Visar inlägg med etikett Champagnevraket Åland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Champagnevraket Åland. Visa alla inlägg

fredag 11 november 2016

Ett skepp kommer lastat med vin - och sjunker i Föglö skärgård igen






Briggen Gerda, byggd i Gävle 1995 - 2003 efter äldre replik från 1868

Ja så kanske hon såg ut!  Var det en  brigg som sjönk för cirka 150 år sedan i Föglö skärgård på Åland i trakten av Björkör? Detta fartyg är 36 meter långt medan fyndet visar på ett fartyg med 27 meters längd. Kanske det var en skonare eller ett mellanalternativ brigantin? Eller var det även denna gång en galeas och hade galeaser galjonsfigurer, ja frågorna är många.





Tidningen Åland av den 1 november 2016

Ålandstidningen kablar här ut den intressanta nyheten att ett dykarlag har hittat ett nytt vrak lastat med vin i Föglö skärgård. Dykargänget med far Göran som båtförare och sonen Jerry  Wilhelmsson i dykarlaget berättar glädjestrålande om sitt fynd som de egentligen kom på av misstag. De sökte efter ett annat vrak i närheten men fann denna skatt.

Här ser man i fartygets lastrum en mängd vinflaskor som ligger vackert i sina lådor på en bädd av någon sorts flis. Först omtalades ett hundratal flaskor men i senare artiklar har det framkommit att de kan vara över tusen. Även andra typer av flaskor i porslin och lergods tycker man sig se.  Man har även lokaliserat någon form av metall eller stentackor som troligtvis skulle föras till någon stenhuggare i Finland. Orsaken till varför man för andra gången hittar ett sådant skepp i närheten av Föglö är den att i Degerby fanns en tullkammare. Här gick farleden förbi för färd upp emot finska fastlandet.









Dykaren Jerry Wilhelmsson som tillsammans med dykarkompisarna Conny Alexandersson och Jan Lönnqvist inom Baltic Underwater Explorers hörande till dykarklubben Nautilus som gjorde fyndet.
Här ser vi fartygets för och ett ankare som hänger vid det.






Markus Lindholm, arkivarie i maritim arkeologi vid kulturbyrån inom Ålands Landskapsregering säger att bilderna är väldigt spektakulära och att vraket kan vara ca 150 år gammalt. En märklig sak är att lasten i övrigt verkar vara bärgad emedan ovandäcket samt masterna är borta. Märkligt är också att fartyget hade en galjonsfigur. Han tror också att det hade två mäster.


Låt oss så spekulera lite igen, det måste man ju få göra emedan man ännu inget exakt vet om fartygets typ, hemort eller förlisningstid, men...jag har hittat följande förlisning:




Sjöolycka i Finlands Allmänna Tidning, annons om vrakgods




Vid efterforskning i det Digitala tidningsbiblioteket för Finland har jag hittat en förlisning just precis i det området det här är frågan om och sjöolyckan, som sådana händelser vid denna tid kallades, skedde hösten 1867. Vrakgods kungörelsen var införd i Finlands Allmänna Tidning den 29 januari år 1868.
Vi försöker läsa vad sjötullkammaren i Föglö annonserar, texten är ändrad till någorlunda modern svenska.

Härigenom varder till allmän kännedom meddelat att nedannämnda egendom blivit under hösten sistlidne år i Lemlands och Föglö socknar samt Kökars och Sottunga kapells skärgård ur öppna sjön bärgat nämligen.





I Lemlands sockens skärgård: 1 st hel och 1 st avbruten bjälke, 3 st plankor, 4 st battingar.
I Kökars kapells skärgård: 31 st bjälkar, tvenne större stycken av en sönderbruten malmpump, ett stycke av ett fartygsvrak med en bredvid fastsittande jungfrujern, en från ett fartyg lösryckt planka och diverse tågstumpar.
I Björkörs bys skärgård: 12 st bjälkar, 32 st plankor, 25 st plankstumpar, 2 st tomma kistor, bottnen av en oktantlåda och en fartygssoffa.
I närheten av Lågskärs fyrbåk: 15 st bjälkstumpar.
I Bråttö bys skärgård (Föglö) 4 st bjälkar och 4 st plankor samt i
Måshaga bys skärgård: 35 st bräder och 25 st brädstumpar.

Och uppmanas vederbörande ägare till nämnda gods att inom natt och dag och år härefter göra sin rätt därtill gällande antingen hos Generaltulldirektionen eller tullkammaren i Degerby

Helsingfors av Generaltulldirektionen den 11 januari 1868.
Enligt befallning E Dalström



I samma tidning hittar vi ytterligare en annons enligt följande:

Vederbörande ägare till 13 st furubjälkar av olika dimensioner och 10 st 11 tums furubjälkar som i oktober månad sistlidne år i Jomala sockens skärgård ur sjön bärgats varder härigenom uppmanad att inom natt och dag och år härefter göra sin rätt härtill gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Mariehamn.

Helsingfors av Tullkammaren den 24 januari 1868
Enligt befallning E Dalström

Tiden och platsen stämmer mycket bra. Det är nu 149 år sedan denna sjöolycka. Kastningar i vindar har gjort att fyndplatserna är spridda.
Det som talar emot att det funna vraket härstammar från denna sjöolycka är trälasten. Varför import av trävaror utifrån till träriket Finland? Men det kan ju vara frågan om ädlare furuvirke för snickeriändamål. Å andra sidan, vilka slags varor var så lätta att bärga på femton till tjugo meters djup och att man bemödade sig att bryta sönder däcket? Trä flyter ju upp till ytan bara en öppning finns i däcket. Kunde man med vinschar bryta sönder däcket i djupet?
Hur var dykarutrustningen denna tid?

I en tidningsartikel framgick att de stenmaterial som anträffats i lasten eventuellt skulle vara diorit.




Dioritsten är en intermediär bergart. Dess huvudmineral är plagioklas, hornblände och mörk glimmer.

Dess förekomst är som mest söder om Bryssel i Belgien. Finns även i Skandinavien såsom utanför Trondheim och Valdres i Norge samt spridd över hela Sverige.
Diorit finns faktiskt även på Åland, på öar väster om Eckerö och användes som gravstenar.

Diorit används för det mesta som prydnadssten, till gravmonument och pelare.

Under adertonhundratalet började man småningom upphöra med gravsättningar inne i kyrkorna och man byggde upp gravgårdar utanför. Då uppstod en luckrativ framställning och försäljning av gravstenar och vackra gravvårdar. I annonser kan man se huru affärsmän på fastlandet tävlade med varandra om att sälja gravstenar och gravmonument.


I lasten har man funnit traditionella vinflaskor i hundratal men även flaskor i sten/lergods.
Kan det vara frågan om "Rigabalsam" de ser ut som ovan och finns i ett antal olika storlekar.
Denna likör uppfanns år 1750 av en apotekare Abraham Kunze i Lettland och firar i år sitt 250 års jubileum. Produkten var mycket känd även för ålänningar som besökte Baltikum.





I Finlands Allmänna Tidning är införd år 1850 import och export och vi kan för importens del se
Riga-balsam 1.500 flaskor.




Här ser vi importen av varor till Finland från utlandet tedde sej år 1968. Vilka av dessa produkter
var begärliga för att bärgas?










Allmänt taget kan man se att tiden efter Krimkriget och fredan 1856 präglas av en enorm mängd annonser om vin, champagne och likörförsäljning.






Nyheten om det nyfunna skeppsvraket väckte internationell uppmärksamhet och här ser vi hur Aftonbladet utformat nyheten den 2 november 2016.
Artikeln är skriven av ålänningen John Granlund


I en ny artikel i Tidningen Åland av den 11 november 2016 kan man läsa att "Fartyget kan ha kommit från hertigdömet Nassau".
Detta hertigdöme fanns i tiden 1806 - 1866 så det stämmer väl överens med tiden för förlisningen.
Hertigdömet låg i det område där Hessen och Rheinland-Pfalz nu är belägna.
I Nassau tillverkades vid denna tid enorma mängder stengodsflaskor och det verkligt trevliga med dem är att de alltid är stämplade.
Ja, så långt tidningsreportaget som var signerat Petra Dahlgren.

Så, någon gång i nästa år får vi kanske veta vad som står på flaskorna. Kanske man kan exakt årtalsbestämma lasten och då kommer man ett steg närmare, men inte ända fram, så gick det även med Champagnevraket från 2010.

Men vad jag är fundersam över är varför ett fartyg lastat med dioritsten kan komma från Nassau. Nassau är ju ett inlandsområde i nuvarande Tyskland, visserligen sammanbunden via flod med Östersjön.
Dioriten lastades väl i så fall i belgisk hamn. Vinflaskorna i stengods har väl lättare kunnat transporterats via Belgien?
Kan fartyget varit belgiskt? I Belgiens flagga som är från 1831 finns färgerna svart, gult och rött.
Galjonsfiguren har två gula ränder över axlar och magen.


Efter kontakt med Göran Wilhelmsson i dykarlaget har jag fått lov att införa följande fantastiska nytagna bilder från vraket.



Här ser man fören och platsen för bogsprötet och var galjonsfiguren har suttit.




Här en mycket vacker bild vrån vraket och hur det ligger på havsbottnen





Vinflaskor som ligger huller om buller i fören på vraket. Man kan också se bitar av de stenplattor som finns i lasten.




Vinflaskor och stenplattor



Vräkt ur mig den 11 november år 2016

Johan G. Granlund

torsdag 8 mars 2012

INSÄNDARE OM DET OMTALADE CHAMPAGNEVRAKET PÅ ÅLAND

DET ÄR NU snart ett år sedan det numera världsberömda champagnevraket hittades i Föglö skärgård och ännu har ingen lyckats spåra galeasens identitet. Vraket börjar mer och mer likna ett spökskepp.

Trots att vi har en specialavdelning för denna typ av frågor på museibyrån och att även champagnehuset Veuve Clicquots experter företagit efterforskkningar i saken har ingen lyckats hitta namnet på galeasen eller dess ägare.

Undertecknad har sedan januari detta år funderat på detta och även helt privat företagit vissa resor samt försökt spåra på nätet. De fakta en tidningsläsare hittills fått är att vraket har mist sin akterspegel och därmed har skutans namnskylt försvunnit med den. Således finns det i skärgården i något båthus eller i en bod en namnskylt från detta vrak. Vi har fått reda på att de champagneflaskor som hittats kan dateras från 1831 fram mot 1837. Då man vet att en riktigt bra champagne har tre års tilllverkningstid är vi mot 1840 tidigast. Galeasen var troligen på väg in mot Degerby för förtullning för resa inom Finland - Ryssland, men förliste troligtvis med man och allt i stormen.

I Ålands landskaps arkiv finns för Degerby tullkammare, alla inkommande båtars uppgifter under bland annat åren 1831 - 1845 och de vraklistor som där fmns sparade ger uppgifter om omhändertaget gods i skärgården.

EN MYCKET bra källa i dessa sammmanhang är vad tidningarna skriver under just denna tid. Den samlade finländska tidningspressen var mycket alert även då. Därför har jag gått igenom hela den finska pressen under denna tid i det digitala tidningsbiblioteket. Där fanns nämligen de flesta sjöolyckorna noterade i inte bara en tidning utan ibland i fyra fem olika. Man rapporterar om ett flertal haverier varje år men inget som skulle passa in på denna galeas. Jo en intressant detalj. I januari 1842 börjar det dyka upp notiser om att man hittat ekplankor flytande i Kökar skärgård samt en skeppsslup. Man hittar en 16 alnar (cirka 10 meter) lång ekplanka samt i en annan notis trenne 6 alnars och 12 tum breda samt 3 tum tjocka. Här har troligen något hänt som ingenstans är omskrivet. Rapporten om dessa fynd finns i Degerbypappren.

EN INTRESSANT parallell till vårt champagnevrak hittade jag från år 1834. I Helsingfors Tidningar av den 15 december 1834 står bland inrikes nyheter: I medlet av september har i Föglö skärgård därstädes förolyckat fartyg lastat med viner, tyger och färgstofter, och äro de bergade varorna under Tullbetjentens upsigt upptagne och till Degerby Tullkammare aflemnade. I ett flertal tidningar därefter kan man läsa auktions annonser på de bärgade varorna från det Holländska förlista fartyget Braune (kan vara felstavat av Fraue) Tryntie. I tullpappren från Degerby finns ett dokument där ett tiotal Kökarbor deltagit i bärgningen av lasten. I en skrivelse inkommer man med förfrågan om att de omhändertagna vinerna genast borde försäljas på offentlig auktion emedan de annars kan förfaras. Detta fartyg fanns inte med i Degerby listorna som redan inkommande för denhär tiden så den var troligen på inkommande.

FÖR ENTID sedan såg jag en tidningsartikel i samband med champagnefestligheterna att skepparen Henrik Karlsson berättade om en namnskylt som hittats i Föglö skärgård för ca 150 år sedan och båtens namn var Julie Mitchell. Detta är inntressant och passar in i bilden.
Kan det vara så att båten hette Julie och seglade för Mitchell & Co? I Riga fanns det nämligen denna tid ett handelshus som hette Mitchell & Company. I en artikel i Helsingfors Tidningar av den 12.4.1843 kan man läsa under Riga: Exportlistan för denna ort utvisar även under sistförflutna år en betydlig utförsel av vin, hampa, lin samt trävaror från 10 härvarande handelshus varav Mitchell & Co utskeppade för 3.600 rubel.

I ett flertal annonser mellan åren 1838-1845 i Viborg utkommande tidningar ser man annonser lydande: Till salu finnes: Utmärkt fin Champagne Vin directe från Enkan Cliquot till priset af 10 Rubel B:co. Dessa annonser fanns inte före eller efter denna tid. Om änkan Clicuot kan man för övrigt i en annan tidning den 18.5.1837 läsa följande: Frankrike. Härvarande tidningar omtala att Hertigen av Brisbak inom kort skall ingå äktenskap med M:lle Clicquot från Rheims. Hennes far Hr Clicquot är en af de rikaste winhandlare i Champagne och det tros, att hon kommer att få en hemgift af 9 millioner Fr.

I SAMBAND med genomgången av tullhandlingarna från·Degerby har jag haft mycket roligt och hittat många fina detaljer. I en årsredovisning för Degerby tullkammare av år 1839 kan man läsa att under året införts bland annat Fisk: Gråsidor 284 lispund. Frukter: Apelsiner färska 150 stycken samt Citroner 150 stycken.

Jag har i alla tider trott att lutfisk var en för oss ganska sent inkommande produkt och att apelsinerna infördes först efter andra världskriget men så icke. De kom nästan hundra år före det.

Johan Granlund