten och försökte finna en ny plats. Oftast var det trollen som raserade murarna.</p><p>Denna folktradition har säkert en verklig bakgrund som sedan har återberättats i hundratals år som en trollsägen. I gammal nordisk folktro var trollen en reell verklighet.</p><p>Troligtvis leder händelsen tillbaka till en grym verklighet. </p><p>Då kristendomen i Norden försökte etablera sig mötte den ett starkt motstånd ifrån lokalbefolkningen. Man motsatte sig den nya trons regler över hur du skulle leva och inte leva. </p><p><br /></p><p>Var då Kyrklösa en kultplats, var den en offerplats, var de en tingsplats, hade den intill en offerkälla som sedan vid kristendomens inträde blev en kristen kultplats med en dopkälla invid för de nydöpta kristnade ålänningarna. De första kristna fordrade nämligen ett rinnande icke stillastående vatten vid dopet. Mycket tyder på allt detta och jag vill fortsätta. . .visst är Sunds kyrka helgad åt Johannes Döparen? Ja det är den och enligt professor Matts Dreijer var det här man döpte de första ålänningarna och endast här i kristendomens början på Åland. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrypwu3H5tlgf690TT6Mq5GexMjpE6Bi7DcVdMYnAcBJwOizBQ2efUByQc5gUNft45HbST4WQjyaJ9pnNWz7Lf8AmD4GQErZUoxEQwIiesgEiyQ6DkfOpaGTm5f_Bk1ejjeIhLX3pduxCYygONqfyRmrdgQ6fLcwP_nBEAEbri8dSPCYa8Iu_gWvEenw/s768/Kultplats%20Fornv%C3%A4nnen%20Andreas%20Nordberg%202011%20no%20106.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="324" data-original-width="768" height="135" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrypwu3H5tlgf690TT6Mq5GexMjpE6Bi7DcVdMYnAcBJwOizBQ2efUByQc5gUNft45HbST4WQjyaJ9pnNWz7Lf8AmD4GQErZUoxEQwIiesgEiyQ6DkfOpaGTm5f_Bk1ejjeIhLX3pduxCYygONqfyRmrdgQ6fLcwP_nBEAEbri8dSPCYa8Iu_gWvEenw/s320/Kultplats%20Fornv%C3%A4nnen%20Andreas%20Nordberg%202011%20no%20106.PNG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhspfNt2Qq0xCZ8zo5StZc6MQhiixCfLQwCtRmOGkCdYca8PR5ERvkQ0t7bgZ7ovxaFUgLwrGlgDrj5-uWmNwmmpi4WDsao7kr_EsEScAInNB3wjl71kGj8-dZrCII3bU967hCfx4kPamOtGjBGkJyX--w5aNkh5rS0ZWzQroSnL1s5QINe-4yEk3v-Iw/s735/Kultplats%20Bild%20ringmur%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="642" data-original-width="735" height="280" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhspfNt2Qq0xCZ8zo5StZc6MQhiixCfLQwCtRmOGkCdYca8PR5ERvkQ0t7bgZ7ovxaFUgLwrGlgDrj5-uWmNwmmpi4WDsao7kr_EsEScAInNB3wjl71kGj8-dZrCII3bU967hCfx4kPamOtGjBGkJyX--w5aNkh5rS0ZWzQroSnL1s5QINe-4yEk3v-Iw/s320/Kultplats%20Bild%20ringmur%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Offerlund och offerkälla i Dala socken i Västergötland</p><p>I en avhandling av Anders Nordberg, Vad är en kultplats finner jag mycket som passar väl in på Kyrklösa område. Vi har den stora platta stenen som mycket väl kunde varit en offersten. Vi har den eventuella offerkällan som numera är försvunnen men med starka indikationer på att den fanns invid och sedan blev utdikad. På ett flygfotografi ifrån 1942 ser man en tydlig ringformad lämning i skogen som är obeväxt.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB2MVp6w81BPw_nzwKkDo7_DfwoVDtoztBemFUtE2BLwge4zWYy2p511lmi-zDkSqSfXivd9wOhTkEOSVUBV45Q-s8zYhpF-6Q-QDUROwwsjPOjHgDqs3Fu8bhd96wwyk_1LSCgQhM1_T9-_3IxLHkVFwjSSh25_2e4rm2sIejJtuJGjWx7wzineMqpg/s1179/Kyrkl%C3%B6sa%20Offerlundarna%20blev%20kyrkplatser.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="787" data-original-width="1179" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjB2MVp6w81BPw_nzwKkDo7_DfwoVDtoztBemFUtE2BLwge4zWYy2p511lmi-zDkSqSfXivd9wOhTkEOSVUBV45Q-s8zYhpF-6Q-QDUROwwsjPOjHgDqs3Fu8bhd96wwyk_1LSCgQhM1_T9-_3IxLHkVFwjSSh25_2e4rm2sIejJtuJGjWx7wzineMqpg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Offerlundarna%20blev%20kyrkplatser.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>"De gamla offerplatserna ersattes med kyrkor"</p><p>Artikel i Tidskrift för Svensk folkkunskap och hembygdsforskning i Finland år 1910 om huru forna offerlundar blev nya kyrkplatser.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT8BdXWxyF9Ib4ZTBrK-45muieSpFpntkub_pd5Rba4DDdeLPHT2giWLS2uq_yC_jZiVls0U6kE2N9V0vlyqDamzJLPFZEKh6qBxsBg9vBWEv9wCVm54mzWrp06-s9dNpRS4vGh_S582FvOsnNU8kcL8HdE5I0ZzDI1lRhrq6QB4VujTT7ia_jVIQWDA/s1522/Kyrkl%C3%B6sa%20ring%20runt%20stenen%20r%C3%B6d.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="826" data-original-width="1522" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT8BdXWxyF9Ib4ZTBrK-45muieSpFpntkub_pd5Rba4DDdeLPHT2giWLS2uq_yC_jZiVls0U6kE2N9V0vlyqDamzJLPFZEKh6qBxsBg9vBWEv9wCVm54mzWrp06-s9dNpRS4vGh_S582FvOsnNU8kcL8HdE5I0ZzDI1lRhrq6QB4VujTT7ia_jVIQWDA/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20ring%20runt%20stenen%20r%C3%B6d.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Spår av den jättestora ringen på platsen Kyrklösa invid stora stenen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_aYSWbm0wAzmzHzPpy7N1KOOfaZCZVtMjH2YfeV_36h_qsr5XfPtCB1nJrOJbHMcyusYi4wVY48e_hxBoUhTVaaVvEx00wTbP04ldu2i01KZ0Qh-wuwxnJ6fmugXkjIeoUsdRzWZKyP_0XsSfq4GOLbgt27BnGX5gE2VcT-GtOfX4KwzO_E1pGxoYOg/s825/Kyrkl%C3%B6sa%207.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="825" data-original-width="619" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_aYSWbm0wAzmzHzPpy7N1KOOfaZCZVtMjH2YfeV_36h_qsr5XfPtCB1nJrOJbHMcyusYi4wVY48e_hxBoUhTVaaVvEx00wTbP04ldu2i01KZ0Qh-wuwxnJ6fmugXkjIeoUsdRzWZKyP_0XsSfq4GOLbgt27BnGX5gE2VcT-GtOfX4KwzO_E1pGxoYOg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%207.PNG" width="240" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Lämningar efter en mindre domarring, strax vid sidan av stenen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjABtyp4jYHMBRjT5n2jF1avFyIZ8vEyWeyRlSm06mjRSWJSfbdm7ASM4u_cTiWxXlo4afqt-i8q12ZS8BOn0WO2sftZ-ilv1KdiTeStWyo4jke8xz0t7n1evf2XRQokfIBQvTBNIlKDlTBKBFeg8KeDLANJCsw4hc8sR51Z2f0XZQgEB2zea-rdPs6LA/s598/Kyrkl%C3%B6sa%20Domarring%20V%C3%A4sterg%C3%B6tland.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="598" data-original-width="546" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjABtyp4jYHMBRjT5n2jF1avFyIZ8vEyWeyRlSm06mjRSWJSfbdm7ASM4u_cTiWxXlo4afqt-i8q12ZS8BOn0WO2sftZ-ilv1KdiTeStWyo4jke8xz0t7n1evf2XRQokfIBQvTBNIlKDlTBKBFeg8KeDLANJCsw4hc8sR51Z2f0XZQgEB2zea-rdPs6LA/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Domarring%20V%C3%A4sterg%C3%B6tland.PNG" width="292" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Skiss över domarringar ifrån plats i Västergötland</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmXKLDXtaYlt07LY-zESklX87XdfhSttzhIDfnhpZC3oF24w8vKCl2iNDTDNe4DGOCu0IcWlTjINqdHcY-1u5kLzXGP6L4iFjgVA4qDmohciUIcHM2Fya6_SXFgUYb6mPlZGxTCljJGqkdwWzXTtvPMxaOFb5R32y6pkGFXzpisd8-yj7fpbydSbAgyg/s421/Kyrkl%C3%B6sa%20Olaus%20Magnus.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="280" data-original-width="421" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmXKLDXtaYlt07LY-zESklX87XdfhSttzhIDfnhpZC3oF24w8vKCl2iNDTDNe4DGOCu0IcWlTjINqdHcY-1u5kLzXGP6L4iFjgVA4qDmohciUIcHM2Fya6_SXFgUYb6mPlZGxTCljJGqkdwWzXTtvPMxaOFb5R32y6pkGFXzpisd8-yj7fpbydSbAgyg/s320/Kyrkl%C3%B6sa%20Olaus%20Magnus.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Var Kyrklösa en tingsplats? Här en teckning ifrån Olaus Magnus historia om de nordiska folken. Rättskipning under bar himmel.</p><p><br /></p><p>I de åländska medeltidsurkunderna finns ett flertal ställen omnämnda där ting höll "vid Sunds kyrka"</p><p>Detta indikerar på den urgamla traditionen att hålla dessa ting utomhus. Detta "vid" fortsatte ända emot 1400-talet då ting började hållas vid Kastelholms slott. Ett stort antal ting hölls under 1300-talet med notering Sunds kyrka. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh6yKQJZ82hApmCh5hi1E6zXrkh3hqU3H9RR1SiR-T3nYv6mgunJEU74S__fey-faxRuwvYZbIwIvtkGqVG89ZOHdr0tU4CsGryz7dcc_2PsWgKA8ue6coov_GGdUK3qA4_ZdYNffgg6Z0rT-giafqQfPB9qQ1VjlDShqGx249efZqP1X2Z-ZkGP_aZg/s641/Sunds%20kyrka%20Ting%20Vid%20kyrkan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="641" data-original-width="611" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh6yKQJZ82hApmCh5hi1E6zXrkh3hqU3H9RR1SiR-T3nYv6mgunJEU74S__fey-faxRuwvYZbIwIvtkGqVG89ZOHdr0tU4CsGryz7dcc_2PsWgKA8ue6coov_GGdUK3qA4_ZdYNffgg6Z0rT-giafqQfPB9qQ1VjlDShqGx249efZqP1X2Z-ZkGP_aZg/s320/Sunds%20kyrka%20Ting%20Vid%20kyrkan.PNG" width="305" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Vid Sunds kyrka 26 juni 1381</p><p>Ingemund Jönsson, (fogde på Åland, och Olof Djäken, lagman därsammanstädes å Bo Jonssons vägnar, kungöra att Margreta Helgesdotter med sin broder Torkels samtycke upplåtit åt rådmannen Peter Ålänning i Stockholm 18 marker skattjord uti Tjudö i Finströms socken mot en gård på Södermalm och en penningsumma.</p><p>Jag vill här citera professor Matts Dreijer som i årsboken Sankt Olof för år 1958 i en artikel benämnd Något om Nordens kristnande och de äldsta dopet:</p><p>- De nordiska folken levde under vikingatiden (800 - 1050 ) och för Sveriges och Finlands del, ännu under den äldre medeltiden alltjämt i små stamsamhällen som utgjorde geografiskt avgränsade och språkligt homogena bosättningsområden med egen sedvanelag, central tings-och kultplats och ett folkting, i vilket alla jordägande bönder ägde deltaga. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Artikeln uppdateras.............</p><p><br /></p><p>Kultiverat i Godby den 31.1. 2023</p><p><br /></p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-92010264562702175192022-12-27T08:13:00.093-08:002023-01-23T05:50:31.178-08:00Djävulsdansen i Bomarsund - tre ihopblandade skrönor<p> </p><p>Har jag hittat självaste djävulen och den dansande prästfrun i Bomarsund?</p><p>Läs denna historia och jag lovar, ni kommer att börja fundera!</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdDneVwcBMo4g2Zr-aelo4aVlSA78Sla6zpvJW-Mk9q9kQ0V6H9YtpFlyhpWlwYkdmIULR2ylmpv5gm1Ucc1Cdooj0oWXUi34K34n7mAUVLmwtMnYEaLofr8Atq48NQ0ox4j4UMRTGjA10QS9w00itW0qoXGZemnTQxGpp_MOa2fzorDEa60vmWKZ_dQ/s708/Wallin%20Georg%20August%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="708" data-original-width="532" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdDneVwcBMo4g2Zr-aelo4aVlSA78Sla6zpvJW-Mk9q9kQ0V6H9YtpFlyhpWlwYkdmIULR2ylmpv5gm1Ucc1Cdooj0oWXUi34K34n7mAUVLmwtMnYEaLofr8Atq48NQ0ox4j4UMRTGjA10QS9w00itW0qoXGZemnTQxGpp_MOa2fzorDEa60vmWKZ_dQ/s320/Wallin%20Georg%20August%20sid%201.PNG" width="240" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> Georg August Wallin, Arabienfararen, äventyraren, kraftkarlen, musikern, dansören och kvinnotjusaren, uppväxt i Tosarby på kronofogdebostället och i Berg. Våren och sommaren 1835 finns han på sommarvistelse i Sund och Saltvik. Börjar fria med Saltviks prästfru Selma Olin och går i slagsmål med kapellanen. Ärendet går till tings men avbryts då en stor penningsumma överlåtes. Men ryktena går vidare om tilldragelsen och detta är med största sannolikhet fröet till det som senare skulle bli den omtalade djävulsdansen. En oskyldig sjubarnsmor med hemmavarande dibarn, prostinnan Agata Sipelius får bära hundhuvudet för denna skröna och detta drama uppspelas som opera i Mariehamn sommaren 2022. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ2L4O4yt4dLfr0AJvtk5bEEAMX39WKMHFemezWXLK-jItZjHV8ejbANBULYqXz7M1ne1PjU_21kaQcfvp4gr2NNkG1ybrXLRiizBN7En9EnKT7Hp_jlQgfGwN0g1NMVeLbrEOVArqvfOVTTNTcRCRxbwZhNXad-oGQoxrJyzhA3cTWioDn4YS0Vme0Q/s833/Dj%C3%A4vulsdansen%20Selma%20Olin%20pastorska.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="833" data-original-width="562" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ2L4O4yt4dLfr0AJvtk5bEEAMX39WKMHFemezWXLK-jItZjHV8ejbANBULYqXz7M1ne1PjU_21kaQcfvp4gr2NNkG1ybrXLRiizBN7En9EnKT7Hp_jlQgfGwN0g1NMVeLbrEOVArqvfOVTTNTcRCRxbwZhNXad-oGQoxrJyzhA3cTWioDn4YS0Vme0Q/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Selma%20Olin%20pastorska.PNG" width="216" /></a></div><p><br /></p><p>Selma Olin, 21 årig kapellanhustru i Saltvik, är hon den dansande prästfrun?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFO7ztDNWVwj3YsKI3F5scaJcFXWbqgBibhlGomuT5DpLoUziKp7j8L6nsFOWrj73H7xymqCX3n9zGzAbYQVIZ2m45zT4ZCHGXEMIjdBexDpsL_Tn7k2i5vUUBsA9g7UPBd06V2XxuYDSdeZJH4WgyY-bvA5gf7BAPkNOKrVP0NbeSFWYzKjMLKrQRow/s777/Dj%C3%A4vulsdansen%20Grunts%20tr%C3%A4dg%C3%A5rd.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="577" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFO7ztDNWVwj3YsKI3F5scaJcFXWbqgBibhlGomuT5DpLoUziKp7j8L6nsFOWrj73H7xymqCX3n9zGzAbYQVIZ2m45zT4ZCHGXEMIjdBexDpsL_Tn7k2i5vUUBsA9g7UPBd06V2XxuYDSdeZJH4WgyY-bvA5gf7BAPkNOKrVP0NbeSFWYzKjMLKrQRow/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Grunts%20tr%C3%A4dg%C3%A5rd.PNG" width="238" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Husgrunder i överste Grunths trädgård i Bomarsund, dåvarande Skarpans.</p><p>I denna gård skall enligt guiden Holger Eklund den sägensomspunna dansen inträffat den 3 augusti år 1842. Han är dock ensam om denna plats och tidsangivelse.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYa64WYCESKD4ugSPWDcFUR6ROhBWzBokRu_hLyEZg9PdGLg0HxuTVehLZ2x6e8sJSEbpcUtDgJeNAsn58RZkAAoNdnnnx8X9b8iqM65yhDyX9cFjFRvZyW956QJcCjpIP4KkXgqvQ1LbGUvpzy7A9obFLx3gOS9SWUhgHxcTXRl3jQrUtjVpAcP0nBg/s790/Dj%C3%A4vulsdansen%20Wilen%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="595" data-original-width="790" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYa64WYCESKD4ugSPWDcFUR6ROhBWzBokRu_hLyEZg9PdGLg0HxuTVehLZ2x6e8sJSEbpcUtDgJeNAsn58RZkAAoNdnnnx8X9b8iqM65yhDyX9cFjFRvZyW956QJcCjpIP4KkXgqvQ1LbGUvpzy7A9obFLx3gOS9SWUhgHxcTXRl3jQrUtjVpAcP0nBg/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Wilen%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Djävulsdansen, här oljemålning år 1976 av Tage Wilén.</p><p>Ingår i boken Bomarsund, det ryska imperiets utpost i väster sidan 54</p><p>Bildtext: Mest berömd av alla tillställningar i Skarpans är den som gått till eftervärlden som "Dansen i Bomarsund" eller Djävulsdansen. </p><p>Djävulsdansen har inspirerat till både teaterpjäser och konstverk. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT-M-FbacLRQuniMPnL5q0Zq1ipLulxqfDxRDQHyaB0LtcjxPYG65ec02CDxcRgzXqsNf9DtWac5h38Xqc7m39ULdbYlXd0f9vt20fvsCSZZVtbNTC1RTNsAkgzPrb7VGKnJyCsu1b1CbBECtTeSVDSNrudhlgmzQ2DtDZnzMexUw-rcxTab9huY7b7Q/s512/Finlands%20svenska%20folkdiktning%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="512" data-original-width="346" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhT-M-FbacLRQuniMPnL5q0Zq1ipLulxqfDxRDQHyaB0LtcjxPYG65ec02CDxcRgzXqsNf9DtWac5h38Xqc7m39ULdbYlXd0f9vt20fvsCSZZVtbNTC1RTNsAkgzPrb7VGKnJyCsu1b1CbBECtTeSVDSNrudhlgmzQ2DtDZnzMexUw-rcxTab9huY7b7Q/s320/Finlands%20svenska%20folkdiktning%202.PNG" width="216" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I boken "Finlands svenska folkdiktning" som återfinns i flera utgåvor under titel Sägner, finner man många insamlade folklivsberättelser från hela Svenskfinland samt Åland. </p><p>Den sägen som dock slår alla rekord i antal är "dansen med djävulen". Då man går igenom alla insända bidrag i detta ämne ser man att en dans med djävulen finns i flera tiotals versioner runtom hela Svenskfinland ja till och med ifrån Sverige. </p><p>Gemensamt för dem alla är att en präst kom och drev ut denne djävul. Ibland sögs han ut genom ett borrhål i fönsterlisten, ibland försvann han som en hund och någon gång hade han en hästhov eller bockfot. </p><p>Man måste faktiskt berömma ålänningarna som fått sin saga förevigad i tre olika teaterföreställningar samt en opera, senast på Alandica på Åland år 2022! </p><p>Denna bloggdirektör har haft som vana att vrida och vränga på olika historiska händelser på Åland och ofta ifrågasätta den allmänna berättelsen. Nu har jag kommit till den slutsatsen att Djävulsdansen i Bomarsund är en historia som är sammansatt av minst tre, ja kanske flera olika händelser runtom på Åland. </p><p>Det är dansen på Arrestgårdsholmen eller Bodiscos holme i Skarpans, Supgillet i Hammarland och Hunden i bondstugan på Hindrikas i Näfsby. Man har dessutom fått tre stycken prästfruar från Saltviks prästgård indragna på de anklagades bänk genom att inte nämna den exakta tiden för dansen, ej heller platsen, förutom guiden Holger Eklund som påstår att den skedde den 3 augusti år 1842. Han är dock ensam om denna tidsangivelse. I och med denna notering drar han in prostinnan Agata Sipelius emedan Karl Sipelius denna tid var kyrkoherde i Saltviks församling. Han får en då varande småbarnsmor med hemmavarande dibarn att vara karltokig och danssugen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3QyiGfNiXFAQv3O1udH4WIUGPwBsF2_ulcreYWPzj6Y4jxXAzQxqNs5ptFbvirNFqw04T_-igLVyxjrX7T0WlbWaQsuXd-3JCMQHP4rzqiOTK0JO7MYS7QCSDmlqQSj838_sv5f8fBcYoOExuWvqgYLhP7Y_h0DX8TYkClQ8GLCHrajToPWFtnqNyPQ/s857/Dj%C3%A4vulsdansen%20Mulle%2014.10.31.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="857" data-original-width="486" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3QyiGfNiXFAQv3O1udH4WIUGPwBsF2_ulcreYWPzj6Y4jxXAzQxqNs5ptFbvirNFqw04T_-igLVyxjrX7T0WlbWaQsuXd-3JCMQHP4rzqiOTK0JO7MYS7QCSDmlqQSj838_sv5f8fBcYoOExuWvqgYLhP7Y_h0DX8TYkClQ8GLCHrajToPWFtnqNyPQ/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Mulle%2014.10.31.PNG" width="181" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Insändare i tidningen Åland den 4.10.1931 under signaturen Mulle.</p><p>Denna insändare fick mig att forska i denna danstillställning. I fem spalter målas tillställningen upp och signaturen påstår att det är Saltviks dåvarande prästs hustru som är den dansande damen. </p><p>- I natt skall det dansas såsom det aldrig dansats på Bomarsund!</p><p>- Synd om den, som älskar livets nöjen! Stackar den, som älskar dans och fester, men som i oklok kärlek förenat sitt liv med en kyrkans man en djup föraktare av all världens fröjd och gamman. Gråt ej, ty nu är det för sent att gråta! Alla andra ha ju redan farit till dansen på Bomarsund. Men hon allena måste sitta hemma, och därför gråter hon, den vackra prostinnan.</p><p>Ja så fortsätter artikeln spalt upp och spalt ned. Prostinnan, prostinnan och prostinnan! Men vem kan denna Mulle vara? </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinn_16-RrgKgB7H3UXujFcpABGeYyfKw-glWdoMyse10opToGk9K3x5zGxMLAitvv22db7aDpOAmGleHdQTmu5CRNmflVsP3gFE2yib9fwidvmFPyU8u6nbq1DHBHEcbx8dB34F_nA650wDIl0Qe4DSPKDsE_GrnBbm4OL_MVklOcP7-uo3tcE3FaPPg/s812/Dj%C3%A4vulsdansen%20Hbl%203.11.31.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="765" data-original-width="812" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinn_16-RrgKgB7H3UXujFcpABGeYyfKw-glWdoMyse10opToGk9K3x5zGxMLAitvv22db7aDpOAmGleHdQTmu5CRNmflVsP3gFE2yib9fwidvmFPyU8u6nbq1DHBHEcbx8dB34F_nA650wDIl0Qe4DSPKDsE_GrnBbm4OL_MVklOcP7-uo3tcE3FaPPg/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Hbl%203.11.31.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Den 3.11.1931 får samma signatur Mulle in sin insändare i Hufvudstadsbladet </p><p>Nu skulle tidningarna runt hela landet, ja även i Sverige, i över tio års tid fyllas med artiklar om denna Djävulsdans.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYdcaBliPvtZI6uCdY_j1gQcUXuK6N034blYlQlwOVy3hkjzjFOQD3IbyjZ3t5qZzBJPjDZcG4hjJZobD-xBS2YMVjFZwEw-rvkAtM6R0diXtJj60aUt3sVUVlme3VgW5mKVqAuxl-XeHXGDMfH4F4SnnE1bybq-YBa3dvrdP8v3usn7CDXEmp_OcRfg/s636/Dj%C3%A4vulsdanssen%20Allas%20Kr%C3%B6nika%2014.5.32.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="636" data-original-width="429" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYdcaBliPvtZI6uCdY_j1gQcUXuK6N034blYlQlwOVy3hkjzjFOQD3IbyjZ3t5qZzBJPjDZcG4hjJZobD-xBS2YMVjFZwEw-rvkAtM6R0diXtJj60aUt3sVUVlme3VgW5mKVqAuxl-XeHXGDMfH4F4SnnE1bybq-YBa3dvrdP8v3usn7CDXEmp_OcRfg/s320/Dj%C3%A4vulsdanssen%20Allas%20Kr%C3%B6nika%2014.5.32.PNG" width="216" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Den rikssvenska tidningen Allas Krönika 29.5. 1932 Axel Danielsson "Den Fridsamme"</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOfTuw9lyljMJtLiZMtLarbyB0ePethjpLuh2biFbH8PtvW1fraIEwa5LbQU2PxMN75d9Cwaf4R3L6rcIN6lf-6RATSt8bRAdIA_l2pfwhkmRbQZ734G5ayB_IqtRpJhuwVPa-eOxK9YzgJNR_K4tWjwMpml8sIqxdUGWhPFRf3ErQJHlx1QiFmF-svw/s1803/Dj%C3%A4vulsdansen%20Fridsamme%20V%20Finland%2029.4.41.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="636" data-original-width="1803" height="113" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOfTuw9lyljMJtLiZMtLarbyB0ePethjpLuh2biFbH8PtvW1fraIEwa5LbQU2PxMN75d9Cwaf4R3L6rcIN6lf-6RATSt8bRAdIA_l2pfwhkmRbQZ734G5ayB_IqtRpJhuwVPa-eOxK9YzgJNR_K4tWjwMpml8sIqxdUGWhPFRf3ErQJHlx1QiFmF-svw/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Fridsamme%20V%20Finland%2029.4.41.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Dansen på Bomarsund - en underlig sägen från Åland, artikel av Axel Danielsson "Den Fridsamme" den 29.4.1941</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEhh72IDHlgSTVbpHYcbv4ffuNPNuPf0bfOxjI0KmP3IcfHW7OPzco6LsYB1ZJ8Tu_41moRfUt5QgrrZYpuAuPuyyRgaiV2Gq9XfduWe1nJO1Hl2Sx4kW0jBLWLqTCYfElJcIcfjAB43tAv4JrO7lJATf1gRUVOcoyFZYAhR9kNbuQzBwTda3rq0vsVw/s925/Dj%C3%A4vulsdanse%20Axel%2021.5.32%20%C3%85land.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="634" data-original-width="925" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEhh72IDHlgSTVbpHYcbv4ffuNPNuPf0bfOxjI0KmP3IcfHW7OPzco6LsYB1ZJ8Tu_41moRfUt5QgrrZYpuAuPuyyRgaiV2Gq9XfduWe1nJO1Hl2Sx4kW0jBLWLqTCYfElJcIcfjAB43tAv4JrO7lJATf1gRUVOcoyFZYAhR9kNbuQzBwTda3rq0vsVw/s320/Dj%C3%A4vulsdanse%20Axel%2021.5.32%20%C3%85land.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>"Den fridsammes" Axel Danielssons svar på Mulle artikel</p><p>En som läser dessa insändare är Tranviksjournalisten Axel Danielsson. Han besvarar ovanstående artikel den 21.5 året därpå. Danielsson återknyter så till den intervju han haft med en åldrig dam vars moder arbetat hos överste Furuhjelm vid Bomarsunds fästning. Hon hävdade bestämt att prostinnan var Saltviksprästen Sipelius hustru. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5E1xLTWMhYMux4buRx8fUun4j2pdRMzcJnSs8RKvL9cuAnxfcI1ug1PuandKXN5eTJy6xrWfCH9xLwPzX7tTRqkDX_DAZKP03vL_l-kCOUW67oMZxn120T3-J_XbOzyrQZ7wc0pcFAIvFAtgN27YAal-iDdm6U4_R7X7eWaMKFLtfX-8iFLiildd_gw/s836/Dj%C3%A4vulsdansen%20Axel%201.6.32.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="836" data-original-width="238" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5E1xLTWMhYMux4buRx8fUun4j2pdRMzcJnSs8RKvL9cuAnxfcI1ug1PuandKXN5eTJy6xrWfCH9xLwPzX7tTRqkDX_DAZKP03vL_l-kCOUW67oMZxn120T3-J_XbOzyrQZ7wc0pcFAIvFAtgN27YAal-iDdm6U4_R7X7eWaMKFLtfX-8iFLiildd_gw/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Axel%201.6.32.PNG" width="91" /></a></div><br /><p>Den fridsammes andra svar i insändare till Åland den 1.6.1932</p><p>Författaren kommer här fram till att det är fel kvinna som är utpekad. Han anför här fakta som tyder på att det är kyrkoherdehustrun Magdalena Forsström som är den utpekade dansösen. En kvinna i fyrtioårsåldern och tvåbarnsmor. Kyrkoherde Forsström kom in på Saltviksarenan år 1945 och var där under hela tiden även efter kriget 1854.</p><p>Danielsson redovisar även de insända berättelser som insänts till Finlands svenska folkdiktning där det omtalas att en pastorska "F" skulle dansa bra och gärna och plötsligt finns djävulen i salen och undrar vem som dansar bäst. Enligt honom är det frågan om kyrkoherde Forsströms hustru. Han menar att den åldriga kvinnan har förväxlat prästfruarna delvis igenom att de hade samma binamn, Sophia.</p><p>Djävulsdansen har så fått nytt liv efter att i decennier har gått från mun till mun och blommar åter upp på 1960-talet då prosten Nyman står som upphovsman till en teater som hålles på Notvikstornets plan i Bomarsund år 1969.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoiqLgP4wEvXMhAgbs4CroL_T7qdZJWHHT2r5lMKxsDJAUp0TNgadSmy1KCv9SYEwC4dcc0YXItdg-i51gC98u7yznIEi4oVv2J8n6BKjEfc-2wNJEWyCo9lbPnZCYbrDC486Nk7IQFI4wUoKPA2yCfTJN6iKTryCZGPjYc4JBOGPEDfiJATtIE-QpEA/s797/%C3%85l%C3%A4ndsk%20Odling%201994.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="797" data-original-width="582" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoiqLgP4wEvXMhAgbs4CroL_T7qdZJWHHT2r5lMKxsDJAUp0TNgadSmy1KCv9SYEwC4dcc0YXItdg-i51gC98u7yznIEi4oVv2J8n6BKjEfc-2wNJEWyCo9lbPnZCYbrDC486Nk7IQFI4wUoKPA2yCfTJN6iKTryCZGPjYc4JBOGPEDfiJATtIE-QpEA/s320/%C3%85l%C3%A4ndsk%20Odling%201994.PNG" width="234" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Åländsk Odling år 1994, sid 123 intervju med Holger Eklund som berättar om Djävulsdansen</p><p>Jag vill här återge en del av vad Holger Eklund berättar för bokens redaktör.</p><p>- Då en garnison soldater avlöstes av en ny från Sankt Petersburg, brukade man hålla en fest. Den här gången skulle det vara maskerad på överste Grunths villa, som var stor och passlig för detta ändamål. Flickor och pojkar från bygden omkring var inbjudna. </p><p>- Den 3 augusti 1842 då dansen ägde rum, fanns ingen adel på våra kungsgårdar och herresäten utan det var prästerskapet som var dåtidens ståndspersoner. Dessa var inbjudna men hur det var den här kvällen 1842, så var det ingen av de åländska prästerna som var hågad att komma till Bomarsund och dricka champagne och vodka. men däremot en prästfru, Saltviks unga prostinna Agate. Hon var 23 år yngre än sin man Karl Detloff Sipelius, och att bo på en prästgård tillsammans med en så gammal man var inte alltid så roligt för en ung kvinna som Agate. Hon gick ofta på de tillställningar som hölls nere på Skarpans. Hennes man vill dock inte att hon skulle fara till Skarpans den här kvällen men Agate tog ingen notis om mannens förmaningar.</p><p>(Jag lämnar nu avsiktligt bort hela stycket om dansen som de flesta redan känner till men som Eklund beskriver innehåller den alla de klassiska momenten, den stilige dansören, han hade bockfot, han försvinner i skepnaden av en hund, spelmännen spelar så de blir invalidiserade och fiolerna spelar av sig själv) och fortsätter:</p><p>- Året därpå (1843) tog Karl Detloff Sipelius avsked från sin kyrkoherdetjänst i Saltvik det blev för mycket prat i bygden om den märkliga dansen som hans hustru hade varit med om. Själv gick har ur tiden sex år senare, men hennes händer blev bakvridna och fötterna som kavelstockar. </p><p>Vi skall då ta en liten titt i Saltviks kyrkböcker och vi skall se att:</p><p>Karl Detloff Sipelius var född år 1887 och blev kyrkoherde i Saltvik år 1822. Han dog den 3 januari år 1843 alltså exakt fem månader efter den påstådda dansen och inte sex år senare som Eklund påstår.</p><p>Karl Detloff Sipelius kära hustru var Agata Sophia Sipelius född Andströmer den 31.5.1810 och död den 8.3.1882 i Nådendal.</p><p>Familjen Sipelius hade vid danstillfället sex små barn varav två av dem i diåldern, De hade mist sitt första barn. Den äldsta av dem var nu sju år och den yngsta av dem var blott åtta månader vid danstillfället. </p><p>Axel Danielsson omnämner i en av sina artiklar år 1932 att han erhållit ett brev av fru Sipelius dotterson, en apotekare i Vasa, som helt frikänner sin mormor ifrån denna beskyllning. Han framhåller att hon hade levt ända fram till år 1882 och långt inpå sin ålders höst hade hon sysslat med trädgårdsodling i Nådendal och att hennes fingrar trots det var mycket välhållna samt att om denna dans har hon aldrig omtalat.</p><p>Att hon som guiden Eklund skriver skulle vara ung är en sanning med modifikation emedan hon vid danstillfället var 32 år gammal.</p><p>Jag anser att det är fullkomligt omöjligt att den dansande prostinnan var Agata Sophia Sipelius. Att en prostinna lämnar sina sex små barn och far 15 kilometer denna tid för att dansa? Nej glöm det!</p><p>Alternativ två av de tre prästfruar som regerat på Saltviks prästgård är Magdalena Forsström född Stadius</p><p>Ulrik Magnus Forsström var född 4.7. 1796 i Kimito och dog 23.5. år 1873. Han tjänstgjorde först som kaplan i Geta 1832 och som vicepastor därstädes 1837 samt pastor fram till 13.6.1843. Därefter anställdes han som kyrkoherde i Saltvik från 1845 och var som sådan där fram till 1855. </p><p>Ulrik Forsströms kära hustru var Magdalena Sofia Eliasdotter född Stadius och gift Forsström. Hon var född den 11.5. 1800 och vid det påstådda danstillfället 42 år gammal.</p><p>Frågan är då, har den pigga åldriga sageskvinnan som Den Fridsamme intervjuade år 1932 blandat på prästfruarna i prästgården emedan båda hette Sophia som binamn? </p><p>I boken om Bomarsund av Örjans, Skogsjö och Robins, ser vi under kapitlet Djävulsdansen att denna kunde ha inträffat på senare delen av 1840-talet. År 1849 gifte sig den åldrande kommendanten på fästningen, Bodisco, med en 20-årig skönhet och denna tid hölls våldsamma fester i hans bekantskapskrets och dessa fester och danser försiggick oftast på Arrestgårdsholmen även kallad Bodiscos holme. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioB5MftJKrTFHJCkkdOVtfapPQ__bjTSfEzJRUyKdGgMwZnnpaMhIfIXVX7ai5it8uvmv-8MhnQhmINomP7C-sFjWYjdZ1Wq8Eh1cslh0vKv2U0AsgMKsg04_kuLmCXL7nFlHnH26yZn1RXR5Ukfip0oj0WrLV3qgtc-c0G1VtH0HUpMxKqhK5g9MfxQ/s846/Bodiscos%20holme%20i%20Bomarsund.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="846" data-original-width="628" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioB5MftJKrTFHJCkkdOVtfapPQ__bjTSfEzJRUyKdGgMwZnnpaMhIfIXVX7ai5it8uvmv-8MhnQhmINomP7C-sFjWYjdZ1Wq8Eh1cslh0vKv2U0AsgMKsg04_kuLmCXL7nFlHnH26yZn1RXR5Ukfip0oj0WrLV3qgtc-c0G1VtH0HUpMxKqhK5g9MfxQ/s320/Bodiscos%20holme%20i%20Bomarsund.PNG" width="238" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Rysk karta över området för bygget av "Ålands befästningsverk" i Skarpans.</p><p>Bomarsunds fästning på Åland</p><p>I bildens mitt ser vi Arrestgårdsholmen som då var en enskild ö men i dag är uppgrundad.</p><p>I boken "Kring Bomarsund" av Martin Isaksson finns omvittnat en berättelse som säges vara från äldre tid. Det är folklivsforskaren Lennart Renvall som personligen hörde folk i Sund berätta om en "egendomlig djävulsuppenbarelse" som skulle ha inträffat i gamla tider på en holme där ungdomen brukade roa sig med dans. Här återkommer då de vanliga händelserna som finns i alla tidigare insända berättelser, det var Hin håle som dansade och hastigt försvann då prästen kom dit. </p><p>Även professorn i folkmusik Vördåbördige Otto Andersson hade i tiden hört en liknande historia berättar Isaksson. Här omtalas prästfrun ifrån Saltvik utan namns nämnande. Isaksson berör också frågan om huru Emil Lindström skulle värvarat som spelman men finner det märkligt ja egendomligt att denne dagbokstecknare inte dör denna tid nämner ett ord om någon dans i boken "Svensböledagboken".</p><p><br /></p><p>Men vem var då den dansanta damen som dansade så att blodet stänkte runt skorna? Den allmänna berättelsen är att det var en prostinna. Men vilken av alla prästfruar? Det finns en prostinna, en kyrkoherdehustru samt en kapellanshustru som bott i Saltviks prästgård och två av dem råkade heta Sofia. </p><p>Den kände journalisten Axel Danielsson hittade år 1932 en åldrig sageskvinna i Sund. Denne nu till åren komna vithåriga dam påstod Danielsson vara mycket klar i knoppen som förklarade med livliga rörelser hur denna dans gick till och sade hon: Detta har min mormor berättat som arbetade i Skarpans, hos platsmajor Fagerholm denna tid, så det är fullkomligt sant. Hon sade med eftertryck att det var prostinnan Agata Sofia Sipelius ifrån Saltvik och att dansen skulle skett i början av 1840-talet. </p><p>Denna Agata Sophia Sipelius var född Andströmer. Men, men, de insända bidragen till Finlands svenska folkdiktning berättar om en "pastorskan Forsström" och en annan "pastorskan F". Vad då F? Är det i alla fall Maria Sofia Forsström född Stadius? </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRIKClWnx4wUoQXVnRIHoyBOLGYzzH4zJW1B4-hV1xxYwTssifjj0ZLVdkAeoirMemNM1x23HHdeZ2T3xP9E6HGQizl2-VMZ1NIGswhQqzczQDlFTztUUYPTyoflwFVs3Ex4UnVkT-JBW2a6gffXqSAvdJlSc4VgD1qHwRl4LlXWajxpOAaGiM-tIiBw/s755/Dj%C3%A4vulsdansen%20Vasabladet%2014,7,1935%20Fridsamme%20bem%C3%B6tande%20apotekare.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="755" data-original-width="587" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRIKClWnx4wUoQXVnRIHoyBOLGYzzH4zJW1B4-hV1xxYwTssifjj0ZLVdkAeoirMemNM1x23HHdeZ2T3xP9E6HGQizl2-VMZ1NIGswhQqzczQDlFTztUUYPTyoflwFVs3Ex4UnVkT-JBW2a6gffXqSAvdJlSc4VgD1qHwRl4LlXWajxpOAaGiM-tIiBw/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Vasabladet%2014,7,1935%20Fridsamme%20bem%C3%B6tande%20apotekare.PNG" width="249" /></a></div><br /><p>I Vasabladet av den 14 juli år 1935 ingår en lång artikel av Axel Danielsson signaturen Den Fridsamma.</p><p>Balen på Bomarsund eller Hin ondes dans med prästfrun.</p><p>I insändaren refererar Danielsson till det brev han fått av en österbottnisk apotekare som var dotterson till prostinnan Agata Sophia Sipelius. Denne säger: Då man i historien låter påskina att den dansande damen i Bomarsund i sitt återstående liv var invalidiserad med sjukdom och vridna händer så måste vi låta Agata bli fri ifrån detta! Jag kan inte påminna mig att hon haft något fel på händerna. Vad gumman däremot hade var lite långa och förnäma fingrar och händer. Jag vill nästan tro att det var Magdalena Sophia Forsström som var den dansande prästfrun. Slut citat.</p><p><br /></p><p>En annan prästfru som kunde komma ifråga var kapellanhustrun Selma Lovisa Olin? Hon skulle ju finnas i Saltviks prästgård åren 1835-1838. Selma var en dam som hade "karltycke" och som enligt en författare våren och sommaren år 1835 uppvaktades av den sedermera världsberömda Arabienfararen Georg August Wallin. Wallin var bördig ifrån Sund Tosarby/Berg. Under detta år skulle han finnas på Åland som guvernant för en professorsson ifrån fastlandet. </p><p> Denne Wallin hade i sin tur ett stort och hungrigt "kvinnotycke", och han dansade mycket bra, musiker som han var. Dessutom lång och stilig, mörkhårig, rak rygg och lång näsa!</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSD25fyI5JPInbQAxqp12wH1ZmFLH2tUzaOpWNuctpG4m_8RVaQYjbZMnFofu7sxgsZL22twWVihc4WsvQJEGCFBq4yiQWn7YXOXkE3GKu34NdmMSB8UywKNklprHNmbZCY6lrLnGAWTGqxt9iGm2DbuL7dkH1SQ6yfnpK_tt6yQ2Px2hkRYYlgU80Yg/s708/Wallin%20Georg%20August%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="708" data-original-width="532" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSD25fyI5JPInbQAxqp12wH1ZmFLH2tUzaOpWNuctpG4m_8RVaQYjbZMnFofu7sxgsZL22twWVihc4WsvQJEGCFBq4yiQWn7YXOXkE3GKu34NdmMSB8UywKNklprHNmbZCY6lrLnGAWTGqxt9iGm2DbuL7dkH1SQ6yfnpK_tt6yQ2Px2hkRYYlgU80Yg/s320/Wallin%20Georg%20August%20sid%201.PNG" width="240" /></a></div><br /><p>Georg August Wallin, Arabienfararen som uppvaktade kapellanhustrun Selma Lovisa Olin år 1835</p><p>Spelade han rollen som Djävulen? Ja, mina teorier för starkt stöd i denna bok "Alldeles hemlikt" författare Sofia Häggman.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDto-Vur_tRzzloivLVbR35mzNtbNpr9oRB5O8debXHbIHDieRKENNNyQsdj50bI2T1dCq7sT6XVYGqAfW7PzXNdkm54LHQqExiAPv61oWnvNT8NiY7SdKmze_KoEj8ciyVPK4b-1yMjUTS5-uTU1bPLB708vFpS1wJ7JavE85VcVDKCv0MO0LWoQHAg/s676/Wallin%20Georg%20August%20H%C3%A4ggman%20bok.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="676" data-original-width="518" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDto-Vur_tRzzloivLVbR35mzNtbNpr9oRB5O8debXHbIHDieRKENNNyQsdj50bI2T1dCq7sT6XVYGqAfW7PzXNdkm54LHQqExiAPv61oWnvNT8NiY7SdKmze_KoEj8ciyVPK4b-1yMjUTS5-uTU1bPLB708vFpS1wJ7JavE85VcVDKCv0MO0LWoQHAg/s320/Wallin%20Georg%20August%20H%C3%A4ggman%20bok.PNG" width="245" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I denna bok finns den beramade kärlekshistorian mellan Wallin och kapellanskan i Saltviks prästgård omtalad. Längre fram i denna artikel framlägger jag nya rön angående den s.k. djävulsdansen.</p><p><br /></p><p>Tillbaka till Saltviks prästfruar</p><p>Om vi synar de tre alternativens familjeförhållanden kan vi i Saltviks kyrkböcker läsa samt på nätet läsa följande:</p><p>Agata Sophia Sipelius född Andströmer var född år 1810 och död år 1882 i Nådendal. I kyrkboken står att Agata avled i Saltvik Kuggböle men detta lär inte stämma enligt hennes dotterson.</p><p>Gift med Karl Detleff Sipelius född år 1787 och död den 3 januari år 1843 i Saltvik, kyrkoherde i Saltvik från 1822, gift med Agata år 1830. Agata och Karl hade 7 barn</p><p>Carolina född 1832, Euphrosyne född 1834 (död 1835), Mathilda född 1835, Carl född 1837, Henric född 1838, Hilma född 1840 Ernst född 1841</p><p>Alltså den vildsint dansande Agata Sipelius är pådyvlad berättelsen att det var hon som dansade en sommar i augusti år 1842 i Bomarsund med djävulen långt in mot nästa dags morgon tills prosten Sadelin från Hammarland fick ut djävulen. Hon skulle i Saltviks pastorsgård lämnat sex små barn varav den då äldsta i sjuårsåldern och de två yngsta i diåldern dvs. i 2 års respektive 8 månaders ålder. Mor Agata var vid tillfället (om dansen skedde i augusti 1842) 32 år gammal och ingen ungdom längre. Det säges i en av drapaförfattarnas alster att den dansande prostinna skulle varit i 20-årsåldern.</p><p>I mitt tycke helt osannolikt, stämmer inte! Till råga på allt var hennes man troligen svårt sjuk emedan han avled den 3 januari 1843, alltså året därpå. Har dramaförfattare ingen lust eller möjlighet att kontrollera sanningsenligheten före man skriver en sådan drapa? En av författarna formligen satt på kyrkböckerna.</p><p>Det tredje alternativet för danserskan på Skarpans är kapellanänkan på Saltviks prästgård, Selma Lovisa Olin. Hon var vid danstillfället 28 år och passar i det avseendet bäst av alla tre uppräknade.</p><p>Pastor Karl Johan Olin född den 12.5. 1800 och död den 20.5. 1838 Kaplan i Saltviks församling åren 1835-1838. Gift med Selma Lovisa Olin (sitt andra gifte) Selma var född år 1814 och död år 1902. De hade en son Karl Edvard Olin född den 10.7. 1838. Således dog fadern lite över en månad innan han föddes. Kaplan Olin hade tidigare varit gift med en Gustava Abrahamnsdotter född 1803 och död 1883.</p><p>I boken om August Gustav Wallin den kände Arabienfararen bördig från Tosarby i Sund omtalas en intressant händelse. Wallin hade midsommardagen år 1835 fått i uppdrag att predika i Saltviks kyrka. Vilket han gjorde med bravur. Vid tillfället hade han en kärlekshistoria med församlingens kapellanänka Selma Olin och i boken om Arabienfararen August Gustaf Wallin, finns omtalat att även hans kamrat hade vid ett bärplockartillfälle vänslats med henne i skogen. Frågan är då, är det denna händelse som är fröet till hela storyn om Saltviks prästfrun fått sin begynnelse. Det kan ju inte i bygden varit ovetandes om dessa tilldragelser vilka folk i alla tider dragits som flugor intill. Kapellanänkan var ju vid denna tid i 21- års åldern och yngst av alla dessa pastorsfruar som kommer ifråga. Dvs. ifall dansen var år 1835.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJweSi-iZ7tMcrlaiTmItWnTl1ACT3B_X7Sk8Cho4XhmpnX-znYm_lHwO-OaWdVXRGQDBeFbq2RX2Kyno9Wpr-MgGpNrBYtoighXRSeggK2zgS9W1L-JJ0C8UOiIO2Duv7Ml24MEESeKnY1X93JRjT1xU-VmKs5TqVfHVkH3WVoXVBlVDJ7VkzxmAMqQ/s507/Finlands%20svensk%20folkdikt%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="507" data-original-width="355" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJweSi-iZ7tMcrlaiTmItWnTl1ACT3B_X7Sk8Cho4XhmpnX-znYm_lHwO-OaWdVXRGQDBeFbq2RX2Kyno9Wpr-MgGpNrBYtoighXRSeggK2zgS9W1L-JJ0C8UOiIO2Duv7Ml24MEESeKnY1X93JRjT1xU-VmKs5TqVfHVkH3WVoXVBlVDJ7VkzxmAMqQ/s320/Finlands%20svensk%20folkdikt%202.PNG" width="224" /></a></div><br /><p>Här nedan refererar jag till de insända bidragen om Djävulsdansen som ingår i Finlands Svenska Folkdiktning II Kulturhistoriska sägner.</p><p>No 820/1</p><p>Sadelin räddar kvinnan från den onde</p><p>I Hammarland var en gång en klubb ( de kallades "klubbar" då för tiden), och där var mycket herrskap. De dansade och spelade, och på en läktare sutto fyra musikanter. Så kom där in en fin herre och frågade vem som dansade bäst av fruntimren, och en prästfru - hennes man hette Forsman och var från Finström - steg fram. Herrn började då dansa med henne, men bäst det var, såg någon, att han hade en hästhov på ena foten. Se han kunde inte förvandla båda. Musikanterna tystnade, men fiolerna spelade av sig själva, och herrn dansade, så att bloden kom i skorna på prästfrun. Det bar då efter prosten Sadelin. Somliga säger att han då var med på klubben. Och när han kom blev det likasom en träta. Herrn sade: Du har supit dig full du, men prosten sa: det var i min ungdom, men nu gör jag det inte mera. Och till sist måste han håle fara ut genom ett litet hål, som prosten stack i fönsterblyet. </p><p>Ahaa, men var det inte fyra spelmän på dansen i Skarpans, här spelar dom nu i Hammarland! Svensbölebonden Erik Lindström säges av guiden Eklund ha anat oråd och gick hem vid sjutiden. Men den fiol han hade doftar ännu Skarpans.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAX-U2QjrNPiFXTkexzyYAe9AN5wlrO3R_GbFY4iYOHEMdv0mujgdhGVlmkQqEWPq7lqoPgBhGDKqvG-lixMcAK5gM90tt7bTWSicXpgYQEgPDFlxoh5Q4ahy6jxRngMo9cIQLW1xSLS-yEWj8uBTHdijA_ihWgs1uxv-2JwTJcdiLEIxPhn5Ry5J4LQ/s790/Dj%C3%A4vulsdansen%20Wilen%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="595" data-original-width="790" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAX-U2QjrNPiFXTkexzyYAe9AN5wlrO3R_GbFY4iYOHEMdv0mujgdhGVlmkQqEWPq7lqoPgBhGDKqvG-lixMcAK5gM90tt7bTWSicXpgYQEgPDFlxoh5Q4ahy6jxRngMo9cIQLW1xSLS-yEWj8uBTHdijA_ihWgs1uxv-2JwTJcdiLEIxPhn5Ry5J4LQ/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Wilen%202.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Djävulsdansen i Bomarsund, målning av Tage Wilén år 1976.</p><p>Bilden tagen ifrån Boken om Bomarsund.</p><p>No 820/2</p><p>Hela tiden de byggde Bomarsunds-fästning, regerade den onde där. En gång var på ett ställe i närheten en dans, och så kom den onde dit och var så fin herre och begärde en kvinna med sig att dansa, och så började de. hon var brud då och var tjugo år gammal. Två fiolspelmän vore där, och de slutade inte att dansa. Då slutade de att spela, men det spelade bara av sig själv, och de att dansa. Då det inte slutade att spela och dansa, slogo de fiolerna sönder, men det spelade bara, och de fingo dansa. Sedan började folket höra efter prästen, och det kom två, men de fingo intet till väga. De dansade bara. Så var det att spänna hästar före, så mycket de hade, och ut att söka andra präster. De kommo till den tredje prästen, och han kom och fick dem att sluta. Bruden var då blå i armlederna och vristerna. Den samma kvinnan var nittio år då jag för fyra år sedan (från 1915) var till Åland.</p><p>- Jaha, men sägnen talar om fyra fiolspelmän varav en stor bas, spelad av Matte Movallsson. Basen var så stor så två man måste bära den!</p><p>No 826</p><p>Prosten Sadelin fördriver den onde. En julafton hos Hindrikes i Näfsby var bonden full och svor och gormade. Då kom det en stor svart hund och lade sig under bordet, och ingen fick honom ut. De måste då skicka efter Sadelin, och han läste ut honom men efteråt tog bonden livet av sig.</p><p>Ifrån dessa minst tre insända bidrag har så kokats ihop en historia som i dag kallas för Djävulsdansen i Bomarsund. Efter tre generationer hinner minnen blekna och pratet går från hon till han i hundratals omgångar. Så är nog fallet med denna historia.</p><p><br /></p><p>I arbetet med denna artikel har mina tankar gått än hit än dit. Som ni sett så väcktes tanken att ingen av de två först omtalade prästfruarna kan komma i åtanke som den dansande unga prästfrun utan det måste varit den 21-åriga Selma Olin det handlar om. Orsaken till denna min bedömning är att jag fått ett intressant flankstöd i mina teorier. Av en tillfällighet hade jag gjort en titt än en gång i boken "Alldeles hemlikt" som behandlar den sedermera världsberömde Arabienfararen, August Gustav Wallins bravader i sin hembygd Sund och Saltvik våren och sommaren år 1835. Bokens författarinna är Sofia Häggman. </p><p>Såhär skriver Häggman situationen. Det var möjligen avundsjuka gentemot prästfruarna, som inbjöds till de fina ryska danserna, som låg bakom det mer kända ryktet om den så kallade Djävulsdansen på Bomarsund. Berättelsen finns i olika varianter, men alla går ut på att djävulen själv, utklädd till fin kavaljer eller främmande officerare kom in på en dans som skall ha ordnats i Skarpans. Där frågade han efter den kvinna som var vackrast och bäst på att dansa. </p><p>Nå vad har då denne August Wallin för samband med djävulsdansen? </p><p>Jo för att det var han som troligtvis spelade djävulen och det utvalda offret var kapellansfrun ifrån Saltviks prästgård Selma Olin som var bytet. Detta år var Selma 21 år gammal och just inkommen med sin man kapellanen Karl Johan Olin till Saltviks församling. Som jag tidigare omnämnde i artikeln erbjöds August Wallin att predika i Saltviks kyrka midsommardagen 1835. Detta gjorde han med bravur och i den då 13-årige pojken William Lagus senare utkomna memoarer (Wallin var hans privatlärare) tänkte han då att denne man borde bli präst, men då han såg hans leverne denna sommar ändrade han hastigt åsikt. </p><p>Wallin hade under våren anlänt med professor Lagus son William till Åland, sitt sommarparadis, och tar i land i Bomarsund. Wallin som först hade tänkt bosätta sig i barndomshemmet kronofogdebostället i Tosarby ändrar hastigt åsikt om detta och flyttar i stället in till Haga kungsgård där han hade nära släktingar. Här finns även han barndomskompis Kalle von Hartmansdorff som var i samma ålder som honom själv.</p><p>Jag har i min bloggartikel om August Wallin omnämnt att han var en slagskämpe som hastigt tog till knytnävarna i trängda lägen. Detta hans levnadssätt kom fram denna sommar och vet ni mot vem, jo kapellanen Karl Olin. Om denne gick ryktet att han fuskade i kortspel och detta låg i bottnen i vad senare hände. Wallin tog fram nävarna och pucklade upp kapellanen och hjälp fick han av kamraten Kalle von Hartmansdorff. </p><p>Men än ännu var den episod som föregick slagsmålet. Den då unga prästparet och kompisarna Kalle och August hade gått till bärskogen i Rangsby. Vid ett obevakat tillfälle avgick prästfru Olin och Wallin avsides och vänslade bakom buskarna ett tag. De återkommer för bärplockning men efter ett litet tag går även Kalle avsides med fru Olin. De vänslades bakom buskarna men då fattar kapellanen misstankar. Han överraskade dem bakom buskarna och det blir "in ipso facto". Efter det får Kalle en örfil. Nu händer det hemska för kapellanen går till polisen och anmäler det hela. Saken var på väg till tingsförrättning för misshandel men med största sannolikhet erbjuder pappa Hoffmansdorff Olin en summa pengar och saken förföll.</p><p>Däremot förföll saken inte i folkmun. Hela bygden omskakades och fru Olin fick en lösaktighetsstämpel som omtalades under lång lång tid. </p><p>Sofia Häggman berättar i sin bok att under sin åländska sommar 1835 hade Wallin alla möjligheter till ett intensivt nöjesliv. De ryska balerna utgjorde bara en del av ett intensivt program av danser och andra tillställningar. I ett av breven skriver professorssonen Lagus hem till sin mor: Här på Åland äro de som vore de galna med sina danser ty herr Wallin och jag har varit på fyra danser redan. </p><p>Vid sidan av de magnifika balerna och andra tillställningar som ägde de rum i prästgårdarna och överklassens hem ordnades på Åland även "dansstugor" bland allmogens ungdomar. </p><p>Den unga pastorn Olin avlider hastigt i januari år 1838 och Selma flyttar ifrån orten till Åbo och föder där ytterligare barn. Enligt prosten Ahlgren därstädes skulle Selma genomgått absolvation dvs. fått synders förlåtelse av prosten. Hon fick således inte krokiga fingrar som skrönan omtalar utan dåligt samvete för sin lösaktighet som var omvittnad. Enligt uppgift skulle han haft ett fördelaktigt yttre och om detta kan man här göra en bedömning.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkJFh4bTm_MMuEPxUlRh6eKc7z42x9_gXIn2tQ49zWHKqUyqj0oVjZNWN4MPp5lldqANaDqVh93qALkaVPaG9-voopAk68AD5Os3S6AN0DMEdFTgXdfgBf7h9cTG_6TjPN-AC4OzHpNXV2st08Tr9cEL7mpVX7EdxgTy3VJtc_1xk6esvUUjut8qLu3Q/s833/Dj%C3%A4vulsdansen%20Selma%20Olin%20pastorska.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="833" data-original-width="562" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkJFh4bTm_MMuEPxUlRh6eKc7z42x9_gXIn2tQ49zWHKqUyqj0oVjZNWN4MPp5lldqANaDqVh93qALkaVPaG9-voopAk68AD5Os3S6AN0DMEdFTgXdfgBf7h9cTG_6TjPN-AC4OzHpNXV2st08Tr9cEL7mpVX7EdxgTy3VJtc_1xk6esvUUjut8qLu3Q/s320/Dj%C3%A4vulsdansen%20Selma%20Olin%20pastorska.PNG" width="216" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Selma Olin, med största sannolikhet den dansande prästfrun i skrönan om Bomarsundsdansen år 1835 och dansören var äventyraren, kvinnotjusaren och Arabienfararen Georg August Wallin. På hösten återvänder han till Helsingfors, men ryktet om denna sommaren med Selma lever sitt liv i Sund och detta drama Djävulsdansen spelas upp i en opera på Alandicas scen i juni år 2022.</p><p><br /></p><p>Dansat ut i Godby den 27.12. 2022</p><p><br /></p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-49719922073237559652022-12-11T09:18:00.013-08:002022-12-22T20:40:58.058-08:00Ålands folkdräkter - gamla eller nya<p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlnldrC0HOiZcJXttGHy8KH_238jsSGy7_YCCq3kY2pblpsDNY_Nek9938klkFSC0dY0Reer-Oo2yh7pu0ZEZ8yMUctRl4jLA956XIsGVQFkzFuSD5Q1VQsspSlm-HjHL5NNcUut9HiVKHBjVbLIpfOI3cvBl1HHmudLJT_XOBMclmNxHeTBsg4x-THQ/s1115/Folkdr%C3%A4kter%20Nationaldr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20%C3%85land.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="704" data-original-width="1115" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlnldrC0HOiZcJXttGHy8KH_238jsSGy7_YCCq3kY2pblpsDNY_Nek9938klkFSC0dY0Reer-Oo2yh7pu0ZEZ8yMUctRl4jLA956XIsGVQFkzFuSD5Q1VQsspSlm-HjHL5NNcUut9HiVKHBjVbLIpfOI3cvBl1HHmudLJT_XOBMclmNxHeTBsg4x-THQ/s320/Folkdr%C3%A4kter%20Nationaldr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20%C3%85land.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>Åländska nationaldräkter år 1908<br /><p>Det året anordnades en stor finlandssvensk sångfest i Mariehamn på Åland.</p><p>Inför denna festlighet skapades en åländsk "nationaldräkt" och några exempel på den ser vi i denna bild. Dräkten hade utarbetats av en för sångfesten tillsatt kommitte´ under ledning av professor Otto Andersson, bördig ifrån Vårdö samt som praktisk expert medverkade Fanny Sundström från Sund Guttorp. </p><p>Som helt okunnig i detta dräktspråk beslöt jag mig för att forska i saken. Jag slogs av frågan, denna folkdräkt finns ju inte i dag! Det är ganska mycket som skiljer. På huvudet hade man år 1908 en huvaliknande duk och kjolarna hade tvärgående breda färgrika ränder kallad "begärningskjol". </p><p>Dagens folkdräkt på Åland har ju en kalottliknande mössa utbredd på huvudet med en bårdspets runtom och kjolarna har genomgående lodräta ränder! Dessutom har en del kommuners damfolkdräkt en mycket storblommig axelschal som inte fanns i gamla uppgifter både från Sverige och Finland. Utbredningen av den är oklar men kan bero på det starka inflytande en trio damer utgjorde i planeringen av den nya folkdräkten från mitten av 1920-talet. I denna arbetsgrupp hittar vi Fanny Sundström, Sigrid Granfelt och Ingrid Holmberg. Denna trio ikullvälte nästan allt som tidigare överenskommits. Då man går igenom litteraturen i ämnet kan man ana två starka viljor som drog åt olika håll och där den mäktige Fanny Sundström vann till slut. Man kan ana en viss självstyrelsepolitik även i folkdräktsfrågan, man ville vara självständig ifrån fasta landet även i dräktfrågan och inte lyssna på Brages experter.</p><p>Rikssvenska folkdräkter i äldre tid</p><p>Då man ser på gamla tiders folkdräkter ifrån Sverige ser man tydligt att där fanns inte den storblommiga schalen ej heller så ofta den platta styckemössan som är så allmän numera i åboländska och åländska folkdräkter.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdh8sfgq9HHA0ObBjmFwnO1QheFT0k1AkktOmPnae7hocHwNP68zvaQkoWyEFh9ZG4b7exVhqyDHFn0hyDQBcRcZG7KnAvWvVhVwJuLIruWnA0CaRW15FamcmaqEhaGDa9TeXRmT4NhnmdphuyA8UC3SZALpwKJOO6JlbSFBLdnIQ_tH34h1NhIzJZKw/s832/Folkdr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20Sverige%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="832" data-original-width="533" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdh8sfgq9HHA0ObBjmFwnO1QheFT0k1AkktOmPnae7hocHwNP68zvaQkoWyEFh9ZG4b7exVhqyDHFn0hyDQBcRcZG7KnAvWvVhVwJuLIruWnA0CaRW15FamcmaqEhaGDa9TeXRmT4NhnmdphuyA8UC3SZALpwKJOO6JlbSFBLdnIQ_tH34h1NhIzJZKw/s320/Folkdr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20Sverige%201.PNG" width="205" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifIRe4LDEkG-XCf8zSj2G0FYOqizZ06l3oaP9nSqSoLXyiq98nadAGETwH8fI14pYb3WOj3l49Pt8-ZtVsmcrNemNtuJ_y_t_sjAuXj-jAQLkliZ_qYkvtfKKS9jxiY88iwqCaOpy4fsHBoWQnzoePBrTERBrdhEWDtKlIOWnj16_QV7THJMUb7F1rHg/s521/Folkdr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20Sverige%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="521" data-original-width="393" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifIRe4LDEkG-XCf8zSj2G0FYOqizZ06l3oaP9nSqSoLXyiq98nadAGETwH8fI14pYb3WOj3l49Pt8-ZtVsmcrNemNtuJ_y_t_sjAuXj-jAQLkliZ_qYkvtfKKS9jxiY88iwqCaOpy4fsHBoWQnzoePBrTERBrdhEWDtKlIOWnj16_QV7THJMUb7F1rHg/s320/Folkdr%C3%A4kter%20fr%C3%A5n%20Sverige%202.PNG" width="241" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjONZWzv4M5wiq1-Dl8yv8EvTLqY6bxzoctnjjpTtdxy4v7y0vrLk-XMDmQzLKH3STX3HZQZt2-G2TD0_nUxzfOt1bn2VICN7L7mk3HlT42WO-Wk-WpzdqQt8oN2-ZnqbriXtOB6wOnX9JT6GQ0iB74VqrDtIi3ZlkIZtmBA2DUd0jwrauvOVSEuCfzQ/s814/Folkdr%C3%A4kter%20svenska.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="564" data-original-width="814" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjONZWzv4M5wiq1-Dl8yv8EvTLqY6bxzoctnjjpTtdxy4v7y0vrLk-XMDmQzLKH3STX3HZQZt2-G2TD0_nUxzfOt1bn2VICN7L7mk3HlT42WO-Wk-WpzdqQt8oN2-ZnqbriXtOB6wOnX9JT6GQ0iB74VqrDtIi3ZlkIZtmBA2DUd0jwrauvOVSEuCfzQ/s320/Folkdr%C3%A4kter%20svenska.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här ovan ser vi ett urval av gamla folkdräkter ifrån Sverige. Det är som synes stora olikheter mellan dem och vår nuvarande åländska folkdräktstil. Frågan är, varifrån fick dessa damer i arbetsgruppen idéerna till dagens folkdräkt på Åland. Ifrån Sverige kan de ju inte ha fått dem. Man talar om likheter med Häveröfolkdräkten i Sverige som för mig verkar sökt. Varför ta en så grundläggande omdaning med exempel bara från en liten ort i Sverige?</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGvaPOmFuZDYFT0jjAA59iZDBz9HZuBmRo0Fjvo1jKkbR_mseBSRK7LJwF-PCkHbV2AABqKc_bPkVYrRx_4SxvlVylGcLWNefkrLasAJwIntEf92IGg3psYPOlupbgNdShQYuuKd32vlCEikWcKz_jKgkF2dNncYxYZNnC0n3shukjf_NiyLHtFAL2ZA/s404/Folkdr%C3%A4kt%20H%C3%A4ver%C3%B6.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="404" data-original-width="263" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGvaPOmFuZDYFT0jjAA59iZDBz9HZuBmRo0Fjvo1jKkbR_mseBSRK7LJwF-PCkHbV2AABqKc_bPkVYrRx_4SxvlVylGcLWNefkrLasAJwIntEf92IGg3psYPOlupbgNdShQYuuKd32vlCEikWcKz_jKgkF2dNncYxYZNnC0n3shukjf_NiyLHtFAL2ZA/s320/Folkdr%C3%A4kt%20H%C3%A4ver%C3%B6.PNG" width="208" /></a></div><br /><p><br /></p><p> De storblommiga schalar vi i dag ser i vår folkdräkt fanns ju inte i Sverige under äldre tid. Däremot var de vanliga i Åboland och Österbotten. Det var orter där damerna i trion hade nära band till förutom Sundström som var från Sund Åland men hon i sin tur gillade starkt Häverödräkten.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjESqWCE6nW8kj-ztCDwXAKp6448yAI3DcKiIXsVk1R3E_9vQPc1uy4hnILlXB8BcuSD2VaP31uyzR-QOqSY8Nn2ZvixIRwfjojx7MDif82ESkppa68FKTbwnKnAl8QIij8bClZXvdyUP_-PIOgmCx24xRBWZq3QoTSlRN-2O3iD7vmu43S_0aF6Nb_EA/s597/Folkdr%C3%A4kter%20N%C3%A4rpes.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="597" data-original-width="417" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjESqWCE6nW8kj-ztCDwXAKp6448yAI3DcKiIXsVk1R3E_9vQPc1uy4hnILlXB8BcuSD2VaP31uyzR-QOqSY8Nn2ZvixIRwfjojx7MDif82ESkppa68FKTbwnKnAl8QIij8bClZXvdyUP_-PIOgmCx24xRBWZq3QoTSlRN-2O3iD7vmu43S_0aF6Nb_EA/s320/Folkdr%C3%A4kter%20N%C3%A4rpes.PNG" width="224" /></a></div><br /><p>Närpes folkdräkt</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLnU5QEkdyQXB9XNbBPOY1BePJ1sG6ZMhjt1Q6n2xgPEzncD4Adl2Z7a5CfnJhyOt7Nd-DncNsl49U1Q09s0G-PM0Hz-8GTnhf5H2PNUUkimSco081M9pkTFFBKQD3sb1FQCYB6P8NkV6vzDOez5jb0S0HKKev3eTStRsZOwjcPHLcA8Tu4XNuDTFkdw/s766/Folkdr%C3%A4kt%20Sund.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="531" data-original-width="766" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLnU5QEkdyQXB9XNbBPOY1BePJ1sG6ZMhjt1Q6n2xgPEzncD4Adl2Z7a5CfnJhyOt7Nd-DncNsl49U1Q09s0G-PM0Hz-8GTnhf5H2PNUUkimSco081M9pkTFFBKQD3sb1FQCYB6P8NkV6vzDOez5jb0S0HKKev3eTStRsZOwjcPHLcA8Tu4XNuDTFkdw/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Sund.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Saltviks folkdräkter</p><p>Här ser vi exempel på de storblommiga schalarna</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigW3srgBJmTN4gXOZjPYe92wBzTyMXEkJYCRnTSZYQe8Gs3At0JsXbdeFAbFKrwPaf9tN5wnEbh19zNzNC1Tr9GddGKnDxNyGGgIu0zaByXHG3s_lwXE6YC3dm8ss8X9IIrysl0oMFOAbvGuHncXDK9laXQEEuFtf0ZXO4SfkF55Np5D9nnlVGEc2N2w/s727/Folkdr%C3%A4kt%20olika%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="727" data-original-width="513" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigW3srgBJmTN4gXOZjPYe92wBzTyMXEkJYCRnTSZYQe8Gs3At0JsXbdeFAbFKrwPaf9tN5wnEbh19zNzNC1Tr9GddGKnDxNyGGgIu0zaByXHG3s_lwXE6YC3dm8ss8X9IIrysl0oMFOAbvGuHncXDK9laXQEEuFtf0ZXO4SfkF55Np5D9nnlVGEc2N2w/s320/Folkdr%C3%A4kt%20olika%202.PNG" width="226" /></a></div><p>Eckerö dräkter</p><p><br /></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbx75I_F9kT22KvWMoL9r6PzNr9UdrNErWj7UMoETo3ZGnOfG3ulQNKwiKlcosreRXZI5W_PqKyMFWFlwO6LLliBZ5aC9dldhCVVBgB9XwwsxIhWeZtKC6QxTLyKN5iE6dtfEqLWYF2MbV-ltE5ZdtQueLbBDV4Vp7eRLykxeVFfs-21pX7qUp9SQunA/s625/Sunds%20ungdom%20folkdr%C3%A4kten.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="426" data-original-width="625" height="218" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbx75I_F9kT22KvWMoL9r6PzNr9UdrNErWj7UMoETo3ZGnOfG3ulQNKwiKlcosreRXZI5W_PqKyMFWFlwO6LLliBZ5aC9dldhCVVBgB9XwwsxIhWeZtKC6QxTLyKN5iE6dtfEqLWYF2MbV-ltE5ZdtQueLbBDV4Vp7eRLykxeVFfs-21pX7qUp9SQunA/s320/Sunds%20ungdom%20folkdr%C3%A4kten.PNG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p>Sunds folkdräkter</p><p>Utmärkande stora blommiga schalar</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF2opK2pWYkFnQPsBD2qGq-PumhrSQeoHfMNoEuFTSPAlAgHOmQcCM55n_KHHeAsE6lqtbMY7-hJaH3Y93T240YkyNotvUfVQPC2D0j37KgqFYl392Ntewin50rPoHWy2Q1oozsq2R8Gxhwz2wwqtf7uOlfX52Kkjv3lpH_3Y_q95yiC6nGNKhjstEEA/s482/Folkdr%C3%A4kter%20Finland%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="482" data-original-width="307" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF2opK2pWYkFnQPsBD2qGq-PumhrSQeoHfMNoEuFTSPAlAgHOmQcCM55n_KHHeAsE6lqtbMY7-hJaH3Y93T240YkyNotvUfVQPC2D0j37KgqFYl392Ntewin50rPoHWy2Q1oozsq2R8Gxhwz2wwqtf7uOlfX52Kkjv3lpH_3Y_q95yiC6nGNKhjstEEA/s320/Folkdr%C3%A4kter%20Finland%202.PNG" width="204" /></a></div><p>Österbottnisk folkdräkt</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLMpHCL8zWELz4p3o8wC9734J-MVxb3ZRuCLouVb4MKk1QO7Wp6Syicuq0_8-1JAfRJpaw8m_--RRqIR_IMriWzmroZ_KGcefQhh82TyNxG8voTyqM7_MfVSmjb8_XfW0g3uVYT1CEDaJWy33FNHvg0AgKHqtcDWiJJdPMK7cxDCq9_Yt4ykapoPfsJg/s1809/Folkdr%C3%A4kter%20Finland%20%C3%96sterbotten.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="822" data-original-width="1809" height="145" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLMpHCL8zWELz4p3o8wC9734J-MVxb3ZRuCLouVb4MKk1QO7Wp6Syicuq0_8-1JAfRJpaw8m_--RRqIR_IMriWzmroZ_KGcefQhh82TyNxG8voTyqM7_MfVSmjb8_XfW0g3uVYT1CEDaJWy33FNHvg0AgKHqtcDWiJJdPMK7cxDCq9_Yt4ykapoPfsJg/s320/Folkdr%C3%A4kter%20Finland%20%C3%96sterbotten.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Österbottniska folkdräkter</p><p>Vad jag sedan ytterligare blev att fundera på var den bild jag sedan länge haft i mitt arkiv. Det är en teckning av en åländsk ung flicka som sommaren år 1854 gick ombord på ett av de brittiska krigsfartygen och blev avbildad av skeppsläkare William Cree som då arbetade på ett av fartygen, Odin. Han beskrev ofta livet bland befolkning i de områden man besökte och ger ingående beskrivningar över folkets levnadssätt. Bokens titel är Cree Journal. </p><p><br /></p><p>Utdrag ur skeppsläkare William Crees dagbok, inkommande till Bomarsund den 3 augusti år 1854</p><p>Då möter han en åländsk flicka i sin folkdräkt.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_gdkjg6UstFSDdv0AZ7q_Q4XwydLf9xd7yo5kKMcpRupw7cq4gktvN89KrMTSb6ura1tCjIHs9M7t8jujjpl8RNdz90M2H39odxudwF2HWStebnzqXbw2cOiPcTfRmfaRYF1AUbYINB2NDkH9nAWuSCh0g5gB8J3YVNzt8hHwiw66BUeJsJ7l25-4pg/s779/Cree%2030%20juli%20en%20%C3%A5l%C3%A4ndsk%20kvinna%20ombord.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="697" data-original-width="779" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_gdkjg6UstFSDdv0AZ7q_Q4XwydLf9xd7yo5kKMcpRupw7cq4gktvN89KrMTSb6ura1tCjIHs9M7t8jujjpl8RNdz90M2H39odxudwF2HWStebnzqXbw2cOiPcTfRmfaRYF1AUbYINB2NDkH9nAWuSCh0g5gB8J3YVNzt8hHwiw66BUeJsJ7l25-4pg/s320/Cree%2030%20juli%20en%20%C3%A5l%C3%A4ndsk%20kvinna%20ombord.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p><br /></p><p>A woman came off from one of islands with milk and butter for sale. She soon desposed her stock.</p><p> Flickan sålde mjölk och smör och hennes lager tog snabbt slut.</p><p> Händelsen är intressant emedan jag tror mig ha lyckats identifiera personen.</p><p>I en Ålandstidning fanns år 1920 en födelsedagsannons där en då nittioårig dam Amanda Jansson född i Vårdö skärgård berättar om hur hon som ung flicka med sina föräldrar gick ombord på ett av fartygen i Bomarsund och sålde produkter. Hon berättar om att hon även bevittnade artilleribeskjutningen som då började, hur fartyget svängde fören emot fästningen och besköt denna samt därefter svängde aktern till och åter avlossade sina salvor. </p><p>Vi ser henne här med sina varor och med största sannolikhet Vårdös folkdräkt denna tid</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC4OxKVIVtrZAQnaxj1tqiwu17THodwb4vG23wI3VvUD1xTwgnlpTaMekPfpSwmk10DCO3qY-nOJAUYIbpx3AOcVfdI7RthAQb2v5QnliZlxBoMMGrkLsE9SYpM8IJCPQgjYKzHNY6ac-5Dd4LHZXaZSLoJEzMrsnsdWKDrTM7ISulqHJ026TpaXvKMg/s735/Folkdr%C3%A4kt%20fr%C3%A5n%20%C3%85land%20Cree.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="735" data-original-width="420" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiC4OxKVIVtrZAQnaxj1tqiwu17THodwb4vG23wI3VvUD1xTwgnlpTaMekPfpSwmk10DCO3qY-nOJAUYIbpx3AOcVfdI7RthAQb2v5QnliZlxBoMMGrkLsE9SYpM8IJCPQgjYKzHNY6ac-5Dd4LHZXaZSLoJEzMrsnsdWKDrTM7ISulqHJ026TpaXvKMg/s320/Folkdr%C3%A4kt%20fr%C3%A5n%20%C3%85land%20Cree.PNG" width="183" /></a></div><br /><p>Är detta Amanda Jansson? Ja kanske. En äkta åländsk folkdräkt har hon i alla fall. August betyder att händelsen var den 3 augusti.</p><p><br /></p><p>Sedan drog jag mig till minnes en bloggartikel jag hade arbetat med några år tillbaka. Artikel handlade om huru en "skålvästgöte" Lars Andersson från Sjuhäradsbygden i Småland, blivit mördad i Sund av en kvinna, Maja Lisa Sundborg, som sedan nedgrävt honom under sitt stuggolv. Året var 1799 och ja, i de allra sista skälvande dagarna av det århundradet emedan han fanns införd i Sunds dödbok som den sista begravda i Sund det århundradet. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxaVwa8yg1TCZfLPrYGA4U-hohSHUO1aW1Al0lt9WkpD4oEZVfoCBm8oPfhpO0Cj_NtRm6VmV8XsHvPmbjDtjuqCeToEIhlYUzpPsyulAWVMmvEyHNzvFIRfkOEAxkgBdcRbH2DbaqfcZPkGu3-NsiQhkufR8U9kXXcbhjQRULLq-tbKoc3I1AHvjR1A/s844/Folkdr%C3%A4kt%20m%C3%A5lning%20Arvid%20Liljelund%201879%20i%20S%C3%A4kyl%C3%A4.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="645" data-original-width="844" height="245" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxaVwa8yg1TCZfLPrYGA4U-hohSHUO1aW1Al0lt9WkpD4oEZVfoCBm8oPfhpO0Cj_NtRm6VmV8XsHvPmbjDtjuqCeToEIhlYUzpPsyulAWVMmvEyHNzvFIRfkOEAxkgBdcRbH2DbaqfcZPkGu3-NsiQhkufR8U9kXXcbhjQRULLq-tbKoc3I1AHvjR1A/s320/Folkdr%C3%A4kt%20m%C3%A5lning%20Arvid%20Liljelund%201879%20i%20S%C3%A4kyl%C3%A4.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Målning av Liljeström 1800-tal</p><p>En reseförsäljare bjuder ut sina varor på stuggolvet</p><p>I polisundersökningen som var mycket diger och omfattade till slut fem rättegångar från både tings och hovrätt framgick att hon som stöldgods ifrån den mördade innehade "Västgötaband, kamlottstyg och kattuntyger". Detta stöldgods härledde jag redan då till de material som folkdräkterna bestod av. Jag skulle, visar det sig efteråt, haft exakt rätt. </p><p>Av en märklig ödets nyck fick jag av en person vid Brages folkdräktsmuseum i Helsingfors en vink om att ett sådant program just hade sänts på Facebook och fanns nu förvarad i ett programarkiv. Döm om min förvåning då jag lyssnar på programmet får jag av ett mycket kunnigt deltagarpar i sändningen reda på att dessa material användes i folkdräktsframställningen samt att de salufördes av kringresande gårdsfarihandlare från Sjuhäradsbygden runt hela Svea rike denna tid alltifrån 1700-talets Sverige. </p><p>Man omnämnder dessutom en Lars Andersson som blev rånmördad på sin resa till Åland. Det är ju honom jag forskat om och funnit domstolsprotokoll i Ålands Landskapsarkiv ingående. Hör och häpna! Detta var ju ifrån min blogg Granlundslada, ingen hade ju tidigare hittat denna händelse emedan orsaken till hans död på Åland var okänd innan. Det var jag som hittade händelsen i gamla domstolsprotokoll i Ålands Landskapsarkiv. Detta hade bekräftats mig av författarinnan Pia Lundqvist som skrivit boken Marknad på väg - den västgötska gårdsfararhandeln 1790-1864.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdBpFDehw0YpcNQb9DTjgZXV5x9fLuX-boJKpZY8XQqUrQ8_ySG_mvKOyhdKlpB456gIdF3zMvcZbL4rvAACSMybjOWLdvVcCIz8B_o9aiE9PPLaJPeNJEmHcTZTY_PhjJRYfQnje9dARoDYsRAlzdNMaSPlUKAuvH-FjYp0CALU4W7Zo_3vCszx99Jg/s488/Sk%C3%A5lv%C3%A4stg%C3%B6te.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="488" data-original-width="416" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdBpFDehw0YpcNQb9DTjgZXV5x9fLuX-boJKpZY8XQqUrQ8_ySG_mvKOyhdKlpB456gIdF3zMvcZbL4rvAACSMybjOWLdvVcCIz8B_o9aiE9PPLaJPeNJEmHcTZTY_PhjJRYfQnje9dARoDYsRAlzdNMaSPlUKAuvH-FjYp0CALU4W7Zo_3vCszx99Jg/s320/Sk%C3%A5lv%C3%A4stg%C3%B6te.PNG" width="273" /></a></div><p><br /></p><p>En äkta skålvästgöte eller vandrande knalle</p><p>Vi ser hans varusäck samt måttstickan han behövde och som även fungerade som käpp</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHihKeVVW4tq4tdE1rphJmu3AG6oxOwXOJvY3P6VOi9_CAif9Rx38KuyLJQV_MzYrHyT4fhvMvgjcrpibTlwOcaAaUhBURJ7JNhG1wrk1pjQQEXU4szzqIB5CM7xwqPEfvjXc19ouaAEU0uD4FmA_vMZpHj-ZOiaU840ciHHgP0pqugLESPwJXqiOIqg/s480/Sk%C3%A5lv%C3%A4stg%C3%B6te%20s%C3%A4ljer.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="353" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHihKeVVW4tq4tdE1rphJmu3AG6oxOwXOJvY3P6VOi9_CAif9Rx38KuyLJQV_MzYrHyT4fhvMvgjcrpibTlwOcaAaUhBURJ7JNhG1wrk1pjQQEXU4szzqIB5CM7xwqPEfvjXc19ouaAEU0uD4FmA_vMZpHj-ZOiaU840ciHHgP0pqugLESPwJXqiOIqg/s320/Sk%C3%A5lv%C3%A4stg%C3%B6te%20s%C3%A4ljer.PNG" width="235" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Boken Marknad på väg av Pia Lundqvist</p><p>Då man går igenom de olika arbetsgruppernas motivation för skapandet av en åländsk folkdräkt finner man ofta hänvisningar till den åländske målaren Karl Emanuel Janssons verk ifrån åländskt allmogeliv</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgezntfdvhxtTeacxHi2SJVf1mmi13QggFgYjoLC7tAL0vT94QuSYZU1TP8CxrWVzuQO3HXaatM7NzxgJ-H4hIQ1ssDb0lzLb4kyio-vr-C82cSUNgCuD2cBFNpENp6xmVXqx8TZFBDNH7TLXIjnXzl7QaVohSb6SgBwzzla2UHmdErg0-Xj9ppGqANsA/s767/Folkdr%C3%A4kter%20En%20slant%20i%20h%C3%A5ven.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="751" data-original-width="767" height="313" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgezntfdvhxtTeacxHi2SJVf1mmi13QggFgYjoLC7tAL0vT94QuSYZU1TP8CxrWVzuQO3HXaatM7NzxgJ-H4hIQ1ssDb0lzLb4kyio-vr-C82cSUNgCuD2cBFNpENp6xmVXqx8TZFBDNH7TLXIjnXzl7QaVohSb6SgBwzzla2UHmdErg0-Xj9ppGqANsA/s320/Folkdr%C3%A4kter%20En%20slant%20i%20h%C3%A5ven.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Slant i håven är en välkänd bild och antagligen ifrån Finströms kyrka.</p><p>Duken har här stark rysk påverkan i sin mönsterstil</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj__i740hkM5ielffsS9a65UMbmQfUNSctpUWVc9XOuV8rSfJfHU4xF_tzr2RAyOmHPqoUvpxp2z1eWzacDkCotUfQi-YgajB8XQwN5MIQy2N8uHppjjVyubjbjfSFlu8HXre550JjUzZkNn6d8GpK-3m8BfJ8jpOPuwsop7raXoS0vDcXZ-uZjzO1Dew/s755/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="734" data-original-width="755" height="311" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj__i740hkM5ielffsS9a65UMbmQfUNSctpUWVc9XOuV8rSfJfHU4xF_tzr2RAyOmHPqoUvpxp2z1eWzacDkCotUfQi-YgajB8XQwN5MIQy2N8uHppjjVyubjbjfSFlu8HXre550JjUzZkNn6d8GpK-3m8BfJ8jpOPuwsop7raXoS0vDcXZ-uZjzO1Dew/s320/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%203.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Ryskt dukmönster</p><p>Mönstermotivet är från början turkisk/persiskt som sedan via Ryssland brukades här</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3PcQb8l2kLuBOQCOaoB2lUw-Ol9d8jSstctnIpnTbYVDM0w7SyoywGfc-eXaFoIDbL_IqZ2AtTpg-6rYEwyahzayAVDxRKChc9EI9NcdTSOiwJmapup7zCWtLBpgWTCIhWoCKtp2RvQbbeCcTlNvWN0FKZ1nSpdBBZkDGr-lyYylnjL8quyJJ2uXR_Q/s990/Folkdr%C3%A4kt%20Talmannen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="711" data-original-width="990" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3PcQb8l2kLuBOQCOaoB2lUw-Ol9d8jSstctnIpnTbYVDM0w7SyoywGfc-eXaFoIDbL_IqZ2AtTpg-6rYEwyahzayAVDxRKChc9EI9NcdTSOiwJmapup7zCWtLBpgWTCIhWoCKtp2RvQbbeCcTlNvWN0FKZ1nSpdBBZkDGr-lyYylnjL8quyJJ2uXR_Q/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Talmannen.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Talmannen </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEij0nPzOJ2ZwNiYuJKQctyaWEcPuX0b1joBe_0W698U1SlnYInfMDOF74jF9ufvATn5rpbb_hnC0GRl3xgeQkCLmY-oaIeBCafov-AGrWYybJx94d2jKc_a2d0sAvutXA3O1azdCZK6I-KK_s3VUAhGtzZ80frpSqshQlwBfQt0pOXMe0Cc7iH8SfCfYw/s521/Folkdr%C3%A4kter%20Gumma%20i%20huva%20KEJansson%201868.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="521" data-original-width="450" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEij0nPzOJ2ZwNiYuJKQctyaWEcPuX0b1joBe_0W698U1SlnYInfMDOF74jF9ufvATn5rpbb_hnC0GRl3xgeQkCLmY-oaIeBCafov-AGrWYybJx94d2jKc_a2d0sAvutXA3O1azdCZK6I-KK_s3VUAhGtzZ80frpSqshQlwBfQt0pOXMe0Cc7iH8SfCfYw/s320/Folkdr%C3%A4kter%20Gumma%20i%20huva%20KEJansson%201868.PNG" width="276" /></a></div><br /><p>Gumma i huva</p><p><br /></p><p>Då jag diskuterade denna min bloggartikel med min hustru Irina som är från Ukraina och expert inom konst och antik utbrister hon: Men de åländska storblommiga folkdräktschalarna är ju ukrainska! Dessa dukar har vi ju i vårt land. Hon söker då fram bilder av ett flertal liknande dukar åt mig.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLbZMDGsg6v0EemzfSBDdSn5MfZkXlBX5wJs-fHz32v53J5wdZEa_o1r5tjTKyLuTaq-omxKD5RYW1uFVEaAgg74_8DKug_3V4nr3f1CU-OW9-hfNP2nlD3bFZH3umnmd-z5Lf194_ve3ByQBQtdUGQO_EGtVI12C0eTqKGKlA4Gn1PTNFYCaq3HG6Qg/s389/Folkdr%C3%A4kt%20ukrainsk%20duk%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="389" data-original-width="285" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLbZMDGsg6v0EemzfSBDdSn5MfZkXlBX5wJs-fHz32v53J5wdZEa_o1r5tjTKyLuTaq-omxKD5RYW1uFVEaAgg74_8DKug_3V4nr3f1CU-OW9-hfNP2nlD3bFZH3umnmd-z5Lf194_ve3ByQBQtdUGQO_EGtVI12C0eTqKGKlA4Gn1PTNFYCaq3HG6Qg/s320/Folkdr%C3%A4kt%20ukrainsk%20duk%201.PNG" width="234" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizxTO2pBj66JW5y61sr-TxEJCRFusaMPqMRH0H5d23da4ngOxJCNYyb3ljjiSTcWamrysdg62Q8ulZ2_1uI3sJGiqaOvj4lBWBsmdQTq-bzQ3282wGBnB0lbLx5dbT9cP3HfYNaRm0aaeVhKZxLwBVUSY5djm3C3xX8IpHVyVYpUwcsiukr0RnoB9a0Q/s753/Folkdr%C3%A4kt%20ukrinsk%20duk%204.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="745" data-original-width="753" height="317" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizxTO2pBj66JW5y61sr-TxEJCRFusaMPqMRH0H5d23da4ngOxJCNYyb3ljjiSTcWamrysdg62Q8ulZ2_1uI3sJGiqaOvj4lBWBsmdQTq-bzQ3282wGBnB0lbLx5dbT9cP3HfYNaRm0aaeVhKZxLwBVUSY5djm3C3xX8IpHVyVYpUwcsiukr0RnoB9a0Q/s320/Folkdr%C3%A4kt%20ukrinsk%20duk%204.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Exempel på ukrainska huvud och schalar</p><p>Den livliga kontakten i äldre tider mellan norden och Ukraina kan ha influerat. Kopplingen är intressant emedan exempelvis Sverige och Ukraina alltsedan vikingatid har haft nära band. Dessa band accentuerades mera i och med Karl 12 krig i dessa trakter förde med sig kulturellt utbyte.</p><p>Nedan vill jag visa på att influenser även kan ha tagits ifrån Ryssland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3TyCjbd9pWw0Bxc2vw4JJagdXJlU4i44NI4UBijc2o031hdUp70Jf_VzdutV2Zh7QlrdcpjMAjQKIFKR1T-uMGHqmk31bAQcl-KGN1khbIfTKZa_p-Rc43QEXUwhqWSGTsKqkgdWR1c7QpH7xud9GZQP70ft7p2ty_diPn3wZ2m4_3QXt08wULQzvkA/s755/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="734" data-original-width="755" height="311" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3TyCjbd9pWw0Bxc2vw4JJagdXJlU4i44NI4UBijc2o031hdUp70Jf_VzdutV2Zh7QlrdcpjMAjQKIFKR1T-uMGHqmk31bAQcl-KGN1khbIfTKZa_p-Rc43QEXUwhqWSGTsKqkgdWR1c7QpH7xud9GZQP70ft7p2ty_diPn3wZ2m4_3QXt08wULQzvkA/s320/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%203.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjStUFU9bDc6NO6vaOGkUbHH16ttFY-DDJPhaGTJSHPY8Jvu8LqC_wNA35Af18-DPzdqHscwFrm01KVkoGFqEfb86efjPUfwrZUSy10a32sfOc-hVSevyIHNa2YoOQmXhbREXBYoDPuiSMytK1KiCWrbMvWXawvq_tHswSh8090l6XEKRTbEaQYJsIQ7A/s747/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="747" data-original-width="689" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjStUFU9bDc6NO6vaOGkUbHH16ttFY-DDJPhaGTJSHPY8Jvu8LqC_wNA35Af18-DPzdqHscwFrm01KVkoGFqEfb86efjPUfwrZUSy10a32sfOc-hVSevyIHNa2YoOQmXhbREXBYoDPuiSMytK1KiCWrbMvWXawvq_tHswSh8090l6XEKRTbEaQYJsIQ7A/s320/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%201.PNG" width="295" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeUSwITEcL_c_BjZhU213j4PxcLqbNOPu9lbXTc6SwSOEMNl4nUEluoFSyowmQNNB-pZ5StZ-wtCidzJllnbmEoFWEw4ceWce5uDp1ust3ldRJsAbBnVZrKYXUlILnTI_435OCjW_0X1ZRrUkTvFwY_MzQRRvjwXwdjlNAgimCfFULseHjdbtTUrSsTA/s729/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="727" data-original-width="729" height="319" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeUSwITEcL_c_BjZhU213j4PxcLqbNOPu9lbXTc6SwSOEMNl4nUEluoFSyowmQNNB-pZ5StZ-wtCidzJllnbmEoFWEw4ceWce5uDp1ust3ldRJsAbBnVZrKYXUlILnTI_435OCjW_0X1ZRrUkTvFwY_MzQRRvjwXwdjlNAgimCfFULseHjdbtTUrSsTA/s320/Folkdr%C3%A4kt%20rysk%20duk%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här ser vi tre olika dukar med ryska mönster</p><p>Vad gäller huvudbonaden kan man antaga en stark påverkan kan även vara närheten till Åbo slott som i tiden påverkat folkdräkterna i Åboland och mellersta Österbotten. Detta huvudstycke som jag kallar kalott har starka drag av huvudbonader ur de europeiska hoven och kungahusen, exempelvis Katarina och Ebba Stenbock samt Karin Månsdotter.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg81zvWVRAJjzKG7SsneSs8g17Nf97EzahMvZcllTMWnszj9SqbF_hX-966r_2e8_kbOBen7vL538ylW0ifBRWp-yeeJJMv8Tcc_dBZXZOfEvd_kujb3e6t_Jw_KtXcrhZSJFgUgV0pDSruozxgqUQy-rcmgmLjodEOihuc1RrlJBrQXuzHX1VDxgkaQA/s786/Folkdr%C3%A4kt%20Karin%20M%C3%A5nsdotter.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="728" data-original-width="786" height="296" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg81zvWVRAJjzKG7SsneSs8g17Nf97EzahMvZcllTMWnszj9SqbF_hX-966r_2e8_kbOBen7vL538ylW0ifBRWp-yeeJJMv8Tcc_dBZXZOfEvd_kujb3e6t_Jw_KtXcrhZSJFgUgV0pDSruozxgqUQy-rcmgmLjodEOihuc1RrlJBrQXuzHX1VDxgkaQA/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Karin%20M%C3%A5nsdotter.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzuzy8vNUDn9ycuDpqq0HzACWIP92igAncsAkjjCCG-7_b6Leb5m7_PI4k1rf-caZGDaiMC4ZWKQg4sPGv6oVW5RBNu8h0fAuhyIIspem54GQVUTdbMnE0oENrsxcWog7v1hIt_z62cnavzxlLBzOHvwuk4HpUh1pUiljc8fxkIWj-bRe_IOqxB3rsyA/s532/Folkdr%C3%A4kt%20Katarina%20Stenbock.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="282" data-original-width="532" height="170" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzuzy8vNUDn9ycuDpqq0HzACWIP92igAncsAkjjCCG-7_b6Leb5m7_PI4k1rf-caZGDaiMC4ZWKQg4sPGv6oVW5RBNu8h0fAuhyIIspem54GQVUTdbMnE0oENrsxcWog7v1hIt_z62cnavzxlLBzOHvwuk4HpUh1pUiljc8fxkIWj-bRe_IOqxB3rsyA/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Katarina%20Stenbock.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7BMYOVd3bfhBPJwciEHTNKm7tk4mNHbhH6MNeyLIwOV00NyxjYaanVH3QZ3hHsrk-r9HaoEBKyrDWBInrf3x4TDgOUSK7rIA9KFG-KFKl1b98otkbD_Neyqe7IMqD1RXMiXNqM80J4fx5t-s6q-nUQ0P34u9pAhCQYkVSABeV6Y-4hO7mi1p851Qg9w/s337/Folkdr%C3%A4kt%20Ebba%20Stenbock.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="337" data-original-width="253" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7BMYOVd3bfhBPJwciEHTNKm7tk4mNHbhH6MNeyLIwOV00NyxjYaanVH3QZ3hHsrk-r9HaoEBKyrDWBInrf3x4TDgOUSK7rIA9KFG-KFKl1b98otkbD_Neyqe7IMqD1RXMiXNqM80J4fx5t-s6q-nUQ0P34u9pAhCQYkVSABeV6Y-4hO7mi1p851Qg9w/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Ebba%20Stenbock.PNG" width="240" /></a></div><br /><p>Kristina Stenbocks syster Ebba Stenbock, härskarinna på Åbo slott och gift med Klas Fleming.</p><p>De huvudkalotter dessa kvinnor bar gav nog allmogen skäl att bära liknande kopior i trakterna runt Åboland. Detta mode minskar ju österöver och finns just inte alls i Sverige.</p><p>Inte ens dagens drottning i Sverige, Silvia bär en liknande</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw1ha5y5yoEGSxnpiw7-Oolo9p97AO1JsTiSGIsn5Ku4G9d2LUY-X4B_XlK8iH16juBjjiQ6tsCPa9iGFs1yIJ-iaczF5wmS_vfbbm3J7ihNJI0XDiPOyp29wJwbmmHzPT4YyK17XMNEEZcffVdh2fdclG_LzP5-N47QwQUAyT2y_2bUYrETczg02NSQ/s473/Folkdr%C3%A4kter%20Sverige%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="473" data-original-width="297" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw1ha5y5yoEGSxnpiw7-Oolo9p97AO1JsTiSGIsn5Ku4G9d2LUY-X4B_XlK8iH16juBjjiQ6tsCPa9iGFs1yIJ-iaczF5wmS_vfbbm3J7ihNJI0XDiPOyp29wJwbmmHzPT4YyK17XMNEEZcffVdh2fdclG_LzP5-N47QwQUAyT2y_2bUYrETczg02NSQ/s320/Folkdr%C3%A4kter%20Sverige%201.PNG" width="201" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Den litteratur jag haft i min hand vid forskningen om dessa folkdräkter är</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTkCaDn7-q5imG2Pv5guF1YIlQ8uN9dAsrqWCXTSowGrsLm3vdyqimQnjvL2hYRktSqi15SbmMg1vWP2gqfbYPqr8Rgy0eDKP9U_wnU2bOsn5lYUR-9AOY0S8-BLKoH_Gnfe1ew44VoSs_I63PXZAXEkIV-NdgnJCp8kYVXP1-KT2Mqu1BMaRilMur5A/s765/Folkdr%C3%A4kt%20Odling.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="765" data-original-width="543" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTkCaDn7-q5imG2Pv5guF1YIlQ8uN9dAsrqWCXTSowGrsLm3vdyqimQnjvL2hYRktSqi15SbmMg1vWP2gqfbYPqr8Rgy0eDKP9U_wnU2bOsn5lYUR-9AOY0S8-BLKoH_Gnfe1ew44VoSs_I63PXZAXEkIV-NdgnJCp8kYVXP1-KT2Mqu1BMaRilMur5A/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Odling.PNG" width="227" /></a></div><br /><p>Åländsk Odling årsbok för 1976</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtiqLgb0cV3qKr5Bw042EQmgrN_R5sA83c-IuqYTBmdq9Nf8mN5rbfWhZKyoWIhkUPjyQhOin08SOS8_0th8eQx6DFfZst5nMCqDCUvdi5uZl0UsaZapczMfrmqQKKp7Zu3UIdAX5M5r-JzB27ecajus3CHv7QAl4GwrANNDeFSwt7UNmtAz6gTkOwWg/s809/Folkdr%C3%A4kt%20Heikell%20%C3%85land%201922.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="809" data-original-width="586" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtiqLgb0cV3qKr5Bw042EQmgrN_R5sA83c-IuqYTBmdq9Nf8mN5rbfWhZKyoWIhkUPjyQhOin08SOS8_0th8eQx6DFfZst5nMCqDCUvdi5uZl0UsaZapczMfrmqQKKp7Zu3UIdAX5M5r-JzB27ecajus3CHv7QAl4GwrANNDeFSwt7UNmtAz6gTkOwWg/s320/Folkdr%C3%A4kt%20Heikell%20%C3%85land%201922.PNG" width="232" /></a></div><br /><p>Föreningen Brages årsskrift för 1974-1986</p><p>På forskningsresa i svenskbygden av Yngvar Heikel</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9-SZAd96XqR6me5wZBm0SwJdA8ssbS1rPKNwtlM2mLMjWhCnWPfMNJP4fEMxf6dPlCZsqYYSZY_pyMeadSHjg51U3Wyut2oSYLqgIhk5MwBwpKWvC_5TZxNw1sCvLeKzEGnqAlW0nad4ejR6OitCensMQD4cr3bfb6RL_kWffoHYg2kSR8rETDaRRg/s616/Folkdr%C3%A4kt%20artikel%20Solbritt%20K.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="616" data-original-width="563" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP9-SZAd96XqR6me5wZBm0SwJdA8ssbS1rPKNwtlM2mLMjWhCnWPfMNJP4fEMxf6dPlCZsqYYSZY_pyMeadSHjg51U3Wyut2oSYLqgIhk5MwBwpKWvC_5TZxNw1sCvLeKzEGnqAlW0nad4ejR6OitCensMQD4cr3bfb6RL_kWffoHYg2kSR8rETDaRRg/s320/Folkdr%C3%A4kt%20artikel%20Solbritt%20K.PNG" width="292" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Artikel av Sol-Britt Kärkkäinen i boken Kring Tiden</p><p>Dessutom folkdräktboken De åländska folkdräkterna</p><p><br /></p><p>Dukat i Godby den 11 december år 2022</p><p><br /></p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p> </p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-19671580828538833762022-11-24T02:58:00.007-08:002022-11-26T22:34:59.517-08:00Lillajulsfirandet i Norden<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifBF3igsR5CdY3Fq2W6Y-OcW-G1aMXW8TQu5VKTMZF-OYKOdPjSnEKJIw8K6ZidSe0N6axXDTfDbDhV5p18ZoBXNUR0sMDjouVQMb3nDQu4P3wHF9yUMj82-ZSjfJe6ujE7bD0CU3_IVtiw3xStuaXBGf6RDfWtIEYVfWvTSURKx11DbRMnDIT0zeukw/s827/Lilla%20julkort.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="516" data-original-width="827" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifBF3igsR5CdY3Fq2W6Y-OcW-G1aMXW8TQu5VKTMZF-OYKOdPjSnEKJIw8K6ZidSe0N6axXDTfDbDhV5p18ZoBXNUR0sMDjouVQMb3nDQu4P3wHF9yUMj82-ZSjfJe6ujE7bD0CU3_IVtiw3xStuaXBGf6RDfWtIEYVfWvTSURKx11DbRMnDIT0zeukw/s320/Lilla%20julkort.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Lilljonte dansar runt lillajulgranen.</p><p>För en tid sedan började jag fundera över "lillajulen" som vi på Åland alltid tidigare firat lördagen före första advent. Någonstans hade jag läst att denna dag firades mestadels i svenskspråkiga Österbotten samt på Åland. För att taga reda på den saken beslöt jag att intervjua några av mina bekanta på fastlandet samt i Sverige. </p><p>Av de allra flesta fick jag reda på att det var ett trevligt barndomsminne med en liten gran på bordet som förstås var enkelt klädd. Mor hade tillrett risgrynsgröt, det fanns tända ljus och nygräddade pepparkakor ja några hade sänt julkort till vänner och bekanta. Jag frågade personer från Jakobstad i norra Österbotten till personer boende öster om Helsingfors och alla svarade ungefär likadant. Även i tvåspråkiga familjer i Nådendalstrakten hade man denna erfarenhet. Däremot personer födda och bosatta sedan barndomen i Sverige kände inte alls till detta. Jag frågade även en bekant född i östra Finland men hon hade inte minne av någon speciell dag före första advent, däremot andra tillställningar före jul.</p><p>Men på ett ställe på fastlandet stack verkligen Lillajulsfirandet ut, det var i Vörå. Jag frågade en vän där om hans firande och han berättade att där sprang barnen i gårdarna från hus till hus och kastade in julkort eller någon gåva och ropade: Glad jul och sprang sedan fort iväg för att inte bli sedda. Detta bekräftades även i en tidningsartikel där en dam berättade samma sak ifrån Vörå.</p><p>Vad är då lillajulen för en händelse i den nordiska julkulturen, var började den och hurudana rötter har den egentligen internationellt?</p><p>Jag beslöt då att gå till vännen Google och fick genast svar av en professionell folklivsforskare och arkivarie vid Folkkulturarkivet, Anne Bergman. Detta arkiv upprätthålles av Svenska litteratursällskapet i Finland.</p><p>- På lördag firar vi lilla jul eller gör vi?- Lillajul är ett begrepp som förekommer främst bland finlandssvenskar. På finskt håll finns inget motsvarande, "pikkujoulu" är något helt annat, säger Anne Bergman.</p><p>-Väntan på julen har alltid ansetts lång. I det protestantiska Tyskland började man på 1800-talet tända ljus, ge små presenter och öppna luckor i en kalender, allt för att underlätta denna väntan.</p><p>-Det är därifrån vårt adventsfirande kommer säger hon, i början av 1800-talet firades lillajul strax före jul, den 23 december, eller som hos Topelius den 22 december. Även på Tomasdagen den 21 december ordnade många en mindre fest som försmak på julen. Senare under samma sekel blev det vanligt bland borgarna i Finland att inleda julfirandet kvällen före advent. </p><p>-Det var främst massmedierna som spred traditionen som håller i sig än i dag - och fått namnet Lillajul. Ungefär samtidigt infördes begreppet pikkujoulu, som syftar på de julfester som numera ordnas vitt och brett i landet. Många företag upprätthåller traditionen med julfester. Men det är inte samma sak som lillajul. På finlandssvenskt håll är begreppet begränsat till kvällen före första advent. </p><p>Enligt Bergman har lillajul tidigare varit startskottet på julfirandet. Nuförtiden öppnar julgatorna redan i november och julbelysningen tänds. Därför känns det kanske lite sent att fira lillajul först nu. Hon poängterar att det finns egentligen inga regler kring lillajul, Många tar in en liten gran, dukar upp ett julbord i mindre skala och ger presenter till barnen. </p><p>-Men tillägger hon, på Åland är firandet jättestort. Ålänningarna har gjort lillajul till en identitetsgrej. I Sverige marknadsförs resor till Åland för att fira lillajul. Det är marknad på Jan Karlsgården i Kastelholm, julgubbar och julgranar och mycket presenter. </p><p>Hur är det då i andra länder frågar jag mig?</p><p>I Sverige som jag tidigare nämnde finns redan 1775 de första uppgifterna om firandet av lillajul och kallades då lilljulafton eller lillejul. Detta var från början en skånsk tradition och avsåg julens ingång dagen före jul alltså den 23 december. Detta stämmer väl överens med Folkkulturarkivets uppgifter ifrån Finland, så var det ju även här emedan vi då tillhörde Sverige. </p><p>Men den kunde även ha andra datum. Det finns uppgifter om att den kunde inledas redan från Mårtengåsdagen den 11:te november och vara fram till Knutsfirandet den 7:de januari. Denna datum flyttades sedan inom kyrkan fram till den 13:de januari av okänd orsak. </p><p>Den helige Mårten av Tours var ett katolskt helgon, tidigare soldat och kom egentligen ifrån nuvarande Ungern. Han levde på 300-talet och finns avbildad i de flesta kyrkor i Norden. Han blev mot sin vilja utsedd till biskop och stack då och gömde sig bland gässen den 11 november 371 som då började kackla och man hittade honom. </p><p>I Skottland och på Irland firar man även Little Christmas men vid flera olika tidpunkter alltifrån Kyndelsmässodagen fram till Knutsdagen då julen slutade. Även från Färöarna finns uppgifter om detta firande benämnt Thorlaksmässan. </p><p>Men jag tänker fortsätta enligt gammal tradition, ta in den lilla granen inför lördagen före första advent som detta år infaller den 26 november.</p><p>Kom ihåg, lägg lutfisken i blöt senast på Annadagen den 7:de december!</p><p><br /></p><p>I Godby den 24 november år 2022</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-70528535232313851452022-11-13T23:16:00.021-08:002022-11-21T06:50:36.185-08:00Prästernas rannsakningar efter antikviteter och monumenter<p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi72kyHILRJB0WDki02Am1foCB_PdScNUB8mM9hA26z1I8SIT_QeG7IUyYvJXGuCSJrbfWQBG9tCp94uRTlHWTjTpF--X1cwas7kO2_CCPnin30FjwKONNxVcGurKJ-OWlcEpVDF3V1eCWL9Sx9W71ysHkqs-7_A0fVilKeKSqukmWRrtyKYCqJVW-PjA/s980/Sunds%20kyrka%20kyrksundet%20och%20lada%20st%C3%A5hlberg%201890.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="707" data-original-width="980" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi72kyHILRJB0WDki02Am1foCB_PdScNUB8mM9hA26z1I8SIT_QeG7IUyYvJXGuCSJrbfWQBG9tCp94uRTlHWTjTpF--X1cwas7kO2_CCPnin30FjwKONNxVcGurKJ-OWlcEpVDF3V1eCWL9Sx9W71ysHkqs-7_A0fVilKeKSqukmWRrtyKYCqJVW-PjA/s320/Sunds%20kyrka%20kyrksundet%20och%20lada%20st%C3%A5hlberg%201890.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Sunds kyrka</p><p>Fotografi av Ståhlberg år 1890, motivet ifrån Jyssbölesidan</p><p>-------------------------</p><p>Nedan följer några exempel ur en skrift från åren 1666-1674 som berättar om huru prästerna i Svea rike tvingades insända redogörelser ifrån sina socknar över vad som där kan finnas att för eftervärlden spara av olika former av antikviteter och monumenter, till det senare kallade svenska Riksantikvarieämbetet. Givetvis har jag här nedtecknat endast vad ifrån Åland är insänt. </p><p>Ur boken Rannsakningar efter antikviteter </p><p>Band 1</p><p>Uppland, Västmanland, Dalarna, Norrland, Finland ur</p><p>Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien</p><p>På Akademiens uppdrag utgivna under redaktion av Carl Ivar Ståhle</p><p> Den 28 november år 1666 sändes ifrån Kongl, May:tz Breff til alla Gouverneurer och Landzhöfdingar om att låta sigh wårda om alle Antiquiteters och Monumenterz opspanande, hwilket the igenom Kyrkioherderne i hwar Sockn eller Försambling bäst och bequemligast kunna förrätta.</p><p>1. Allehanda Runnsteenar och Runebärg uthe på Marcken, wid Kyrkiorne eller Byarne till finnandes, upsökies och antecknas:Samtpt alle omkulliggiande Runesteenar upresas.</p><p>2. Gambla ödelagde Borgar, Huus, Fästen, Skantzar, och stoora Steenkummel, aff Menniskio händer fordom sammanburne, och hwad sägn om dem aff ålder warit hafwer.</p><p>3. Stoora hoopburne jordhögar och ättebackar ther Hedna Konungar och andra förnähme Män sina Grafwer fordom bekommit och hwad nampn dhe hafwa.</p><p>4. Gambla Offrelundar, Offrekällor, Offrestenar, eller Runda Kätlar i berg ingrafne, etx. Therr fordom någon dyrckan hafwer warit, sampt hwad sägn om sådane ännu finnes.</p><p>5, Andra märcklelige Orter hwarest någon Kamp eller Stridh hafwer stådt, eller lijknelse effter Jättar, Jättegriffter, Jättekulor, Jättebeen eller theras Swerd och Stridztygh: Sampt andra Rum ther om någon Historisk berättelse är.</p><p>6. I Kyrckiorne gambla förnähme Mäns Griffter, Graffsteenar, Wapner, och andra märckelige ting uthi Inscriptioner, Målningar eller Kyrckiotygh.</p><p>7. Gamla Rune eller Munckeböker, Munckebreeff, gambla Lagböcker, Skriffne Sagor, Sigiller, och annat slijkt, anten i Kyrkione eller hoos förnähme Män. </p><p>8 Gambla Kämpe- eller Historie Wijsor, som aff forna tijder nog i Landen hafwa sungne warit, och ännu aff många siungas, at the noga effterfrågas och antecknas, effter som ther uthi aff Förfädernes gambla Bedriffter myckin sanning finnes.</p><p>9. Gammalt Mynt uthi Jorden funnit, eller elliest aff förnähmt Folck samblat och förwarat.</p><p>N.B. Hwad som uthi Num. 7 och 9. förmäles om gamble Manuscripter, Sigiller och Mynt etx. Thet är så förståendes, at Hans Kongl. May:tt icke begärar något Äganderne emoot theras willia affhända: Uthan alt hwad såledese till Fäderneslandzenst tienst meddelt warder, skal hwarjom och enom troligen igen lefwereras eller betalas.</p><p>Jag redovisar här först Sunds och Wårdö socknars insända uppgifter och kan konstatera att man noterar att denna redovisning redan två gånger insänts men inte noterats så att Magnus Kiellin får surt anmärka att först nu "tridie gången den 20 Maij. 1674" emottagits.</p><p>I en annan skrift om dessa rannsakningar skriver Torsten Edgren ur artikel om synpunkter på rannsaskningarnas Finlandsdel att detta var synnerligen vanligt förekommande och att detta är orsaken till att så många orter i Finland inte är representerade. </p><p>Personligen ser jag även att orsaken till att mycket fattas i prästernas redogörelser kan bero på just allmogens rädsla för att myndigheterna skall beslagtaga deras fynd trots att man storligen i påbudet lovar att dessa ingalunda skall omhändertagas av myndighet. Således ett helt förståeligt argument. Vi kan därför se att för Sunds socken och Wårdö finns endast stenrösen, grottor och jordhögar noterade. däremot finns en märklig uppgift att i Sunds kyrka skulle finnas beläten av Jesus och Maria i ett fönster. Något sådant kan jag inte hitta i boken om Sunds kyrka. Kan det vara det altarskåp och jättekrusifixet man menar men noteringen i ett fönster är märklig!</p><p><br /></p><p><br /></p><p> Sunds och Vårdö socknar 1674</p><p>Anno 1667 den 8 Maij. Sändes berättelse om dhe Monumenter och Antiqviteter som finnes i Sundz Sochn på Ålandh. Men efter sådant vthj General Gouvernamentz Cantzelijt i Åbo, wardt förlagdt, ty sändes det samma, andre gången effter påfordran. Den 30 April 1671. Och nu tridie gången den 20. Maij. 1674.</p><p>1 Vthj Kyrckian, på ett Fönster ähr Cristj beläte, och på ett Marie beläte, och på ett ähre tree Croner, på häll satte. </p><p>2 På Klockan ähre desse ordh antecknade: Anno Dominj MCDLXXX Campana ista fundata est ad honorem S. Johannis Baptistae </p><p>Clemens Michaelz</p><p>3 Norr om Kyrckian ähre någre Jordhögar, men ingen berätelse der om.</p><p>4 Sönnan på Tosarby ähr een stoor Steenrözkia men ingen berättelse der om.</p><p>5 Norr om Slottet Castelholm, widh Culla by ähre någre Jordhögar.</p><p>6 Wästan om Sundby ähr een stoor Steenrözkia.</p><p>7 Norr ifrån Sybby widh pass een half mijl på ett högdt Bergh ligger een stoor steenrözkia men om alla desse förzskrefne fins ingen berättelse.</p><p>8 Widh hulta på ett bärgh ligger een stoor Steenrözkia Såsom och een stoor på norröijen i Wargatha ägor, och säges att Jätter haffwa der stridt och ähr 3/4 mijl der emellan öffwer siön.</p><p>9 Sunnan på Finneby, på Hycklemyrs berget, liggia många stoora rözkior, men ingen relation der om.</p><p>10 På een holma i Simsiäla ägor belägen hamnöö benembd, ähr een kleeff som kallas Riddare backan men ingen relation weeth man mehr här om hwij han så kallas.</p><p>11 På Wårdöö ägor och Fiederbergz klinten Ligger een Stoor steenrözkia, der emoot swarar een annan steenrözkia på Lökzkär i grundsunda holmar belägen: och säges Jättar der haffwa wistas och kastat steen emoot hwar andra. Eliest finnes ett gammalt breff till byyn, giffwet Anno 16502 (?) uthj Sahl. H:r Steen Stures Swerges rijkes hoffmästares tidh, angående råån emellan wårdöö och Listers by.</p><p>12 På Grundsunda Balderöö ähr een stoor och widh steenrözkia och groper uthj der och säges Jätter haffwa wistas, och kastat in på Bussöö, der och een långh steenrözkia ähr Östnordan på byyn, der och Jätter hafwa hafft sitt tillhåldh som säges,</p><p>13 På Bergöö ähr ett Bergh som kallas Kumbelbergh, och gammalt steenkumbel der på, om Skepzleedh hafiwer der Fordom Warit, men nu ähr Åker der nedan före.</p><p>14 På Mickelsöö sästnordan på byyn mooth Prästöö ligger een mycket stoor och wijdh steenröxkia och någre groper uthj, men här på ingen Relation. </p><p>15 På Töffwetöö ähr ihologt prangh i ett Bergh och som taak uppå, och ähr 1 1/2 Fampn långt in åth, och kallas wåålbergz stuffvun.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga2eT_RG7ygiX32YXp5pLWOxJBv_0Iu885yP32oHEqvHkqVUMrb6xv7_7kOMKh-Jvf6h3GfgpW5qQ73O9RY4n56gfJ_gWZUwdSPkhB8S1iZjS8crSczJOI2kOR-F7Mn0ySPAikqiuBDG1gNRu9IrgIOVQzTOidRLclhpksBEqmwH_ErdQDXSkTDD_-lw/s703/T%C3%B6ft%C3%B6grottan%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="703" data-original-width="417" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEga2eT_RG7ygiX32YXp5pLWOxJBv_0Iu885yP32oHEqvHkqVUMrb6xv7_7kOMKh-Jvf6h3GfgpW5qQ73O9RY4n56gfJ_gWZUwdSPkhB8S1iZjS8crSczJOI2kOR-F7Mn0ySPAikqiuBDG1gNRu9IrgIOVQzTOidRLclhpksBEqmwH_ErdQDXSkTDD_-lw/s320/T%C3%B6ft%C3%B6grottan%202.PNG" width="190" /></a></div><p><br /></p><p>Artikel i tidningen Åland. Rubrik: Grottan som Paul Mörn missade</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSkhgYTjEXWr7G0l_CjCTV1cOXU9XgIm641tMoEpaxnOOljxWtzt3Z5YfdpYcZzJ7Zp4OFe2KAnz3UTKFfKI7GjjqoF61tXvlKeP9zwWZPjstEO0OzAZ7aNYsjGUgi7drkO9cXhzbru1ABvGmhQAX-gaBUqmNlE-Oh-FlHN1xU_iCDwixAPvpD7DPKNw/s459/T%C3%B6ft%C3%B6grottan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="459" data-original-width="454" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSkhgYTjEXWr7G0l_CjCTV1cOXU9XgIm641tMoEpaxnOOljxWtzt3Z5YfdpYcZzJ7Zp4OFe2KAnz3UTKFfKI7GjjqoF61tXvlKeP9zwWZPjstEO0OzAZ7aNYsjGUgi7drkO9cXhzbru1ABvGmhQAX-gaBUqmNlE-Oh-FlHN1xU_iCDwixAPvpD7DPKNw/s320/T%C3%B6ft%C3%B6grottan.PNG" width="317" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><div>Här sitter jag inne i grottan på Töftö</div><div><br /></div>För 12 år sedan då jag började undersöka var på Töftö denna grotta fanns som jag läste om i urkunden tog jag kontakt med en Töftöbo som bor i området och han ledde mig och Ålandstidningens reporter till denna plats. En grotta i en bergssluttning. Jag anade redan då att det kanske inte stämde emedan grottan vi besökte enligt pastor Bryniel Kiellin var 1,5 famn djup men denna var bara 1 famn alltså cirka 1,7 meter djup. Tilläggas kan är att det hade eldats i grottan då det fanns svarta märken i berget. <div><br /></div><div>Nu har det visat sig att detta var fel grotta, Wåhlbergzstuvun finns i närheten av denna men längre upp. Den nyfunna är mycket djupare än denna och faktiskt mycket vackrare, så skall en grotta se ut!</div><div><br /></div><div>Så, det finns på Töftö 2 grottor, helt nära varandra, och denna som inte ens prästerskapet denna tid visste av! Hur skall då grottforskare Paul Mörn i boken "Bergstagen" veta det emedan i hans bok om grottor, svarvade kittlar och stora flyttblock men ingen av dem omtalas!</div><div>Men Johan och Ralf hittade denna.</div><div>--------------------------<br /><p>Detta ähr deth som här i Sundz Sochn ähr funnit, men hawadh wisson medh thess relationer ähr, weet man icke</p><p>Actum Sundh ut supra</p><p>Bryniel Magnj </p><p>Kiellinus, past: locj</p><p>----------------------------------</p><p>Kökars sacral Gabriel Olai Hamnodius däremot har tagit sin uppgift på allvar. Han har långa berättelser om vad som timat på Kökar i gången tid. Applåd till honom! Han berättar ingående om munkklostret, om dess helgon Per Djäkne, om runstenarna i Oppsjön och om fyrkantiga husgrunder. Han beskriver ingående hur det gick till när man genom list hämnades på de danska sjörövarna som ofredat Kökarsbygden.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2tAaRW50SrXt0qRTEV_VxeRtDxgN-HS6JBLZHlKoWNMMw2NSUpahdiLKQ0E4-CIl0v0B6QBjZ8I5oipolnFcPn1mz0bYVgcfaG2a5sCVzKXAue7ES9ZdW-OYMcLXD-qvirZ4wkABnGMfoajHT2yjrREj0KKTYSwMcy2aapJP-NF8-KgKI5xklJSqopQ/s960/K%C3%B6kar%20kyrka.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="615" data-original-width="960" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2tAaRW50SrXt0qRTEV_VxeRtDxgN-HS6JBLZHlKoWNMMw2NSUpahdiLKQ0E4-CIl0v0B6QBjZ8I5oipolnFcPn1mz0bYVgcfaG2a5sCVzKXAue7ES9ZdW-OYMcLXD-qvirZ4wkABnGMfoajHT2yjrREj0KKTYSwMcy2aapJP-NF8-KgKI5xklJSqopQ/s320/K%C3%B6kar%20kyrka.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Kökar kyrka i dag</p><p>Kökars socken 1667</p><p>Om gambla Monumenter och Antiqviteter ifr Kökar.</p><p>1 Om Clostret</p><p>Clostret, som skrifwes wara funderat aff Berone Balck Epise. Aboens, vthi Nobilis. Gyllenstolpens Historiebook lib. 10 de Relig. & Eccle:ca Administr. Cap. 3. & 11. är vthi längden medh Choren och Långweggen 46. alnar: Choren 12. al;r, och kyrckian vthom Choren 34. alnar. Men på bredden är Choren 17. aln. Långkyrckian är på bredden 23. alnar. Sacristien på lengden 9 aln. och äfwen så på bredden. Fönster 7. stycker. Öster på Choren 1. fönster medh 3, rum. Södher på Choren 1. fönster medh 1 rum. Men på Söderlångweggen, 3. Fönster något stora: På Norrlångweggen, 2 fönster, och gijnt emoth dhem som äre på Söderweggen, och äfwen lijka store. Dörar 5 stycker: dhen Första j Choren Sunnan på, lijthen, och för dhetta igenmurat. Dhen Andra på Söderlångweggen acter j kyrckian, något stoor, ännu öpen. Dhen Tridje på wästergaffwelwäggen aldra störst, och nu igenmurat. Den Fjerde på Norrlångweggen gijnt moth dhen Södra Acter i kyrckian och liika stoor, men nu igenmurat. Dhen Fempte fram i kyrckian på norrlångweggen och nu öppen. </p><p>Men hwilken som haar vpbygdt dhetta Clostret, så kallas han här effter gambla Sagor, helige Peer Diekne: Men hwarest han skall wara född, och huru lenge han skall hafva låtit arbeta vppå samma Closter för än thet blef fulbygdt, och huru länge han thet haar förestådt, säija Kökarsboar sigh icke kunna gifwa någon wiss berättelse om. Men att han skall wara begrafwen mitt vthi Clostret vnder en graffsteen som ther sammastädz ligger berätta the alle eenhelleligen. Och hafwa Kökarsboar hållit hans graff vthi så stoor respect och wördnat, alt ifrå then tijdhen han ther blef begrafwen in till thenna dagh, så att ingen aff them haar torss omaka och opkasta hans graff, oansedt dhe på alle andre Orther in vthi Clostret hafwa begrafwit sina dödha och ther inne ännu begrafwa: Ty the äre rädde för swårt fall och stoor olycka, om något skulle fördrista sigh röra samma graff, hwilket the och säija han skall hafwa progheterat näst för sin dödh, att sådant honom skulle händha, om något eljest hans graff vpkastandes worde.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKSTPxbfLmNXZ8wonPsKDrciDu4uOAbQ6lgGQW71TB0IK5KpDXP-RtH-QsbaapOdBip_5i3GPtkWEC40IrpoJuYGmFqcz5FmadmVo1RQuNGu_f3ozR-aCCQ43PtlpGo6AT33USSANQyd9mbhU7hvjkmlJUuAvls45FRaAni6QQx2hYctwaKhSQ-PEoPQ/s577/Fransiskanermunk.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="577" data-original-width="352" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKSTPxbfLmNXZ8wonPsKDrciDu4uOAbQ6lgGQW71TB0IK5KpDXP-RtH-QsbaapOdBip_5i3GPtkWEC40IrpoJuYGmFqcz5FmadmVo1RQuNGu_f3ozR-aCCQ43PtlpGo6AT33USSANQyd9mbhU7hvjkmlJUuAvls45FRaAni6QQx2hYctwaKhSQ-PEoPQ/s320/Fransiskanermunk.PNG" width="195" /></a></div><p><br /></p><p>Tidsenlig franciskanermunk</p><p>Mitt på dhetta Clostretz taak berätta the hawa warit bygd en Torn temlith högh och wijdh, hwilken skall hafwa syntz när godh Siösyyn warit hafwer 10 mijl vthi Östersiön, vthaf hwilken efter the Danske och andra Siöröfware som på then tijdhen också wanckade j Öster Siön hafwa haft känning: Therföre hafwa the, besynnerliga j Feigdetijder, satt sijn koosa till dhenne Skäärgården, tillfogandes icke allenast bönderna, vthan och siölfwe Clostret stoor skadha, bortförandes medh sigh dhes skrudh, och andra kostelige tingh som dher vthi warit hafwa, Hwilket Torn entligen af en grufwligh stark östsunnan storm skall wara omkullblåst. Och emedan ingen sedan wårdade sigh om byggia och bota kyrckiotaket som af dhes fall blef kråsadt och sönderslagit: altså är sedan dhen härliga kyrckian åhr från åhr meer och meer förfallen, så att nu står inthet igen meer än bara siölfwa Steenmuren, hwilken på Södra sijdan blifwer myckit förfallen, medh trenne rösten, sampt hwalffwet öffwer Choren och Sacristien: alt dhet andra är förfallit och förkommit.</p><p>Hwadh andre Notable tingh och saker, som haffwa kunnat finnas j dhetta Clostret dhen tijden dhet stoodh widh mackt, dher om kan man ingen berättelse gifwa, emedan sådant är alt förkommit. Eljest synes oppå samma landh Clostret står ännu många Tomtstellen, dher Munckkarna, vthan twifwel, bodt hafwa. Sampt ligger ther och Söder på landet ett stycke ifrå Clostet stenar lagde j fyrokantwijss, och dher mitt vthi stenar lagde lijka som een graf: men hwadh öfwenspel Munckarna ther hafft haffwa, weet ingen heller berätta.</p><p><br /></p><p> 2 Om Runestenar.</p><p>Widh ett trästk, Calby Opsiöö benembdt, säija Köarsboar wara twenne Runestenar. Dhen ena, ligger på Södre sijdan om Träsket, något stoor, hwilken i gambla tijdher haar warit j stort wärde, så att the hafwa täckt honom medh näfwer: men nu för någon tijdh, sedhan näfren bleff förruttnat, och af wädret förskingrat, haar ingen meer wårdat sigh om täkia honom: hwarföre är och Skriften på Stenen af Regn och Sniö, Endelss förnött., Endells ochså medh laff igen wext, så att någon neppligen meer kan förstå sigh på hwadh samma Skrifft haar innebära, oansedt någre Ristor ännu synas kunne. Dhen andra, säija the, ligger gijnt emot samma Steen Norr vnder, men vthi siölfwa watnet, och så djupt att the inthet wetta hwr han ther skall finnas. men orsaken hwarföre dhess Stenar äro tijt lagde, säija the: Att emedan theras förfäder j hedendomen , woro grufweligen rättde för ett Troll, som skulle hafwa sitt tillhåld i förbe:te Träsk, så att ingen fördristade sigh dher vthi draga Noth, fiskia etc. Altså haffwa dhe leegdt en Runokarl, som haar föregifwit sigh samma Troll wilja fastbinda medh sijn Runeskrifft på dhesse Stenar: Skall oh haffwa sagdt: Att så lenge Skrifften skulle kunna synas på thesse Stenar, så lenge skulle dhe hafwa roligheet för Trollet: men så snart Skrifften skulle blifwa förnött, skulle dhet få sijn förra macht igen. Hwarföre och Kökarsboarne j förtijden, som förbe:t är öffwertächte honom medh näffwer på thet Skriften inthet skulle förnötas, och Trollet få sijn förra macht igen. men nu dhes Gudhi skee lof höres ingen meer wara rädd slijk fåfengia. </p><p>3 Om kamp och Strijder</p><p>Aldenstund, såsom förbet är, Tornet på Clostret syntes så långhwägh i Siön: och förthenskul tå the Danske, then tijdhen the hadhe örligh medh the Swenske, fingo känning j Siön ther the gingo medh sine farkostar, af förbe:te Torn, satte the sijn kosa tujt åth, dher till att röwa oh sköfla: Men emedan the för storm och knap wind skull inthet kunde vpgå siölfwa kandet, vthan nödgades fälla Anckar vthi Calby Skärgårdh, widh ett käär, långhskäär benembdt, och dher Pärsa för en haffzwågh. Och efter en stoor hoop af Kökarsboarne på then tijden lågho på samma skäär j fiske tå haar en af them om natten j Stormen summit till dheras farkostar, och hafft j Munnen en skarp knijff dher medh han haar afskorit alles dheras Ankartrossar, och dhe strax blefwe drefne af Stormen till ett lijthet Skäär benembdt Elfwerskäär, som lågh dher vth med, dijt dhe andra Kökarsboarne hadhe lagadt sigh j försåth för dhem, oh stenade dhem alle till dödz oh sedhan begroffwo the them på samma skäär, och kastadhe på dhem Sora stennhopar, hwilkars griffter grant synas än i dath.</p><p>Om Andre handlingar som skulle wara af något wärde, weet man inthet ifrå thenne Orthen berätta. </p><p><br /></p><p>Gabriel Olai Hamnodius</p><p>Sacel, in Kiökar.</p><p>Actum Kiökar dhen 16 Julij A:o 1667</p><p><br /></p><p>Kumlinge socken 1674</p><p>Monumenter och Antiqviteter ähro här i Församblingen inga om hwilka någon wetskap ähr eller vtspanas kan, vthan alleenast desse</p><p>1 Een Gammal SteenMuur widh hörnet aff Modherkyrckian, men hwartill och aff hwem han vpbygd ähr weeth ingen berätta.</p><p>2 På koskempä Bygdelandet säijes wara Twenne Jättegriffter, een Större och een mindre, det dhe Store Steenar som ther öffwerlagde ähre synas vthwijsa.</p><p>3 Een Flath Steen står vpreest a 3. alnar högh lijk ett Bord, på ett lijtet Skiär i deelet Bordskiär widh nampn; hwilken Sal. Fordeel i Pedersöör haffwer vpreesa låtet.</p><p>4 På een lijten klippa der Breedewid som Nempnes Kumbelbådan ähr een lijten Steenkyrcka aff Sal. Greffwe Göstaff Göstaffsson vprättad, då H:s Excell:tz der medh krigszfolk börfast leegat haffwer.</p><p>5 Steenkumbel ähro här till Stoor myckenheet dem dhe reesande, på åtshskilligge klippor och vddar och widh åtshskillige Seglations farter, sigh till Rättelse vpsatt haffwa.</p><p>Ex Kumblinge d. 4 Aprilis Anno 1674</p><p>Paul Jheronius</p><p>Past: Kumblingensis Manu propria</p><p><br /></p><p>Saltviks socken 1674</p><p>Om Antiqviteter i dhenne Sokn, ähr följande berättelse.</p><p>1 Wppå Wöderberg, (som ähr dhet högsta berg på heela Ålandh) skall för några åhr sedan, vara i ett Morass, aff åthskillige sedt een stoor Kreijares Kööl medh Ecke vränger, Men ingen veet någon sagha, när eller huru, sådant ähr på så högt ruum vpkommit, allenast att när någon hafver dhet medh flijt sökt, så hafver dhet inthet kunnat finnes, uthan eliest är aff några oförsedt öfverkommit. men nu ähr besagde kööl medh vrängerna medh Porss och Skog betächt och öfvervuxen, att dhen inthet kan igenfinnas. </p><p>II Wpå Näässby Ägor, borgdaals borg benemd är een steenmuur lijk een Skantz öfver 20 fambnar long och tämmelig vijdh. Muren så när een fambn högh och 2 fambnar tiock, och lijkasom een Port, vedh pass 2 1/2 aln bredh, sunnan före.</p><p>III Jorde-och Steenhögar, finnes vidjh Många byar, och dhe aff åthskillig stoorleek och beskaffenheet, somblige medh Steenmur kringlagde, men sombliga inthet.</p><p>IV J Prästegårz Engen, hvilcken kallas Borge Eng, ähr een stoor Myckenheet aff Stenar vppå ett högt berg, lijkasom ther skulle hafva begynt byggias een Skanz haar och lijkasom 2 Porttar i Sunnan och Västan före: Steenarna liggia dher kringlagda.</p><p>Föruthan dhetta åfvanbemelte hafver Jagh inthet skrifvärdigt förnummit, havar medh Pl. Rev. Dn. Praepositum medh desss kärkombne vårdnat i dhes Aldrehögstes Nådige beskydd Jagh troligest förönskar, aff Saltvijk d. 20 Mart A;o 1674</p><p>Pl, Rev. Dn. Praepositum</p><p>officiose´colens </p><p>Georgius Prytz </p><p>P. Saltvikens. Manu propriå</p><p><br /></p><p>Jomala socken 1671</p><p>Copia af den Ransackning som höltz A:o 1671 d. 17.April. om Antiquiteter och Monumenter wthi Jomala Sochn.</p><p>Dalkarby På en Bergåås finnas 13. st. Steenhögar wthi d. Södre Åkern en Stoor jordehög medh Steen om kring lagd, och en lijten Steen högh mitt whti.</p><p>Små Jorde högar medh Steen omlagde 12. st.</p><p>Wthi Simon Hanssons Tompthaga Jorde höögar 5. st. </p><p>Hindersböhle Jordehögar medh Steen inne wthi lagde 3. st</p><p>Wlfzby Wthi Östre Åkern 2 st. Jorde högar Noch Noor om Åkern 3 Jordeh. och 3 steenhögar.</p><p>Södersunda Stoora Jordehögar 5 st. Små och 5 st. Wthi Per Erss kalfhaga stora Jordehög. 2. st item 2 Små Wthi d. Norra Åkern stora Jordeh. 4 st. Små 7 st. och en Steenhög.</p><p>Gottby Jordhög. 3 st.</p><p>Wästansunda Wthi den Södra Åkern Steenlagda jordehögar 5 st. item osteenlagda 6 st. </p><p>Wargsunda Äng 4 st Jordehögar steenlagda, släta Jordehögar 6 st. Noch Muldhögar 8 st. Wäst Skog vppå</p><p>Norsunda Åker 2 st Släta Jordehögar den ene medh steen omlagdh</p><p>Giölby 8 st Jordhögar medh steen omkring. N och 11 st Jordhögar medh Små Buskar uppå.</p><p>Jommalaby 3 st Jordhögar medh en stoor steenrösia Noch på Jomala öön en stoor steenhög på högsta berget</p><p>Öfwerby Åkern, 3 st Jordehögar.</p><p>Ödningeby På Jordhe skogen en stoor Jordhög medh skog bewuxen, medh steen om kring 3. st wthi Åkern en Jordhög. </p><p>Till syn såsom en Jätte graf ligger på nääset wthlagd med steenar wedh pass 12 alnar, och snart så breedh.</p><p>ÖsterCalmar Jordhögar medh steen omlagde 2 st. </p><p>Meera hade Almogen intet till att referera här om i Jomala för sambling</p><p><br /></p><p>Hammarlands och Eckerö socknar</p><p>Om the Monumenter och Antiqviteter, som finnas i Hammarlandh och Äkröön.</p><p>1. J Marsund, ligger een öö, som kallas Borgöön, och ligger vnder Greelsby Konungz gård, det finnes på ett bergh wara lagda något stoora runda steenar, lijkasom een Borgh eller Skantz, något högt och wijdt, med twå ingångar, och sedan der inuthi, små högar, medh smärre runda steenar, såssom kast-steenar. men ingen weet säya något derom. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-cEPIxNaPjatiqQu6XARGr4XsdiTrGDvF4AbPy_bG1iIJ0BknjvGxJ7JHwaoepKOeTpw_8yyxvdU4md_KjT8ZO8ON5RC9Rqj4Sm1U9qW0xMevbqrOCCjo3oIxRcQwle1KtwczSxMDmSELVcKUwnQ2GSM0_a5Z2ubvFlcHNPoPc6k3ZVeINUAcBcSI2A/s701/Bergskitteln%20i%20Hellestorp%203.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="701" data-original-width="536" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-cEPIxNaPjatiqQu6XARGr4XsdiTrGDvF4AbPy_bG1iIJ0BknjvGxJ7JHwaoepKOeTpw_8yyxvdU4md_KjT8ZO8ON5RC9Rqj4Sm1U9qW0xMevbqrOCCjo3oIxRcQwle1KtwczSxMDmSELVcKUwnQ2GSM0_a5Z2ubvFlcHNPoPc6k3ZVeINUAcBcSI2A/s320/Bergskitteln%20i%20Hellestorp%203.PNG" width="245" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlspl_JBoqVK3VzfscBeZKc6kxOrcbBVf_M80_qpOX1nDs8yrh6HonbPGz255uX6CsJIP-XRjV8i_hsELGzqWEIidUauGZ2YGZgwcJ9tYH0t8PHoAKXXsZNxQar-thE81RGVtwgdEi0Rzpewlthoi3CDDIM01LJ7lYeo6B22kBOqsIvzDpQ8_9c2jgzg/s469/Bergskitteln%20i%20Hellesby%20hammarland.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="469" data-original-width="352" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlspl_JBoqVK3VzfscBeZKc6kxOrcbBVf_M80_qpOX1nDs8yrh6HonbPGz255uX6CsJIP-XRjV8i_hsELGzqWEIidUauGZ2YGZgwcJ9tYH0t8PHoAKXXsZNxQar-thE81RGVtwgdEi0Rzpewlthoi3CDDIM01LJ7lYeo6B22kBOqsIvzDpQ8_9c2jgzg/s320/Bergskitteln%20i%20Hellesby%20hammarland.PNG" width="240" /></a></div><p><br /></p><p>Jättegrytan i Hammarland Hellesby</p><p>Min lokala guide Anders Granskog förevisar grytan som finns på Högberg, strax invid en radiomast där.</p><p>Grytan är väl svarvad och troligen den största på Åland, djupet varierar mellan ca 1,10 - 2,00 meter samt diametern 1,30 - 2,10 meter. </p><p>Svarvningen har troligen utökats ju längre ned i sluttningen löpstenen kommit.</p><p>----------------------------------</p><p>2. Jtem Finnes och söder om een By, be.d Hellesby, på ett bergh be.t Högbergh, wara lagda steenar, lijkoasom kaste.steenar, något stoora uthj Cirkell.wijs omkringh, och der mitt uthi är een groop i berget, men ingen weet huru djup hon är, emädan hon är upfylt och igenkastat medh stoora steenar.</p><p>3. Jordhögar finnes här wäll många uthi Prästegårdz ängen och åkern, somblige belagda nedan omkringh medh fyrkantige steenar ett hwarf, och somblige inthet jtem finnes och een stoor högh j Prästeängen af idel runda steenar. Sådana Jordhögar finnes weh åthskillige byar, Ja och i skogen, somblige öfwerväxta medh Skogh, och somblige inthet. </p><p>4. På Äkröön finnes och sådana, wedh kyrkian och annorstädes, Men ingen weet säya annat derom, än at när hedendomen war, och inga kyrkior ännu woro funderade, at dhe vnder sådana högar skola hafwa lagt sina döda.</p><p>Andreas Henrici Manu propria</p><p>past:r i hammarlan och Äkröö</p><p><br /></p><p>Finströms och Geta socknar</p><p>Memorial på the Gambla Monumenter och Antiquiteter som finne på Ålandh J Finströms Sochen wptecknat i Ransachningarna som höldz ther om i thess Sochenstwga Anno 1667 the 1. Maij, och Anno 1671 then 24 Aprilis</p><p>Wthi Godhby By finnes J Åckeren En Stoor Jordehögh. och Twå Smerre, wthan för Åckeren, Twå Jordehögar, och Twå Steenhögar på Skogen huardera på Högdt Bergh något ifrån huar andra belegne. wppritta Steenhellar i Jorden j een Figur såsom En Lådia finnes och på samma Skogh. </p><p>Wthi Emnesss By wthom Åckeren finnes 4. Små Jordehögar, och 2. stycken Steen högar huardera på högdt Bergh liggiandes nogot ifrån hwar Andra.</p><p>Wthi Emkarby 2 Jordehögar J Åckeren, och 2 J En Jnhengning, en Steenhögh på Skogen på Släta marcken. </p><p>Wthi Kulla By J Engen En Jordhögh, och på ett högdt Bergh een Steenhögh.</p><p>Wthi Bierströms By Jordehögar på Skogen 3. sty: och Steenhögar 2 st. på hwar sitt högdt Bergh, een deldh emillan begge samma Bergh. </p><p>Wthi Bamböle By Jordhögar J åckeren finnes ther 4. stycken </p><p>Wthi Suartzmara J sielfua Byn finnes Jordehögar 4 st. och 3. wthaf them ähra Steen satta omkringh. </p><p>Wthi Rågetzböle By finnes Jordhögar 4 st. J Byn belägne. </p><p>Wthi Torrbolsta By finnes 2 st. Jordhögar nogot höga, och En lågh Jordehögh Steenladh omkringh, men på Skoghen een Stor och widh Jordhögh ihål innan att thett dundrar wthi honom, när en går öfuer hoom, och Bredhe widh honom ähr 2 st. andra Jordehögar och en Steenhögh. </p><p>Wthi Pettböle By finnes Jordhögar J åckeren 2. st.</p><p>Wthi Endbolsta By J åckeren finnes 3 st. Jordhögar liggiandes på Bergh.</p><p>Wthi Tiudöö By finnes Jordehögh En Stoor J Åckeren, och 3 st. Smerre.</p><p>På Tärbolsta By Skogh finnes En Stoor Steenhögh på ett högdh Bergh. </p><p>Wthi Öster Geeta by finnes En Jordhögh J Byyn och een J Åckeen. </p><p>Wppå Grelssby Konungz gårdz en wddh som kallass Stornäss finnen en gammal Sylfwer grufwa 11 alnar diwp, then altidh står full medh watten. Här wthi Prestetgårdens åckrar finnes 15 Jordehögar. Af alla som nwleffwa weet ingen wist beretta till hwadh ända thenne många Jorde och steenhögar ähra J gamla tijdher wprettadhe.</p><p>Wapnar finnes här några J Kyrkian, Sombliga målade på weggiarna på sielfwa mwren, och sombliga på Brädhen, och Sobliga p Fenstren. Att thetta sålunda Alt på Rannackningarna af trowerdiga män berettat är som här ofuanföre förmäles wittnar Jagh wndertecknat medh Nampn och Signete Nw tridie gångon om thenna Antiquiteter skriftteligen ifrån migh sendt till mine Förmen Af Finströms Prestegård. dhen 15 Aprilis Anno 1674</p><p>Carolus petri</p><p>past: Finstromensis </p><p>Manu propria</p><p>Som vi här ser så är förhållandet här som det var i Sund. Man fick tre gånger sända in rapporten innan den emottogs.</p><p><br /></p><p>Skrifves i Godhby den 14 November åhr 2022</p><p>Johan G. Granlund</p></div>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-78788688633933434432022-09-28T00:45:00.006-07:002022-09-28T23:18:41.375-07:00Kastrater i Bomarsundskriget<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2RqwT57H8iDc77WMpi5qBExnUUu1jHovr65h5UNP-bIFwTSm8iO4ctidCFcY_gPkyMFnIZvBAzSvI8mLkV2E-iJQwbDLPYN8RRWBHRX7DuNGf4xrqJIPz7rhl1xKvbfiODt2Pzl9sQUJODVhF3GiEjtUlcRMNxdOFSPJ1VhocP4wNOj60zAlcbNJ_Q/s382/Kastrats%C3%A5ngare.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="336" data-original-width="382" height="281" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjI2RqwT57H8iDc77WMpi5qBExnUUu1jHovr65h5UNP-bIFwTSm8iO4ctidCFcY_gPkyMFnIZvBAzSvI8mLkV2E-iJQwbDLPYN8RRWBHRX7DuNGf4xrqJIPz7rhl1xKvbfiODt2Pzl9sQUJODVhF3GiEjtUlcRMNxdOFSPJ1VhocP4wNOj60zAlcbNJ_Q/s320/Kastrats%C3%A5ngare.PNG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p>Inom den europeiska kyrkomusiken samt sedermera inom operans värld var kastratsångarna oerhört populära. Här ovan ser vi en karikatyrbild av den största och namnkunnigaste kastratsångaren på sin tid, Senesino.</p><p>Då jag i min Bomarsundsforskning studerade artiklar ingående i Finsk militär tidskrift fann jag ett sensationellt konstaterande. </p><p>I 1884 års upplaga av sagda tidskrift fanns uppräknat det manskap som anlände till Åland och besättande av Ålands befästningsverk nämligen Bomarsunds fästning. Denna uppräkning kompletterades i den år 1900 ingående artikeln "Minnen från Åland, berättade af en deltagare i Bomarsunds försvar sommaren 1854" och texten lyder:</p><p>- Då jag den 2 april 1852 anlände till Åland, utgjordes garnisonen därstädes af 10:de Finska linjebataljonen, 2 kompanier garnisonsartilleri, ett batteri fotartilleri om 4 kanoner samt några ingenjörer, inalles omkring 1700 man.</p><p>Dessutom fanns över 500 fästningsfångar och flera än 250 KASTRATER, hvilka voro inhysta i skilda fängelser. Under betäckning av ett kompani användes fångarna till stenhuggning omkring fästningen. </p><p>Denna notering gjorde mig förvirrad, vad i herrans namn är detta!? Kastrater i Bomarsund och insatta i fängelser, arbetande med stenhuggning i bergen runtom fästningen och övervakade av uniformerad beväpnad vakt!</p><p>Efter ett tag slog det mig, har vi här lösningen på gåtan inristningen vid Sorgliga udden? </p><p>MINNET AF MINA SÅRGLIGA DAGAR</p><p>1841</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVGcN1JG_XYQCHCy9go8AELV8z9-r2Cexb9sbZR0D0UEtnMqvH84t9RnXng2QA5RERoG_Am2WgIIPrMJgNu8kz4vhCK-kh3qVLvAMICjLs9z3r8tzBCqqa8XVMspiOFVp63CBjCkQQRuW_-PWEwhiw64x1Mo6ySaSt89CZyacWRHF8kvkpDy4GDAyEcg/s484/Sorglia%20udden%20inristningen%20Minnet%20af%20mina%20s%C3%A5rgliga%20dagar.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="354" data-original-width="484" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVGcN1JG_XYQCHCy9go8AELV8z9-r2Cexb9sbZR0D0UEtnMqvH84t9RnXng2QA5RERoG_Am2WgIIPrMJgNu8kz4vhCK-kh3qVLvAMICjLs9z3r8tzBCqqa8XVMspiOFVp63CBjCkQQRuW_-PWEwhiw64x1Mo6ySaSt89CZyacWRHF8kvkpDy4GDAyEcg/s320/Sorglia%20udden%20inristningen%20Minnet%20af%20mina%20s%C3%A5rgliga%20dagar.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>En tydlig ristning i berget vid Sorgliga udden, mycket välgjord i god stilistik, en skicklig stenhuggares verk.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-rjds-TdoqdD48QB52sSItwMUaAZeNYi7lP_skejLEJ2iLJHO2AxI0Fax7c6kKtj3Sw5BXD_oDDofTx8ZgzP-5j28ZacSzIKivPfAILmWnJ2XqCmkHXua9IBYhreQPwKJ69c3I_Nr4SqFxiJX0PfhgZ8E3JyKSGc3mPfpjeUdk-Abm8DL9LYvPKQENw/s472/Sorgliga%20udden%20andra%20ristningen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="362" data-original-width="472" height="245" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-rjds-TdoqdD48QB52sSItwMUaAZeNYi7lP_skejLEJ2iLJHO2AxI0Fax7c6kKtj3Sw5BXD_oDDofTx8ZgzP-5j28ZacSzIKivPfAILmWnJ2XqCmkHXua9IBYhreQPwKJ69c3I_Nr4SqFxiJX0PfhgZ8E3JyKSGc3mPfpjeUdk-Abm8DL9LYvPKQENw/s320/Sorgliga%20udden%20andra%20ristningen.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Någon meter invid har denna ristning som hittats i sen tid</p><p>G:T t C:S: 1836</p><p>Nu kunde jag inte låta bli och nyfiken som jag är började jag forska i kastraternas historia och fann till min häpnad att företeelsen var delad i två vitt skilda historiska händelser, den ena mer osannolikare än den andra. Jag läste med stigande intresse om båda. Jag vill här för er kära bloggläsare delge vad jag fann:</p><p>Jag läste att i Ryssland uppstod i början av 1800-talet en utbrytargrupp, inom den ryska ortodoxa kyrkan och hör och häpna även inom den östfinska Lutherska kyrkans ramar, grupper av hängivet troende som samlades till hemliga möten i skogarna och nattetid i hemmen. De hängav sig åt märkliga riter efter att ha kastrerat sig trodde sig leva ett saligt liv på jorden och ännu saligare i himmelriket. I Ryssland tillväxte sig denna sekt sig i så stort omfång att den till slut blev en fara för tzardömet och förbjöds. Medlemmarna förföljdes och fängslades emedan de förkastade allt vad statskyrkan företog sig och satte sig så upp emot staten. </p><p>250 av dem skulle förvisas till Bomarsund och dess fästningsbygge.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="text-align: left;">Den andra delen av historien om kastraterna fann jag vara inom operans värld. I flera av Europas länder och i synnerhet i Italien. </span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="text-align: left;">I historien om kastraterna kan vi läsa att kastreringsbruket uppstod på 12-1400talet. Man ville ha tillgång till höga röster inom kyrkomusiken där kvinnoröster ej var tillåtna. Dess glanstid började vid operagenréns uppsving. Kastreringsbruket upphörde och förbjöds 1870 och Italien var det sista landet där det allmänt förekom.</span></div><p>En kastrat är en manlig sångare, vilken som barn kastrerades för att förhindra målbrottets inträdande. En kastratsångare har en mans lungvolym och en gosses alt eller sopranröst vilken i kombination med den rigorösa sångträningen som inleddes redan i barndomen, skapade en dittills oanad vokal virtuositet. Kastratsångarens register och tessitura var oftast avsevärt större än icke kastrerade sångares. En sidoeffekt av kastreringen var att sångarna fick en säregen kroppsform, längd över medel, långa fingrar och tår, smala armar och överkropp samt att höfterna var något bredare än normalt. </p><p>Efter barocktiden sjöngs kastratpartierna i äldre operor av kvinnor men under barocktiden var de främsta sångarna kastrater av vilka Farinelli blev den mest berömda</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9OV4prOjj15gQGdjHX_eTq3N_mM4X7ogtGpMuiYna6PYkRJL3-1dr_WbezEfpewsiTmg_WtxDG8IWj3wjxsg9DhHQk5sFwXs01BQ9ah1e2DlF9H92fzxyA2rKuVsj8CVnL6N7ed0Y4E51iLMaV7zVAqv84Cl4bfb3-l7dNCDdJK7gGFwiZa46nuWzQw/s506/Kastrats%C3%A5ngare%20Farinelli.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="506" data-original-width="378" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9OV4prOjj15gQGdjHX_eTq3N_mM4X7ogtGpMuiYna6PYkRJL3-1dr_WbezEfpewsiTmg_WtxDG8IWj3wjxsg9DhHQk5sFwXs01BQ9ah1e2DlF9H92fzxyA2rKuVsj8CVnL6N7ed0Y4E51iLMaV7zVAqv84Cl4bfb3-l7dNCDdJK7gGFwiZa46nuWzQw/s320/Kastrats%C3%A5ngare%20Farinelli.PNG" width="239" /></a></div><br /><p>Den siste kastratsångaren Alessandro Morschi död 1922 var solist i Sixtinska kapellets kör fram till 1913 och hans röst finns bevarad på en grammofoninspelning från år 1904</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAYNy7gDZLn8aE_YShJ-4xV1fStUVT82uoDAletzMDkHvgw0vMJ-Art7b1aKlM13SIJg17PENKPlyZHv7Zcr3OO8bQBMGGggyooDZWTjiJFZfViJMmAS3mTWQWpiOE-CVKDYv4EOgS-i9fGAJgD57-i63wDv7xybEgiBVb-4QayZFKwTG6nwM14JMObA/s324/Kastrats%C3%A5ngare%20Alessandro%20Moreschi.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="279" data-original-width="324" height="276" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAYNy7gDZLn8aE_YShJ-4xV1fStUVT82uoDAletzMDkHvgw0vMJ-Art7b1aKlM13SIJg17PENKPlyZHv7Zcr3OO8bQBMGGggyooDZWTjiJFZfViJMmAS3mTWQWpiOE-CVKDYv4EOgS-i9fGAJgD57-i63wDv7xybEgiBVb-4QayZFKwTG6nwM14JMObA/s320/Kastrats%C3%A5ngare%20Alessandro%20Moreschi.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p>Opererat i Godby den 28 september år 2022</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-53755462768256507332022-08-28T02:08:00.004-07:002022-11-09T05:36:10.811-08:00Vita frun återkommer till Kungsgården i Kastelholm<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3bwrM3bIuEUe0fLm_qtunh-jh5wzxyaP596YQ3avzDzuhUgU5vAXm-f4CgtN6EBEsIr2fr82QQWzyNnjSK6eLSMEkNxt6SWPtJnDHDuAFCBZkxY5FKGdqy3Y-TYXsQe6KOG19u3XUQWFh50C9H73RCXoGPFB_E--R6PMeQ5J7mBUrNwlIKQFMWGvW7Q/s1250/Kungsg%C3%A5rds%20sp%C3%B6ket%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="936" data-original-width="1250" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3bwrM3bIuEUe0fLm_qtunh-jh5wzxyaP596YQ3avzDzuhUgU5vAXm-f4CgtN6EBEsIr2fr82QQWzyNnjSK6eLSMEkNxt6SWPtJnDHDuAFCBZkxY5FKGdqy3Y-TYXsQe6KOG19u3XUQWFh50C9H73RCXoGPFB_E--R6PMeQ5J7mBUrNwlIKQFMWGvW7Q/s320/Kungsg%C3%A5rds%20sp%C3%B6ket%202.PNG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p><br /></p><p>Här skrider Vita frun fram ett par meter ovan jord.</p><p>Platsen är ett stenkast intill Kastelholms slott på Åland och fotografiet är taget en tidig augustimorgon år 2022 vid soluppgången. Diset ligger ännu kvar över Slottsviken och man kan ana fukten i luften.</p><p>Vem är denne drottningliknande figur, är det någon av kungsgårdens värdinnor eller döttrar som kommer på återbesök som en fläkt ifrån tidigt 1700-tal?</p><p>Vad vi vet är att en häradshövding Carl Carpelan innehade kungsgården i början av 1700-talet.</p><p>Detta framgår i bokverket Familjer och gårdar i Sund av Håkan Skogsjö.</p><p>Är det fru Carpelan Hedvig Charlotta född 1706 eller fru Carpelan Catharina Charlotta född 1744? Jag lutar mot den förstnämnda.</p><p>Att vi här inte har göras med någon vanlig bondhustru står helt klart. Denna dress sattes aldrig på en vanlig bondhustru, nej här är det frågan om adel i högsta potens. </p><p>Vad gör vår dam, skrider hon fram med ett stearinljus likt sankta Lucia? Ja så ser det onekligen ut.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj-m6JUz1LAQNEGr2FsE2dcKPFc3bu8uWgVrH-F_UejdWBjpyH28NFZqurYtjsEKVOx_2H1rN9SP-1epM9Le9xHRrHWiXFRB95eCMAezmu3xyzj_sxwk5QQmiiPB2jAQLk4mshfkZeaFkLRpGTqQ3wYQWSmvS0Sz0LGB-tHbY-GT8dBd65UtG4BvyjOA/s1360/Kungsg%C3%A5rd%20sp%C3%B6ket%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="930" data-original-width="1360" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjj-m6JUz1LAQNEGr2FsE2dcKPFc3bu8uWgVrH-F_UejdWBjpyH28NFZqurYtjsEKVOx_2H1rN9SP-1epM9Le9xHRrHWiXFRB95eCMAezmu3xyzj_sxwk5QQmiiPB2jAQLk4mshfkZeaFkLRpGTqQ3wYQWSmvS0Sz0LGB-tHbY-GT8dBd65UtG4BvyjOA/s320/Kungsg%C3%A5rd%20sp%C3%B6ket%201.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Men titta till höger i nedre hörnet. Vad är detta? En till figur som står invid grindhålet! Här ser man tydligt hennes ansikte, ögon, näsa och mun. Mycket ovanligt för ett spöke, dessa brukar ju aldrig visa sina ansikten.</p><p>Är det månne Troll Lena som bodde en bit ifrån och som i tiden trollade för barn och vuxna?</p><p>Om henne berättade Kurt Husell för mig att han hade hört om henne i sin barndom. Hon bodde invid grindstugan. Den låg intill infarten till nuvarande kungsgården. Så klart ville hon komma och se spektaklet då vår vålnad skrider fram på ängen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggJae6pKNynNsLInEhXb8dyNnJ8ajXPxm6oDq-9rEiao-ZNm9YQ_AWccSA3Lxo9ASQF9fEjms3YXPY32SAjVQVDh4HoM0NwEv1ipx0gnJCsN8FP0HPGJE2QLtyydZqKHLygfMoeXbIaIkLVEKNSs4dyeWKw7d1Q92cfkBiX-h7KWyJmPX7UyoNJrLRow/s1240/Kungsg%C3%A5rds%20sp%C3%B6ket%203.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="938" data-original-width="1240" height="242" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggJae6pKNynNsLInEhXb8dyNnJ8ajXPxm6oDq-9rEiao-ZNm9YQ_AWccSA3Lxo9ASQF9fEjms3YXPY32SAjVQVDh4HoM0NwEv1ipx0gnJCsN8FP0HPGJE2QLtyydZqKHLygfMoeXbIaIkLVEKNSs4dyeWKw7d1Q92cfkBiX-h7KWyJmPX7UyoNJrLRow/s320/Kungsg%C3%A5rds%20sp%C3%B6ket%203.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Nu har hon svängt och går tillbaka på ängen. Kanske hon träffade någon som inte syns i bild.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBSj1bPH4uX0GUmJvp3u-LrulLrzWXgUoNbNkgiOOLxuA64aXLBZM4F197QCrU2-FvtZDzFGakBF7AfPJO2VH0BlAmRlXnq16-dO7ieLRSmu1B7mJQlVGH-c6wy02T8EjQK0zfDtNl3H5J6_FzJJeP2Dd1-nnmNp4DEHKKhOKxtKjMb98XHT4vipHhXQ/s546/Kungsg%C3%A5rden%20sid%201.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="546" data-original-width="472" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBSj1bPH4uX0GUmJvp3u-LrulLrzWXgUoNbNkgiOOLxuA64aXLBZM4F197QCrU2-FvtZDzFGakBF7AfPJO2VH0BlAmRlXnq16-dO7ieLRSmu1B7mJQlVGH-c6wy02T8EjQK0zfDtNl3H5J6_FzJJeP2Dd1-nnmNp4DEHKKhOKxtKjMb98XHT4vipHhXQ/s320/Kungsg%C3%A5rden%20sid%201.PNG" width="277" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Anders Andersson Norrstedts skattläggningskarta från år 1767</p><p>Geometrisk Charta</p><p>Kastelholms Slott och dess tillhörige Ägor beläget på Åland och Sunds Sohn efter flere Högwederbörlige skrifvelser til ny Skattläggning afmätt År 1767</p><p><br /></p><p>Uppe i bild ser vi kungsgården, en inrutad gårdsplan med nummer 5 samt under denna ett litet hus. Denna tid var ännu kungsladugården som den kallades ännu på denna plats men år 1772 anlades den nya kungsgården som vi har i dag. Å dess marker ligger i dag till största delen Kastelholms Golfs banor.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMrgy6dKTFzhq1Q0sd9WaNcOWWcL2q-R5aaxCZ4fDav5LEbPjihZjR0C7OYdtqCWxX3ZjV5GpplMtXmJKsHA2GyJ7s7BHXlXjWwcV0niFPiiR9uh-RX3q8l9H4JoYgkDhB--War1UjOCrd8Weoat1zsNw8Y0z51o2tAuaC-ea8-wPZ2qvyHNVo37vXjQ/s619/Kungsg%C3%A5rden%20sid%202.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="619" data-original-width="461" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMrgy6dKTFzhq1Q0sd9WaNcOWWcL2q-R5aaxCZ4fDav5LEbPjihZjR0C7OYdtqCWxX3ZjV5GpplMtXmJKsHA2GyJ7s7BHXlXjWwcV0niFPiiR9uh-RX3q8l9H4JoYgkDhB--War1UjOCrd8Weoat1zsNw8Y0z51o2tAuaC-ea8-wPZ2qvyHNVo37vXjQ/s320/Kungsg%C3%A5rden%20sid%202.PNG" width="238" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Här ser vi Johan Mörts skattläggningskarta ifrån år 1700 utmärkt som nummer 5.</p><p>Sunds Sochn till Dess Kvalitet och Kvantitet afmäth å:1700</p><p><br /></p><p>Afmätt i Godby den 28 augusti år 2022</p><p>Johan G. Granlund</p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-65676338544993937462021-10-14T07:30:00.008-07:002022-11-09T05:37:25.203-08:00Andromeda den mystiska namnskylten på Kökar<p> </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjpsh3PSZUFCWHxYvl259tFER9NeoK2m3s6wbF_AkWQzdVVsLIPEdbqBcAtUXOQEOzn7exo4u7-9gc-7uwm4yIA5pvVa_uOPL1Vn7xNi9Gtw8oJasJSMaac8NG9GFhZTEY9ZfPmH-OPAOzzzOpZ00mcGZJlYU30I0iHIgNX5R73c3qxnJuW5BfdcM0r5g=s890" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="668" data-original-width="890" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjpsh3PSZUFCWHxYvl259tFER9NeoK2m3s6wbF_AkWQzdVVsLIPEdbqBcAtUXOQEOzn7exo4u7-9gc-7uwm4yIA5pvVa_uOPL1Vn7xNi9Gtw8oJasJSMaac8NG9GFhZTEY9ZfPmH-OPAOzzzOpZ00mcGZJlYU30I0iHIgNX5R73c3qxnJuW5BfdcM0r5g=s320" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p><br /></p><p>Så ser den mystiska namnbrädan ut som hänger över en salsdörr på Kökar. Andromeda är det frågan om och skylten är cirka 2 meter lång, i ädelt trä, guldbokstäver - Andromeda.</p><p>Artikeln om denna skylt fann jag i en Ålandstidning från medlet av nittonhundrafemtiotalet. Länge låg denna bild i mitt arkiv och även artikeln hade jag sparat länge förrän jag började fundera över skyltens ursprung. Plötsligt hade jag i min hand en bok jag köpt på en loppis och där hittade jag svaret. Många är de lärde och ja, många professorer, har då de bott på gårdens gästhem berättat för ägaren till stället att; när vi kommer hem ifrån vår Kökarresa skall vi meddela er sanningen om skylten och varifrån den härstammar. Ingen hade hört av sig. Ja, till och med vår åländske professor Mats Dreijer lovade höra av sig, men icke. </p><p>Det var till slut den självlärde nyfikne och envisa (målmedvetna) hembygdsforskaren Granlund som kom med svaret. Som en ödets nyck skulle jag hitta svaret på gåtan i en gammal bok av Z. Topelius med titeln: </p><p>"Stjärnornas kungabarn"</p><p>Vi börjar från början.</p><p>Nedan följer tidningsartikeln som nu har nära 70 år på nacken. </p><p>200-årig namnskylt från strandat fartyg en gåta som många forskare gått bete på.</p><p>- Gamla gästgiveriet i Karlby - gården, som med sina 480 år på nacken är en av de äldsta i Kökar, kallas Heka - ägare är fiskaren Oskar Carlström. På gården har man sedan över 200 år tillbaka i tiden att uppvisa en rarietet i form av en gammal namnskylt från ett segelfartyg. </p><p>Skylten är drygt 2 meter lång och utskuren i något utländskt mycket hållbart och fint träslag. Den är synnerligen väl bibehållen. Skylten högra sida är vackert utsirad, medan den vänstra sidan slutar i en harpunliknande spets. Ursprungligen var skylten mörkgrön men namnet Andromeda i förgyllda bokstäver. Andromeda är namnet på en stjärnbild.</p><p>Oskar Carlström berättar att man enligt hörsägen hade funnit namnskylten vid Brunnskär utanför Karlby för drygt 200 år sedan. En gammal kyrkväktare vid namn Rosenblad, han kallades allmänt för "Väktarn", hade härom berättat för Carlström för cirka 50 år sedan. Rosenblad var då en man på cirka 97 vårar. Man förmodar, att namnskylten härstammar från ett svenskt fartyg, som troligen förlist med man och allt ute vid Brunnskär. Många lärda män har studerat skylten och i urkunderna försökt efterforska det fartyg som den tillhört. Men det har tillsvidare inte lyckats. Professor Edvard Westermarck bodde under sin studietid fyra somrar hos Carlströms i Kökar och var synnerligen intresserad av skylten. Han bedrev även energiska undersökningar för att om möjligt kunna utröna, vad det i tiden var för ett fartyg men troligen under storm, hade förlist och mött sitt öde ute vid Brunnskär. Men till någon klarhet i saken kom han aldrig. </p><p>Senast har skylten varit föremål för ett par rikssvenska läkares intresse. De vistades förra sommaren under sin semester hos Carlströms och blev eld och lågor när de fick se skylten. De lovade att de för sin del vid återkomsten till Stockholm noga skulle söka forska efter Andromeda i gamla papper. Men de har tillsvidare inte låtit höra av sig. Självfallet har skylten även varit föremål för landskapsarkeologen Mats Dreijers speciella intresse. Men inte heller han har tillsvidare lyckats utröna vad det var för ett fartyg som i tiden förliste och bar denna namnskylt.</p><p>Nu hör det till saken att många personer uppträtt som hugade spekulanter på den vackra skylten. Men har lovat Carlström guld och gröna skogar bara man fick övertaga skylten. Men Carlström har tackat nej till alla anbud. </p><p>Förresten lovade han i tiden professor Westermarck att aldrig sälja skylten så den får förmodligen sitta där den sitter i Carlströms vackra hem.</p><p>Om professor Westermarck berättar Carlström att han var en högst fängslande och genomgod personlighet. Som ett exempel härpå berättar Carlström att han en gång när professorn just kommit hem ifrån Marocko blivit inbjuden till honom i Helsingfors på några dagar. Det hade varit en upplevelse som säger sig Carlström aldrig skulle glömma. Professorn hade varit älskvärdigheten själv. Han såg noga till att det inte gick någon nöd på sina vänner ifrån Kökar. Och han underhöll dem med många fängslande skildringar ifrån sin marockanska resa. </p><p>Det skulle vara intressant att någon gång få en förklaring över namnskylten ifrån det okända fartyg som förliste vid Brunnskär en stormnatt för drygt 300 år sedan. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Qr2jC3_did4/YWgsEDZNViI/AAAAAAAAKsU/6YinsZMZeaw9SNQ3oqkALpRdESYWMCWkwCLcBGAsYHQ/s632/Andromeda%2BTopelius%2Bsid%2B1.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="278" data-original-width="632" height="141" src="https://1.bp.blogspot.com/-Qr2jC3_did4/YWgsEDZNViI/AAAAAAAAKsU/6YinsZMZeaw9SNQ3oqkALpRdESYWMCWkwCLcBGAsYHQ/s320/Andromeda%2BTopelius%2Bsid%2B1.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Zacharias Topelius "Skrifter" titel Stjärnornas kungabarn</p><p>Vågornas lekboll</p><p>Den 16 september 1642 gick hennes majestäts örlogsbrigg Andromeda till segel från Åbo med destination till Norrköping för att där utbyta sina sexton malmkanoner mot lika många järnkanoner av billigare metall och den förbättrade konstruktion, vilken kronans kommissarie herr Louis De Geer nyligen begynt tillverka efter modeller från holländska flottan. Andromeda hade rykte om sig att vara en av kronans styvaste sjöbåtar och fick nu tillfälle att visa sin överlägsenhet. Hon befann sig på höjden av Gotska sandön mitt i Östersjön, när hon överraskades av dagjämningsstormarna och nödgades ligga hårt upp i vinden föra att hålla kurs på de gentemot liggande Norrköping. Östersjön är, som bekant, ett lättsinnig hav, det uppröres lätt och kan lika hastigt åter lugna, men efter ett utbrott av vresigt lynne äro dess kuster betäckta med spillror. </p><p>Det var middagstid, regnbyar, och sydvästvinden, som hade fritt spelrum över den vida flackan av öppet hav i söder, tillväxte i raseri, när han pressats tillsamman i Kalmar sund, släkt Ölands kalkdamm och tagit ett bocksprång över nordvästra kusten av Gotland. Det gick hög sjö, Andromeda låg för styrbordshalsar och sökte förgäves komma under skydd av svenska vallen. Hon krängde starkt, doppande sina rår i den vita vågen. Däcket låg snett, där behövdes balanseringskonst för att röra sig och att lyda en order. Allt vad löst låg ombord rullade över åt läsidan, den ena sjön efter den andra slog fräsande över babords bog men fram skulle Andromeda. Hon var av finskt virke, byggd på Räfsö varv utanför Björneborg och likasom detta icke hade varit nog att intyga hennes nationella halsstarrighet, fördes hon av unge Herman Fleming, vars hela släkt var känd som den envisaste av alla envisa finnar. </p><p>Herman Fleming var son till den berömde riksamiralen Klas Fleming och från barndomen uppfostrad till sjömansyrket. Stadd på utrikes resor för att utbilda sig till sin faders efterträdare, hade han, tjugotre år gammal denna höst tillfälligtvis besökt Villnäs gård i hemlandet, där Andromeda kommenderades till sjöss, och utbett sig att få föra briggen över till Norrköping. Det var hans första lärospån som befälhavare, fram skulle båten och fram skulle han, om det ock blåste stickor. Den unge kaptenen hade nyss övertygat sig att kanonportarna i lä voro tätt tillslutna. Nu satt han med ett tåg om livet på akterdäck, med den stadiga trumpna blicken riktad än på rorskarlen, än på den i en masurbytta likaledes fastsurrade kompassen. </p><p>Briggen reste sig stampande med en våldsam ryck mot vågsvallet och krängde strax för en ny vindstöt. Seglen backade, en störtsjö högre än sina föregångare, slog över bogen. I detsamma hördes ett brak, däckskanonen i lovart ytterst mot fören hade lossnat i sina surrningar och rullade med lavetten tungt mot läsidans reling. Ett ögonblick ännu och han skulle med sin ofantliga tyngd hava krossat bordläggningen, lösryck en spant ur briggens sida, tagit överhalning och störtat i havet. Men i rätta sekunden kastades i hans väg ett ekblock som legat i närheten och lyckades hejda kolossen. Briggen föll av två streck för vinden och resten likasom dragande andan sina rår ur vågsvallet.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiqOuawjioMWae-km1tcEmT0fhOzOAfGRlXjgNi-d-NtV9k_IjmOgcs0DPLzubAPSs6DlLBdw-3Q7Sa4HQhOzLGBXIFYoJOY9QvmU631MXchnih4Jni9c3L1eY6fWnmjEVGH-KkySfjKCOnAs1KqoPYKALreKFF96wlp2YXjDvr7H2nitSs0QkYcxZ2_A=s758" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="758" data-original-width="400" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiqOuawjioMWae-km1tcEmT0fhOzOAfGRlXjgNi-d-NtV9k_IjmOgcs0DPLzubAPSs6DlLBdw-3Q7Sa4HQhOzLGBXIFYoJOY9QvmU631MXchnih4Jni9c3L1eY6fWnmjEVGH-KkySfjKCOnAs1KqoPYKALreKFF96wlp2YXjDvr7H2nitSs0QkYcxZ2_A=s320" width="169" /></a></div><br /><p>Vem var då denne Herman Fleming?</p><p>För att forska mera om denne man beslöt jag att göra några sökningar på nätet. Jag ville ha reda på om "sagofarbrorn" Zakarias Topelius hittat på denna historia. Mina misstankar kom på skam. Vi har här att göra med en sjöman av högsta rang. Jag läser följande om honom i Svenskt Biografiskt Lexikon.</p><p>Han föddes den 17 oktober år 1619 i Villnäs Finland så att Zakarias beskrivning av den då år 1642, 23 årige ynglingen stämmer exakt. </p><p>Hans far var Clas Larsson Fleming och mor Christina Lisa Arvidsdotter Posse. </p><p>Herman Fleming deltog efter sjömilitära studier i utlandet i sjötåget år 1644 som skeppskapten och han var verksam inom den holländska flottan. Herman studerade skeppsbyggnad i Nederländerna. Han tjänstgjorde på holländska örlogsfartyg i olika sjöslag år 1642 och vid hemkomsten blev han kapten på "örlogsfartyget" i svenska flottan år 1644. </p><p>År 1645 tilldelades han amiralsgrad och blev år 1650 rådman. </p><p>Herman Fleming innehade herrgård i Louhisaari Finland, </p><p>Åren 1664 till 1669 var han generalguvernör för Egentliga Finland och Österbotten. </p><p>Herman Fleming dog år 1673.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ZQkd0BwhsUE/YWg96C3AO1I/AAAAAAAAKsc/jxJWVQo7oHY8jjtvjln6DrOY2AuW4g2VwCLcBGAsYHQ/s833/Andromeda%2Bkartan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="833" data-original-width="571" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-ZQkd0BwhsUE/YWg96C3AO1I/AAAAAAAAKsc/jxJWVQo7oHY8jjtvjln6DrOY2AuW4g2VwCLcBGAsYHQ/s320/Andromeda%2Bkartan.PNG" width="219" /></a></div><br /><p>Karta över området, sydvästlig storm och namnbrädan flöt till Kökar Brunnskär.</p><p>Nuvarande ägaren till gården Heka är underrättad om fyndet och känner sig nöjd.</p><p>Tilläggas kan att orsaken till att någon inte hittat briggen Andromeda är att på min fråga till Marinhistoriska museet i Stockholm angående fartygsregistrering på 1600-talet meddelade intendenten att denna tid fördes inte regelmässiga listor över fartygen. Detta förfarande kom senare. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgNgf6SPcsc8cZHSKSR7qgWY9SVmxOUkEziurRnhoLTydXK3tdgW7yqMQy3PPNMoe96IGQTbIhLFRH-i8RnXRYdTHfUQi2rIV4mvpcK1nJhoavF7Pr5c_I0N0zLeTuqj-WdNatSBCTrptb6npgi73R8KGn_rrsdNIqsvB-U6qZWz7ajlhWG5gXfD14edg=s725" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="725" data-original-width="617" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgNgf6SPcsc8cZHSKSR7qgWY9SVmxOUkEziurRnhoLTydXK3tdgW7yqMQy3PPNMoe96IGQTbIhLFRH-i8RnXRYdTHfUQi2rIV4mvpcK1nJhoavF7Pr5c_I0N0zLeTuqj-WdNatSBCTrptb6npgi73R8KGn_rrsdNIqsvB-U6qZWz7ajlhWG5gXfD14edg=s320" width="272" /></a></div><br /><p>Zacharias Topelius</p><p>Porträtt av Maria Wiik</p><p>Vem var då Zacharias Topelius?</p><p>Om jag själv får bedöma är han en av Nordens största författare med ett tusental alster. Han var min sagofarbror som liten pojk, då jag läste om samepojken Sampo Lappelill. Han var för mig den som psalmen skrev den vackraste julsången exempelvis "Giv mig ej guld ej glans ej guld ej prakt" och som visskrivare i "Björkens visa". Under min köraktiva tid med den undersköna texten i "Blommande sköna dalar". Inom lyriken oslagbar med "Fältskärnas berättelser" och inom historieforskningen "Finland framstäldt i teckningar", där han i 450 sidor från år 1845, beskriver alla Finlands landskap. Inom teaterns värld minns jag som ung då stycket "Regina von Emmeritz" framfördes på Kastelholms slott.</p><p>Zacharias föddes år 1818 i den svenskspråkiga staden Nykarleby och dog i Sibbo år 1898. </p><p>Zacharias Topelius, författare, poet och sagofarbror, historiker och tidningsman.</p><p>Zacharias satt på ett papper som i dag är försvunnet eller insatt i fel fack i något arkiv, berättelsen om huru det kungliga örlogsskeppet Andromeda mistade sin namnbräda som ifrån Gotska sandön i sydvästlig storm lossnade och flöt till Brunnskär i den åländska skärgården närmare bestämt Kökar.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgX8xZcT44PErX90N0wF0JwgF-ltcyA6M5gGm7Os4xISIsypSavp2PfSF9uw1qSfl67cYfmFn2R0UrS_IGAF4a6grwKjhC3HrKyZW_oURSkeYH2spTa-l_FqC9UFl1L3tyhtf0Fd7svdxrVxVGTdFZ39qVcsOo9ZAowCD-3YcXV4BIlNsQcvBbDhXuMXA=s502" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="502" data-original-width="423" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgX8xZcT44PErX90N0wF0JwgF-ltcyA6M5gGm7Os4xISIsypSavp2PfSF9uw1qSfl67cYfmFn2R0UrS_IGAF4a6grwKjhC3HrKyZW_oURSkeYH2spTa-l_FqC9UFl1L3tyhtf0Fd7svdxrVxVGTdFZ39qVcsOo9ZAowCD-3YcXV4BIlNsQcvBbDhXuMXA=s320" width="270" /></a></div><br /><p>Klas Fleming 1592 - 1644</p><p>Vem var han?</p><p>Klas Fleming var far till ovannämnda Herman Fleming. Om Klas Fleming står att läsa i Wikipedia och Svenskt Biografiskt lexikon;</p><p>Svensk amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare i Stockholm. </p><p>Han var född på herrgården Villnäs i nordvästra Åboland. Gården hade i 300 år innehafts av släkten Fleming och nämnas kan innehades den därefter i 100 år av släkten Mannerheim.</p><p>Han var gift med Ana Göransdotter Snackenberg och hans son var Herman Fleming 1619-1673</p><p>Klas anses varit en av den svenska flottans dåtida bästa organisatör genom tiderna. Men han blev dock medskyldig till regalskeppet Vasas förlisning. Trots att stabilitetsprov på varvet på skeppsbron visade att fartyget var för rankt lät han det sjösättas och avsegla mot sin snabba förlisning. </p><p>Han ihågkommes dock som skapare av stadsdelarna Malmarna och har även fått sitt namn inristat i Stockholms gatunät i namnet Flemingsgatan. </p><p>År 1620 utnämndes han till amiral och spelade fram till sin död 1644 en synnerligen viktig roll som organisatör av den svenska flottans modernisering.</p><p>( Minns ni vad Zacharias Topelius skrev? Jo, Andromeda var på väg för att utbyta sina kanoner i Norrköping emot nyare och effektivare hos den holländske militärindustrimannen därstädes holländaren Louis de Geer)</p><p>Ilandfluten i Godby den 14 oktober 2021</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjfIZ3V6B-bGpIN7-doG2TbIgJtTPVxCwXgN_CPzyPC68zhIARS_3JqAEUMDK0bbk1ZW7MgJxYOx9lKLCh3mjB5U-sOsAicjLn9bSgXqBsHcVKLkXvc2P1JBBMtH-ZvrG8dqRN6mtB5F1OexSTIRyRTjs-9BX1mA_SJm4wd3nXpF1AGWBLmYOt_Z00qBg=s680" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="515" data-original-width="680" height="242" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjfIZ3V6B-bGpIN7-doG2TbIgJtTPVxCwXgN_CPzyPC68zhIARS_3JqAEUMDK0bbk1ZW7MgJxYOx9lKLCh3mjB5U-sOsAicjLn9bSgXqBsHcVKLkXvc2P1JBBMtH-ZvrG8dqRN6mtB5F1OexSTIRyRTjs-9BX1mA_SJm4wd3nXpF1AGWBLmYOt_Z00qBg=s320" width="320" /></a></div><br /><p>Efter ett otal timmars nattliga sök i arkiv har jag nu lokaliserat fartyget. Andromeda ingick i </p><p>Gustaf II Adolfs flotteskader som förde hans trupper över till Pommern den 24 juni 1630 i nuvarande Tyskland. I bild ser vi här konungen knäböjande och bedjande till den protestantiske guden om krigslycka. Den höll i dryga 2 års tid för som ni alla vet så stupande kungen den 6 november 1632 i slaget vid Lytzen. Kan vi kanske antaga att det är Andromeda som finns i bakgrunden?</p><p>Lokaliseringen av fartyget fick jag i denna publikation </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjGhf4j9znsPlFYeidKcb1hWh-FGYwJ_lr285SAHi7KdFfbvnkW_7U9aklAOJgulcvuTdnxDZz-IpmadUzQZBXHGMZ2cD49tRvte_fxVZ25EJd6y_uyBewk3gQJAGFcSDvYRWO8nrXjA5i9P0CXkgobCQoo8p238CQ0dtASUKFzI9qJVNY34qiBbYSCMw=s651" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="651" data-original-width="433" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjGhf4j9znsPlFYeidKcb1hWh-FGYwJ_lr285SAHi7KdFfbvnkW_7U9aklAOJgulcvuTdnxDZz-IpmadUzQZBXHGMZ2cD49tRvte_fxVZ25EJd6y_uyBewk3gQJAGFcSDvYRWO8nrXjA5i9P0CXkgobCQoo8p238CQ0dtASUKFzI9qJVNY34qiBbYSCMw=s320" width="213" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Kort utkast till konung Gustaf Adolfs historia utgiven 1785. Där utgår man ifrån hävdatecknaren von Chemnitz " historiska anteckningar till konung Gustaf Adolfs historia" </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjcMQ7EaER9ETSZjRTEyTg_R4x_Y9dApI6ySflp_1FIqcB2OdWMTCRyJCqM_PS6XqmR5NcL6jYkLQs0qDU_xJ5uw1FELitAMHZ1SJ9uQqvy_fZvg75-mPDrbq3UeZYnf8M217uq2JfVq0QgVMqsPpFNXRwcyJUGxsF0OVxSRYPnJBUto2mRvH9CltZjsA=s678" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="678" data-original-width="654" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjcMQ7EaER9ETSZjRTEyTg_R4x_Y9dApI6ySflp_1FIqcB2OdWMTCRyJCqM_PS6XqmR5NcL6jYkLQs0qDU_xJ5uw1FELitAMHZ1SJ9uQqvy_fZvg75-mPDrbq3UeZYnf8M217uq2JfVq0QgVMqsPpFNXRwcyJUGxsF0OVxSRYPnJBUto2mRvH9CltZjsA=s320" width="309" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p>Här framgår att eskadern som utgick ifrån Älvsnabben i juni 1630 och omfattade fyra skvadroner om totalt 28 örlogsfartyg samt ett antal Copvardieskepp. Andromeda ingick i den andra skvadronen tillsammans med Äplet Delphin, Westervik samt Achilles. Den anfördes av riksamiralen Carl Carlson Gyllenhielm. Han var kungens halvbror framgår i en fotnot. Andromedas skvadron gick i sjön på konungens högra sida. </p><p>För min del anser jag frågan vara löst. Här faller alla bitarna på plats. </p><p><br /></p><p>Kungstaterat i Godby den 12 mars år 2022</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-89051369927678723222021-07-19T12:18:00.043-07:002022-11-09T05:39:18.361-08:00Klippan och Sunds ungdomsförening<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-R40Tl_H5Clk/YPAhM1s2UTI/AAAAAAAAKlA/ab9I_BFCKl8siI7wb4aVg1gEKsbt4xjqQCLcBGAsYHQ/s1093/Sunds%2Bungdom%2BS%25C3%25B6dra%2BFinby%2BV%25C3%25A4sterl%25C3%25A5ng.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="819" data-original-width="1093" src="https://1.bp.blogspot.com/-R40Tl_H5Clk/YPAhM1s2UTI/AAAAAAAAKlA/ab9I_BFCKl8siI7wb4aVg1gEKsbt4xjqQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BS%25C3%25B6dra%2BFinby%2BV%25C3%25A4sterl%25C3%25A5ng.PNG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p>Ungdomslokalen Klippan, sedd ifrån "Västerlång" den väg som ifrån Smeds-och Svensbölehållet leder emot Finby vägskäl. Mitt i bild ser vi den då relativt nybyggda ungdomslokalen Klippan. Till vänster ser vi två fastigheter som intimt hör ihop med Klippans och Sunds Ungdomsförenings tidiga verksamhet. Längs till vänster Finby skola som i början fungerade som samlingslokal för den år 1906 bildade föreningen. Strax till vänster om lokalen Klippan ser man familjen Lindholms gård senare benämnd Rosténs. Denna gård fungerade i början innan Klippan byggdes som samlingslokal för de mer "syndiga" delarna i verksamheten nämligen dansen och lotterierna. Ungdomsföreningen startade nämligen år 1906 och först år 1912, för att vara exakt den 29 december sagda år, invigdes ungdomslokalen Klippan. Invid väderkvarnen ser man Bambergs gård. Gustav Bamberg var en av föreningens förgrundsgestalter och en av Sunds sockens märkesmän. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-lDotoyZOqrg/YPArxRTpE3I/AAAAAAAAKlI/lItNK_BKHtA3z0vSN_-PTyXpxz02N3JXwCLcBGAsYHQ/s765/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="765" data-original-width="565" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-lDotoyZOqrg/YPArxRTpE3I/AAAAAAAAKlI/lItNK_BKHtA3z0vSN_-PTyXpxz02N3JXwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1.PNG" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ttFcLiUN9Y4/YPAr4VBq9oI/AAAAAAAAKlM/0VMpfcMfjUQsFRnsgxGWzyxlZnKHz8isgCLcBGAsYHQ/s779/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B2.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><br /><img border="0" data-original-height="779" data-original-width="564" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-ttFcLiUN9Y4/YPAr4VBq9oI/AAAAAAAAKlM/0VMpfcMfjUQsFRnsgxGWzyxlZnKHz8isgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B2.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Utgående ifrån två jubileumsskrifter vill jag här berätta lite om föreningens liv under 1900-talet samt visa bilder som kan relateras till föreningens verksamhet. Det är bilder ifrån mitt privata arkiv jag byggt upp via gåvor och arv ifrån släktingar. Min fars album har här varit till stor nytta.</p><p>Jag kommer att visa en hel del bilder ifrån Anselm Sjöblads fotosamling som tack vare Torbjörn Sjöblads initiativ att till Lasse Åkerblom i Kumlinge överlämna en stor mängd glasplåtar, fick man fram denna digra fotosamling som belyser vardagslivet i Sundsbygden. </p><p><br /></p><p>Sunds Ungdomsförenings betydelse </p><p>Den första jubileumsskriften belyser föreningens verksamhet från starten 1906 fram till år 1986. I en välformulerad inledning belyser Görgen Johansson de första inledande årens verksamhet.</p><p> - Det är på intet sätt ägnat att förvåna, att Sunds Ungdomsförening då den bildades inte endast bemöttes med kallsinnighet från ortsbefolkningens sida, utan även rönte motstånd från densamma. Ty varje ny företeelse eller verksamhet, måste först bevisa, att den där fyller en plats och täcker ett behov, innan allmänheten ställer sig beredd att acceptera de förändrings, som vänts bli följden. Att man sålunda anno dazumal i södra Sund förfasade sig över ungdomens "leklust" och i hast bildade en dansklubb, som höll dans varje gång föreningen hade sina möten, var alltså yttringar av den sunda konservatism som hindrar alltför snabba vindkantringar. Men mycket snart inskrevs i föreningen över femtiotalet medlemmar. </p><p> - Johansson fortsätter: föreningens verksamhet hade inletts på allvar. Man tog med kraft och entusiasm fasta på dess syften: "att verka för kärlek till hembygden, att verka för vetande och bildning" Och en aldrig så flyktig blick i protokollen avslöjar, att föreningen ända från sin start spritt kultur intill gränser för sina möjligheter-föredrag, teater, sångkör, folkdans-utgör ett exempel. </p><p>Avslutningsvis skriver Johansson: låt oss tro på och inse Sunds Ungdomsförenings betydelse. Låt oss alla, unga och gamla, verka med kraft för dess fortbestånd.</p><p>Görgen Johansson (numera Göstas)</p><p>S.U.F;s föregångare 1901-</p><p>Detta stycke berättar om att föreningens historia egentligen börjar med dess föregångare som bar namnet "Fosterbygdens Vänner" och som grundades den 8 januari 1901. Dess första styrelse bestod av ordförande Albert Johansson, viceordförande Anna Dahlén, sekreterare Anna Grönroos och vice Fanny Rosenberg. </p><p> - Föreningen var i sanning en fosterbygdens vän och därtill en fosterlandets vän. Känslan för fosterlandet omhuldades med iver. Ett för föreningen markant drag var, att man särskilt intresserade sig för diskussion och föredrag. Man behandlade alla tänkbara ämnen utom politik. Fosterbygdens Vänners historia slutar som så mången långt väsentligare: med utrivna blad.</p><p><br /></p><p>Sunds Ungdomsförening 1906 - 1966</p><p>S.U.F. bildas den 21 juli år 1906 </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>- Studerandena Eliel Sundström och Gösta Tallqvist hade låtit förstå att de lördagen den 10 juli ämnade komma till Finby skola för att bilda en ungdomsförening i Sund. Därav blev dock intet den kvällen, ty endast en handfull personer kom tillstädes. Det beslöts emellertid om ett nytt möte lördagen den 21 juli. De båda gästerna höll var sitt kåserande föredrag. <p></p><p>- Det lyckades bättre följande gång. Det heter i bladet; Utan meningsskiljaktligheter beslöts bildas en ungdomsförening. Till ordförande valdes Hilda Jansson, vice Anna Dahlén, sekreterare Axel Danielsson och kassör Evert Granlund. Den 21 juli 1906 är en märkesdag. Den 19 augusti var det nytt möte och ett 20-tal medlemmar inskrevs, </p><p><br /></p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ydrtlrVE3dQ/YPkCo3Qw7xI/AAAAAAAAKro/FuAWdLqIguwrFnLseDKp78EnOpRYKs71QCLcBGAsYHQ/s463/Sunds%2Bungdom%2BHilda%2Bjansson.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="463" data-original-width="286" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-ydrtlrVE3dQ/YPkCo3Qw7xI/AAAAAAAAKro/FuAWdLqIguwrFnLseDKp78EnOpRYKs71QCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BHilda%2Bjansson.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Arbetsgruppens första ordförande Hilda Jansson ifrån Tranvik</p><p>Ordföranden Hilda Jansson avsade sig uppdraget, likaså vice Anna Dahlén. Hilda Jansson var även den som signerade föreningsmärket, livbojen.</p><p>Som bloggskrivare kan man undra varför damerna hoppade av sitt uppdrag. Fanns det en underliggande tvist i socknen över föreningens tillblivelse. Två falanger, den ena ville köra i en fosterländsk drömtillvaro med tidvis religiösa förtecken och en andra sida som gillade dans och flärd. Ja man kan undra.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-meH-D4jSLhk/YPRF8ewVz0I/AAAAAAAAKlg/gWme6-H4CZ0JO6dcMWp4FQK3U_9fHQmGgCLcBGAsYHQ/s536/Evert%2BGranlund%2Bi%2BAmerika.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="536" data-original-width="375" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-meH-D4jSLhk/YPRF8ewVz0I/AAAAAAAAKlg/gWme6-H4CZ0JO6dcMWp4FQK3U_9fHQmGgCLcBGAsYHQ/s320/Evert%2BGranlund%2Bi%2BAmerika.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Föreningens första ordförande Evert Granlund ifrån Norrgårds i Domarböle (min farfars bror)</p><p> Vid nytt möte den 2 september valdes till ordförande Evert Granlund och som vice Gustaf Blomqvist </p><p>( här tror jag på ett tryckfel, skall nog vara Gustaf Bamberg). Sekreterare blev Axel Danielsson och Abel Lindholm samt kassör Hilda Jansson. Vid ett senare möte godkändes stadgar. En sångkör skulle bildas. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-0AEEnLvR98s/YPRGzLhDeOI/AAAAAAAAKlo/IIfQsnk39ZoL7lrDRqrvVEZUKRKH2ynowCLcBGAsYHQ/s630/Tranvik%2BDen%2BFridsamme.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="630" data-original-width="477" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-0AEEnLvR98s/YPRGzLhDeOI/AAAAAAAAKlo/IIfQsnk39ZoL7lrDRqrvVEZUKRKH2ynowCLcBGAsYHQ/s320/Tranvik%2BDen%2BFridsamme.PNG" /></a></div><br /><p>Axel Danielsson ifrån Stännings i Tranvik, alias Mamres Lund</p><p>En kväll i oktober hade föreningen sin första fest. Lärarinnan Anna Grönroos hälsade välkommen. Sång, bygdemål och lekar utfyllde programmet. en paketauktion i mindre skala förekom. Föreningens kassa fick en god start. Följande sommar höll föreningen sin första allmänna folkfest i Finby på Lindholms gårdsplan.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-qLMgm7rBjb4/YPRHMvfrK6I/AAAAAAAAKlw/Azo6rfwqYMwDwKZlQktpWESDF7bu2_WQACLcBGAsYHQ/s1047/Rostens%2Bi%2BFinby.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="592" data-original-width="1047" src="https://1.bp.blogspot.com/-qLMgm7rBjb4/YPRHMvfrK6I/AAAAAAAAKlw/Azo6rfwqYMwDwKZlQktpWESDF7bu2_WQACLcBGAsYHQ/s320/Rostens%2Bi%2BFinby.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Lindholms gård i Finby, senare benämnd Rosténs. </p><p>Gårdsnamnet Rostén härleds ifrån Aina Rostén som gifte sig till gården. Aino som kom från Raumo var en stark kvinna som gav namn åt en hel gård trots inflyttad. Hon bedrev bl.a. apoteksrörelse och affär i fastigheten. Aina dog år 1942. Den skarpsinnige kan till vänster skymta något av Sundmans torp. Även en telefoncentral fanns i skogsbrynet. Farstun till huset revs och ersattes av en plattare på 1950-talet.</p><p>Vi ser här hennes son Paul Lindholm som plöjer på gården, den gård där dansen försiggick före Klippan byggdes och där lotterierna hölls.</p><p>Foto tillställt mig av etnolog Conny Andersson.</p><p>Sund hade sålunda fått en ungdomsförening. Under de gångna sex årtiondena har verksamheten naturligtvis växlat ifråga om intensitet och passerat både höjder och dalar. Eget tak över huvudet var givetvis från början ett mål och efter några år stod Klippan färdig på hälleberget, vilket säger något.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-2m3N1Gkp5kQ/YPRIVcN86ZI/AAAAAAAAKl4/2ctWdeomS5gB4QNJx9WkZ2fjDBWWcueCQCLcBGAsYHQ/s1076/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2Bny.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="820" data-original-width="1076" src="https://1.bp.blogspot.com/-2m3N1Gkp5kQ/YPRIVcN86ZI/AAAAAAAAKl4/2ctWdeomS5gB4QNJx9WkZ2fjDBWWcueCQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2Bny.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ungdomslokalen Klippan, just uppbyggd. Tomt inköpt av Emanuel "Manne" Granlund. </p><p>Fotograf Anselm Sjöblad </p><p> I den har försiggått utställningar, midvinterting och andra offentliga tillställningar. För några år sedan moderniserades Klippan Det var visst en aning fråga om att flytta Klippan till Kålsvidjatrakten, men därav blev inget . Här flyttas ingenting, sade Einar Sundman. kanske vill man flytta slottet också undrade han spydigt. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-m509ai0G0nw/YPRIuFXHp2I/AAAAAAAAKmA/46ycfj-xVs8sr6KtOjgACYfVRdEXep2WACLcBGAsYHQ/s1075/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2Butst%25C3%25A4llning%2Bmed%2Bboksk%25C3%25A5p.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="819" data-original-width="1075" src="https://1.bp.blogspot.com/-m509ai0G0nw/YPRIuFXHp2I/AAAAAAAAKmA/46ycfj-xVs8sr6KtOjgACYfVRdEXep2WACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2Butst%25C3%25A4llning%2Bmed%2Bboksk%25C3%25A5p.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-KpSjPQV18bs/YPSH0UKemmI/AAAAAAAAKmQ/83z44n7EofYk-BshmoZBJ-JizPqaT7BcgCLcBGAsYHQ/s1058/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2B%25C3%25A4ppel.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="779" data-original-width="1058" src="https://1.bp.blogspot.com/-KpSjPQV18bs/YPSH0UKemmI/AAAAAAAAKmQ/83z44n7EofYk-BshmoZBJ-JizPqaT7BcgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2B%25C3%25A4ppel.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-HgOFTenAEt4/YPSIHIEh5YI/AAAAAAAAKmY/k24uBglHaF0CsV3hIkAcacrQoJwL0fMZgCLcBGAsYHQ/s1078/Sunds%2Bungdom%2Butst%25C3%25A4llning%2Bi%2BKlippan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="815" data-original-width="1078" src="https://1.bp.blogspot.com/-HgOFTenAEt4/YPSIHIEh5YI/AAAAAAAAKmY/k24uBglHaF0CsV3hIkAcacrQoJwL0fMZgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Butst%25C3%25A4llning%2Bi%2BKlippan.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Klippans sal, lantbruksutställning före år 1920. Observera runda spisen föregångare till den jag minns ifrån 1950-talet. Se även bokskåpet i bakgrunden.</p><p>Foto Anselm Sjöblad</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-dVgSc-JgWdk/YPRJMx6QIII/AAAAAAAAKmI/oxiHDRqKW9gmBhnhRGdX0tjo_iNjjMuLQCLcBGAsYHQ/s781/Einar%2BSundman.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="781" data-original-width="633" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-dVgSc-JgWdk/YPRJMx6QIII/AAAAAAAAKmI/oxiHDRqKW9gmBhnhRGdX0tjo_iNjjMuLQCLcBGAsYHQ/s320/Einar%2BSundman.PNG" /></a></div><br /><p>Einar Sundman, bonde på Mattas i Finby</p><p>Foto Anselm Sjöblad</p><p>Artikelns författare, Mamres Lund (Axel Danielsson)</p><p><br /></p><p>Föreningsmärket</p><p>Den 23 december år 1906 blev den nu välkända miniatyrlivbojen det yttre tecknet på medlemskap i föreningen. Märket är format enligt förslag av Hilda Jansson.</p><p>Midsommarstången</p><p>År 1907 inledde föreningen traditionen att resa midsommarstång i Finby. Den har varit placerad på fyra olika platser i byn, nämligen vid Kvarnkulla, på "Sundmans Jälan", vid Bryggmans, samt där den står nu. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-flFJYyfCxKk/YPSLEuO-MSI/AAAAAAAAKmg/_s31z0IPTIU0v9LElr7m6RNQjjozaLRswCLcBGAsYHQ/s1095/Klippan%2BSj%25C3%25B6bladbild%2B2.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="841" data-original-width="1095" src="https://1.bp.blogspot.com/-flFJYyfCxKk/YPSLEuO-MSI/AAAAAAAAKmg/_s31z0IPTIU0v9LElr7m6RNQjjozaLRswCLcBGAsYHQ/s320/Klippan%2BSj%25C3%25B6bladbild%2B2.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Klippan med midsommarstången på "Sundmans jälan" mellan skolan och ungdomslokalen. Sundman var en man som bodde mitt emot Rosténs gården på andra sidan nuvarande vägens norra sida. Han var en av spelmännen i den beryktade Djävulsdansen i Bomarsund </p><p>Foto Anselm Sjöblad</p><p>Stjärnan</p><p>Föreningens tidning Stjärnan utkom första gången år 1907. Publikationen var handskriven och ur den upplästes vid varje sammankomst. Den hade en redaktör och två medarbetare och utkom kontinuerligt fram till 1920-talet. Utkom även något år på 1930-talet och återuppstod på 1960-talet med ett antal nummer. Något exemplar av alstret har jag aldrig stött på.</p><p>Hopp</p><p>En dikt skriven av bygdens egen skald Erika Lindström från Kuggens i Finby. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">Ku<a href="https://1.bp.blogspot.com/-sfWSfKv_xwo/YPUMSBP8ftI/AAAAAAAAKms/68BOshGwcy8ter5pUW9U3Sk2eaF_rNB3ACLcBGAsYHQ/s783/Sunds%2Bungdom%2BKuggens%2BErika.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="783" data-original-width="563" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-sfWSfKv_xwo/YPUMSBP8ftI/AAAAAAAAKms/68BOshGwcy8ter5pUW9U3Sk2eaF_rNB3ACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKuggens%2BErika.PNG" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><br /><p>Borghill Lindholms dokumentär över Erika Lindström, författare och missionär. Erika verkade som skollärarinna på Åland.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-JEUpd3jkAQQ/YPUNT1Ly5II/AAAAAAAAKnE/ncdMlr4aP0I4NMGU4sXPRO829tvfFYgaQCLcBGAsYHQ/s562/Kuggens%2BBauchamp%2Bgrav.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="562" src="https://1.bp.blogspot.com/-JEUpd3jkAQQ/YPUNT1Ly5II/AAAAAAAAKnE/ncdMlr4aP0I4NMGU4sXPRO829tvfFYgaQCLcBGAsYHQ/s320/Kuggens%2BBauchamp%2Bgrav.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Kuggens i Finby sett söderifrån intill "fransmansgraven"</p><p>Erika Lindströms barndomshem</p><p>Fotografi från Martha Hirns bok Det åländska kriget-Oolannin sota</p><p><br /></p><p>Sunds u.f;s sångkör</p><p>I en artikel signerad av Anselm Sjöblad får man följa med föreningens första sångkör. Tanken att bilda en sångkör framsprangs ur de planer som uppgjordes för en sångfest i Mariehamn år 1908. På hösten år 1907 bildades så kören och den leddes då av Anna Dahlén som åtog sig dirigentskapet. Man övade två gånger i veckan och sångare från hela Sund deltog. Man deltog i ovannämnda sångfest. Senare flyttade Dahlén ifrån orten och nu övertogs sångledningen av fröken Elin Johansson ifrån Andersas i södra Finby. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-zb5UpoL3AEI/YPUO2uwYP6I/AAAAAAAAKnM/wqPShijQhh0kMJulhzpwnxcxRxD8ZhykQCLcBGAsYHQ/s824/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1956%2BElin%2BJohansson.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="824" data-original-width="565" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-zb5UpoL3AEI/YPUO2uwYP6I/AAAAAAAAKnM/wqPShijQhh0kMJulhzpwnxcxRxD8ZhykQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1956%2BElin%2BJohansson.PNG" /></a></div><p><br /></p><p>Elin Johansson sittande invid föreningens första ordförande Evert Granlund. Fotografiet är taget år 1956 på Klippan då ungdomsföreningen höll föreningens 50-årsjubileumsfest.</p><p>Föreningens sångkör deltog även i den sångfest som hölls år 1914 i Mariehamn. Kören bestod nu av 36 sångare. Elin Johansson ledde även kören vid dess uppträdande på 1922 års sångfest. Ja även vid 1926 års sångfest i Åbo ledde Johansson kören och hade här hjälp av sin syster Anna. År 1927 ledde en bygdens son, Lorentz Bryggman kören och han var även anställd som reselärare för Ålands Sång-och Musikförbund. </p><p>Härefter övertog Anselm Sjöblad dirigentskapet och under hans ledning utvecklades kören ännu mera, men Sjöblad noterar artigt att i denna framgång hade Bryggman stor andel.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-8o9vq6FaUIA/YPUSurHzQ6I/AAAAAAAAKnU/NJUcD-7uZuI4Vm_IN2HJkF5VyJwnXdH6wCLcBGAsYHQ/s1112/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngk%25C3%25B6r%2Bvid%2Bhusv%25C3%25A4gg.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="717" data-original-width="1112" src="https://1.bp.blogspot.com/-8o9vq6FaUIA/YPUSurHzQ6I/AAAAAAAAKnU/NJUcD-7uZuI4Vm_IN2HJkF5VyJwnXdH6wCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngk%25C3%25B6r%2Bvid%2Bhusv%25C3%25A4gg.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Föreningens sångkör under ledning av Anselm Sjöblad. Vi ser här Anselm längst till vänster i bakre raden. Min far Bernhard längst till höger.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-EdA8d3hC8xA/YPUTWQ_zEEI/AAAAAAAAKnc/TnLvMHpA_cEBQtCijBpa4Bhzsau4QEh1QCLcBGAsYHQ/s1080/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngfest%2Bse%2Bsocis.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="804" data-original-width="1080" src="https://1.bp.blogspot.com/-EdA8d3hC8xA/YPUTWQ_zEEI/AAAAAAAAKnc/TnLvMHpA_cEBQtCijBpa4Bhzsau4QEh1QCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngfest%2Bse%2Bsocis.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-pXT2K4PhOrk/YPUTtqq79SI/AAAAAAAAKnk/FOhLC2cJTmogY1VeNu4g15iaTh2W7QdIwCLcBGAsYHQ/s1063/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngfest.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="803" data-original-width="1063" src="https://1.bp.blogspot.com/-pXT2K4PhOrk/YPUTtqq79SI/AAAAAAAAKnk/FOhLC2cJTmogY1VeNu4g15iaTh2W7QdIwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bs%25C3%25A5ngfest.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Sångfester i Mariehamn</p><p>Fotograf Anselm Sjöblad</p><p>Vid sångfesten i Helsingfors år 1932 deltog kören under Sjöblads ledning och man övade en gång i veckan. Kören fortsatte under stor del av 1940-talet med Sjöblad noterar ett begynnande svagare intresse särskilt bland kvinnorna och inför en övning år 1949 infann sig endast tre kvinnliga sångare. Här upphörde föreningens sångkör efter trettiosju års verksamhet.</p><p>De femtio volymerna</p><p>De femtio volymerna är ett stycke som berättar om föreningens vurm för folkbildning i och med att ett bokskåp inrättades som rymde detta antal böcker som på olika vägar hade införskaffats till föreningen för utlåning. Bokskåpet var embryot till det senare vardande kommunbiblioteket. </p><p>Vår folkdräkt </p><p>Skapandet av Sunds folkdräkt som hade framarbetats av en "folkdräktskommitté". I något sammanhang har jag läst att i den fanns en känd kvinna Lydia Holmberg som sakkunnig.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-S4tETqnanlw/YPUUY69WRqI/AAAAAAAAKns/7M-QjFaq-MA80_tl9O2KDozsKhHhtXrTgCLcBGAsYHQ/s625/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdr%25C3%25A4kten.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="426" data-original-width="625" src="https://1.bp.blogspot.com/-S4tETqnanlw/YPUUY69WRqI/AAAAAAAAKns/7M-QjFaq-MA80_tl9O2KDozsKhHhtXrTgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdr%25C3%25A4kten.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds vackra folkdräkt, här presenterade av familjerna Anders Andersson och Per-Erik Karlsson</p><p>Sunds folkdräkt skapades inför deltagandet i sångfesten år 1908. </p><p>Minnen från S.U.F;s barndomsår</p><p>I Minnen från S.U.F:s barndomsår berättar "en som var med" om de inledande åren. Huru man samlades i skolan i de olika verksamheterna medan de syndiga dito, dans och lotteri, fick försiggå i och på Rosténs gården. Vintertid vadade man i halvmeters snö för att komma till möten och fester. Bilar fanns ju inte i början men en aspekt som bloggförfattaren vill visa på är den revolution "velocipeden" cykeln skapade. Denna gjorde att folk ifrån olika byar längre bort kunde mötas och kontakter skapas mellan könen på ett helt annat sätt är tidigare.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-koBU6Yn0snk/YPUWUHXLgsI/AAAAAAAAKn0/K6faRxztomAUl32qT0qxbIzwI0Ns6G5ngCLcBGAsYHQ/s772/Sunds%2Bungdom%2Bcykeln.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="772" data-original-width="559" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-koBU6Yn0snk/YPUWUHXLgsI/AAAAAAAAKn0/K6faRxztomAUl32qT0qxbIzwI0Ns6G5ngCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bcykeln.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>I boken cykeln på Åland visas med önskvärd tydlighet hur folk kunde förflytta sig bättre mellan orterna på Åland och detta var en stor anledning till att ungdomsföreningar uppstod i alla socknar. </p><p>Boken utgiven av Ålands Museum.</p><p>Klippan i vardande</p><p>Man saknade en ungdomsgård och i stycket "Klippan i vardande" berättas om turerna kring lokalbygget och förslaget om att inköpa tomt av Granlunds Manne segrade. Klippan står på hälleberget som Mamres Lund skrev. Man hade som jag tidigare nämnt samlats för nöjen hos Rosténs i Finby. Ibland kunde dansen ordnas vid Norrgårds och Mellangårds i Domarböle eller vid Uppgårds i Högbolstad.</p><p><br /></p><p>Ett nytt ungdomshem</p><p>Föreningen önskade ivrigt en egen ungdomslokal och förslag för dess plats framlades. Någon föreslog Kålsvidja, här hade Karl Lindholm erbjudit tomt men detta förslag avslogs. I stället bestämde man sig för nuvarande platsen i byn där Klippan står i dag. Tomten inköptes av Granlunds Manne för 300 mark. Nu tillsattes en byggnadskommitté med herrarna Einar Sundman, Evert Granlund, Gustaf Bamberg, Janne Johansson och Willehard Mattsson. Gruppen fick full förhandlingsfrihet inför kommande bygge och man grep snabbt till handling. Man inköpte en gammal ria inklusive gångjärn. Byggandet började och fastigheten stod klar och invigdes 29 december år 1912. </p><p>Klippan</p><p>Man hade enats om namnet Klippan emedan huset stod på öppna hälleberget. Till invigningen av Klippan inbjöds alla i Ålands ungdomsförbund anslutna föreningar. Lokalen har under åren fått sina tillbyggnader. En tambur byggdes år 1913, en värmekamin i salen inmurades år 1930, plåttak 1932, elljus år 1945, åren 1950-51inrättades sminkrum, år 1955 ombyggdes köket och serveringsrummet till tambur och klädloge. Tillbyggnad av kök och serveringsrum gjordes inför jubileet 1956. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-AX47o7Qb-2U/YPUbkl4wkAI/AAAAAAAAKn8/5KoEyo5amtAx611NfnuG5kfI2-0lgp16QCLcBGAsYHQ/s1102/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1956%2BEvert%2Boch%2Bfarfar.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="703" data-original-width="1102" src="https://1.bp.blogspot.com/-AX47o7Qb-2U/YPUbkl4wkAI/AAAAAAAAKn8/5KoEyo5amtAx611NfnuG5kfI2-0lgp16QCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bjubileum%2B1956%2BEvert%2Boch%2Bfarfar.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Vid 1956 års jubileum togs detta fotografi.</p><p>Okänd fotograf mina samlingar</p><p>Herrarna är Karl Berglund från Sibby, Johan Granlund från Finby, min farfar, samt hans bror Evert Granlund från Domarböle. </p><p>Historiken fortsätter med att notera; När man talar om Klippan, vore det att förbigå fakta, om inte namnet Gunnar Vine nämndes. Hans tjugo tjänsteår som vaktmästare torde med full rätt rendera honom en hedersam plats i Klippans hävder. Sunds Ungdomsförening framför härmed sitt tack till honom.</p><p>Bloggen vill ge en kommentar, numera har släkten infört ett accent till namnet men i byn talade vi alltid om "Viine".</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-xykJ5kt-R-o/YPUcgeJCM0I/AAAAAAAAKoE/5XqGY8OnyEE0QAIpUOXnHmQgph3Ghn-1ACLcBGAsYHQ/s1067/Sunds%2Bungdom%2Bp%25C3%25A5%2BViola%2Bse%2BGunnar%2BVine.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="679" data-original-width="1067" src="https://1.bp.blogspot.com/-xykJ5kt-R-o/YPUcgeJCM0I/AAAAAAAAKoE/5XqGY8OnyEE0QAIpUOXnHmQgph3Ghn-1ACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bp%25C3%25A5%2BViola%2Bse%2BGunnar%2BVine.PNG" width="320" /></a></div><div><br /></div><br /><p>Detta fotografi är taget av okänd fotograf men visar medlemmar ur Sunds Ungdomsförening som år 1950 företager en besöksresa till Sundom u.f. Här sittande man med byttor som bär texten Viola, det fartyg man reste med.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-3z1QlUr5hL4/YPbUPO82eZI/AAAAAAAAKq8/dyz_M0DomhAmIwKHQj6J3Eg_pt4jujywgCLcBGAsYHQ/s1069/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bv%25C3%25A4rdshus.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="757" data-original-width="1069" src="https://1.bp.blogspot.com/-3z1QlUr5hL4/YPbUPO82eZI/AAAAAAAAKq8/dyz_M0DomhAmIwKHQj6J3Eg_pt4jujywgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bv%25C3%25A4rdshus.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Hemkomna från Sundomresan, här äntrar man Karl-Anders Janssons lastbil invid Bomarsunds värdshus. Hagar Dahl har identifierat personer, Maj-Lis Dahl, Hagar Dahlén, Anselm Sjöblad, Robert och Bjarne Kvist.</p><p>Okänd fotograf, mina samlingar </p><p>Längst till vänster ser vi Gunnar Vine.</p><p>Hem</p><p>Vid Klippans invigning framförs en prolog av skalden Erika Lindström benämnd "Hem"</p><p>Idrottsverksamheten</p><p>Idrottsverksamheten i Sund startade inom ungdomsföreningen och man skriver att redan år 1914 startar Anselm Sjöblad en idrottssektion inom föreningen. Denna fick senare sin fasta form i S.I.F Sunds idrottsförening. Anselm skall ha beröm för detta initiativ.</p><p>Då man talar om ungdomsföreningens idrottsverksamhet kan man inte komma förbi "pingisen". I denna trevliga idrottsgren har Sund skördat många triumfer. Märk väl, inom ungdomsföreningens regi, inte idrottsföreningens. Under 1960-talet hade man spelare som Gösta "Dile" Bryggman, Karl-Göran Forss och Karl-Elof Karlsson som skördade triumfer i tävlingar på Åland. Man övade på Klippan och där försiggick även stora tävlingar. Jag minns särskilt hur pingisen var populär i Finby skola. Vi övade på kvällarna i snickarrummet i skolan. Detta rum var mot öster i skolan och omändrades sedan till klassrum för 3-4 klasserna. En annan sport som övades i Klippans serveringsrum under vinterkvällar var boxning. Jag minns särskilt en träningsmatch mellan mig och Rolf Holmström. Han var längre än mig men jag slog ned honom så han for under ett bord. Minns ännu hur alla hurrade.</p><p>Folkdansen inom Sunds UF</p><p>Folkdansen inom Sunds UF. Redan år 1921 diskuterade bildandet av ett folkdanslag och inför sångfesten år 1922 i Mariehamn påbörjades övandet. Man sände dit tio lag och ingen socken på Åland representerades av så många par som från Sund.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-QqxawLtgYZI/YPVC0A4ChnI/AAAAAAAAKoM/XMcf9fhpoaMvEsErj1N6CLy_AHBZ9lNYACLcBGAsYHQ/s1078/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdans.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="699" data-original-width="1078" src="https://1.bp.blogspot.com/-QqxawLtgYZI/YPVC0A4ChnI/AAAAAAAAKoM/XMcf9fhpoaMvEsErj1N6CLy_AHBZ9lNYACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdans.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Folkdanslag ifrån Sund, okänd fotograf, mina samlingar.</p><p>Teater och scenkonst</p><p>Teater och scenkonst har alltid stått högt på agendan inom föreningen. Redan in de allra första sammankomsterna inledde man alltid med en sketch eller något liknande. </p><p>I historiken berättas om att redan 1918 inövades under ledning av Willehard Mattsson en pjäs och man anordnade en teaterafton. Redan från år 1913 talas om teateraftnar.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-b675t3DBDIo/YPVGFxuQYyI/AAAAAAAAKos/3e5e7PojMRgmXockTJcH95DZNVNY9KHoACLcBGAsYHQ/s1082/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2B%25C3%25B6vning%2BWillehad%2Bleder.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="828" data-original-width="1082" src="https://1.bp.blogspot.com/-b675t3DBDIo/YPVGFxuQYyI/AAAAAAAAKos/3e5e7PojMRgmXockTJcH95DZNVNY9KHoACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKlippan%2B%25C3%25B6vning%2BWillehad%2Bleder.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Övning av en pjäs på Klippans scen. Längst till vänster Willehard Mattsson. Anselm och Elsa Sjöblad i bildens mitt. Andersas Kalle andra från höger och Sågars flickorna flankerar. Man kan notera sittbänkarna som är uppstaplade framför scenen. Jag minns dessa ifrån 1950-talet.</p><p>Kända pjäser har spelats inom föreningens led i Kastelholms slott. Regina von Emmeritz år 1928, Hamlet år 1930 och Daniel Hjort år 1938. Von Emmeritz återkom år 1960. Fårakällan år 1962, Så tuktas en argbigga år 1964 och Galenpannan år 1965. </p><p>På 1930-talet inövades av teaterinstruktören vid Ålands Ungdomsförbund Lennart Nordman styckena Äktenskapets bojor som uppfördes år 1933, Båtsman Ljung går iland år 1938, Lars Larsson på Stortorpet år 1939. Även stycket Skepp ohoj framfördes på 1930-talet. </p><p>Den allra största och mest omtalade teaterhändelsen i Sunds Ungdomsförenings historia är uppförandet av pjäsen Värmlänningarna som uppfördes första gången år 1952 samt ånyo år 1958 och då sågs spelet av över 1000 personer. Med pjäsen gästspelade man även i Jomala, Hammarland och Saltvik. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-D8elJWYqkiI/YPbQeSgopEI/AAAAAAAAKq0/RWiKupoQ-3Iaa4D4apQTwOV1BoYBxnvjQCLcBGAsYHQ/s594/Sunds%2Bungdom%2BV%25C3%25A4rml%25C3%25A4nningarna%2B1.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="474" data-original-width="594" src="https://1.bp.blogspot.com/-D8elJWYqkiI/YPbQeSgopEI/AAAAAAAAKq0/RWiKupoQ-3Iaa4D4apQTwOV1BoYBxnvjQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BV%25C3%25A4rml%25C3%25A4nningarna%2B1.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Scen ur Värmlänningarna från 1958. Sven-Erik Östergård, Karl-Johan Persson, Birger Roberts, Göta Hagström och Per-Olof Rydberg.</p><p>Senare under 1960-talet uppfördes pjäsen Fint folk som leddes av läraren Jan-Erik Manselin. </p><p>Ett stycke skrivet av Görgen Johansson som då var endast 17 år uppfördes även under tävlingar anordnade av Odlingens Vänner i Jomala. Senare deltog man även med stycket "De tog skruv de". Här erhöll man andra pris och aktörer var Karl-Anders Lindholm, Marianne Granlund och Nils Blomqvist. Blomqvist erhöll samtidigt andra pris för individuell prestation. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-9Zq5n0BYL9U/YPVIiJdkmbI/AAAAAAAAKo0/dyd1LEGXNLwIc_1swDWwvHTJGI9BmIi7QCLcBGAsYHQ/s594/Sunds%2Bungdom%2BFint%2Bfolk%2BManselin.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="473" data-original-width="594" src="https://1.bp.blogspot.com/-9Zq5n0BYL9U/YPVIiJdkmbI/AAAAAAAAKo0/dyd1LEGXNLwIc_1swDWwvHTJGI9BmIi7QCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BFint%2Bfolk%2BManselin.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Teaterstycket "Fint folk" från år 1962, under ledning av Jan-Erik Manselin. I bildens mitt min småkusin Marianne Granlund och kusin Eva Granlund. Herrarna bakom är från vänster Karl-Anders Lindholm Torbjörn Sjöblad och Nils Blomqvist. Längst till höger Eva-Riitta Holmberg från Domarböle. </p><p><br /></p><p>Sunds u.f. vidgar sina vyer</p><p>Här berättas om de olika besök man gjorde till vänföreningar inom Norden. Artikeln är signerad Börje Hagström.</p><p>Historikförfattaren konstaterar: </p><p>För varje människa är kontakter av livsviktig betydelse. På samma sätt förhåller det sig med en förening, i synnerhet en ungdomsförening. Kontakt med andra föreningar, såväl inom som utom landskapet, ger idéer och initiativkraft, befordrar ömsesidig förståelse, kort sagt vidgar vyerna. </p><p>Umgänget utanför landskapets gränser måste man säga var väldigt aktivt under fyrtiotalets första år och in på femtiotalet. År 1946 inviterades Pettu-Utö ungdomsförening och redan följande år med Börje Hagström som färdledare gjordes en svarsvisit som utföll till belåtenhet. </p><p>År 1948 gästades föreningen av Pojo ungdomsförening och redan på sensommaren besvarade man gästningen med ett besök i Pojo. </p><p>År 1949 gästades föreningen av Studiecirkeln "Gnistan" från Sundom i Österbotten och året därpå gästades föreningen där under ledning av Per-Erik Lundberg. </p><p>År 1952 reste Sunds-ungdomar till Stockholm för att hälsa på "nära och kära" i samband med en Ålandsfest. </p><p>År 1954 mottogs föreningen som gäst hos sjätte ungdomsringen i Österbotten.</p><p>År 1956 företog Sunds u.f. en utfärd till Klemetsskog u.f. i Nyland och gjorde samtidigt ett besök i Porkalaområdet. </p><p>En ganska omfattande brevkontakt med norska vänner föranledde ett besök i hos Ungdomslaget på Öyna i Tröndelag.</p><p>Centralgestalter</p><p>Historiken över föreningens centralgestalter är imponerande.</p><p>- När man tar del av de 45 namn, som finns bevarade i föreningens ordförandelista, kan man inte undgå att fästa sig vid några, vars bärares för föreningen fruktbärande verksamhet är allmänt känd och omvittnad.</p><p>Einar Sundman, ordförande under fyra år gick med föredömligt nit in för att ge föreningen e egen lokal. Hans tid som ordförande var inte den lättaste han som ordförande var inte den görligaste, vilket Sunds u.f. i dag med aktning kan och bör notera. </p><p>Anselm Sjöblad ledde under många år föreningens sångkör, och verkade han med kärlek i uppgiften. Under ett flertal år var han därtill föreningen till gagn på flera områden.</p><p>Knut Lindholm är värd all aktning för sina insatser vid vår lokals till och ombyggnader.</p><p>Börje Hagström under vars insiktsfulla ledning föreningen knöt mången av de värdefulla kontakterna i österled. Han var också en inom densamma en synnerligen aktiv folkdansledare och ledde föreningen till en glansperiod i dess historia. </p><p>Per-Erik Lundberg har under en lång följd av år alltid beredvilligt ställt sig till föreningens förfogande. Han har som boren talare stått föreningen bi vid många av dess fester.</p><p>Bertel Jahnsson ( månne detta är ett skrivfel, borde det vara Bertel Sjöblom från Domarböle?) ledde föreningen till framgång under ombyggnadsåren 1955-56.</p><p>Nils Blomqvist, ordförande under fem framgångsrika år, ingöt nytt liv i föreningen och lade därmed grunden till en av dess mest glänsande verksamhetsperioder. Särskilt varmt har han intresserat sig för teatern. Nils förmåga att samtidigt vara den goda kamraten och den gode ledaren gav honom en särskild nimbus i ungdomens ögon. </p><p>Uppräkningen avslutas med att föreningen deltog i en av Ungdomsförbundet arrangerad tävling "Tärningen är kastad" en frågesport vilken man vann. Laget bestod av Ann-Kristin Lindholm, Karl-Anders Lindholm och Görgen Johansson. </p><p>Här listas alla de män och kvinnor som under åren haft en bärande roll i föreningen.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-bYFXG1dZSOI/YPXCzQYOFQI/AAAAAAAAKo8/_RDRsdo9F3Yw3gWzsEa-AgsZbKCS9jGswCLcBGAsYHQ/s656/Sunds%2Bungdom%2Bf%25C3%25B6rsta%2Begentliga%2Bstyrelsen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="656" data-original-width="600" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-bYFXG1dZSOI/YPXCzQYOFQI/AAAAAAAAKo8/_RDRsdo9F3Yw3gWzsEa-AgsZbKCS9jGswCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bf%25C3%25B6rsta%2Begentliga%2Bstyrelsen.PNG" /></a></div><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-DpkHL_kgIdY/YPXDD-q2WNI/AAAAAAAAKpE/aDcJb6NOTf84MxYJdxQet3icQL6lPRD7gCLcBGAsYHQ/s640/Sunds%2Bungdom%2Bordf%25C3%25B6randen%2B2.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="480" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-DpkHL_kgIdY/YPXDD-q2WNI/AAAAAAAAKpE/aDcJb6NOTf84MxYJdxQet3icQL6lPRD7gCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bordf%25C3%25B6randen%2B2.jpg" /></a></div><br /><p>Här listas den första styrelsen och alla ordföranden under åren.</p><p>Sedan vill jag före den fortsatta historiken visa fotografier som finns i mina samlingar och som visar Sundsungdomar vid olika tillfällen. De flesta rör sig om fotografier runt området Klippan - skolan samt resor till olika vänföreningar i Svenskfinland. Kommentarerna är givna av Hagar Dahl som jag tillställt fotografier för identifiering. Jag tackar henne för hennes intresse.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ZSjDzXnLHXQ/YPXE8xla8WI/AAAAAAAAKpM/RYTsi62Fk7YDmXdEmI8ftlcZ8n7egnQyACLcBGAsYHQ/s612/Sunds%2Bungdom%2BSumdom.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="448" data-original-width="612" src="https://1.bp.blogspot.com/-ZSjDzXnLHXQ/YPXE8xla8WI/AAAAAAAAKpM/RYTsi62Fk7YDmXdEmI8ftlcZ8n7egnQyACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BSumdom.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Sunds Ungdomsförening på besök hos Sundom U.F. i Österbotten.</p><p>Övertst från vänster, Knut Sundman, framför honom Maj-Lis Dahl, Anselm Sjöblad. Längst till höger bak Herbert Granlund. </p><p>I mitten från vänster Paul Lindholm, </p><p>Nedre rad från vänster Gösta Bryggman, Sven-Erik och Ann-Mari Östergård, Börje Backholm (ordförande i Sundom u.f. ) Siv Johansson, Borghill Lindholm, Ann-Mari Forss, Knut Lindholm, Hagar Dahlén, Arne Dahl</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Hk3fmRV9CMo/YPXF2DzI_7I/AAAAAAAAKpU/81VRsNHYiMcU2M8vgdiTWTHMMiWbw98nACLcBGAsYHQ/s1100/Sunds%2Bungdom%2BOravais%2Bbusstation.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="735" data-original-width="1100" src="https://1.bp.blogspot.com/-Hk3fmRV9CMo/YPXF2DzI_7I/AAAAAAAAKpU/81VRsNHYiMcU2M8vgdiTWTHMMiWbw98nACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BOravais%2Bbusstation.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Oravais busstation</p><p>Sunds Ungdomsförening på besök Österbotten hos Sundom u.f. </p><p>Nere till höger Ann-Mari Marins, Hagar Dahlén</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-5e9lXqZf5kA/YPXGg_c97KI/AAAAAAAAKpc/APReltsbAYMOfKL0aw7FeCpTW5EBtizjwCLcBGAsYHQ/s668/Sunds%2Bungdom%2Butf%25C3%25A4rd%2Btill%2BV%25C3%25B6r%25C3%25A5.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="668" data-original-width="463" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-5e9lXqZf5kA/YPXGg_c97KI/AAAAAAAAKpc/APReltsbAYMOfKL0aw7FeCpTW5EBtizjwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Butf%25C3%25A4rd%2Btill%2BV%25C3%25B6r%25C3%25A5.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds Ungdomsförening på besök till Sundom Ungdomsförening år 1950. Från vänster Ann-Mari och Sven-Erik Östergård, Aivi Danielsson, Anselm Sjöblad, Börje Backholm.</p><p>Bloggförfattarens åsikt är att detta måste vara Vörå hoppbacke.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Vbi2y0HIDtU/YPXHdoL48cI/AAAAAAAAKpk/X-KCwCWfRnEUZp8CHKIMbNvHixt4vpKAACLcBGAsYHQ/s1073/Sunds%2Bungdom%2Bp%25C3%25A5%2Bbryggan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="692" data-original-width="1073" src="https://1.bp.blogspot.com/-Vbi2y0HIDtU/YPXHdoL48cI/AAAAAAAAKpk/X-KCwCWfRnEUZp8CHKIMbNvHixt4vpKAACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bp%25C3%25A5%2Bbryggan.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds Ungdomsförening på besök i Pettu (Pargas Utö eller Förby)</p><p>Från vänster, Gösta Bryggman, Arne Dahl med gitarr, Gunnar Vine, Tove Johansson, Ann-Mari Forss, Brita Dahlén, Barbro Magnusson, Anita Johansson.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-SxvUUWdBIGU/YPXIcdAKenI/AAAAAAAAKps/eUKEdHKuVvMEaZXeCg5cQr2gtdJJ1NgNACLcBGAsYHQ/s1127/Sunds%2Bungdom%2BKarl%2BAnders%2Blastbil.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="849" data-original-width="1127" src="https://1.bp.blogspot.com/-SxvUUWdBIGU/YPXIcdAKenI/AAAAAAAAKps/eUKEdHKuVvMEaZXeCg5cQr2gtdJJ1NgNACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKarl%2BAnders%2Blastbil.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Sunds Ungdomsförenings medlemmar på färd till vänförening på fastlandet. Karl-Anders Janssons transport. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-NANE2MgqXRY/YPXKcHfxZDI/AAAAAAAAKp0/MQP7J8HTYPYeCravOO4xjg3Nv18jXN9CgCLcBGAsYHQ/s1079/Sunds%2Bungdom%2BKarl%2BAnders%2Bpersonbil%2Bvid%2Bklippan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="694" data-original-width="1079" src="https://1.bp.blogspot.com/-NANE2MgqXRY/YPXKcHfxZDI/AAAAAAAAKp0/MQP7J8HTYPYeCravOO4xjg3Nv18jXN9CgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BKarl%2BAnders%2Bpersonbil%2Bvid%2Bklippan.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Karl-Anders Janssons fina bil invid Kommunalrummet, dvs. biblioteket i Finby invid Klippan. Hagar och Brita Dahlén. Året är 1949.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-1Ao9GnV-Nzw/YPXK6VEMaAI/AAAAAAAAKp8/_2LG1tZjPCI0bwicNcA0_byE7_hBhhyuACLcBGAsYHQ/s1104/Sunds%2Bungdom%2Butf%25C3%25A4rd%2Btill%2BHelsingfors%2Bp%25C3%25A5%2Bkyrktrappa.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="698" data-original-width="1104" src="https://1.bp.blogspot.com/-1Ao9GnV-Nzw/YPXK6VEMaAI/AAAAAAAAKp8/_2LG1tZjPCI0bwicNcA0_byE7_hBhhyuACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Butf%25C3%25A4rd%2Btill%2BHelsingfors%2Bp%25C3%25A5%2Bkyrktrappa.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds Ungdomsförening resa till Helsingfors. På trappan till Åbo domkyrka. Från vänster Alfons Dahl, Anselm Sjöblad, Per-Erik Lundberg, Knut Sundman, Regina Karlsson, nere från vänster, Robert och Bjarne Kvist, Hagar Dahlén, Borghill Lindholm</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-0Ey2jKEDuBk/YPXLsPCoSkI/AAAAAAAAKqE/UXBSAocsUJ4HhsubbLY7iAELFfsp_Y_AwCLcBGAsYHQ/s1045/Sunds%2Bungdom%2BHerbert%2B%25C3%25A5%2BBranders%2Bflickona.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="690" data-original-width="1045" src="https://1.bp.blogspot.com/-0Ey2jKEDuBk/YPXLsPCoSkI/AAAAAAAAKqE/UXBSAocsUJ4HhsubbLY7iAELFfsp_Y_AwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BHerbert%2B%25C3%25A5%2BBranders%2Bflickona.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>En liten grupp ungdomar ifrån Sunds Ungdomsförening. Från v. Siv Johansson, Kurt Eriksson, Rita och Kerstin Brander, Herbert Granlund.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ItdYjqR8Irw/YPXMJ5ntLkI/AAAAAAAAKqM/hqyEPENfD4UxPJl6353lTWZPQcURS1ohwCLcBGAsYHQ/s986/Sunds%2Bungdom%2Bgrupp%2Bvid%2Bhusv%25C3%25A4gg.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="656" data-original-width="986" src="https://1.bp.blogspot.com/-ItdYjqR8Irw/YPXMJ5ntLkI/AAAAAAAAKqM/hqyEPENfD4UxPJl6353lTWZPQcURS1ohwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bgrupp%2Bvid%2Bhusv%25C3%25A4gg.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>En grupp ungdomar ifrån Sunds Ungdomsförening samlade vid en husvägg i Finby, troligtvis invid Klippan. Uppifrån Alf Gustafsson, Solveig Forss, Rita Brander, Herbert Granlund, Inger Bryggman, Ann-Mari Forss, Greta-Stina Gustafsson, Arthur Mattsson, Kurt Eriksson, Ingegerd Granlund, Hagar Dahlén</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-5R-DlfoZzHU/YPXNVyqusEI/AAAAAAAAKqU/tMuCNeX_D38xbulhWO5-x4dZAZTqrW_sQCLcBGAsYHQ/s1049/Sunds%2Bungdom%2Bframf%25C3%25B6r%2Bskolan.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="675" data-original-width="1049" src="https://1.bp.blogspot.com/-5R-DlfoZzHU/YPXNVyqusEI/AAAAAAAAKqU/tMuCNeX_D38xbulhWO5-x4dZAZTqrW_sQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bframf%25C3%25B6r%2Bskolan.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ungdomar framför skolan. Uppe från vänster, Arthur Mattsson, Herbert Granlund, Leo Karlsson, Louise Gustafsson, Greta-Stina Gustafsson, Inger Bryggman, Ann-Mari Forss, Alf Gustafsson</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-BzfXy0eyAHI/YPfLA2vYXVI/AAAAAAAAKrc/wCV3HVL_xuwZ5NGejVW1fOYw1RhczYFSgCLcBGAsYHQ/s580/Sunds%2Bungdom%2Bgrupp%2Bp%25C3%25A5%2Bland.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="372" data-original-width="580" src="https://1.bp.blogspot.com/-BzfXy0eyAHI/YPfLA2vYXVI/AAAAAAAAKrc/wCV3HVL_xuwZ5NGejVW1fOYw1RhczYFSgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bgrupp%2Bp%25C3%25A5%2Bland.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Ungdomar sittande i skogsbrynet. Från vänster Ann-Mari Forss, längst till höger Kurt Eriksson.</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-FcUcJQSlW4k/YPXOUIDWCtI/AAAAAAAAKqc/OGYTmhQtq5o2xpQUE97QxkMqAo4mtyqaACLcBGAsYHQ/s595/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdanslag.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="424" data-original-width="595" src="https://1.bp.blogspot.com/-FcUcJQSlW4k/YPXOUIDWCtI/AAAAAAAAKqc/OGYTmhQtq5o2xpQUE97QxkMqAo4mtyqaACLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdanslag.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sunds ungdomar, folkdanslag. </p><p>Övre raden från vänster, Ruth Lindfors, Wiking Sundberg, Herbert Granlund, Olof Persson, Per-Olof Rydberg, Birger Andersson, Rune Meklin, Gösta Bryggman, Börje Hagström Thorvald Blomqvist, Birger Sundman. Nedre raden, Ann-Mari Forss, Thordis Blomqvist, Gurli Granlund, Barbro Magnusson, Brita Dahlén, Maire Robertz, Anita Söderlund. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-ILUciCKJtdQ/YPfI8sG8jgI/AAAAAAAAKrE/tkO-yUc_ulMcl1TKD2YBMFqbh__h2RxFQCLcBGAsYHQ/s586/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdans%2Bbild%2BGuttorp.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="584" data-original-width="586" src="https://1.bp.blogspot.com/-ILUciCKJtdQ/YPfI8sG8jgI/AAAAAAAAKrE/tkO-yUc_ulMcl1TKD2YBMFqbh__h2RxFQCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bfolkdans%2Bbild%2BGuttorp.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Föreningens folkdanslag samlade vid Guttorp gård. I mitten bak långe Per-Erik Karlsson och längst till höger Gösta Bryggman. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-rbrPtyy6GiY/YPfJiogC88I/AAAAAAAAKrM/1OFw3b0vAKwjBDItYIC3Fskn4OXdm7L0QCLcBGAsYHQ/s1089/Sunds%2Bungdom%2Bdans%2Bi%2BBomarsunds%2Bruiner.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="786" data-original-width="1089" src="https://1.bp.blogspot.com/-rbrPtyy6GiY/YPfJiogC88I/AAAAAAAAKrM/1OFw3b0vAKwjBDItYIC3Fskn4OXdm7L0QCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2Bdans%2Bi%2BBomarsunds%2Bruiner.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Sommarfest runt 1920 i Bomarsunds ruiner. Här förevisades första gången föreningens kunskaper i folkdans.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-BkVxNKlCOFE/YPfKCDdfT-I/AAAAAAAAKrU/DM02J10S65AZQtscLBmzk0JKMDSzGtM9gCLcBGAsYHQ/s939/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bbrygga.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="820" data-original-width="939" src="https://1.bp.blogspot.com/-BkVxNKlCOFE/YPfKCDdfT-I/AAAAAAAAKrU/DM02J10S65AZQtscLBmzk0JKMDSzGtM9gCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bbrygga.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Från festligheterna i Bomarsund. Här äntras fartyg vid Ångbåtsbryggan. </p><p>Fotografier ur Anselm Sjöblads samlingar.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-kLO0pP9nMYE/YPqVKfF0OfI/AAAAAAAAKr0/fc9XkzsqWZoRi_-HxsmbaheNWjUToaRDwCLcBGAsYHQ/s592/Sunds%2Bungdom%2BS%25C3%25A5gars%2BLasse.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="592" data-original-width="426" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-kLO0pP9nMYE/YPqVKfF0OfI/AAAAAAAAKr0/fc9XkzsqWZoRi_-HxsmbaheNWjUToaRDwCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BS%25C3%25A5gars%2BLasse.PNG" /></a></div><br /><p>Lars Johansson "Sågars Lasse"</p><p>Då man kikar på gamla fotografier kan man inte undgå att upptäcka Lasse, då bonde på Sågars i Finby. Han var ofta med då det hände och var med på de flesta resor både med ungdomsföreningen och på olika lantmannaresor. Lasse satt ofta på Klippan i bakregionerna, alltid med en cigarett. Vad jag minns så dansade han aldrig och hade aldrig "flickvän". Han satt oftast och pratade vitt och brett. Jag minns inte heller att han hade hår, den blanka flinten lyste. Han hade roliga kommentarer och vi barn skrattade åt hans historier. Jag minns en gång då man talade om åldringsvården i socknen. Ja sade han, nog är det bäst att "dom gamla kommer bort". En gång skrämde han vettet av en liten grannpojke som kom vandrande hem ifrån Finby skola. Vet du sade han, poliserna var just å hämta din pappa! </p><p><br /></p><p>Den andra delen av historiken.</p><p>Sunds Ungdomsförening</p><p>Historik 1967-1986</p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-klhhlf3eGDw/YPqZkMcaC5I/AAAAAAAAKr8/7x6XLWZO8WoeuQ-yJlI8RnTsoyCI2bwXgCLcBGAsYHQ/s640/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bdans.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="480" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-klhhlf3eGDw/YPqZkMcaC5I/AAAAAAAAKr8/7x6XLWZO8WoeuQ-yJlI8RnTsoyCI2bwXgCLcBGAsYHQ/s320/Sunds%2Bungdom%2BBomarsunds%2Bdans.jpg" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Från teaterns område</p><p>Övre bilden. U "I skolan" ett bejublat nummer ur en av förbundsrevyerna, med fr.v. lärarinnan Anna-Britt Lundström och eleverna Sture Blomqvist, Ann-Gerd Lindholm, Tor-Björn Lundberg och Bertil Hagström. </p><p>Nedre bilden. "Huset i " år 1985. </p><p>Övre raden fr.v. Ralf Karlsson, Katharina Selander, Robert Lindeman, Gerd Blomqvist, Britt Tuominen, pernilla Johansson, Edgar Johans, Pernilla Tuominen, Mikael Lindholm, Rune Sundman, Ann-Louise Andersson, Annica Andersson. I mitten Leif Sundberg (regissör)</p><p>Nedre raden fr.v. Anette Johansson, Lennart Jansson, Camilla Johansson, Katarina Dahl, Robert Johans, Lilian Lindholm, Jonas Tuominen, Gunnar Jansson, Stefan Mattsson. Foto I-B Wiktorsson.</p><p>Vidare i texten. Teaterverksamheten, som traditionellt varit en av föreningen omhuldad verksamhetsform, har under föreningens sjunde och åttonde decennium om möjligt utökats och breddats. Under slutet av 60- och början av 70-talet varvades teatern ofta med programfester där det ibland ingick kortare pjäser och sketcher. Ur den rikliga produktionen plockar vi exempelvis: Gubbrevolutionen, Efter klockan tolv och Anna-Lenas friare. pjäser som lockade till skratt från många åländska scener eftersom turnéverksamheten var livlig. </p><p>I samband med föreningens 70-årsjubileum 1976, återupptogs Värmlänningarna på repertoaren. Stycket som fängslade och alltfort fängslar sin publik, uppfördes sedan ett flertal gånger under 1977. Varma i kläderna av framgången, övergick man till inövandet av Rut Lindfors En för alla alla för en, som sedan hade sin urpremiär den 7 april 1978. Med denna pjäs skrev föreningen ett nytt blad i teaterhistorien, genom att under de två närmaste somrarna uppföra pjäsen invid Jan-Karlsgården, sammanlagt inte mindre är tio gånger. </p><p>Under 70-talet producerade föreningen tillsammans med ungdomsföreningarna i Hammarland, Finström och västra Saltvik, ett antal mycket framgångsrika revyer. i och med detta införskaffades erfarenheter som låg till grund för de egna revyproduktioner som kom att dominera verksamheten under ett antal år efter förbundsrevyerna. Revyer som Fågelsoppa, Smurfriket, Annandagsspektakel och så kallade minirevyer såg dagens ljus och satte skräck i socknen med omnejd. </p><p>De senaste åren har den traditionella teatern återintagit scenen och ur repertoaren kan nämnas Lille Columbus, Det smäller i dörrarna och Huset i Montevideo. Den senare pjäsen fordrar ett särskilt omnämnande eftersom den framfördes inte mindre än tolv gånger samt blev föremål för såväl videoinspelning samt TV inspelning.</p><p>Från teaterfronten bör också nämnas Åbo Svenska Teaters ofta återkommande gästspel i Klippan, vilka ger inspiration och nytändning åt föreningens egna amatörer. På senare år har man också regelbundet arrangerat teaterresor till Stockholm för att vidga vyerna.</p><p>Man bör heller inte förglömma inspelningen av Stormskärs Maja, vid vilken ett stort antal föreningsmedlemmar medverkade i olika roller. En händelse som blev lärorikt minne för livet för dem som hade förmånen att få medverka. </p><p>Ett särskilt omnämnande förtjänar Rune Sundman, som under en lång följd av år beklätt olika styrelseposter samtidigt som han aktivt verkat för teaterns utveckling. Genom sina gedigna kunskaper inom ljud-och ljusteknikens områden, har han verkat såväl från scenen som bakom kulisserna, som en stöttepelare inom teater- och revyarbetet.</p><p>Dansverksamheten.</p><p>I den första delen behandlades folkdansen och dess betydelse för föreningen medan detta stycke omfattar mera den moderna dansens betydelse, man skriver:</p><p>Dansen har av tradition stor betydelse inom föreningen, inte minst som ett medel att klara av föreningsekonomin. En specialitet som Sunds ungdomsförening är närmast ensam om på Åland, är att man ofta engagerar rikssvenska dansorkestrar. i en tid av allehanda danskriser har detta visat sig vara ett lyckat drag som för det mesta givit god ekonomisk utdelning.</p><p>Det dansbaneprojekt som föreningen sedan 1985 bedriver gemensamt med idrottsföreningen, har visat sig lyckat och förväntas ge god utdelning i framtiden.</p><p>Tillsammans med Ålands ungdomsförbund har man på prov arrangerat ett antal så kallade drogfria danser, ett experiment som också det slagit väl ut och planeras fortsätta. </p><p>Kurser idrott och motion</p><p>I takt med tiden anordnas kurser, tävlingar och motionsverksamhet. Tillsammans med Ungdomsförbundet, Ålands bildningsförbund och Medborgarinstitutet försöker man arrangera ett så brett utbud som möjligt. Danskurserna har blivit särskilt populära och exempelvis folkdansen har fått ny fart, mycket beroende på denna kursverksamhet.</p><p>Under samma rubrik upptas lämpligen det samarbete med vandringslederna i Bomarsund, som föreningen upprätthåller med idrottsföreningen och kommunala organ.</p><p>Annan verksamhet</p><p>Föreningsfighten, frågesporten mellan kommunens olika föreningar och kommunalt förtroendevalda, har sedan starten 1967 utvecklats till en tradition och fått många efterföljare runtom på Åland.</p><p>Sedan mitten av 70-talet har föreningen regelbundet uppmärksammat Luciafirandet. Man har enskilt och tillsammans med församlingen och Röda Korset, anordnat luciafester på Klippan och Tallgården. Trivseldagar för pensionärer, med underhållning och dans har arrangerats och föreningens egen Lucia gör hembesök, besöker kyrkan och delar i olika festprogram. </p><p>Sunds ungdomsförening medverkar regelbundet vid lillajulmarknaden invid Jan-karlsgården med olika slag av försäljning. </p><p>Föreningen upprätthåller traditionen med resande av midsommarstång och man kan med tillfredställelse konstatera att man inom föreningen bemödar sig om att vara öppen mot framtiden samtidigt som man värnar om de traditioner tidigare generationer sundsungdom grundlagt.</p><p>Denna del av historiken som sammanställts av Karl-Anders Lindholm och han avslutar med:</p><p>Framtiden en utmaning</p><p>Som alla ideella föreningar, och speciellt ungdomsföreningar, har Sunds U.F. upplevt toppar och vågdalar. Det ligger i sakens natur att så sker, eftersom generationsväxlingarna ofta innebär verksamhetsnedgångar som tar tid att överbrygga. Så här har det alltid varit och kommer så att vara även i framtiden. </p><p>Vid tidpunkten för föreningens grundande var dess övergripande syfte; att verka för kärlek till hembygden, att verka för vetande och bildning.</p><p>I förhoppningarna inför framtiden ingår att man även framledes skall förmå och beredas möjligheter att verka för samma högstämda ideal, ungdomen och vårt gemensamma, framtida samhälle till fromma. </p><p>Högbolstad den 19 november 1986 </p><p>Kar-Anders Lindholm</p><p><br /></p><p>Ynglat i Godby den 19 juli år 2021</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4419406147239014321.post-86206741461454781382021-02-09T04:44:00.052-08:002022-11-09T05:42:30.652-08:00Kronolänsman Eric Arén, upprorsledare och rebell som körde bort ryssarna från Åland våren 1808<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-GfgfR-5Mctw/YCJIRtx2AdI/AAAAAAAAKaw/QVxyZnlxwnUbIW4u7qHRfDT3IUmi5TBGwCLcBGAsYHQ/s1170/Aren%2Bm%25C3%25B6te%2Bi%2Bstuga.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="851" data-original-width="1170" src="https://1.bp.blogspot.com/-GfgfR-5Mctw/YCJIRtx2AdI/AAAAAAAAKaw/QVxyZnlxwnUbIW4u7qHRfDT3IUmi5TBGwCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2Bm%25C3%25B6te%2Bi%2Bstuga.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Startskottet för bondeupproret på Åland. </p><p>Målning Pehr Blom.</p><p>Eric Arén, stående till höger, i möte med bönder på Västergårds i Bamböle den 6 maj år 1808. </p><p>Stående till vänster hans vapenbroder pastorsadjunkt Johan Henrik Gummerus.</p><p>Sittande de tre bönder som uppvaktat kronolänsman Arén för uppbåd.</p><p>Vårvintern i april 1808, anländer till Åland, från fasta Finland, en kontingent bestående av 700 ryska soldater under ledning av överste Wuitsch. Man besätter den östra skärgården Kumlinge och Brändö med 500 man samt fasta Åland med 200 man. Man etablerar stödjepunkter på västra Åland i Finström, Saltvik Haraldsby och Sund Finby samt Skarpans i Bomarsund. Den på fasta Åland förlagda styrkan leddes av major Neidhardt. Styrkorna i Kumlinge anfördes av överste Wuitsch samt de i Brändö av major Sheremetjeff.</p><p>Påbud gick ut via kungörelser i de åländska kyrkorna om bl.a. överlämnande av alla vapen, lämna ifrån sig båtar, insamla sädesförnödenheter och hästar vilka omedelbart skulle sändas till fastlandet där en stor rysk styrka var samlad. </p><p>Ifall inte isrännor uppbröts inom 24 timmar för farbart vatten mellan fasta Åland och Finland skulle de ansvariga mista näsa och öron. I värsta fall skulle de sändas för straffarbete till Sibirien.</p><p>Detta var ett allvarligt påbud som de flesta av ålänningarna inte kunde tolerera och man samlas först till ett möte för motstånd emot detta i en sockenstuga i Jomala. Huru Arén deltar i detta känner jag inte till men efter att tre bönder i nöd uppvaktat honom i frågan tar Arén, som var en impulsiv och handlingskraftig man, saken i egna händer och sammankallar ett möte i Finström för planläggning av ett bondeuppror. </p><p>Han kontaktar pastorsadjunkten i Finström Johan Henrik Gummerus, en stor stark karl, som han litar på och denne är villig att ställa upp.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-qBkEP9BhgIk/YCJLNxpAXgI/AAAAAAAAKa8/NfX0L1U_D5kTS5LBC5CPIIGCR08OB1AAQCLcBGAsYHQ/s847/Aren%2Bin%2Bkommer%2BGummerus.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="847" data-original-width="634" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-qBkEP9BhgIk/YCJLNxpAXgI/AAAAAAAAKa8/NfX0L1U_D5kTS5LBC5CPIIGCR08OB1AAQCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2Bin%2Bkommer%2BGummerus.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Pastorsadjunkt Johan Henrik Gummerus.</p><p>Gummerus var född på det finska fastlandet i Masku, i Koskis kapellförsamling den 22 maj 1774 och via prästvigsel i Åbo kom han så till Åland där han först blev präst i Lemland sedan i Finströms församling. </p><p>Han blev av Arén utsedd att tillsammans med honom leda de upproriska bönderna och han skulle fullgöra sin plikt med stort beröm. Under Eric Aréns ledning anförde han de åländska bondestyrkorna först inom Finströms socken, sedan Jomala och Sund. </p><p>Efter att länsman Arén ledsagade de tillfångatagna ryssarna, 150 man, från fasta Åland samt öarna Prästö och Töftö till Sverige åtog sig Gummerus att leda hela huvudanfallet i Kumlinge där totalt 500 ryska soldater samt allt befäl nedlade vapnen och kapitulerade. Man beslagtog även hela ryska krigskassan om 4.500 rubel.</p><p>För detta erhöll både Arén och Gummerus senare av konung Gustav IV Svärdsordens band samt medalj för Tapperhet i fält. Denna drabbning har benämnts Kumlingeslaget och en minnessten för denna händelse finns i dag i Kumlinge.</p><p>Gummerus flydde tillsammans med hela sin familj med de sista svenska styrkorna vintern 1809 över isen till Sverige och blev präst i Högby församling på Öland. </p><p>Johan Gummerus som hade utsetts till Hovpredikant avled den 13 juli år 1836 på Öland</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-i8H12iKwidM/YCJl3BPXqWI/AAAAAAAAKbg/ysTRKLx36e0zSS9t_2nsW2aH838CNN9PwCLcBGAsYHQ/s739/Ar%25C3%25A9n%2Bminnesm%25C3%25A4rke%2BKumlinge.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="739" data-original-width="565" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-i8H12iKwidM/YCJl3BPXqWI/AAAAAAAAKbg/ysTRKLx36e0zSS9t_2nsW2aH838CNN9PwCLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2Bminnesm%25C3%25A4rke%2BKumlinge.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Minnesstenen på Fälberget i Kumlinge</p><p>Stenen restes av Ålands ungdom 1920 och texten lyder: Till minne av tappra fäders bragd.</p><p>Här följer ett utdrag ur Svensk Biografiskt Lexikon över Eric Aréns gärning.</p><p>Eric Aréns namn är knutet till minnet av den framgångsrika resning, vari den åländska allmogens gamla självständighetsanda tog sig uttryck vid ryssarnas första ockupation av ögruppen vårvintern 1808.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-FjRLmijUKvs/YCOMvuJC8EI/AAAAAAAAKdc/XNkJhf-dVu4B4tJ5pQ6Hs4fEG5wUROHIwCLcBGAsYHQ/s1117/Aren%2Bsvenskt%2Bbiografiskt%2Blexikon%2B1.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="779" data-original-width="1117" src="https://1.bp.blogspot.com/-FjRLmijUKvs/YCOMvuJC8EI/AAAAAAAAKdc/XNkJhf-dVu4B4tJ5pQ6Hs4fEG5wUROHIwCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2Bsvenskt%2Bbiografiskt%2Blexikon%2B1.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Klicka på bilden för läsning!</p><p>Artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-6bMyRcQiMKo/YCJ6RZE0rYI/AAAAAAAAKbs/W_v847iCzl01ILMCRyD8vJ_2EII0aFRJQCLcBGAsYHQ/s674/Aren%2Bryska%2Bkosacker.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="674" src="https://1.bp.blogspot.com/-6bMyRcQiMKo/YCJ6RZE0rYI/AAAAAAAAKbs/W_v847iCzl01ILMCRyD8vJ_2EII0aFRJQCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2Bryska%2Bkosacker.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Ryska kosacker i aktion vintertid</p><p> Den fientliga styrkan, vilken, som det vill synas huvudsakligen i rekognoserande syfte, först gjorde en kortvarig framstöt över isen, beordrades i april att besätta landet. Medan huvudstyrkan stannade på Kumlinge, framsändes ett detachement, som tog ställning vid Finby och spred smärre posteringar under befäl av major Nejdhardt över fasta Åland. Ehuru allmogen trots ett patriotiskt sinnelag, som redan förut otvetydigt framträtt, till en början underkastades sig, och ståndspersonerna för att undvika ryska våldsamheter gingo fienden tillhanda med en beredvillighet, som syntes bönderna landsförrädiskt, förde de ryska officerarna ett barskt språk, säkerligen avsett att dölja den alltför långt framskjutna truppens farliga lägen men verkligheten blott ägnat at skapa en uppjagad stämning bland befolkningen, något övervåld förekom visserligen ej men oron ökades än mera genom rekvisitioner av skjutsar och varor, som oftast ej betalades. Missnöjet kom till utbrott, då ryssarna, så snart isen började bli ofarbar, med överdrivna hotelser sökte tvinga allmogen att genom ännu outförbara isbråkningar öppna sjöförbindelsen med fasta landet. </p><p>Några av de förbittrade bönderna vände sig till Arén som i trakten åtnjöt ett ovanligt förtroende, och denne var genast färdig att sätta sig i spetsen för en resning, Till sin hjälp kallade han pastorsadjunkten i Finström Johan Gummerus. Natten mellan 6 och 7 maj överraskades de ryska posteringarna i sina kvarter och tillfångatogs. Då de båda ledarna i god tid låtit besätta Färjsund och därigenom avskurit förbindelsen med Finby, nödgades även Nejdhardt, som först undkom, efter ett par dagar ge sig fången, Det sägs att han var utsvulten då han ej fått någon mat.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-CW4iOUuLcqg/YCJ7iJshtfI/AAAAAAAAKb4/O-RlUd6smjs-pjAeKbS2mODUyv1xM6orgCLcBGAsYHQ/s764/F%25C3%25A4rjsundet%2BBodnarbild%2B1894.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="498" data-original-width="764" src="https://1.bp.blogspot.com/-CW4iOUuLcqg/YCJ7iJshtfI/AAAAAAAAKb4/O-RlUd6smjs-pjAeKbS2mODUyv1xM6orgCLcBGAsYHQ/s320/F%25C3%25A4rjsundet%2BBodnarbild%2B1894.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Färjsundet avbildad mot Godbysidan av fotograf Bodnar år 1894.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-bm-kRuRXzLw/YCU4iSyJXNI/AAAAAAAAKeA/slg7zA7JlSwWpfY6USUuE7NiUp9HZPjygCLcBGAsYHQ/s613/Aren%2BF%25C3%25A4rjsundets%2Bgamla%2Bvajerf%25C3%25A4rja.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="363" data-original-width="613" src="https://1.bp.blogspot.com/-bm-kRuRXzLw/YCU4iSyJXNI/AAAAAAAAKeA/slg7zA7JlSwWpfY6USUuE7NiUp9HZPjygCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2BF%25C3%25A4rjsundets%2Bgamla%2Bvajerf%25C3%25A4rja.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Foto Ålands Kulturhistoriska Museum, publikation Postvägen över Åland.</p><p>Den gamla linfärjan i Färjsundet mellan Haraldsby och Godbysidan. Denna linje existerade från år 1761 fram till år 1921 som linfärja och fanns därefter som motordriven transport fram till år 1937 då den nya bron byggdes. Före 1761 gick postvägen ett hundratal meter söderut och landade vid nuvarande sädestorken. En serpentinväg kan ännu skönjas på Godbysidan från den tiden. I den berättelse som Arén avger högg ryssarna av linan då de från Haraldsbysidan såg Aréns mannar anfalla.</p><p><br /></p><p>Under tiden hade Aren och Gummerus redan 7 maj satt efter det ryska Finbydetachementet, som då bönderna borttagit båtarna, med hjälp av de primitivaste farkoster sökte arbeta sig tillbaka till huvudstyrkan på Kumlinge. På Töftö upphunno de fienden och skrämde honom att kapitulera genom ett oförskräckt anfall med sin visserligen överlägsna men till stor del endast med påkar beväpnade skara. Denna vackra framgång var Arens sista vapenbragd. Han avgick till Stockholm med fångarna, över 150 till antalet, och kom sålunda ej att deltaga i bondekrigets slutakt, det ryktbara Kumlingeslaget och striderna på Brändö. Den svenska regeringen och ej minst Gustav IV Adolf personligen gav sitt fulla erkännande åt den äkta patriotism som trots inslag av herre hat och social jäsning gav resningen dess väsentliga karaktär.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-FHgn2rMSdtg/YCJ8e75mBNI/AAAAAAAAKcA/I3_y0dmSCh4Zp995DUzlkc7NLykH6uj6QCLcBGAsYHQ/s950/Grelsby%2B%25C3%25A4ng%2B31.7.1808%2BGustav%2BIV%2BAdolf%2Bparad.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="754" data-original-width="950" src="https://1.bp.blogspot.com/-FHgn2rMSdtg/YCJ8e75mBNI/AAAAAAAAKcA/I3_y0dmSCh4Zp995DUzlkc7NLykH6uj6QCLcBGAsYHQ/s320/Grelsby%2B%25C3%25A4ng%2B31.7.1808%2BGustav%2BIV%2BAdolf%2Bparad.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Grelsby äng den 31 juli 1808</p><p>Sveriges konung Gustav IV Adolf håller parad </p><p>Paraden leddes av generalmajor Vegesack. Konungen inspekterar trupperna åtföljd av general von Stedingk och generalstaben hälsade trupperna. Man förrättade gudstjänst och avsjöngs Tedeum med anledning av segern i Kumlinge.</p><p><br /></p><p> För Aren kom emellertid hans behjärtade företag att medföra allvarliga följder. Då ryssarna 1809 definitivt besatte Åland måste han i största hast med sin familj fly till Sverige, och då han i förlitande på freden och ett svenskt pass återvände till sin hemort för att ordna sina affärer, fick han med ett strängt fängelse böta för sin trohet mot sitt gamla fädernesland, om ryssarna kände nederlaget mot den vapenlösa allmogehopen som en skymf, avtvåddes denna näppeligen därigenom, att Kulneff vid Arèns gripande lät sina kosacker spotta den fängslade mannen i ansiktet. </p><p><br /></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/--BOUaJuT4S8/YCJ9TF3eO1I/AAAAAAAAKcI/qZdEDKqR1NU52ghUt9FMC99YpDvSkmOGACLcBGAsYHQ/s399/Demidoff%2BYakov%2BKulneff.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="399" data-original-width="340" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/--BOUaJuT4S8/YCJ9TF3eO1I/AAAAAAAAKcI/qZdEDKqR1NU52ghUt9FMC99YpDvSkmOGACLcBGAsYHQ/s320/Demidoff%2BYakov%2BKulneff.PNG" /></a></div><p><br /></p>Yakov Kulneff<p></p><p><br />Sitt hemman fick Arén visserligen senare sälja men led genom förlusten av lösöre och gröda allvarligt ekonomiskt avbräck. Ehuru det i Sverige sörjdes för hans utkomst sedan han återfått friheten, synes han med glädje ha återvänt till sin hembygd, där han sedan oantastad om än länge övervakad framlevde sina återstående dagar, i sena ålderdomen bevarande en "ungdomlig livlighet och eld", medan på Åland minnena och sägnerna från bonderesningen kringspunno den gamle, var han ej i heller i Sverige glömd. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-5Ff1aeL3aPU/YCJ90ctfa5I/AAAAAAAAKcQ/snAVlVhpwN4YJWbjigl5qF9VNh-UxPMMQCLcBGAsYHQ/s1094/Ar%25C3%25A9n%2BPar%2BBricole%2BSamlingssal%2Bi%2BStockholm.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="874" data-original-width="1094" src="https://1.bp.blogspot.com/-5Ff1aeL3aPU/YCJ90ctfa5I/AAAAAAAAKcQ/snAVlVhpwN4YJWbjigl5qF9VNh-UxPMMQCLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2BPar%2BBricole%2BSamlingssal%2Bi%2BStockholm.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Par Bricoles första samlingslokal i Stockholm. Ett glatt slutet sällskap grundat 1799 med anor ifrån Carl Michael Bellman. Här hade Arén och Gummerus fritt tillträde.</p><p>Par Bricole, där han och Gummerus 1808 upptagits fick K.A.V. Strandberg hälsa honom i sin jubilardikt 1858 och grep då tillfället att av hjärtat hylla den </p><p>" Som körde anno åtta kalmuckerne från Ålands jord" </p><p>Inlägget författat av G. Boethius</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-8fJ_1chTqRE/YCJegMcxGHI/AAAAAAAAKbM/qIv_WKdymNgW4Qok030ZIX-gOK_MmkwMACLcBGAsYHQ/s349/Aren%2BSvenskt%2Bbiografiskt%2Blexikon%2Bbild%2Bb%25C3%25B6cker.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="302" data-original-width="349" src="https://1.bp.blogspot.com/-8fJ_1chTqRE/YCJegMcxGHI/AAAAAAAAKbM/qIv_WKdymNgW4Qok030ZIX-gOK_MmkwMACLcBGAsYHQ/s320/Aren%2BSvenskt%2Bbiografiskt%2Blexikon%2Bbild%2Bb%25C3%25B6cker.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Svenskt Biografiskt Lexikon</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Nedan följer de utmärkelser Kronolänsman Eric Arén erhöll av Sveriges konung Gustav IV</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-i7-KkdL9dXw/YCJ-lToP7lI/AAAAAAAAKcc/Rk8SqjmsMKYmWqFDnAeWYogSSjFCjuMjACLcBGAsYHQ/s720/Ar%25C3%25A9n%2BSv%25C3%25A4rdsordens%2Bband.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="564" data-original-width="720" src="https://1.bp.blogspot.com/-i7-KkdL9dXw/YCJ-lToP7lI/AAAAAAAAKcc/Rk8SqjmsMKYmWqFDnAeWYogSSjFCjuMjACLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2BSv%25C3%25A4rdsordens%2Bband.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Svärdsordens band 1808 med officiers kokard. </p><p>Detta band utdelades ursprungligen som belöning åt svenska officerare för tapperhet i fält och till sjöss. Bandet skulle återbördas efter emottagarens död.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Uqkk_FoXkVI/YCJ_OEpEq3I/AAAAAAAAKck/t5Xw_6Ogj4Mbwmo3ttQzryywrBZqarWtwCLcBGAsYHQ/s448/Ar%25C3%25A9n%2BInfanteriv%25C3%25A4rja.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="115" data-original-width="448" src="https://1.bp.blogspot.com/-Uqkk_FoXkVI/YCJ_OEpEq3I/AAAAAAAAKck/t5Xw_6Ogj4Mbwmo3ttQzryywrBZqarWtwCLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2BInfanteriv%25C3%25A4rja.PNG" width="320" /></a></div><p><br /></p><p>Infanterivärja</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-tc1Ss4Ev7oU/YCJ_j4_WW0I/AAAAAAAAKcs/AO4ZdDVAc8wyRNlsXTk11dV_1WN4vpD_wCLcBGAsYHQ/s342/Ar%25C3%25A9n%2BPortep%25C3%25A9%2Bhandrem%2Bf%25C3%25B6r%2Bsabel.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="342" src="https://1.bp.blogspot.com/-tc1Ss4Ev7oU/YCJ_j4_WW0I/AAAAAAAAKcs/AO4ZdDVAc8wyRNlsXTk11dV_1WN4vpD_wCLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2BPortep%25C3%25A9%2Bhandrem%2Bf%25C3%25B6r%2Bsabel.PNG" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Officiers Portepé</p><p>En handrem tillhörande sabeln</p><p><br /></p><p>I Ålands Landskapsarkiv fann jag i en dossier nedanstående kopia på det brev och den förklaring över händelserna som Eric Arén nedtecknat och som han kallat Relation. Ett brev som skrev med tydlig handstil men märkligt nog nedtecknades detta brev i en enda mening, utan punktering. Liknande brev har jag sett tidigare från just denna tid. Man kan notera att Arén stundtals omnämner Gummerus som "prästen". Anmärkningsvärt är också att han inte nämner om att han själv inte deltog i Kumlingeslaget utan skriver "Vi" för den händelsen. Arén var då på väg till Stockholm med de tillfångatagna ryska soldaterna. Även de tillfångatagna soldaternas antal är i överkant.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-rnktGAf_Zik/YCKzGYvE6iI/AAAAAAAAKdE/PAMugDnhSukUu8a03SJllxQiLLYDMdj-QCLcBGAsYHQ/s822/Arens%2Bbrev%2Bsid%2B1.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="822" data-original-width="551" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-rnktGAf_Zik/YCKzGYvE6iI/AAAAAAAAKdE/PAMugDnhSukUu8a03SJllxQiLLYDMdj-QCLcBGAsYHQ/s320/Arens%2Bbrev%2Bsid%2B1.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Väl framme i Stockholm författar Arén en berättelse över de händelser som han varit med om. Han kallar rapporten för Relation.</p><p>Den 6:te maj 1808 börjades vårt anfall, med Ryska fienteliga Trupperna, att försvara och tillfångataga, av ordsak, av Befälhavaren utgivna stränga ordres som våre omöjeliga fullfölja i anseende till fartygens utvärkning från hamnarna som Götheborgs Tidningen genom min berättelse den 12 :te May utvisar, sammanträdet av isvärkningen, manskapet, som å Bamböle vik, där utvärktär en galeas vid mit hem, de övriga av Socknen, var delade i andra hamnar med lika arbete, möjeligheten syntes för oss, Klockan 12 på dagen då Galeasin var i Lösa vattnet masten överbord dragen för att Tacklas, och Masten upresas, fick jag från andra nästgränsande Socknar i hemlighet bud, om samma omöjeliga arbete, och om jag tillika med mina Sockne boer ej Kunde träffa någon plan till avskuddande från denna Ohyggliga pärs som vara omöjelig verkställa, och icke dessmindre vårt vådeliga straff - mitt yttrande gavs på det sätt, att i denna afton och ske skulle att afskudd oss denna fasansvärda omständighet, och mig till säkerhet Komer en man efter 2 från var socken som hos mig inställer sig</p><p>Sid 2</p><p> då jag tillika med mina Grannar och öfriga manskappet som nu är samlade börjar vid Högqvarteret Strömsvik där major Neidhard med sine 13 Kossaker är inqvartterade, Och att ny i varje Socken börjar på samma tid, att alt där dij är inqvarterade Gripes, och där båtar finns förskaffar från stränderna så att alt vad Comunicatjon hindras, så att Ryssarne ej får samlas, Klockan 6 : eftermiddag kommer svar, en man från var Såcken och att dij iklät sig min plan, i tysthet sände bud til adjunetin Gumerus - han kom till mig, antog mit progeet, och klockan 9 om afton begaf vi oss till Högqvarter Strömsvik, då emot förmodan, var Majoren, Kossaker, jemte Kronofogden Taxell borta: derifrån sattes min Boror Malmber med 30 man til Emkarby gästgifvare gård för att gripa den där inqvarterad funnos och hvilka som utåt allmänna Landsvägen Komo presten, ( Gumerus) jag, och den del af Allmogen wil säga södra delen af Sockn, fattade beslut dels med häst mästa delen til fots, begaf oss til Färjesundet, dels för att dij Långväga af Socknen skulle få samla sig jemte öfriga Socknar, när vij kom til färjesundet, kom, då färjan lastade med Rysar,</p><p>Sid 3</p><p>första vij ? blandade dels soldater dels Kosaker, dem vij til fånga togå, sedan sköts med de få gewär wij qwar hade, jemte hurra rop Rysarna från Saltwiks sidan sköta mycket, men till all lycka att Saltviks sidan är myket högre så att deras skot gick alt öfwer, med Ryssarne ledsna wid vårt hurrande och skjutande hugger av färjelinan, för att hindra oss vår öfwerfart Rysarne begaf sig på flykten alt Österåt landet då alt var tyst, kom färjekarlen öfver med båten och tilkännagav Ryssarne flyt undan, jag fattade porto vid färjesundet med en del av manskapet och Gumerus med en del til Jomala tracten wid Jomala kyrka där Rysar fattat sig förswar blef otack, men måste gifva sig tilfånga, Gumerus med sina fångar, min bror Malmberg med sine sju Emby och enär han kom til Gölby Påstgård , kom en Ljuetenat Scröder jemte Soldater, blifwer warse att en Trupp Ryssar kommer utan gewär, omgifna af Bönder, sporrar så sin häst, och gav sig på flygten, men genom ett skot, af denne sockens Brofogde Eric Bergqvist träffade honom så, att kulan gick genom hattkulle, mitt öfwer horbandet, ej skadades men</p><p>Sid 4</p><p> af konjuntjon föll af hästen, toges till fånga jemte medhafde Soldater fördes til Gödby där alla fångar förvararades, vid min Påse om natten fick man underrättelse att Kronofogden Taxell, var på Haraldsby gästgifwaregård, då bönderna tvang mig taga honom därifrån Öfverförde honom till Gödby, att hos Doctors wara med vackt förvarad, i anseende till inlupna berättelser, som skulle han haft brefwäxlat med Ryssarne, men ej hanteras annorlunda än en fri menniska det alt wad allmoge, var tilsagde ej illa hantera någon varken Ryss eller Swensk, men mot min vilja, måste jag gifva en min Cousin flere Rapp af en Rysk sabel och sedan i arest hos Rssarne, för dett han om natten gaf sig på flykten från färjesundet, ty wij hade den lag oss emellan att den som skulle Rygga sitt förbund, fick hålla till godo vad honom wederfaras borde.-Andradagen den 7 Maij sedan flere af Landets manskap handt samlas, begaf wij oss fter Ryssarnes undanflygt då wij kom til Casteholms bro, war den upskåtad, till någon del, säkert hopp ? hafva den framför oss sedan närma wij oss til Bommarsund då har dij taget en ned sjunkt ögstok som</p><p>Sid 5</p><p>träffades wid land, och fracktatt sig öfver om natten till präste, från präste till Töfte, har dij Rivit kull sjöbodar och practicerat sig öfwer, alt gaf mig oss efter, til, att dij På Töfte hant dem, ty dig war ej i stånd komma derifrån - anten dij eller wij fångna, när wij kommo till Töfte by, blef wij dem varse nära vid sjön, där våra skjärböndere låg med sine båtar dem, Rysarne ville begagna, för att komma till hufvudstyrkan, som var på Kumlinge, vid byn upstältes vår acxerade arme, likaså prest som länsman, fyra man i bredd, sedan formers i en Linje, till gevär, var måst så kallad påkar af barkade i öfra ändan, dett var om kring klockan 11 på dagen, bönderna war wäl litet twekfulla om utgång, men här var ej annan råd än Gumerus, och jag på var sin flygel, nu ligger byn högt och nedanföre en åker och sedan ängen emellan åkern och sjön, vår marsee börjades med hurra rop, och storm, Ryssarne sköto salva på salva men oacktat ökade wij stormen och hurraropen utan afseende på deras skott, Ryssarne i förtwiflan kom oficerane med hattarne lägga ner gewär, och gaf sig tilfånga </p><p>Sid 6</p><p>i ögonblicket taga gevären bort och patron köken af såldaterne så att wåra bönder var i full mondering med amunition och gevär i största hast, Ryssarne var 500 man gemene utom befäl, våra var ej mer än en 300 man sedan hade wij båtar föra att Transportera Ryssarne till Bommarsund, för att få dem på fasta lande, där var samlat en otalig skara med menniskor, dels för att komma oss til biträde dels qvinnor, och barn för att efterhöra utgången, men för, att öfwertyga den vår winst, hade wij Ryssarne att trumma spela och sjunga så at t wij kom med en stor jubelfäst i land, och till alt nöje var dett en så vacker dag som på året kunde begäras - Således hade vi på dygnet tagit alla Rysssar på fasta landet utom Majoren Neidhart som uppehöll sig jemte 9 Kosakker i 2 dygn på skogen emellan Grälsby och Finströms Prästgård, där han var nödsakad, för vår stränga postering gifva sig tilfånga, där han beklagade sig ej smakat mat på 2 dygn. </p><p>Sedan alt detta va för sig gått, begaf wij oss till Kumlinge Socken, hwarefter inom 2 dygn togo där 1000 man gemene utom Befäl jemte Krigs Kassen som bestod af flere tusen Silfver Rubel. </p><p><br /></p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-hEVzG042sE8/YCK0IhRZZfI/AAAAAAAAKdQ/Dd_RAZRe7t0B90AYlP7x0UrIh2FZMhEuwCLcBGAsYHQ/s578/Aren%2B%25C3%25A4nkepensionen.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="333" data-original-width="578" src="https://1.bp.blogspot.com/-hEVzG042sE8/YCK0IhRZZfI/AAAAAAAAKdQ/Dd_RAZRe7t0B90AYlP7x0UrIh2FZMhEuwCLcBGAsYHQ/s320/Aren%2B%25C3%25A4nkepensionen.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>En tidningsnotis i tidningen Nya Dagligt Allehanda av den 30.4. 1860 hittar vi under rubriken Bondeståndet följande,</p><p>P.F. Mengel från Upsala uppläste en motion angående pension till belopp av 300 Rdl å allmänna indragningsstaten åt f.d. länsmannen på Åland Eric Aréns efterlämnade änka Fredrika Sofia Arén född Lindström vilken motion till statskontoret remitterades.</p><p>Här kan vi se att även Aréns änka Fredrika Sofia skulle få en livstidspension.</p><p>---------------------------------------</p><p>Om Eric Aréns familj kan sägas att han var gift två gånger och hade två söner och en dotter.</p><p>Första frun och barnens mor var Kristina Sofia Holmberg och den andra Fredrika Sofia Lindström från Norrköping.</p><p>I Finströms församlings komunionbok som finns i Ålands Landskapsarkiv framgår att familjen Länsman Eric Arén åren 1804-1809, inte innehade någon egen gård i Bamböle, som det ibland framgår, utan familjen Arén fanns bland, Övriga inhyses och torparboställen. </p><p>Barnens namn var Gabriel född 15.9 år 1803, Helena Sofia född 7.3. 1805 samt Carl Gustav född 12.7. år 1807</p><p>------------------------</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-hlYYtBHrk9Y/YCTcHDT3C8I/AAAAAAAAKdo/8y-Ts9a6DNEga1wBUmDmYSn4p_ZcyZKZgCLcBGAsYHQ/s348/Ar%25C3%25A9n%2BKr%25C3%25B6nikespel%2BBerghyddan%2B%25C3%2585land%2B1.7.44.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="348" data-original-width="285" height="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-hlYYtBHrk9Y/YCTcHDT3C8I/AAAAAAAAKdo/8y-Ts9a6DNEga1wBUmDmYSn4p_ZcyZKZgCLcBGAsYHQ/s320/Ar%25C3%25A9n%2BKr%25C3%25B6nikespel%2BBerghyddan%2B%25C3%2585land%2B1.7.44.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>På Åland skulle inte Aréns namn vara glömt. I tidningen Åland av den 1 juli år 1944 kan vi läsa följande notis,</p><p>Krönikespel om bonderesningen på Åland år 1808.</p><p>Om bonderesningen på Åland 1808 repeteras nu för fullt av en intresserad grupp Jomalabor och torde komma att uppföras söndagen den 9 juli å Berghyddan. Men man överväga en plan att uppföra spelet i Kumlinge där bondehären utkämpade en formlig strid med ryssen och vann sin stora seger. Av krönikespelet som bekant författats av magister M. Dreijer är det tre scener vilka nu spelas.</p><p>Artikeln följs upp den 15 juli där det framgår att krönikan även skulle uppföras i Kumlinge.</p><p>1. Den stora stämman i sockenstugan i Jomala den 16 mars år 1808.</p><p>2. Böndernas sammanträffande med Eric Arén i Västergårds i Bamböle den 6 maj.</p><p>3. En scen i en fiskarstuga nära Marskil i Kumlinge de 10 maj.</p><p>--------------------------</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-J-R2aifDCSk/YCTdehEuAhI/AAAAAAAAKd0/_Cu8Yz1sjIwsZK8ckAgRB_qDpKHVfty4ACLcBGAsYHQ/s1706/Aren%252C%2BStockholmstidningen%2B5.9.1903%2BVad%2Bfordom%2Btimat%2B9%2Bmaj.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="886" data-original-width="1706" src="https://1.bp.blogspot.com/-J-R2aifDCSk/YCTdehEuAhI/AAAAAAAAKd0/_Cu8Yz1sjIwsZK8ckAgRB_qDpKHVfty4ACLcBGAsYHQ/s320/Aren%252C%2BStockholmstidningen%2B5.9.1903%2BVad%2Bfordom%2Btimat%2B9%2Bmaj.PNG" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Inte heller i Sverige skulle Arén och Gummerus namn vara bortglömt.</p><p>I Stockholmstidningen av den 5.9. 1903 läser vi följande under rubriken, </p><p>Vad fordom timat</p><p>och för den 7 maj år 1808. Denna dag halv tre eftermiddag ryckte 350 bönder anförda av prästen Gummerus Kumlinge på Åland och efter en och en halv timmes skarp fäktning hade Gummerus tagit 400 ryssar till fånga utom över och underbefäl, hvarvid fältkassan 4.500 rubel föll i hans händer. Redan den 19 maj belönades han som i Stockholm aflämnade fångarna med Kungliga Hofpredikants fullmakt och den gyllene tapperhetsmedaljen.</p><p>Länsman Arén som uppgjort planen till folkresning och som medföljde till Stockholm fick jämte Gummerus samma medalj af konungens hand fäst på bröstet, och rätt att bära en gul Kokard på sin hatt. </p><p>-----------------------------------</p><p>I mitt arbete med denna artikel har jag kommit fram till vissa slutsatser med så att säga facit på hand och en lång historisk belysning. Det är trots allt 213 år sedan detta inträffade.</p><p>Om vi tänker på det skimmer som råder över bondehären som med vässade störar slog den ryska björnen är det en sanning med modifikation. Den har sitt berättigande ifråga om de första dygnens händelser på fasta Åland. Där gjorde man en otrolig hjältebragd, man hade de facto som sagt vässade störar som sina vapen med undantag av några nickebössor. Med dessa slog man ju en stor beväpnad trupp på Töftö. Det sägs att den ryske befälhavaren stod med böjt huvud och mössan i hand då han gav order om kapitulation. </p><p>De man besegrade på fasta Åland var ju mindre skaror. Men då man besegrade cirka 150 man på Töftö då beslagtog man ju alla deras gevär och hela deras ammunitionsförråd. Med detta på hand kunde man bistå den lilla svenska eskader som fanns runt Kumlinge. Detta anfall leddes ju som bekant av pastorsadjunkt Johan Gummerus och ingen ära skall tas ifrån honom. Det berättas att den ryske befälhavaren satt och dinerade med prosten Höckert då skarorna anföll. Han lär ha slitit fram den vita bordsduken och rusat ut med den och flaggat för kapitulation.</p><p>En annan reflektion jag gjort är att det som Arén och company gjorde på Åland var någonting oerhört om man geopolitiskt ser på situationen. Den ryska hären hade ju hur lätt som helst ockuperat hela fasta Finland och skickade ut den lilla skaran spejare om 700 man till Åland för att rekognosera. Man skickade så lite soldater för att inte kunde väl några fiskare utgöra någon fara där på öarna.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-vwBvwrjITPY/YCjPGhPh0EI/AAAAAAAAKes/rjNYVF9ZivE96chQHQnxxhCEYabWpEcGACLcBGAsYHQ/s250/Demidoff%2BTsar%2BAlexander%2BI.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="161" src="https://1.bp.blogspot.com/-vwBvwrjITPY/YCjPGhPh0EI/AAAAAAAAKes/rjNYVF9ZivE96chQHQnxxhCEYabWpEcGACLcBGAsYHQ/s0/Demidoff%2BTsar%2BAlexander%2BI.PNG" /></a></div><br /><p><br /></p><p>Historiska annaler ger ju till känna att Rysslands Tsar Alexander I ämnade sluka hela Sverige och hade hos sin högsta general hört sig för om denna möjlighet. Man hade utan motstånd ockuperat Gotland och blickade emot Stockholm. Det svenska hovet sadlar hästarna och gör upp planer för evakuering av konung Gustav IV. </p><p>Då kommer plötsligt bud ifrån Åland att en bondehär har slagit ner det ryska anfallet på Ålandsöarna.</p><p>Detta måste ju ha varit en psykologisk vändpunkt i hela det svenska riket. Kanske detta var en vändpunkt, kontrapunkt och att vi därför har ett fritt Sverige i dag? </p><p>Jag undrar inte alls på att Eric Arén och Johan Gummerus blev gyllene dekorerade och att Arén erhöll livstidspension. </p><p>----------------------------------</p><p>Några funderingar</p><p>Då man tänker på den dagsaktuella säkerhetspolitiska situationen här på våra breddgrader undrar man om vi eventuellt är i samma läge man var för 213 år sedan. Åland och Gotland. Två munsbitar vår östra granne alltid har kastat sina blickar på. De ryska ledarna har ju alltid räddat sitt skinn genom att fabricera utländska hot då de inre hoten dykt upp.</p><p>Våra internationella garantier har ju aldrig gällt i krigstid. Det är ett vackert papper som ligger och skräpar i fredstid.</p><p><br /></p><p>Artikeln kommer att uppdateras.</p><p><br /></p><p>Sablat i Godby den 9 februari år 2021</p><p>Johan G. Granlund</p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Granlundhttp://www.blogger.com/profile/13136315510309281160noreply@blogger.com1