Lilljonte dansar runt lillajulgranen.
För en tid sedan började jag fundera över "lillajulen" som vi på Åland alltid tidigare firat lördagen före första advent. Någonstans hade jag läst att denna dag firades mestadels i svenskspråkiga Österbotten samt på Åland. För att taga reda på den saken beslöt jag att intervjua några av mina bekanta på fastlandet samt i Sverige.
Av de allra flesta fick jag reda på att det var ett trevligt barndomsminne med en liten gran på bordet som förstås var enkelt klädd. Mor hade tillrett risgrynsgröt, det fanns tända ljus och nygräddade pepparkakor ja några hade sänt julkort till vänner och bekanta. Jag frågade personer från Jakobstad i norra Österbotten till personer boende öster om Helsingfors och alla svarade ungefär likadant. Även i tvåspråkiga familjer i Nådendalstrakten hade man denna erfarenhet. Däremot personer födda och bosatta sedan barndomen i Sverige kände inte alls till detta. Jag frågade även en bekant född i östra Finland men hon hade inte minne av någon speciell dag före första advent, däremot andra tillställningar före jul.
Men på ett ställe på fastlandet stack verkligen Lillajulsfirandet ut, det var i Vörå. Jag frågade en vän där om hans firande och han berättade att där sprang barnen i gårdarna från hus till hus och kastade in julkort eller någon gåva och ropade: Glad jul och sprang sedan fort iväg för att inte bli sedda. Detta bekräftades även i en tidningsartikel där en dam berättade samma sak ifrån Vörå.
Vad är då lillajulen för en händelse i den nordiska julkulturen, var började den och hurudana rötter har den egentligen internationellt?
Jag beslöt då att gå till vännen Google och fick genast svar av en professionell folklivsforskare och arkivarie vid Folkkulturarkivet, Anne Bergman. Detta arkiv upprätthålles av Svenska litteratursällskapet i Finland.
- På lördag firar vi lilla jul eller gör vi?- Lillajul är ett begrepp som förekommer främst bland finlandssvenskar. På finskt håll finns inget motsvarande, "pikkujoulu" är något helt annat, säger Anne Bergman.
-Väntan på julen har alltid ansetts lång. I det protestantiska Tyskland började man på 1800-talet tända ljus, ge små presenter och öppna luckor i en kalender, allt för att underlätta denna väntan.
-Det är därifrån vårt adventsfirande kommer säger hon, i början av 1800-talet firades lillajul strax före jul, den 23 december, eller som hos Topelius den 22 december. Även på Tomasdagen den 21 december ordnade många en mindre fest som försmak på julen. Senare under samma sekel blev det vanligt bland borgarna i Finland att inleda julfirandet kvällen före advent.
-Det var främst massmedierna som spred traditionen som håller i sig än i dag - och fått namnet Lillajul. Ungefär samtidigt infördes begreppet pikkujoulu, som syftar på de julfester som numera ordnas vitt och brett i landet. Många företag upprätthåller traditionen med julfester. Men det är inte samma sak som lillajul. På finlandssvenskt håll är begreppet begränsat till kvällen före första advent.
Enligt Bergman har lillajul tidigare varit startskottet på julfirandet. Nuförtiden öppnar julgatorna redan i november och julbelysningen tänds. Därför känns det kanske lite sent att fira lillajul först nu. Hon poängterar att det finns egentligen inga regler kring lillajul, Många tar in en liten gran, dukar upp ett julbord i mindre skala och ger presenter till barnen.
-Men tillägger hon, på Åland är firandet jättestort. Ålänningarna har gjort lillajul till en identitetsgrej. I Sverige marknadsförs resor till Åland för att fira lillajul. Det är marknad på Jan Karlsgården i Kastelholm, julgubbar och julgranar och mycket presenter.
Hur är det då i andra länder frågar jag mig?
I Sverige som jag tidigare nämnde finns redan 1775 de första uppgifterna om firandet av lillajul och kallades då lilljulafton eller lillejul. Detta var från början en skånsk tradition och avsåg julens ingång dagen före jul alltså den 23 december. Detta stämmer väl överens med Folkkulturarkivets uppgifter ifrån Finland, så var det ju även här emedan vi då tillhörde Sverige.
Men den kunde även ha andra datum. Det finns uppgifter om att den kunde inledas redan från Mårtengåsdagen den 11:te november och vara fram till Knutsfirandet den 7:de januari. Denna datum flyttades sedan inom kyrkan fram till den 13:de januari av okänd orsak.
Den helige Mårten av Tours var ett katolskt helgon, tidigare soldat och kom egentligen ifrån nuvarande Ungern. Han levde på 300-talet och finns avbildad i de flesta kyrkor i Norden. Han blev mot sin vilja utsedd till biskop och stack då och gömde sig bland gässen den 11 november 371 som då började kackla och man hittade honom.
I Skottland och på Irland firar man även Little Christmas men vid flera olika tidpunkter alltifrån Kyndelsmässodagen fram till Knutsdagen då julen slutade. Även från Färöarna finns uppgifter om detta firande benämnt Thorlaksmässan.
Men jag tänker fortsätta enligt gammal tradition, ta in den lilla granen inför lördagen före första advent som detta år infaller den 26 november.
Kom ihåg, lägg lutfisken i blöt senast på Annadagen den 7:de december!
I Godby den 24 november år 2022
Johan G. Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar