Denna välkända bild har man sett i många publikationer, här införd i tidningen Åland på 1980-talet för identifiering av personerna. Det är kyrkfolket från Hulta som annandag jul år 1911 återkommer efter att över Östra kyrksundet ha rott till gudstjänst i Sunds kyrka. Framme i båtens mitt sitter en ung 14-års dotter till Charlotta Gustavsson på gården Mattas i Hulta, Iréne, sedermera gift med Gösta Bryggman i Finby men hon behöll sitt flicknamn Eriksson. Hennes mor Charlotta var född på Granlunds i Finby och var min farfarsfars syster.
Lektor Paul Johansson, född i Hulta, har daterat händelsen och att hans mor sitter längst bak till vänster.
Rysslands kejsare Alexander III
Nu har det visat sig att denna båt har varit med om något som inte många andra kyrkbåtar på Åland varit med om nämligen använts av ryske kejsaren Alexander III då han var på kräftfångst i Östra kyrksundet år 1885. I denna blogg finns en artikel om just detta kejserliga kräftfiske och kan hittas under fliken kräftfångst och daterad 15 mars 2013
I tidningen Ålands arkiv hittade jag ännu en artikel om kyrksundet. En intressant berättelse från år 1953, där en Sundskarl berättar om färder på Östra kyrksundet förr i tiden. Jag hajade genast till då jag i slutet av artikeln kom till följande passus:
- Den här avbildade båten användes vid den för en tid sedan omvittnade kejserliga kräftfångsten och finns nu bevarad i sjöboden vid Kastelholms slott.
Artikeln som då hänvisas till var införd år 1952 och var en intervju med odalmannen Evert Österlund i Sibby som berättade hur han som ung pojke bevittnat den kejserliga kräftfångsten i Östra kyrksundet. I det kejserliga sällskapet ingick två unga kejsarprinsar som Sibbyungdomarna fiskade med i en särskild båt.
Vy över Västra kyrksundet från väster. Sunds kyrka i fjärran och Jyssböle bergen till höger.
Man kan skönja strömfåran och i bakgrunden utlagda fiskebragder.
Fotograf R. Hausen 1880-tal.
Artikeln är signerad "Den gamle" och det är med största sannolikhet journalisten Axel Danielsson från Tranvik som hållit i pennan.
Sjöboden i kurvan invid Kastelholms slott
Fotografi Finlands Museiverk
Mina tankar irrade runt och jag funderade. Någonstans har jag sett bilden på sjöboden det kan vara frågan om och vid ett sök i mitt eget arkiv hittade jag den. I den tvära kurvan vid slottet stod den fina sjöboden som sedan flyttades till Jan Karlsgårdens strand. Notera A-Forden som är parkerad invid.
Här vilade vår gamla fina kyrkbåt i många år och samsades med Fanny Sundströms hantverksbod vilken hon drev där några somrar.
Fotografi från år 1947.
För att gå vidare i efterforskningen kontaktade jag så Ålands Kulturhistoriska Museum för att få fram var båten kan finnas i dag, om den finns kvar var frågan. Svaret dröjde så jag beslöt att kontakta en man som vet det mesta om Kastelholms nutidshistoria alltifrån 1940-talets dagar, Kurt Husell och han kom med följande helt fantastiska historia.
- Det stämmer bra det du säger sade han! Kyrkbåten fanns länge under taket på den sjöbod som låg i kurvan alldeles invid slottet. Den använde byns ungdomar som toalett för nummer ettan emedan det var så bekvämt att sitta på båtens "sud" och utföra behoven.
Sjöbodens nya plats invid Jan-Karlsgårdens strand
- I mitten av 1950-talet var jag med och hjälpte min far Helge, berättar Kurt, med nedmonteringen och flyttningen av sjöboden. Pappa hade antagit ett anbud att flytta den till Jan Karlsgårdens strand där den står nu. Kyrkbåten följde då med dit och låg så där några år tills den bortfördes. Där finns nu andra båtar.
