Ungdomslokalen Klippan, sedd ifrån "Västerlång" den väg som ifrån Smeds-och Svensbölehållet leder emot Finby vägskäl. Mitt i bild ser vi den då relativt nybyggda ungdomslokalen Klippan. Till vänster ser vi två fastigheter som intimt hör ihop med Klippans och Sunds Ungdomsförenings tidiga verksamhet. Längs till vänster Finby skola som i början fungerade som samlingslokal för den år 1906 bildade föreningen. Strax till vänster om lokalen Klippan ser man familjen Lindholms gård senare benämnd Rosténs. Denna gård fungerade i början innan Klippan byggdes som samlingslokal för de mer "syndiga" delarna i verksamheten nämligen dansen och lotterierna. Ungdomsföreningen startade nämligen år 1906 och först år 1912, för att vara exakt den 29 december sagda år, invigdes ungdomslokalen Klippan. Invid väderkvarnen ser man Bambergs gård. Gustav Bamberg var en av föreningens förgrundsgestalter och en av Sunds sockens märkesmän.
Utgående ifrån två jubileumsskrifter vill jag här berätta lite om föreningens liv under 1900-talet samt visa bilder som kan relateras till föreningens verksamhet. Det är bilder ifrån mitt privata arkiv jag byggt upp via gåvor och arv ifrån släktingar. Min fars album har här varit till stor nytta.
Jag kommer att visa en hel del bilder ifrån Anselm Sjöblads fotosamling som tack vare Torbjörn Sjöblads initiativ att till Lasse Åkerblom i Kumlinge överlämna en stor mängd glasplåtar, fick man fram denna digra fotosamling som belyser vardagslivet i Sundsbygden.
Sunds Ungdomsförenings betydelse
Den första jubileumsskriften belyser föreningens verksamhet från starten 1906 fram till år 1986. I en välformulerad inledning belyser Görgen Johansson de första inledande årens verksamhet.
- Det är på intet sätt ägnat att förvåna, att Sunds Ungdomsförening då den bildades inte endast bemöttes med kallsinnighet från ortsbefolkningens sida, utan även rönte motstånd från densamma. Ty varje ny företeelse eller verksamhet, måste först bevisa, att den där fyller en plats och täcker ett behov, innan allmänheten ställer sig beredd att acceptera de förändrings, som vänts bli följden. Att man sålunda anno dazumal i södra Sund förfasade sig över ungdomens "leklust" och i hast bildade en dansklubb, som höll dans varje gång föreningen hade sina möten, var alltså yttringar av den sunda konservatism som hindrar alltför snabba vindkantringar. Men mycket snart inskrevs i föreningen över femtiotalet medlemmar.
- Johansson fortsätter: föreningens verksamhet hade inletts på allvar. Man tog med kraft och entusiasm fasta på dess syften: "att verka för kärlek till hembygden, att verka för vetande och bildning" Och en aldrig så flyktig blick i protokollen avslöjar, att föreningen ända från sin start spritt kultur intill gränser för sina möjligheter-föredrag, teater, sångkör, folkdans-utgör ett exempel.
Avslutningsvis skriver Johansson: låt oss tro på och inse Sunds Ungdomsförenings betydelse. Låt oss alla, unga och gamla, verka med kraft för dess fortbestånd.
Görgen Johansson (numera Göstas)
S.U.F;s föregångare 1901-
Detta stycke berättar om att föreningens historia egentligen börjar med dess föregångare som bar namnet "Fosterbygdens Vänner" och som grundades den 8 januari 1901. Dess första styrelse bestod av ordförande Albert Johansson, viceordförande Anna Dahlén, sekreterare Anna Grönroos och vice Fanny Rosenberg.
- Föreningen var i sanning en fosterbygdens vän och därtill en fosterlandets vän. Känslan för fosterlandet omhuldades med iver. Ett för föreningen markant drag var, att man särskilt intresserade sig för diskussion och föredrag. Man behandlade alla tänkbara ämnen utom politik. Fosterbygdens Vänners historia slutar som så mången långt väsentligare: med utrivna blad.
Sunds Ungdomsförening 1906 - 1966
S.U.F. bildas den 21 juli år 1906
- Studerandena Eliel Sundström och Gösta Tallqvist hade låtit förstå att de lördagen den 10 juli ämnade komma till Finby skola för att bilda en ungdomsförening i Sund. Därav blev dock intet den kvällen, ty endast en handfull personer kom tillstädes. Det beslöts emellertid om ett nytt möte lördagen den 21 juli. De båda gästerna höll var sitt kåserande föredrag.
- Det lyckades bättre följande gång. Det heter i bladet; Utan meningsskiljaktligheter beslöts bildas en ungdomsförening. Till ordförande valdes Hilda Jansson, vice Anna Dahlén, sekreterare Axel Danielsson och kassör Evert Granlund. Den 21 juli 1906 är en märkesdag. Den 19 augusti var det nytt möte och ett 20-tal medlemmar inskrevs,
Arbetsgruppens första ordförande Hilda Jansson ifrån Tranvik
Ordföranden Hilda Jansson avsade sig uppdraget, likaså vice Anna Dahlén. Hilda Jansson var även den som signerade föreningsmärket, livbojen.
Som bloggskrivare kan man undra varför damerna hoppade av sitt uppdrag. Fanns det en underliggande tvist i socknen över föreningens tillblivelse. Två falanger, den ena ville köra i en fosterländsk drömtillvaro med tidvis religiösa förtecken och en andra sida som gillade dans och flärd. Ja man kan undra.
Föreningens första ordförande Evert Granlund ifrån Norrgårds i Domarböle (min farfars bror)
Vid nytt möte den 2 september valdes till ordförande Evert Granlund och som vice Gustaf Blomqvist
( här tror jag på ett tryckfel, skall nog vara Gustaf Bamberg). Sekreterare blev Axel Danielsson och Abel Lindholm samt kassör Hilda Jansson. Vid ett senare möte godkändes stadgar. En sångkör skulle bildas.
Axel Danielsson ifrån Stännings i Tranvik, alias Mamres Lund
En kväll i oktober hade föreningen sin första fest. Lärarinnan Anna Grönroos hälsade välkommen. Sång, bygdemål och lekar utfyllde programmet. en paketauktion i mindre skala förekom. Föreningens kassa fick en god start. Följande sommar höll föreningen sin första allmänna folkfest i Finby på Lindholms gårdsplan.
Lindholms gård i Finby, senare benämnd Rosténs.
Gårdsnamnet Rostén härleds ifrån Aina Rostén som gifte sig till gården. Aino som kom från Raumo var en stark kvinna som gav namn åt en hel gård trots inflyttad. Hon bedrev bl.a. apoteksrörelse och affär i fastigheten. Aina dog år 1942. Den skarpsinnige kan till vänster skymta något av Sundmans torp. Även en telefoncentral fanns i skogsbrynet. Farstun till huset revs och ersattes av en plattare på 1950-talet.
Vi ser här hennes son Paul Lindholm som plöjer på gården, den gård där dansen försiggick före Klippan byggdes och där lotterierna hölls.
Foto tillställt mig av etnolog Conny Andersson.
Sund hade sålunda fått en ungdomsförening. Under de gångna sex årtiondena har verksamheten naturligtvis växlat ifråga om intensitet och passerat både höjder och dalar. Eget tak över huvudet var givetvis från början ett mål och efter några år stod Klippan färdig på hälleberget, vilket säger något.
Ungdomslokalen Klippan, just uppbyggd. Tomt inköpt av Emanuel "Manne" Granlund.
Fotograf Anselm Sjöblad
I den har försiggått utställningar, midvinterting och andra offentliga tillställningar. För några år sedan moderniserades Klippan Det var visst en aning fråga om att flytta Klippan till Kålsvidjatrakten, men därav blev inget . Här flyttas ingenting, sade Einar Sundman. kanske vill man flytta slottet också undrade han spydigt.
Klippans sal, lantbruksutställning före år 1920. Observera runda spisen föregångare till den jag minns ifrån 1950-talet. Se även bokskåpet i bakgrunden.
Foto Anselm Sjöblad
Einar Sundman, bonde på Mattas i Finby
Foto Anselm Sjöblad
Artikelns författare, Mamres Lund (Axel Danielsson)
Föreningsmärket
Den 23 december år 1906 blev den nu välkända miniatyrlivbojen det yttre tecknet på medlemskap i föreningen. Märket är format enligt förslag av Hilda Jansson.
Midsommarstången
År 1907 inledde föreningen traditionen att resa midsommarstång i Finby. Den har varit placerad på fyra olika platser i byn, nämligen vid Kvarnkulla, på "Sundmans Jälan", vid Bryggmans, samt där den står nu.
Klippan med midsommarstången på "Sundmans jälan" mellan skolan och ungdomslokalen. Sundman var en man som bodde mitt emot Rosténs gården på andra sidan nuvarande vägens norra sida. Han var en av spelmännen i den beryktade Djävulsdansen i Bomarsund
Foto Anselm Sjöblad
Stjärnan
Föreningens tidning Stjärnan utkom första gången år 1907. Publikationen var handskriven och ur den upplästes vid varje sammankomst. Den hade en redaktör och två medarbetare och utkom kontinuerligt fram till 1920-talet. Utkom även något år på 1930-talet och återuppstod på 1960-talet med ett antal nummer. Något exemplar av alstret har jag aldrig stött på.
Hopp
En dikt skriven av bygdens egen skald Erika Lindström från Kuggens i Finby.
Ku
Borghill Lindholms dokumentär över Erika Lindström, författare och missionär. Erika verkade som skollärarinna på Åland.
Kuggens i Finby sett söderifrån intill "fransmansgraven"
Erika Lindströms barndomshem
Fotografi från Martha Hirns bok Det åländska kriget-Oolannin sota
Sunds u.f;s sångkör
I en artikel signerad av Anselm Sjöblad får man följa med föreningens första sångkör. Tanken att bilda en sångkör framsprangs ur de planer som uppgjordes för en sångfest i Mariehamn år 1908. På hösten år 1907 bildades så kören och den leddes då av Anna Dahlén som åtog sig dirigentskapet. Man övade två gånger i veckan och sångare från hela Sund deltog. Man deltog i ovannämnda sångfest. Senare flyttade Dahlén ifrån orten och nu övertogs sångledningen av fröken Elin Johansson ifrån Andersas i södra Finby.
Elin Johansson sittande invid föreningens första ordförande Evert Granlund. Fotografiet är taget år 1956 på Klippan då ungdomsföreningen höll föreningens 50-årsjubileumsfest.
Föreningens sångkör deltog även i den sångfest som hölls år 1914 i Mariehamn. Kören bestod nu av 36 sångare. Elin Johansson ledde även kören vid dess uppträdande på 1922 års sångfest. Ja även vid 1926 års sångfest i Åbo ledde Johansson kören och hade här hjälp av sin syster Anna. År 1927 ledde en bygdens son, Lorentz Bryggman kören och han var även anställd som reselärare för Ålands Sång-och Musikförbund.
Härefter övertog Anselm Sjöblad dirigentskapet och under hans ledning utvecklades kören ännu mera, men Sjöblad noterar artigt att i denna framgång hade Bryggman stor andel.
Föreningens sångkör under ledning av Anselm Sjöblad. Vi ser här Anselm längst till vänster i bakre raden. Min far Bernhard längst till höger.
Sångfester i Mariehamn
Fotograf Anselm Sjöblad
Vid sångfesten i Helsingfors år 1932 deltog kören under Sjöblads ledning och man övade en gång i veckan. Kören fortsatte under stor del av 1940-talet med Sjöblad noterar ett begynnande svagare intresse särskilt bland kvinnorna och inför en övning år 1949 infann sig endast tre kvinnliga sångare. Här upphörde föreningens sångkör efter trettiosju års verksamhet.
De femtio volymerna
De femtio volymerna är ett stycke som berättar om föreningens vurm för folkbildning i och med att ett bokskåp inrättades som rymde detta antal böcker som på olika vägar hade införskaffats till föreningen för utlåning. Bokskåpet var embryot till det senare vardande kommunbiblioteket.
Vår folkdräkt
Skapandet av Sunds folkdräkt som hade framarbetats av en "folkdräktskommitté". I något sammanhang har jag läst att i den fanns en känd kvinna Lydia Holmberg som sakkunnig.
Sunds vackra folkdräkt, här presenterade av familjerna Anders Andersson och Per-Erik Karlsson
Sunds folkdräkt skapades inför deltagandet i sångfesten år 1908.
Minnen från S.U.F;s barndomsår
I Minnen från S.U.F:s barndomsår berättar "en som var med" om de inledande åren. Huru man samlades i skolan i de olika verksamheterna medan de syndiga dito, dans och lotteri, fick försiggå i och på Rosténs gården. Vintertid vadade man i halvmeters snö för att komma till möten och fester. Bilar fanns ju inte i början men en aspekt som bloggförfattaren vill visa på är den revolution "velocipeden" cykeln skapade. Denna gjorde att folk ifrån olika byar längre bort kunde mötas och kontakter skapas mellan könen på ett helt annat sätt är tidigare.
I boken cykeln på Åland visas med önskvärd tydlighet hur folk kunde förflytta sig bättre mellan orterna på Åland och detta var en stor anledning till att ungdomsföreningar uppstod i alla socknar.
Boken utgiven av Ålands Museum.
Klippan i vardande
Man saknade en ungdomsgård och i stycket "Klippan i vardande" berättas om turerna kring lokalbygget och förslaget om att inköpa tomt av Granlunds Manne segrade. Klippan står på hälleberget som Mamres Lund skrev. Man hade som jag tidigare nämnt samlats för nöjen hos Rosténs i Finby. Ibland kunde dansen ordnas vid Norrgårds och Mellangårds i Domarböle eller vid Uppgårds i Högbolstad.
Ett nytt ungdomshem
Föreningen önskade ivrigt en egen ungdomslokal och förslag för dess plats framlades. Någon föreslog Kålsvidja, här hade Karl Lindholm erbjudit tomt men detta förslag avslogs. I stället bestämde man sig för nuvarande platsen i byn där Klippan står i dag. Tomten inköptes av Granlunds Manne för 300 mark. Nu tillsattes en byggnadskommitté med herrarna Einar Sundman, Evert Granlund, Gustaf Bamberg, Janne Johansson och Willehard Mattsson. Gruppen fick full förhandlingsfrihet inför kommande bygge och man grep snabbt till handling. Man inköpte en gammal ria inklusive gångjärn. Byggandet började och fastigheten stod klar och invigdes 29 december år 1912.
Klippan
Man hade enats om namnet Klippan emedan huset stod på öppna hälleberget. Till invigningen av Klippan inbjöds alla i Ålands ungdomsförbund anslutna föreningar. Lokalen har under åren fått sina tillbyggnader. En tambur byggdes år 1913, en värmekamin i salen inmurades år 1930, plåttak 1932, elljus år 1945, åren 1950-51inrättades sminkrum, år 1955 ombyggdes köket och serveringsrummet till tambur och klädloge. Tillbyggnad av kök och serveringsrum gjordes inför jubileet 1956.
Vid 1956 års jubileum togs detta fotografi.
Okänd fotograf mina samlingar
Herrarna är Karl Berglund från Sibby, Johan Granlund från Finby, min farfar, samt hans bror Evert Granlund från Domarböle.
Historiken fortsätter med att notera; När man talar om Klippan, vore det att förbigå fakta, om inte namnet Gunnar Vine nämndes. Hans tjugo tjänsteår som vaktmästare torde med full rätt rendera honom en hedersam plats i Klippans hävder. Sunds Ungdomsförening framför härmed sitt tack till honom.
Bloggen vill ge en kommentar, numera har släkten infört ett accent till namnet men i byn talade vi alltid om "Viine".
Detta fotografi är taget av okänd fotograf men visar medlemmar ur Sunds Ungdomsförening som år 1950 företager en besöksresa till Sundom u.f. Här sittande man med byttor som bär texten Viola, det fartyg man reste med.
Hemkomna från Sundomresan, här äntrar man Karl-Anders Janssons lastbil invid Bomarsunds värdshus. Hagar Dahl har identifierat personer, Maj-Lis Dahl, Hagar Dahlén, Anselm Sjöblad, Robert och Bjarne Kvist.
Okänd fotograf, mina samlingar
Längst till vänster ser vi Gunnar Vine.
Hem
Vid Klippans invigning framförs en prolog av skalden Erika Lindström benämnd "Hem"
Idrottsverksamheten
Idrottsverksamheten i Sund startade inom ungdomsföreningen och man skriver att redan år 1914 startar Anselm Sjöblad en idrottssektion inom föreningen. Denna fick senare sin fasta form i S.I.F Sunds idrottsförening. Anselm skall ha beröm för detta initiativ.
Då man talar om ungdomsföreningens idrottsverksamhet kan man inte komma förbi "pingisen". I denna trevliga idrottsgren har Sund skördat många triumfer. Märk väl, inom ungdomsföreningens regi, inte idrottsföreningens. Under 1960-talet hade man spelare som Gösta "Dile" Bryggman, Karl-Göran Forss och Karl-Elof Karlsson som skördade triumfer i tävlingar på Åland. Man övade på Klippan och där försiggick även stora tävlingar. Jag minns särskilt hur pingisen var populär i Finby skola. Vi övade på kvällarna i snickarrummet i skolan. Detta rum var mot öster i skolan och omändrades sedan till klassrum för 3-4 klasserna. En annan sport som övades i Klippans serveringsrum under vinterkvällar var boxning. Jag minns särskilt en träningsmatch mellan mig och Rolf Holmström. Han var längre än mig men jag slog ned honom så han for under ett bord. Minns ännu hur alla hurrade.
Folkdansen inom Sunds UF
Folkdansen inom Sunds UF. Redan år 1921 diskuterade bildandet av ett folkdanslag och inför sångfesten år 1922 i Mariehamn påbörjades övandet. Man sände dit tio lag och ingen socken på Åland representerades av så många par som från Sund.
Folkdanslag ifrån Sund, okänd fotograf, mina samlingar.
Teater och scenkonst
Teater och scenkonst har alltid stått högt på agendan inom föreningen. Redan in de allra första sammankomsterna inledde man alltid med en sketch eller något liknande.
I historiken berättas om att redan 1918 inövades under ledning av Willehard Mattsson en pjäs och man anordnade en teaterafton. Redan från år 1913 talas om teateraftnar.
Övning av en pjäs på Klippans scen. Längst till vänster Willehard Mattsson. Anselm och Elsa Sjöblad i bildens mitt. Andersas Kalle andra från höger och Sågars flickorna flankerar. Man kan notera sittbänkarna som är uppstaplade framför scenen. Jag minns dessa ifrån 1950-talet.
Kända pjäser har spelats inom föreningens led i Kastelholms slott. Regina von Emmeritz år 1928, Hamlet år 1930 och Daniel Hjort år 1938. Von Emmeritz återkom år 1960. Fårakällan år 1962, Så tuktas en argbigga år 1964 och Galenpannan år 1965.
På 1930-talet inövades av teaterinstruktören vid Ålands Ungdomsförbund Lennart Nordman styckena Äktenskapets bojor som uppfördes år 1933, Båtsman Ljung går iland år 1938, Lars Larsson på Stortorpet år 1939. Även stycket Skepp ohoj framfördes på 1930-talet.
Den allra största och mest omtalade teaterhändelsen i Sunds Ungdomsförenings historia är uppförandet av pjäsen Värmlänningarna som uppfördes första gången år 1952 samt ånyo år 1958 och då sågs spelet av över 1000 personer. Med pjäsen gästspelade man även i Jomala, Hammarland och Saltvik.
Scen ur Värmlänningarna från 1958. Sven-Erik Östergård, Karl-Johan Persson, Birger Roberts, Göta Hagström och Per-Olof Rydberg.
Senare under 1960-talet uppfördes pjäsen Fint folk som leddes av läraren Jan-Erik Manselin.
Ett stycke skrivet av Görgen Johansson som då var endast 17 år uppfördes även under tävlingar anordnade av Odlingens Vänner i Jomala. Senare deltog man även med stycket "De tog skruv de". Här erhöll man andra pris och aktörer var Karl-Anders Lindholm, Marianne Granlund och Nils Blomqvist. Blomqvist erhöll samtidigt andra pris för individuell prestation.
Teaterstycket "Fint folk" från år 1962, under ledning av Jan-Erik Manselin. I bildens mitt min småkusin Marianne Granlund och kusin Eva Granlund. Herrarna bakom är från vänster Karl-Anders Lindholm Torbjörn Sjöblad och Nils Blomqvist. Längst till höger Eva-Riitta Holmberg från Domarböle.
Sunds u.f. vidgar sina vyer
Här berättas om de olika besök man gjorde till vänföreningar inom Norden. Artikeln är signerad Börje Hagström.
Historikförfattaren konstaterar:
För varje människa är kontakter av livsviktig betydelse. På samma sätt förhåller det sig med en förening, i synnerhet en ungdomsförening. Kontakt med andra föreningar, såväl inom som utom landskapet, ger idéer och initiativkraft, befordrar ömsesidig förståelse, kort sagt vidgar vyerna.
Umgänget utanför landskapets gränser måste man säga var väldigt aktivt under fyrtiotalets första år och in på femtiotalet. År 1946 inviterades Pettu-Utö ungdomsförening och redan följande år med Börje Hagström som färdledare gjordes en svarsvisit som utföll till belåtenhet.
År 1948 gästades föreningen av Pojo ungdomsförening och redan på sensommaren besvarade man gästningen med ett besök i Pojo.
År 1949 gästades föreningen av Studiecirkeln "Gnistan" från Sundom i Österbotten och året därpå gästades föreningen där under ledning av Per-Erik Lundberg.
År 1952 reste Sunds-ungdomar till Stockholm för att hälsa på "nära och kära" i samband med en Ålandsfest.
År 1954 mottogs föreningen som gäst hos sjätte ungdomsringen i Österbotten.
År 1956 företog Sunds u.f. en utfärd till Klemetsskog u.f. i Nyland och gjorde samtidigt ett besök i Porkalaområdet.
En ganska omfattande brevkontakt med norska vänner föranledde ett besök i hos Ungdomslaget på Öyna i Tröndelag.
Centralgestalter
Historiken över föreningens centralgestalter är imponerande.
- När man tar del av de 45 namn, som finns bevarade i föreningens ordförandelista, kan man inte undgå att fästa sig vid några, vars bärares för föreningen fruktbärande verksamhet är allmänt känd och omvittnad.
Einar Sundman, ordförande under fyra år gick med föredömligt nit in för att ge föreningen e egen lokal. Hans tid som ordförande var inte den lättaste han som ordförande var inte den görligaste, vilket Sunds u.f. i dag med aktning kan och bör notera.
Anselm Sjöblad ledde under många år föreningens sångkör, och verkade han med kärlek i uppgiften. Under ett flertal år var han därtill föreningen till gagn på flera områden.
Knut Lindholm är värd all aktning för sina insatser vid vår lokals till och ombyggnader.
Börje Hagström under vars insiktsfulla ledning föreningen knöt mången av de värdefulla kontakterna i österled. Han var också en inom densamma en synnerligen aktiv folkdansledare och ledde föreningen till en glansperiod i dess historia.
Per-Erik Lundberg har under en lång följd av år alltid beredvilligt ställt sig till föreningens förfogande. Han har som boren talare stått föreningen bi vid många av dess fester.
Bertel Jahnsson ( månne detta är ett skrivfel, borde det vara Bertel Sjöblom från Domarböle?) ledde föreningen till framgång under ombyggnadsåren 1955-56.
Nils Blomqvist, ordförande under fem framgångsrika år, ingöt nytt liv i föreningen och lade därmed grunden till en av dess mest glänsande verksamhetsperioder. Särskilt varmt har han intresserat sig för teatern. Nils förmåga att samtidigt vara den goda kamraten och den gode ledaren gav honom en särskild nimbus i ungdomens ögon.
Uppräkningen avslutas med att föreningen deltog i en av Ungdomsförbundet arrangerad tävling "Tärningen är kastad" en frågesport vilken man vann. Laget bestod av Ann-Kristin Lindholm, Karl-Anders Lindholm och Görgen Johansson.
Här listas alla de män och kvinnor som under åren haft en bärande roll i föreningen.
Här listas den första styrelsen och alla ordföranden under åren.
Sedan vill jag före den fortsatta historiken visa fotografier som finns i mina samlingar och som visar Sundsungdomar vid olika tillfällen. De flesta rör sig om fotografier runt området Klippan - skolan samt resor till olika vänföreningar i Svenskfinland. Kommentarerna är givna av Hagar Dahl som jag tillställt fotografier för identifiering. Jag tackar henne för hennes intresse.
Sunds Ungdomsförening på besök hos Sundom U.F. i Österbotten.
Övertst från vänster, Knut Sundman, framför honom Maj-Lis Dahl, Anselm Sjöblad. Längst till höger bak Herbert Granlund.
I mitten från vänster Paul Lindholm,
Nedre rad från vänster Gösta Bryggman, Sven-Erik och Ann-Mari Östergård, Börje Backholm (ordförande i Sundom u.f. ) Siv Johansson, Borghill Lindholm, Ann-Mari Forss, Knut Lindholm, Hagar Dahlén, Arne Dahl
Oravais busstation
Sunds Ungdomsförening på besök Österbotten hos Sundom u.f.
Nere till höger Ann-Mari Marins, Hagar Dahlén
Sunds Ungdomsförening på besök till Sundom Ungdomsförening år 1950. Från vänster Ann-Mari och Sven-Erik Östergård, Aivi Danielsson, Anselm Sjöblad, Börje Backholm.
Bloggförfattarens åsikt är att detta måste vara Vörå hoppbacke.
Sunds Ungdomsförening på besök i Pettu (Pargas Utö eller Förby)
Från vänster, Gösta Bryggman, Arne Dahl med gitarr, Gunnar Vine, Tove Johansson, Ann-Mari Forss, Brita Dahlén, Barbro Magnusson, Anita Johansson.
Sunds Ungdomsförenings medlemmar på färd till vänförening på fastlandet. Karl-Anders Janssons transport.
Karl-Anders Janssons fina bil invid Kommunalrummet, dvs. biblioteket i Finby invid Klippan. Hagar och Brita Dahlén. Året är 1949.
Sunds Ungdomsförening resa till Helsingfors. På trappan till Åbo domkyrka. Från vänster Alfons Dahl, Anselm Sjöblad, Per-Erik Lundberg, Knut Sundman, Regina Karlsson, nere från vänster, Robert och Bjarne Kvist, Hagar Dahlén, Borghill Lindholm
En liten grupp ungdomar ifrån Sunds Ungdomsförening. Från v. Siv Johansson, Kurt Eriksson, Rita och Kerstin Brander, Herbert Granlund.
En grupp ungdomar ifrån Sunds Ungdomsförening samlade vid en husvägg i Finby, troligtvis invid Klippan. Uppifrån Alf Gustafsson, Solveig Forss, Rita Brander, Herbert Granlund, Inger Bryggman, Ann-Mari Forss, Greta-Stina Gustafsson, Arthur Mattsson, Kurt Eriksson, Ingegerd Granlund, Hagar Dahlén
Ungdomar framför skolan. Uppe från vänster, Arthur Mattsson, Herbert Granlund, Leo Karlsson, Louise Gustafsson, Greta-Stina Gustafsson, Inger Bryggman, Ann-Mari Forss, Alf Gustafsson
Ungdomar sittande i skogsbrynet. Från vänster Ann-Mari Forss, längst till höger Kurt Eriksson.
Sunds ungdomar, folkdanslag.
Övre raden från vänster, Ruth Lindfors, Wiking Sundberg, Herbert Granlund, Olof Persson, Per-Olof Rydberg, Birger Andersson, Rune Meklin, Gösta Bryggman, Börje Hagström Thorvald Blomqvist, Birger Sundman. Nedre raden, Ann-Mari Forss, Thordis Blomqvist, Gurli Granlund, Barbro Magnusson, Brita Dahlén, Maire Robertz, Anita Söderlund.
Föreningens folkdanslag samlade vid Guttorp gård. I mitten bak långe Per-Erik Karlsson och längst till höger Gösta Bryggman.
Sommarfest runt 1920 i Bomarsunds ruiner. Här förevisades första gången föreningens kunskaper i folkdans.
Från festligheterna i Bomarsund. Här äntras fartyg vid Ångbåtsbryggan.
Fotografier ur Anselm Sjöblads samlingar.
Lars Johansson "Sågars Lasse"
Då man kikar på gamla fotografier kan man inte undgå att upptäcka Lasse, då bonde på Sågars i Finby. Han var ofta med då det hände och var med på de flesta resor både med ungdomsföreningen och på olika lantmannaresor. Lasse satt ofta på Klippan i bakregionerna, alltid med en cigarett. Vad jag minns så dansade han aldrig och hade aldrig "flickvän". Han satt oftast och pratade vitt och brett. Jag minns inte heller att han hade hår, den blanka flinten lyste. Han hade roliga kommentarer och vi barn skrattade åt hans historier. Jag minns en gång då man talade om åldringsvården i socknen. Ja sade han, nog är det bäst att "dom gamla kommer bort". En gång skrämde han vettet av en liten grannpojke som kom vandrande hem ifrån Finby skola. Vet du sade han, poliserna var just å hämta din pappa!
Den andra delen av historiken.
Sunds Ungdomsförening
Historik 1967-1986
Från teaterns område
Övre bilden. U "I skolan" ett bejublat nummer ur en av förbundsrevyerna, med fr.v. lärarinnan Anna-Britt Lundström och eleverna Sture Blomqvist, Ann-Gerd Lindholm, Tor-Björn Lundberg och Bertil Hagström.
Nedre bilden. "Huset i " år 1985.
Övre raden fr.v. Ralf Karlsson, Katharina Selander, Robert Lindeman, Gerd Blomqvist, Britt Tuominen, pernilla Johansson, Edgar Johans, Pernilla Tuominen, Mikael Lindholm, Rune Sundman, Ann-Louise Andersson, Annica Andersson. I mitten Leif Sundberg (regissör)
Nedre raden fr.v. Anette Johansson, Lennart Jansson, Camilla Johansson, Katarina Dahl, Robert Johans, Lilian Lindholm, Jonas Tuominen, Gunnar Jansson, Stefan Mattsson. Foto I-B Wiktorsson.
Vidare i texten. Teaterverksamheten, som traditionellt varit en av föreningen omhuldad verksamhetsform, har under föreningens sjunde och åttonde decennium om möjligt utökats och breddats. Under slutet av 60- och början av 70-talet varvades teatern ofta med programfester där det ibland ingick kortare pjäser och sketcher. Ur den rikliga produktionen plockar vi exempelvis: Gubbrevolutionen, Efter klockan tolv och Anna-Lenas friare. pjäser som lockade till skratt från många åländska scener eftersom turnéverksamheten var livlig.
I samband med föreningens 70-årsjubileum 1976, återupptogs Värmlänningarna på repertoaren. Stycket som fängslade och alltfort fängslar sin publik, uppfördes sedan ett flertal gånger under 1977. Varma i kläderna av framgången, övergick man till inövandet av Rut Lindfors En för alla alla för en, som sedan hade sin urpremiär den 7 april 1978. Med denna pjäs skrev föreningen ett nytt blad i teaterhistorien, genom att under de två närmaste somrarna uppföra pjäsen invid Jan-Karlsgården, sammanlagt inte mindre är tio gånger.
Under 70-talet producerade föreningen tillsammans med ungdomsföreningarna i Hammarland, Finström och västra Saltvik, ett antal mycket framgångsrika revyer. i och med detta införskaffades erfarenheter som låg till grund för de egna revyproduktioner som kom att dominera verksamheten under ett antal år efter förbundsrevyerna. Revyer som Fågelsoppa, Smurfriket, Annandagsspektakel och så kallade minirevyer såg dagens ljus och satte skräck i socknen med omnejd.
De senaste åren har den traditionella teatern återintagit scenen och ur repertoaren kan nämnas Lille Columbus, Det smäller i dörrarna och Huset i Montevideo. Den senare pjäsen fordrar ett särskilt omnämnande eftersom den framfördes inte mindre än tolv gånger samt blev föremål för såväl videoinspelning samt TV inspelning.
Från teaterfronten bör också nämnas Åbo Svenska Teaters ofta återkommande gästspel i Klippan, vilka ger inspiration och nytändning åt föreningens egna amatörer. På senare år har man också regelbundet arrangerat teaterresor till Stockholm för att vidga vyerna.
Man bör heller inte förglömma inspelningen av Stormskärs Maja, vid vilken ett stort antal föreningsmedlemmar medverkade i olika roller. En händelse som blev lärorikt minne för livet för dem som hade förmånen att få medverka.
Ett särskilt omnämnande förtjänar Rune Sundman, som under en lång följd av år beklätt olika styrelseposter samtidigt som han aktivt verkat för teaterns utveckling. Genom sina gedigna kunskaper inom ljud-och ljusteknikens områden, har han verkat såväl från scenen som bakom kulisserna, som en stöttepelare inom teater- och revyarbetet.
Dansverksamheten.
I den första delen behandlades folkdansen och dess betydelse för föreningen medan detta stycke omfattar mera den moderna dansens betydelse, man skriver:
Dansen har av tradition stor betydelse inom föreningen, inte minst som ett medel att klara av föreningsekonomin. En specialitet som Sunds ungdomsförening är närmast ensam om på Åland, är att man ofta engagerar rikssvenska dansorkestrar. i en tid av allehanda danskriser har detta visat sig vara ett lyckat drag som för det mesta givit god ekonomisk utdelning.
Det dansbaneprojekt som föreningen sedan 1985 bedriver gemensamt med idrottsföreningen, har visat sig lyckat och förväntas ge god utdelning i framtiden.
Tillsammans med Ålands ungdomsförbund har man på prov arrangerat ett antal så kallade drogfria danser, ett experiment som också det slagit väl ut och planeras fortsätta.
Kurser idrott och motion
I takt med tiden anordnas kurser, tävlingar och motionsverksamhet. Tillsammans med Ungdomsförbundet, Ålands bildningsförbund och Medborgarinstitutet försöker man arrangera ett så brett utbud som möjligt. Danskurserna har blivit särskilt populära och exempelvis folkdansen har fått ny fart, mycket beroende på denna kursverksamhet.
Under samma rubrik upptas lämpligen det samarbete med vandringslederna i Bomarsund, som föreningen upprätthåller med idrottsföreningen och kommunala organ.
Annan verksamhet
Föreningsfighten, frågesporten mellan kommunens olika föreningar och kommunalt förtroendevalda, har sedan starten 1967 utvecklats till en tradition och fått många efterföljare runtom på Åland.
Sedan mitten av 70-talet har föreningen regelbundet uppmärksammat Luciafirandet. Man har enskilt och tillsammans med församlingen och Röda Korset, anordnat luciafester på Klippan och Tallgården. Trivseldagar för pensionärer, med underhållning och dans har arrangerats och föreningens egen Lucia gör hembesök, besöker kyrkan och delar i olika festprogram.
Sunds ungdomsförening medverkar regelbundet vid lillajulmarknaden invid Jan-karlsgården med olika slag av försäljning.
Föreningen upprätthåller traditionen med resande av midsommarstång och man kan med tillfredställelse konstatera att man inom föreningen bemödar sig om att vara öppen mot framtiden samtidigt som man värnar om de traditioner tidigare generationer sundsungdom grundlagt.
Denna del av historiken som sammanställts av Karl-Anders Lindholm och han avslutar med:
Framtiden en utmaning
Som alla ideella föreningar, och speciellt ungdomsföreningar, har Sunds U.F. upplevt toppar och vågdalar. Det ligger i sakens natur att så sker, eftersom generationsväxlingarna ofta innebär verksamhetsnedgångar som tar tid att överbrygga. Så här har det alltid varit och kommer så att vara även i framtiden.
Vid tidpunkten för föreningens grundande var dess övergripande syfte; att verka för kärlek till hembygden, att verka för vetande och bildning.
I förhoppningarna inför framtiden ingår att man även framledes skall förmå och beredas möjligheter att verka för samma högstämda ideal, ungdomen och vårt gemensamma, framtida samhälle till fromma.
Högbolstad den 19 november 1986
Kar-Anders Lindholm
Ynglat i Godby den 19 juli år 2021
Johan G. Granlund
