Glo eller klo?

Skattläggningskarta över Persnäs näset år 1799

Här ovan ser vi en vackert kolorerad karta över Bomarsundsområdet som det tedde sig i slutet av 1700-talet. 
Vid besök på Riksarkivet i Stockholm våren 2011 hittade jag denna kartserie som består av flere olika upplagor av kartor över området. Denna karta är egentligen en uppdatering av lantmätare Joh. Granells karta från 1786 som i sin tur härleds från Hans Hansons kartografi över Sund och Persnäs området år 1650.
Vi får vara stolta och glada över detta Hansonska arbete i Sund för hanslutförde aldrig kartografin över hela Åland emedan han blev kommenderad till fasta Finland.
 
Nå vad har då denna karta för samband med rubriken? Jo för att mitt i kartan ser vi Gloträsket som det såg ut i äldre tid på Persnäs näset vid Svinesund.
Onsdagen den 20 februari 2013 ingick en artikel i Nya Åland om ett vägnamn i Lumparland, Gammelklovägen. Ortsbefolkningen ställer frågan vad namnet egentligen betyder. Frågan går då vidare till namnvetare Leila Mattfolk vid svenska avdelningen på Institutet för inhemska språk i Helsingfors. Enligt Mattfolk härleds slutled - klo  i ortsnamn ibland från kloliknande platser. Hon säger vidare att dessa platser oftast är sänkor och odlingar i dem.

Jag slår då upp ordet klo i samma instituts lista och läser följande om det:
Klo, i ett 20-tal namn på sänkor el.dyl. Enstaka namn på -klo som förekomma på Åland. Betydelsen av klo är oklar, mumera är tänkbart att namnen har åsyftat kloliknande platser, ex. Kärringklo i Sottunga.

Då jag läser vidare i listan och söker upp glo läser jag:
Relativt vanliga är också namn på -glo, som uppgår till inemot 600 namn i alla delar av området, de flesta i Skärgårdshavet, exx. Laxglo i Kumlinge, Bockholmsglo, Mjäldgloet i Föglö och Bredskärsgloet i Brändö. Ordet glo har angetts vara levande i dialekten för "grund vik eller infjärd" (FO). Orterna har i allmänhet legat långt inne i land och liksom det gamla Gloet i Helsingfors tidigt blivit uppgrundat. I äldre tider har många av dem utan tvivel varit små infjärdar med flera inlopp.

I ett mess i en av lokaltidningarna skriver "pensionerad sjöman": Klo är nog en avledning av Glo i artikeln om Gammelklo i Lumparland.
Personligen så håller jag med honom. Det måste nog vara något misstag som begåtts av någon kartograf i tiden.
 Men det återstår att göra forskning i saken. Hur benämdes platsen i gamla skattläggningskartor, storskifteshandlingar, domböcker och syneprotokoll?

Vi återgår till kartan över Persnäs näset.

Emedan texten är lite svårläslig vill jag delge den till er, eller om vi säger så: Jag skall försöka göra det.

Charta öfver Pärsnäs- Persby och Wifwaste Byars Näsäng. Sunds Sokn på Åland af Åbo och Björneborgs Läner författad år 1799 af  Eprahim Johan Granell

I väster ser vi Svinö Sund och i öster Persnäs Grändens ägor taga Här Vid.
I söder hittar vi: Gin Wärcka Wiken
I öster ser vi antecknat: Draghagen och Skarpans Lindor.
Draghagen betecknar troligtvis en plats för halning av båtar mot land.

I norr ser vi, Finby Ström med bron över strömmen. Invid läser vi, Sikvarpet och torpet intill heter Strömstorpet med sina uthus.
Väster om bron har vi Finby Äng på denna sidan.

I mitten av kartan ser vi Glo Träsket med Glodiket som mynnar ut i Svinö Sund.
Invid diket ser vi Rörvassa, troligen en plats där man tog vass för uthustaken.
Vi ser Svinö skogen. Denna del av området var längre bak i tiden en avskild ö. Numera finns namnet kvar i Svineör som ligger några hundratal meter ute i Lumparn.

Den text som finns inne i Glo Träsket lyder:

Glo Träsket, som i afseende till 1650 åhrs charta finnes afritad ansegligen igenlandadt och har gått från Salt Sjön Swinö Sund hwarefter nu allenast befinnes ett dike. Lika så har samma Glo sträckt sig upp till Dragshagarna.
Denna plats användes troligen fordom som ett ställe där man halade upp sina båtar.

En text som kanske förbryllar är beteckningen Persnäs Grändens ägor Taga här Wid.
I äldre tid benmndes Persnäs området som Persnäs Gränden. Detta efter att vägen från Träsk emot Skarpans gård var en återvändsgränd. Den slutade vid gården. Denna tid fanns ingen väg emot Bomarsund som tillkom långt senare mot 1670-talet då postvägen började gå till denna plats. Tidigare gick alltsedan medeltiden den stora landsvägen över Åland emot Delvikområdet och Mångstektasidan för vidare färd emot Vargata. Detta kan vi se i Hans Hanssons karta över Finby och Persnäs från år 1650.

Kartograferat i Godby den 22 februari år 2013

Johan Granlund

Ortnamnen på Åland

Insändare i Nya Åland den 16 februari 2008.

Paula Wilson, pol.mag. turistföretagare och författarinna, bosatt i  Rosala, utkom senaste höst med en bok, "Röster från forntiden, gamla ortnamn berättar".

Boken en volym på över 500 sidor och utgiven på Shildts Förlags Ab, recenserades i Hufvudstadsbladet och fick då en förödande kritik  Man läxade upp förlaget som hade den dåliga smaken att giva ut en sådan smörja. Ord som tändstikor och bokbål låg i luften.

Recensionen skulle vissa sig vara startskottet till en insändarstorm som rasade i en månads tid. Tidningen avbröt sedermera hela debatten. Några axplock ur rubrikfloran: Forskarna avslöjade och utskämda. Felaktiga ortnamn föds lätt. Traditionalisterna drar ett löjets skimmer över sig. Wilson hotar inte etablerade forskare osv.

I kolumnen "I dag" skriver Bo Lönnqvist följande drapa: Ingen vid sina sinnen skulle väl överta ett lasarett, be kniven av kirurgen och operera. Ingen vid sitt förnuft skulle väl äntra en flygplanskabin utan ertifikat. Ingen skulle väl utan ingenjörsexamen konstruera en järnvägsbro, men när det gäller ortnamn synes det vara fullt möjligt att självlärda experter äntrar scenen!

Nå vad är det nu som P.W. har skrivit i sin bok som så till den grad retar upp de etablerade forskarn? Jo, hon har haft fräckheeten att utmana hela den samlade kåren av finlandssvenska ortnamnsforskare på tolkningen av våra gamla ortnamn. Dessa forskare har haft som vana att alla tycka i stort sett detsamma och man har både kliat oh dunkat varandra i ryggen i sin totala samstämmighet. Man hävdar att våra ortnamn inte alls är gamla. De är i de flesta fall från medeltiden (1050 - 1500 e.Kr.) De finländska kustområdena var befolkade av "finnar" och det var först efter korstågen c. 1150 som trakterna befolkades av svenskar. Då namnsatte kolonisatörerna orterna med oftast personnamn och de gamla finska ortnamnen överlappades med svenska benämningar.

På Åland skedde följande:  Man erkänner att vi hade en stor vikingatida svensk befolkning. Av en oförklarlig anledning försvann denna befolkning spårlöst ca år 1000 och vi hade ett tomrum här i 150 år. 

Detta tomrum utfylldes med en finsk befolkning. När så kolonisatörerna återkom trängde dessa ut denna finska befolkning eller tvångsförsvenskade dem. Därför har vi här byar som har finska namn ex. Sålis, Töftö, Simskäla. Finby är finnarnas by och Finström är deras en kommun. Ödkarby är den övergivna karlabyn. Alla byanamn med mansnamn i förleden ex. Vivasteby, Persby och alla med slutled -torp, -bolstad, -böle härstammar från denna tid. Gottby är gotlänningarnas by osv.

Allt dettta är resultatet av en enorm huggsexa vid fördelningen av den nya erövrade områdena. Åland invaderades av svenskar i ca 100-200 år. Den stora arkitekten för denna teori är den svenske ortnamnsforskaren Lars Hellberg. Se "Ortnamnen och den svenska bosättningen på Åland 1987". I den av Lars Huldén sammanställda boken "Finlandssvenska bebyggelsenamn 2001" slås synen på namnskicket

som en helt medeltida företeelse fast.

Paula Wilson hävdar däremot i sin bok att de flesta åländska och finlandssvenska ortnamn kan härledas till en grå forntid. Rottrådarna sträcker sig ända ned i gotiskan och de forngermanska tungomålen. Hon skriver:  Min forskning skiljer sig från mina föregångares bl.a. därignom att jag har utnyttjat modärna databaser och mycket gamla källskrifter. Man kan fastslå att bebyggelsenamnen är feltolkade i så hög grad att slutsatserna om finlandssvenskarnas härkomst måste omprövas.

Ja så talar denna modiga oh karismatiska författarinna som snarast borde inbjudas till Åland och berätta om sin forskning.

Vad är i dag museibyråns åsikt i dessa intressanta frågor? Tidigare stod Dreijer, Nyman oh Bertell i främsta linjen men vem vill axla deras mantel i dag?

Vad mig själv anbelangar har jag personligen inget emot att min hemby Finby eventuellt varit finnarnas by för jag är själv till hälften en sådan och många av mina bästa vänner är finnar. Däremot finns det över 2000 orter i Norden med förled fin- så saken kan faktiskt få diskuteras och ifrågasättas.

Johan Granlund

intendent för Ålands Jakt och fiskemuseum

Finby en medeltida finskby?

Jag har med iver och förtjusning bläddrat i den nyss utkomna boken, Familjer och gårdar i Sund, som utkommit i två band av författaren Håkan Skogsjö. Till sin hjälp har han haft ett antal lokalkännare varav även jag i sista minut fick möjlighet att deltaga med några rader.
Böckerna är fullspäckade med information om gångna tiders människor och de gårdar vilka de levat i, i många fall även med levnadsbeskrivningar. Trots lite sakfel här och där måste man säga att det är ett storverk HS har åstadkommit och böckerna kommer säkert att stå i många bokhyllor i flere generationer, så även forskningen till gagn.
Men jag måste tyvärr fatta pennan. Det visar sej att HS starkt är influerad av de ortnamnsforskare som hävdar byanamnet Finbys finska härstamning. Undertecknad är själv kvartsfinne så nån språkstrid tänker jag inte starta, men det är något i detta resonemang som inte stämmer.
På bokens första blad om Sunds socken poängterar HS följande: För den som vill hitta uppgifter om bebyggelsen i Sund under medeltiden, alltså den epok som börjar sägas infallit mellan omkring år 1000 och 1500 finns i princip bara två mer handfasta källor: skriftliga dokument och arkeologiska undersökningar. De skriftliga dokumenten är få. De genomförda arkeologiska undersökningarna ännu färre, om vi bortser från Kastelholms slott har inte en enda grundlig utgrävning av någon medeltida bebyggelse genomförts. Första gången vi möter Sund i det historiska källmaterialet är 1322. Vi kan konstatera att över trehundra av medeltidens femhundra år redan har passerat, vi har alltså inte en enda bokstav som berättar någonting för oss om Sunds historia under hela 1000, 1100 och hela 1200-talet, slut citatet.
Ja, än dock har ortnamnsforskare i öster och västerled med bestämdhet hävdat att Finby byanamn kommer av att finska inbyggare bebott byn. Var finns källorna till denna fasta övertygelse, i det arkeologiska materialet eller i någon skrift? Då någon skrift inte finns kan det ju inte vara därifrån. Det arkeologiska materialet finns kanske, sätt då igång och gräv! Man kan börja på Norrgårds kalvhage. Det gravfält från yngre järnåldern som undertecknad hittade i slutet av 70-talet. Ett fält om 34 gravkullar och en husgrund som inte var känt i sen tid på den s.k. dreijerska tiden. Hagen använde vi barn som fotbolls och höjd/längdhoppsplan. På min skriftliga anhållan uppsattes den informativa skylt som finns omnämnd i boken.
Nu skall vi titta lite på vad HS skriver om byn Finby. Jo sida upp och sida ner är han tvärsäker. Byn är `finnarnas` by, och byn beboddes av finskspråkiga människor, uttrycket återkommer ett tiotal gånger. Hur kan HS och de han hänvisar till vara så säkra på det? Vad finns dessa bevis, i Kalevala kanske? Nånstans måste ju denna vistelse satt sina spår.
Jag har under en lång tid funderat på varifrån namnet ”finnar” egentligen kommer. När myntades uttrycket. Vad säger de som fordom nedpräntat ord och visor och vad säger gamla sägner och berättelser. Hur kommer det sej att vi i hela Norden har orter med namn som börjar på Finn. Har det nuvarande finska folket en gång i tiden befolkat hela Norden? Ja, om vi skall tro ortnamnsforskarna så är det så. Hur kommer det sej att det finska folket på sin vandring till Norden inte tidigare lämnat ”finska” spår efter sej? Nej jag tror att det är därför att de tog det namnet till sej här. Ett namn som fanns sen urtiden i Norden och bars av detta områdes urinvånare, de som förr kallades lappar och är våra dagars samer. Dessa fredliga människor har i alla tider vikt sej för övermakten. De har retirerat norrut.