- Jag minns berättar Kurt att det fanns någon form av färgflagor kvar på båten.
- Redan den tiden såg man att båten var väldigt gammal berättar Kurt.
- Mest troligt är det att den finns någonstans i lagren på Ribacka. Ring till museet igen sade Kurt!
Jag kontaktade åter Ålands Museum och talade med Kitty Strandvik och hon blev mycket intresserad av vad vi hade att berätta och lovade att åka tillsammans med mig till Ribacka och titta på båten där den finns i dag.
Hon sände till mig denna ritning av båten som finns på museet i dess kartotek.
Ritning av kyrkbåten utförd av "Totto" Eckerman.
I en uppsats i publikationen Budkaveln, i årgång 1939, berättar professor Sven Andersson, bördig från Vårdö, hur kyrkrodden försiggick i äldre tider på Kyrksundet. Han hade intervjuat en av byns åldermän Evert Österlund. Han berättar att det fanns tre stycken båtar, Hulta, Mångstekta och Sibby kyrkbåt. Hultas var störst och rymde 48 personer, de andra 30. I båten som roddes med tre par årar fanns fem sittbänkar. Den främre och bakre roddes av två personer, kvinna och man, som satt på en särskild betta invid det andra roddparet, således fanns det fem bettor i båten och detta stämmer exakt emot Eckermans ritning ovan. På den mittersta bettan rodde ett par personer som satt på samma betta. Manne höll i "lommen" som var den yttersta änden av åran. Båtarna användes bara för kyrkfärderna, de drog upp i de båthus som fanns på Ören och nycklarna förvarades i Sibby.
Den 13 september 2017 for vi så till Kastelholms kungsgård. Kitty Strandvik från museet
och jag. Förväntansfullt öppnade vi dörren...
Oxstallet på Kastelholms kungsgård
och där på övre skullen står den i all sin glans, i centrum bland herrskapskärror och andra båtar,
vår kyrkbåt från Hulta. På mittbettan har Rysslands kejsare Alexander III suttit och vittjat kräftburar i Östra kyrksundet, en sommardag år 1885.
Östra Kyrksundet, Lövvik bergen till höger
Kejsarudden till höger, Sibby by i bakgrunden.
Vid Ören, "Örn" på Sibbysidan var kyrkbåtarnas båthus, denna plats finns nära intill Sibbys nyuppförda väderkvarn.
Hulta och Mångstektaborna landade sin båt i närheten av den s.k. Kejsarudden. De vandrade från Hulta via Delvik. Längs olika genvägar kom de fram till Kyrksundet och härifrån avgick deras kyrkbåt.
Skiftesholmen i östra Kyrksundet där man stannade upp och skiftade roddare.
Vi skall ta oss en titt igen på båthuset invid Kastelholms slott och berätta lite om historien bakom det.
Efter att jag hade berättat om denna historia för pensionärer inom projektet ÄLDIS, för övrigt ett fantastiskt projekt för att sysselsätta pensionärer på Åland, kontaktade mej Karl Jansson från Geta och berättade att han hade mera uppgifter att lämna angående båthusets historia.
Det skulle visa sig att han hade protokoll ifrån Ålands Marthadistrikts hemslöjdssektion, ett styrelsemöte där det förklaras hur huset kom till Kastelholm, orsakerna därtill och om verksamheten i detta båthus i begynnelsen.
Vi läser ur protokollet:
För Åländsk Hemslöjd kommer helt säkert anno 1929 att i alla tider ha en särskild betydelse. Genom Marthadagens beslut anno 1929 var hemslöjdssektionen i tillfälle att realisera tanken på egen försäljningslokal för hemslöjden. Från Sundströms i Bamböle inköpte sektionen en sjöbod från 1799. Genom arkeologiska kommissionens tillåtelse uppläts tomtplats för sjöboden i närheten av Kastelholms slott.
Rott till Godby den 7 september 2017
Johan G. Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar