KARTA ÖVER STAD PÅ ÅLAND 1818

Karta över en planerad stad år 1818

Fören liten tid sedan skrev vi om den stora samling av färggranna kartor över befästningsverk på Åland som Johan Granlund i april detta år hittade i Krigsarkivet i Stockholm.

Där fann han även en vacker gammal karta över byn Övernäs som i dag är staden Mariehamn.
Den skriver han om här.

MARIEHAMN
De stora planerna för befästandet av Åland förverkligades inte och även detta projekt, staden från 1818, höll på att gå samma öde till mötes och förverkligades först år 186l.
Kartan har rubriken: Charta öfver Planen till en Ny Stads anläggande wid Öfwernäs By i Jomala Socken på Åland. Författad år 1818 af Nils Dahlen, Länets andra Landtmätare.

Beskrifning
I öster ser man Hafswijken Slimmern och i väster Swiby Wijk. På näsets östra del ser vi texten: En Dahl af Öfwernäs Byijs Äng och Åker Här Inom och på den västra delen i närheten av Badhusparken och Svenska konsulatet ser vi Myhrhagen och söder om denna Skogswäxt Beteshage. Berget där Navigationsskolan står i dag kallas för Långberg och söder om det Bergsbunden Mark.

Ägornas Litera A
Den utsedde Byggnadsplanen. En jämn åt Öster och Wäster athällig Åås af en fast Öhrgrund, sträckande sig i Norr och Söder Utmed Swiby Wijk, hwars strand har en emellan 25 och 40 alns bred Brandt der dock MagaZiner kunna anläggas.
Med små bokstäver noterade platser:

a) En mera ojämn och Brant Backe, (området mellan Pommern och ÅSS)
b) Stjelpbro (nära ÅSS)
c) Byns Lastage plats (i närheten av Vikingterminalen)
d) Dito Notgård
e) Sjöbodar och Bryggor
f) Lågländt mark med några brunnar
g) Jämn mark
h) Högländt med åtskilliga små låga Bergklackar
(de sex senast nämnda områdena torde ligga emellan Birka och Vikingterminalerna).
k) Afhuggen något lågländt mark (området väster om Navigationsskolan)

Den lilla byn om fyra gårdar är inritad som
C= Norrgårds, A= Mellangårds, B= Mansas och D= Södergårds.
Från den inritade vägen leder en liten avtagsväg ned mot gårdarna. Mot väster går vägen till byns lastageplats nära Vikingterminalen och mot norr rundar den Stadshusbacken österut och därefter följer den ungefär Strandgatan norrut för vidare sträckning mot Jomala kyrka.
Kartans underskrift lyder: Således vara befunnet intygar, Lagmansby den 17 oktober 1818. På Embetes Wägnar, Nils Dahlen

Sjöfart för många
Inför publiceringen av denna karta samtalade jag med Jerker Örjans som tillsammans med Folke Wickström i vintras utkom med "Boken om Mariehamn". Han berättade att de har denna karta och nämnde detta i boken. Att den nu publiceras i tidningen Åland kompletterar bilden.
Vi kom även in på frågan om den gamla hamnen, "lastageplatsen" i Svibyviken.
Denna hamn måste haft gamla anor och framtida forskning kan säkert ge ett svar på frågan. Personligen anser jag att ifall hamnen anlades även för "incoming" nyttotrafik borde ju i rimlighetens namn även någon form av gästgiveri eller skjutshåll som i Frebbenby funnits men spår av detta finns ju inte.

Inte heller en handelsman som Sittkoff intresserade sig i ett tidigt skede för hamnen utan Marsund var intressantare.

De fyra bönder som levde sina liv på den östra sidan av näset klarade sig säkert med den östra hamnen för sina båtar. Vägen västerut var ju lika bred som kyrkvägen och fordrade underhåll.
Kanske var det så att västra hamnen anlades för en större intressegrupp från hela Jomala, ja hela fasta Åland, som här såg en genväg till det öppna Ålands hav för sina marknadsfärder till Mälardalen och Reval.

Slemmern - Slimmern
I fjol kunde man i denna tidning följa med en intressant debatt om varifrån namnet Slemmern kommer. Intressant är då att se att kartografen här nedtecknat namnet som Slimmern.
Var det ett hörfel av honom eller hette fjärden så i äldre tid? Det är ju inte alls ovanligt att lantmätare efterhörde sjöars, vattendrags och byars namn av de närvarande och inte så sällan hörde han fel.

För det mesta skrev han ju av tidigare kartors uppgifter. Men namnet kan vara rätt, ordet slim är troligtvis från fornsvenskan och betecknar något negativt, varför inte slemmigt som det numera skrivs, Slemmern.

En sökning av ordet på nätet ger några intressanta förklaringar. På Salems Hembygdsförening anges att Salem betecknas i litteraturen som "slem" en sank plats. Bengt af Klintberg skriver om Salem: Namnet slem, som på 1200-talet stavades" slaem" har tolkats som en sammansättning av den fornsvenska växtbeteckningen sla, "slån och hem, boplats " och skulle alltså kunna översättas med "gården (byn) där det växer slånbär".

En träff på sidan Wiktionary, den fria ordboken, betecknar adjektivet slem som vardaglig och ålderdomlig. Dess etymologi kommande från fornsvenskans "slember" och av lågtyskans slim, "dålig, sned".

Jag tycker att Mariehamn är en underbar stad och att Slemmern är vacker och jag bor gärna där slånbären växer. Den är inte dålig, sned, slemmig och inte heller sank, vardaglig och allra minst ålderdomlig.

Johan Granlund