JOHAN HITTADE
UNIKA 1700-TALSKARTOR
ÖVER ÅLAND
Nyfikenhet är en viktig motor för forskare och Johan Granlund, som kallar sig hembygdsforskare, har alltid gillat att snoka efter historiens okända sidor.
När han besökte Krigsarkivet i Stockholm i slutet av april blev han rikligen belönad. Där fanns unika 1700talskartor över hur Ålands befästningar skulle förbättras.
HISTORIA
När Johan skrev in Åland som sökord i arkivets databas så radade en lång rad träffar upp sig.
En serie kartor från Åland fanns samlade under rubriken: Utländska stads- och fästningsplaner,
Finland samt finska handritade kartor för Åland och Vårdö socken. Tidsmässigt sträcker sig kartorna från 1714, tiden för Stora ofreden, via Lilla ofreden på 1740-talet och fram till och med 1808. Sedan förlorades ju Finland och Åland till Ryssland.
Förspilld möda
Det finns ytterst lite skrivet om de gamla militära kartorna, som givetvis är handritade och handkolorerade.
I Piotr Palamarz bok om Kastelholms slott finns Philip Schulz karta från 1714 avbildad.
Det var fortifikationskapten Philip Schulz som gjorde den med hjälp av lantmätare Jacob Sipton.
Man började under vintern 1714 verkställa vissa delar av förstärkningarna, som vid slottets östra fasad där en bastionformad palissad byggdes. Men det var förspilld möda. I juli 1714 fick soldaterna på Kastelholm order från överbefälhavare G A Taube om att ge sig iväg hem till Sverige och slottet kunde sedan fritt plundras av den ryska invasionsarmen.
Våren 1715 var hela landskapet bränt, plundrat och övergivet. Det enda beviset på att man tänkt använda Kastelholm i rikets försvar är den välbevarade kartan.
Svaga kungar
Vid tiden för "lilla ofreden" gör de svenska militärstrategerna upp en plan för befästande av Åland och man placerar befästningsverket på Vårdö. Vad det var som kom att avgöra att planen inte sattes i verket är en stor fråga men troligtvis handlar det om pengar, eller kunglig politik. Man kan ju se att svaga kungar, som Fredrik I och Gustav IV Adolf, har varit dåliga nyheter för Ålands del.
Det finns två Vårdökartor och de har benämningen Carta öfwer Wårdö Örarne, jemte pligtning emellan bemelte örar och de updragne hufwud-linier till de härstädes föreslagne Förswarswärken.
Kartan för ett "försvarsvärk" på Wårdö Örarne från 1746 är detaljerad. Genom att befästa inloppet till Lumparn skulle hela Åland skyddas mot angrepp österifrån
Profilkartan är undertecknad av H. Nordenberg och Franz Isac Nordenkreutz och året är 1746.
Man kan bara undra hur Ålands framtid sett ut om detta verk samt befästnings planerna från 1808 hade iståndsatts. Skulle man då hållit stånd mot ryssen och skulle Åland då inte avskiljts från Sverige, funderar Granlund.
Från 1808
En annan grupp kartor är från 1808. Det fanns helt tydligt en strategi för hur Åland skulle försvaras. En rad mindre brohuvuden och större befästningsverk skulle uppföras längs postvägens sträckning. Från Eckerö och Borgö i Marsundet till Frebbenby och Gölby.
Kartan för Frebbenby är undertecknad i högkvarteret Grelsby den 29 Augusti 1808.
Den oläsliga namnteckningen kan vara kungens, Gustav IV Adolfs, som befann sig på Åland sensommar och höst 1808.
Berget i bakgrunden är platsen för Frebbenbybefästningen.
I det igenvuxna området kan man tydligt se hur befästningen uppförts.
Tillsammans med Bengt Häger som bor i närheten, genomsökte vi en dag sommaren 2011 området.
Vi kunde konstatera att området är helt igenvuxet med sly och skog. Ingen information finns på området om platsens historiska värde.
I augusti 1808 godkändes planen för befästningar i Frebbenby. Men då var Finland och Åland redan under rysk attack
I Gölby hade man tänkt sig att stationera tusen man och 14 kanoner. Kartan visar norra Gölby by och Ämnäs bro. Till höger i bild vägen mot Ämnäs strömmen, till vänster går vägen mot Ingby och nedåt vägen till Jomala kyrka. Det finns även vissa planer för Färjsundet och för Nyhamn men kartan över Nyhamn har ingen "explicication" (förklaring) och
den låg tillsammans med andra kartor.
Fjorton kanoner och tusen man skulle posteras i norra Gölby. Så var planen 1808 här omvandlad till en detaljerad karta
Skaffa kopior
Johan Granlund tycker att det åländska landskapsarkivet borde få i uppdrag att spåra upp alla kartor med koppling till Åland i de svenska arkiven.
- Man kunde göra det som ett projektuppdrag, säger han.
En annan sak som borde göras är att landskapet skulle skaffa kopior av kartorna i Krigsarkivet.
De kartor vi visar här togs av Granlund med vanlig digitalkamera.
Det kostar inte mer än 500 kronor stycke att få kopior, det borde vi väl ha råd med.
Han hoppas också på respons från läsarna av den här artikeln.
Det går bra att ta kontakt med Granlund via mejl: j.granlund(at)aland.net eller att ta kontakt med undertecknad redaktör.
BENITA MATTSSON-EKLUND
kulturen(at)alandstidningen.ax tel:26635
UNIKA 1700-TALSKARTOR
ÖVER ÅLAND
Nyfikenhet är en viktig motor för forskare och Johan Granlund, som kallar sig hembygdsforskare, har alltid gillat att snoka efter historiens okända sidor.
När han besökte Krigsarkivet i Stockholm i slutet av april blev han rikligen belönad. Där fanns unika 1700talskartor över hur Ålands befästningar skulle förbättras.
HISTORIA
När Johan skrev in Åland som sökord i arkivets databas så radade en lång rad träffar upp sig.
En serie kartor från Åland fanns samlade under rubriken: Utländska stads- och fästningsplaner,
Finland samt finska handritade kartor för Åland och Vårdö socken. Tidsmässigt sträcker sig kartorna från 1714, tiden för Stora ofreden, via Lilla ofreden på 1740-talet och fram till och med 1808. Sedan förlorades ju Finland och Åland till Ryssland.
Förspilld möda
Det finns ytterst lite skrivet om de gamla militära kartorna, som givetvis är handritade och handkolorerade.
I Piotr Palamarz bok om Kastelholms slott finns Philip Schulz karta från 1714 avbildad.
Det var fortifikationskapten Philip Schulz som gjorde den med hjälp av lantmätare Jacob Sipton.
Man började under vintern 1714 verkställa vissa delar av förstärkningarna, som vid slottets östra fasad där en bastionformad palissad byggdes. Men det var förspilld möda. I juli 1714 fick soldaterna på Kastelholm order från överbefälhavare G A Taube om att ge sig iväg hem till Sverige och slottet kunde sedan fritt plundras av den ryska invasionsarmen.
Våren 1715 var hela landskapet bränt, plundrat och övergivet. Det enda beviset på att man tänkt använda Kastelholm i rikets försvar är den välbevarade kartan.
Svaga kungar
Vid tiden för "lilla ofreden" gör de svenska militärstrategerna upp en plan för befästande av Åland och man placerar befästningsverket på Vårdö. Vad det var som kom att avgöra att planen inte sattes i verket är en stor fråga men troligtvis handlar det om pengar, eller kunglig politik. Man kan ju se att svaga kungar, som Fredrik I och Gustav IV Adolf, har varit dåliga nyheter för Ålands del.
Det finns två Vårdökartor och de har benämningen Carta öfwer Wårdö Örarne, jemte pligtning emellan bemelte örar och de updragne hufwud-linier till de härstädes föreslagne Förswarswärken.
Kartan för ett "försvarsvärk" på Wårdö Örarne från 1746 är detaljerad. Genom att befästa inloppet till Lumparn skulle hela Åland skyddas mot angrepp österifrån
Profilkartan är undertecknad av H. Nordenberg och Franz Isac Nordenkreutz och året är 1746.
Man kan bara undra hur Ålands framtid sett ut om detta verk samt befästnings planerna från 1808 hade iståndsatts. Skulle man då hållit stånd mot ryssen och skulle Åland då inte avskiljts från Sverige, funderar Granlund.
Från 1808
En annan grupp kartor är från 1808. Det fanns helt tydligt en strategi för hur Åland skulle försvaras. En rad mindre brohuvuden och större befästningsverk skulle uppföras längs postvägens sträckning. Från Eckerö och Borgö i Marsundet till Frebbenby och Gölby.
Kartan för Frebbenby är undertecknad i högkvarteret Grelsby den 29 Augusti 1808.
Den oläsliga namnteckningen kan vara kungens, Gustav IV Adolfs, som befann sig på Åland sensommar och höst 1808.
I det igenvuxna området kan man tydligt se hur befästningen uppförts.
Tillsammans med Bengt Häger som bor i närheten, genomsökte vi en dag sommaren 2011 området.
Vi kunde konstatera att området är helt igenvuxet med sly och skog. Ingen information finns på området om platsens historiska värde.
I augusti 1808 godkändes planen för befästningar i Frebbenby. Men då var Finland och Åland redan under rysk attack
I Gölby hade man tänkt sig att stationera tusen man och 14 kanoner. Kartan visar norra Gölby by och Ämnäs bro. Till höger i bild vägen mot Ämnäs strömmen, till vänster går vägen mot Ingby och nedåt vägen till Jomala kyrka. Det finns även vissa planer för Färjsundet och för Nyhamn men kartan över Nyhamn har ingen "explicication" (förklaring) och
den låg tillsammans med andra kartor.
Fjorton kanoner och tusen man skulle posteras i norra Gölby. Så var planen 1808 här omvandlad till en detaljerad karta
Skaffa kopior
Johan Granlund tycker att det åländska landskapsarkivet borde få i uppdrag att spåra upp alla kartor med koppling till Åland i de svenska arkiven.
- Man kunde göra det som ett projektuppdrag, säger han.
En annan sak som borde göras är att landskapet skulle skaffa kopior av kartorna i Krigsarkivet.
De kartor vi visar här togs av Granlund med vanlig digitalkamera.
Det kostar inte mer än 500 kronor stycke att få kopior, det borde vi väl ha råd med.
Han hoppas också på respons från läsarna av den här artikeln.
Det går bra att ta kontakt med Granlund via mejl: j.granlund(at)aland.net eller att ta kontakt med undertecknad redaktör.
BENITA MATTSSON-EKLUND
kulturen(at)alandstidningen.ax tel:26635
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar