tisdag 25 augusti 2015

Sunds Andelshandel - plantskola för åländska affärsmän






Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby som den såg ut på 1950-talet och som sedermera revs på 1970-talet. Detta andelslag har frambringat ett uppseendeväckande antal affärsmän som gjort karriär inom olika segment i den åländska affärsvärlden. Men låt oss se lite hur allt började.




I en historik, Sunds Andelshandel 50 år skriven av T. Hellberg inför dess 50-årsjubileum kan vi se att den 20 december år 1906 uppsattes i mejerisalen i Delvik Bolagsmejeri, ( en mejeribyggnad som numera är försvunnen men som låg litet väster i backen invid Delvikfilialen ), en kungörelse som hade följande lydelse: Medlemmar av Sunds kommun vilka intresserar sig för bildandet av ett handelslag behagade sammankomma härstädes den 27 d:s kl. 11 f.m. i och för överläggning i frågan. Evert Österlund.
Detta var den första stämmokallelsen i Andelslagets historia.



Evert Österlund från Sibby och August Nordlund från Persby, två av andelslagets förgrundsfigurer.

Ovanstående möte väckte intresse, och på den utsatta tiden var 52 män samlade. Mötet öppnades av initiativtagaren, och till dess ordförande valdes kommunalstämmoordföranden M. A. Mattsson från Sibby. Diskussionen var livlig. Man ansåg, att "de privata affärsmännen som funnos på orten förde mest sekunda varor i handeln, men tog betalt för prima. Konsumenterna borde därför själva försöka skaffa varor av bättre kvalitet till samma pris". Mötet beslöt att en andelshandel skulle bildas. Insatsen blev så låg som 10 mark, för att även mindre bemedlade skulle ha möjlighet att komma med. Tillskottsplikten bestämdes till 100 mark, detta för att andelslaget skulle få en viss ryggrad att börja med.




Sunds Andelshandels huvudaffär i Finby. Föreståndare K.J Karlsson från granngården Branders jämte personal.




På dessa bilder ser vi den allra första affärsbyggnaden som Sunds Andelshandel startade sin verksamhet i. Huset låg ganska exakt på samma ställe som den nya butiken byggdes på i mitten av 1950-talet. Uppe i backen ser man det gamla torp som stod på den plats den andra affärsbyggnaden byggdes på.
Nämnas kan att fotograf är Anselm Sjöblad som även syns i bild på sina skidor. Han tog många "selfies" dvs. han kopplade kameran till en klen lina som han utlöste kameran med.





Vad vi ser här är ett mycket gammalt fotografi av sundsbor stående invid afffärsbyggnaden som skulle bli Sunds Andelshandel huvudaffär. Personerna är troligtvis styrelse och personal samt en del av de första grundarna. Denna bild har ingått i Ålandstidningen för personidentifikation och min far var en av de som lyckades identifiera de flesta.

Personidentifikation:
Från vänster mot höger, no: 2, föreståndaren K.J. Karlsson från Finby,
4, Karl Sundman från Mattas i Finby,
5, man med käpp och kaptensmössa, troligtvis någon av styrelsens medlemmar som var kapten,
8, Hugo Johansson från Karlbergs i Jyssböle,
9, Evert Johansson            "
10, Albert Johansson från Göstas i Finby,
12, Karl-Anders Andersson från Postens i Finby,
13, Evert Österlund från Sibby
15, Hulda Österlund från Sibby,
17, Johan Karlsson från Postens i Finby, kallad Post Janne,
19, Ida Karlsson från Smedsböle, senare gift till Norrgårds i Domarböle,
20, Karl Gustavsson från Daniels i Finby,
21, Hilja Lindholm från Finby.

Vi läser vidare i historiken. Den första styrelsen.
Redan i detta skede ansåg man det av nöden att välja styrelse för det blivande handelslaget. En interimstyrelse tillsattes, vilken fick följande sammansättning:
Ordförande kapten J.E. Johansson från Tosarby,
medlemmar: kapten K.E. Lindeman från Mångstekta, kapten J.D. Jansson från Tranvik, bonden M.Nordin från Brändbolstad och bondesonen E.Österlund från Sibby.

Dessa personer fick i uppdrag att värva medlemmar, upprätta förslag till stadgar och efterhöra lämplig lokal att hyra eller köpa. Den valda styrelsen arbetade med stor energi, och redan den 20 mars 1907 kunde en konstituerande stämma hållas. Därvid godkändes stadgeförslaget utan ändringar. Även slutgiltig styrelse valdes, vilken fick samma sammansättning som ovannämnda interimsstyrelse.

Undertecknad har inte lyckats spåra stämmokallelsen i Tidningen Åland. Däremot hittade jag en notis av signaturen Sylvester, Axel Danielsson, i sagda tidning som lyder:



Den första föreståndaren var kapten K.J. Karlsson från Branders i Finby.

Det skulle visa sig att den första styrelsen var handlingens män. Förslag väcktes, att konsul R.Mattssons filialbutik i Finby skulle inköpas, och förslaget blev beslut. Köpeskillingen var 9.000 mk. Den 15 maj samma år övertog handelslaget fastigheten jämte lager och inventarier varefter verksamheten började.




Verksamheten i det nystartade andelslaget hade inte pågått många månader förrän det och hela Åland skakades av ett rått mord som skedde i affären en kväll den 19 december 1907. Två i kommunen boende män slår då ihjäl det unga biträdet Viktoria Gustavsson från Lumparland med en tung vikt och vars byte blev några finska mark. Om denna händelse finns utförlig redogörelse i denna blogg av den 1 mars 2013 under fliken mord.



Liv och rörelse på torget invid andelshandeln, det skulle bli kännetecknande för platsen i många decennier. Här samlades man från tidiga morgnar då bussen avgick till Mariehamn kl. 8.00 på morgonen och då den ankom vid 18.00 tiden på kvällen. Det blev den moderna tidens kyrkbacke.

Sunds Andelshandel skulle det visa sej utvidgade sina domäner till andra byar i kommunen, således grundades en affär även i Sundby. Dess föreståndare var i början Julia Husell. Var fastigheten stod är i skrivande stund oklar.




Interiörbild från Sunds Andelshandel på 1910-talet. Föreståndare är K.E. Danielsson från Tranvik. Biträdet kan vara en av Trögers flickorna Karlsson och kunden en av Granlunds flickor från Finby.




I Ålands Landskapsarkiv finns deponerat en del material från andelslagets verksamhet bl.a. dessa protokollböcker. Här ser vi en bok från år 1915-25.



Från år 1918 saxar vi följande exempel:

Protokoll fört vid styrelsen för Sunds Andelshandel m.b.t. sammanträde den 2 januari år 1918 kl. 8 f.m. Närvarande voro: Evert Österlund, Karl Blomqvist, August Karlsson, K.J. Karlsson, Em. Axelsson, Janne Johansson samt suppleant Johan Karlsson.

1. Skreds till val av ordförande och vise ordförande för innevarande år och återvaldes vardera.

2. Beslöts bevilja Handelsföreståndare Th. Ekblom tjänstledighet till 12 Maj detta år med skyldighet att på egen bekostnad hålla av styrelsen godkänd vikarie.




3. Till vikarie för handelsföreståndaren T.H. Ekblom godkändes kapten Leonard Sundblom från Prästö.

4. Upptogs om andelslaget bör ingå som medlem i Sibby ny startade Telefonlag och ansågs det av behovet påkallat men kunde styrelsen icke avgöra frågan utan beslöts hänskuta den till näst infallande ordinarie stämmobehandling.

Ort och tid som ovan förutskrivne å styrelsens vägnar
Evert Österlund, K. Blomqvist, August Karlsson, Janne Johansson, K.E. Axelsson.


Då verksamheten fortgått i ca. 20 år började man småningom fundera på en nybyggnad för huvudaffären. Man inköpte en tomt alldeles mitt emot varande fastighet för 1000 mk. En ödets ironi infann sig då Haraldsby Tegelbruks företag gick i konkurs och möjligheten fanns att inhandla dess skorstenspipa som hade enorma mängder med tegel. Den erbjöds nu andelshandeln för ett pris om 5.000 mk och avtal ingicks. I ett protokoll av den 4 januari 1927 läser vi: Med Kalle Mattsson från Saltvik har styrelsen denna dag uppgjort kontrakt som förvaras i handelslaget för nedtagning och skrapning av skorstenen vid Tegelbruket i Haraldsby. Av den 21.1. 1927: För transporten av teglen godkände styrelsen ett anbud för 20 Fmk per 100 stycken tegel transporterade från Haraldsby till Finby. Den 10 maj flyttade man in i den nya butiksbyggnaden.




Haraldsby Tegelbruks skorstenspipa.
Fotografi vänligen tillställt av Conny Andersson

År 1923 öppnade man paketaffär i Sibby hos Evert Österlund. År 1926 måste paketaffären i Sundby indras, då arrendetiden upphörde. Åren 1924-27 hade andelslaget paketaffär hos Karl Enqvist i Hulta.




Kastelholmsfilialen.




Mjölktransportör August Andersson lastar varor vid Kastelholms filialens magasin på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson.



Fred Carlsson föreståndare för filialen i Kastelholm från år 1948, under en tid samtida med sin bror Stig som var andelslagets chef i Finby.

Föreståndare för Kastelholmsfilialen:
Maria Lindström år 1932 - 33
Lotta Broman år 1933 - 45
Lisa Nummelin 1946- 48

Historiken fortsätter: Paketaffären i Sibby indrogs år 1935 då fastighet inköptes i Delvik. Den 10 juli samma år öppnades Delviksbutiken i för ändamålet nybyggd fastighet.





Uppförandet av denna funkisbyggnad väckte en livlig diskussion som spred sig vida omkring. Även i landstinget ventilerades frågan om lämpligheten av att bygga funkishus på den åländska landsbygden. Inte heller i styrelsen var man fullt eniga. En motståndare till denna byggnadstyp t.o.m. erbjöd sig att betala de merkostnader en omändring av takkonstruktionerna skulle medföra.





Delvikfilialalen efter ombyggnaden år 1952.
Fastigheten följer den standardmodell som användes inom SOK-rörelsen i hela landet.



Arne Dahl, föreståndare för Delviksfilialen från år 1952.

I historiken finns listat ett antal filialföreståndare:
Lissi Söderlund år 1935 -  37
Herman Mattsson år 1937 - 38
Frimer Lillmark år 1938
Göta Nummelin år 1938 - 43
Else Mattsson år 1944 - 47
Gustav Mattsson år 1947 - 52


År 1943 inköptes en sädessorterare jämte hus av lantmannagillet, och nya magasiner uppfördes i Finby och Bomarsund.

Ovannämnda Evert Österlund och August Nordlund är två namn som för evigt är sammankopplade med kooperationen i Sund och på Åland. Österlund var den som tog initiativet till andelslagets bildande. Det var också på initiativ av honom som bildandet av Ålands Handelslagsdistrikt genomfördes.  Han var även den ivrigaste när det gällde att införa Sparkassan på Åland.




Här ser vi logon till SOK-rörelsens sparkassa. En enkel bild på två personer som bär en börda.
Detta skulle känneteckna andelsaffärernas huvudidé, vi gör någonting tillsammans, vi äger vår butik tillsammans med andra inte ensam som är den bärande idén för det vi benämner privathandeln.

Denna rörelse har av någon märklig anledning fått en "rödfärgsstämpel" men ingenting kan vara mera fel, i alla fall inte inom den åländska bondekooperationen. Andelslagsrörelsen startade i England på 1800-talet och fick starkt fotfäste i norden.
I Finland gick det sålunda att andelsrörelsen splittrades i två delar. Bondekooperationen med sin partihandel SOK och arbetarkooperationen OTK, som hade en tydlig vänsterpolitisk koppling.

 Bondekooperationen inom SOK var i stället center-moderat om vi talar dagens språk. I de flesta fall långt ut på högerkanten. Det var kommunens ledande bondehövdingar som styrde i andelshandeln. Dessa sekunderades av mängder av andra bondehorder och deras familjer. Detta innebar att de allra flesta samhällsfunktioner på Åland formades som andelslag. Vi ser Ålands Elandelslag, Ålands Telefonandelslag, Ålands Centralandelslag ÅCA, tidigare Ålands Andelsslakteri, Ålands Skogsägarförbund, Andelskassan osv.

Att Sunds Andelshandel var en plantskola för unga män som äntrar stegen upp till affärslivets höjder är höljt utom allt tvivel, se här och häpna:




En intellektuell "kraftkarl" inträder på arenan, Herman Mattsson från Sibby. Han blev dess föreståndare i en tid av lågkonjunktur och vände skutan på rätt köl. Föreståndare åren 1921-1929.
En "skrivarkarl" i kommunen, en stark representant för Sund under många perioder i Ålands Landsting.




Klas Nyström, affärsföreståndare från år 1930 - 34. Därefter chef för Ålands Andelsslakteri och
ledande vid bygget av affärskomplexet Böndernas hus i Mariehamn.



Stig Carlsson, affärsföreståndare åren 1943-53. Sedermera chef för Ålands Centralandelslag ÅCA.




Jag kan här inte låta bli att visa ett fotografi. Det är från Marita Sundmans kalas på Postens i Finby och granngård till Andelshandeln.
Året kan vara 1954 och invid mig längst till vänster sitter Stig och Anita Carlssons son Sture "Stucke" Carlsson. Han skulle bli den åländska Chipskoncernens framgångsrika ledare. Bredvid oss sitter Torbjörn Sjöblad, även han en affärchef , tidigare inom chefspositioner för Samgång och därefter som chef för Föglö Handelslag. I mitten sitter födelsedagsbarnet Marita Karlsson f.Sundman,
Birgitta Lindblom f. Karlsson, Anna-Lisa Blomqvist f. Eriksson samt Britt Tuominen f. Högnäs.



Hilding Björklund, affärsföreståndare år 1953 och enligt historiken tillsvidare.
Sedermera chef för Andelsbanken för Åland.

Affärsföreståndare under åren 1907 - 1953

K.J. Karlsson                                               1907 - 1910
Evert Danielsson                                         1910 - 24.5.  1914
Th. Ekblom                                        25.5  1914 - 30.4.  1918
Mikael Häggblom                                1.5. 1918 - 30.11. 1918
Anton Söderberg                                1.12. 1918 - 17. 2   1921
Herman Mattsson                                 1.4. 1921 - 2.9.     1929
Bruno Nordlund (t.f.)                           3.9.  1929 - 31.10.1929
Klas Nyström                                       1.9.  1930 - 31.3   1934
Brage Forss                                         1.11  1929 - 31.8   1930
Gunnar Nordberg                                 1.4   1934 - 16.2.  1943
Stig Carlsson                                       17.2  1943 - 31.3.  1953
Hilding Björklund                                 1.4. 1953 - tillsvidare
Detta är enligt jubileumsskriftens förteckning.




Helge Mattsson från Svartsmara by i Finström. Sunds Andelshandels affärsföreståndare under 60-talets första år. Sedermera chef för Andelslaget Samgång i Marieham.

 Jag ger här hans bild i det han älskade, att informera. Nu med det modärna hjälpmedlet mikrofonen i sin hand. Han var alltid på språng att, informera och delegera. Han älskade att chockera. Han var den som över en natt slet ut betjäningsdisken i Finby för han hade läst om och besökt snabbköp i Sverige. Jo, jag var med och jobbade så jag vet. Han var inte buskablyg att berätta för Konsums högsta chefer i Stockholm hur ett "affärscentrum" skulle skötas. De hade ju bara cirka 3 miljoner kunder. Men han hade det emot sig att han lyssnade för mycket på bönderna i byarna, de ville ha kvar sin lilla bybutik och det ledde till det stora åländska andelslaget Samgångs  fall. Jag säger det en gång till, Helge var en stor ledare, som värnade om sin personals trevnad, dess fortbildning och trivsel.

Jag kommer aldrig att glömma honom då han anställde mej som 15- åring till Andelshandeln i Finby. För att riktigt kontrollera och lära mej penningrörelsen gav han mej en skokartong som min egen kassalåda med ett kvittoblock. På kvällen skulle allt räknas och det skulle stämma på pennit.

Han lärde mej alla olika mått på spik, skruvar, järnstänger och "Hackmanbord" skivor. Han visade mej hur man skär glas med diamant och sågar järn. Han lärde mej alla olika målfärgsburkar och hur man blandar färger.  Alla fodersäckar skulle stå i raka rader med texten i läsbart läge.

Ute på gården skulle det vara snyggt. Tidigt på våren skulle lövräfsorna fram. Se folk i ögonen och sitt rak i stolen! Det fanns ingenting som Helge missade i skolningen av en anställd butiksknodd.




Max Sirén, här med sin hustru Inga-Lis. Affärsföreståndare för andelshandeln efter Helge Mattsson.
Max skulle bli den åländske "spar"- handelns förgrundsgestalt. Började under "file"svenskens inköpsrundor med en liten köttbutik nära Mariehamns västra hamn, fortsatte sedan med konceptet Sparköp och byggde upp ett sparköpcentrum i norra Mariehamn, Sparhallen. En av Ålands största affärsgenier inom dagligvaruhandeln. Max stod sällan ja just aldrig bakom disken, han satt på sitt kontor och finslipade sin diamant och det skall han och hans hustru Inga-Lis  ha all ära för. Jag är stolt över att få ha arbetat med honom, först som butiksbilsföresåndare i Sunds Andelshandel år 1966-67, sedan kollega med honom under en kort period 1974 då han kom från det havererade sundska andelslaget till Samgångs "trygga famn" och jag som föreståndare för Klintenbutiken Skotten, som för övrigt var Ålands första sparbutik.

I " bodknoddarnas " gyllene skara kan vi nämna min farbror Jan- Erik Granlund, som jobbade som biträde i Sunds Andelshandel men som efter avslutad handelsutbildning blev chef för Sottunga Andelshandel i vilken han tjänade så gott som hela sitt verksamma liv tillsammans med sin hustru Edit.


En ung Jan-Erik Granlund stående på andelshandelns trappa i Finby. Butiksbiträdena är för mig okända.

Under en sommar på 1950-talet jobbade här en ung  man som hette Valter Häggblom, han skulle sedan bli stor affärsman i Saltvik. Jag minns personligen honom då han stod bakom disken i affären i Finby. Barn minns alltid speciella händelser: En flaska pilsner låg och läckte på golvet vid disken, Valter gick dit och ställde den på rätt köl. Det är mitt minne av honom i Finby. Och han hade en röd Skoda.



Sunds Andelshandels första butiksbil. Detta är en bil av märket Ranault och föreståndare för den var en tid Bror-Anders Källroos från Finby.  Per-Olof Vinberg från Finby åker med.



Här ser vi andelshandelns andra butiksbil. En Bedford som är påbyggd med en butikslåda på flaket.
Bilen befinner sig här i Hulta centrum och rattas av undertecknad som var ansvarig för den från hösten 1967 till sommaren 68.
I denna blogg finns en artikel om verksamheten skriven i mars 2013 under fliken Sunds Andelshandel.




En trevlig bild från Sunds Andelshandel i Finby. En jul på 1950-talet.
Ett julbord designat av Astrid Björklund.
Astrid skulle senare då varuhuset Varmans öppnade bli chef för dambeklädnadsavdelningen som hon innehade fram till pensioneringen.
Fotograf, Tatu Virkkunen.




En viktig del av Andelshandelns verksamhet var varutransporterna från Mariehamn. Här ser vi hur
mjölktransportör August Andersson lastar in varor till affärens magasin i Finby på 1950-talet.
Fotografiet tillställt av Anders Andersson i Kastelholm.


Förhandlat i Godby den 25 augusti år 2015
Johan Granlund



onsdag 29 juli 2015

Ålands frivilliga arbetskår ÅFAK - skördearbete i Karelen under Fortsättningskrigets dagar







Bildtext: Liarnas parad 10.9. 1941
Fotoidentifiering:
6 från höger Tryggve Holmström samt första nere i vänster Richard Sjöblom från Föglö.

Ålänningar i österled, en frivillig kontingent skördearbetare från Åland som mitt under brinnande krig, det s.k. Fortsättningskriget, i slutet av augusti 1941 avreser till Karelen och skördar säd. Denna episod i den åländska historien har för mej varit helt okänd och jag kan inte komma på att jag tidigare i något sammanhang stött på en notis om denna händelse. Enligt uppgifter var det ett 60-tal personer under ledning av kapten Karl John Sundberg som avreste. Frågan är vilka var alla dessa och från vilka kommuner? Några namn har redan framkommit, från Sund, Valter Mattsson från Tranvik, Ernst Johansson samt hans syster Valborg från Jyssböle, från Finby deltog Gösta Bryggman. Från Saltvik Nils Jansson från Laby, Armas Andersson. Från Jomala Harry Häggblom. Från Finström Edvin Johansson Markusböle, Från Geta Johannes Jansson, Kalle Karlsson, Hilding Mattsson Östergeta, Karl Holm Höckböle och Karl Jansson nu Boman. Från Föglö, Karl Sjövall, Tryggve Holmström, Richar Sjöblom från Sanda och Ture Pettersson.  Ytterligare, Olle Ahlqvist, Ole Lundberg, Thure Eriksson, Einar Blomqvist.






Då jag i maj detta år besökte Håkan Jansson i Laby för att förbereda en bloggartikel om hans liv som grävmaskinsentrepenör, visade han mig ett album som han sade att kanske var av intresse. Jo visst var det intressant, verkligt intressant! Den hade tillhört hans far Nils Jansson på Strand gård i Saltvik.
I albumet fanns denna notering. ÅFAK. Karelen 28.8 - 19.10. 1941.
Nils Jansson.
Denna album gavs förmodlingen som gåva till alla deltagare så det kan finnas många sådana i de åländska hemmen ännu.





Nils Jansson från Strands i Haga. Här stående på ett magert vetefält som ej skördats.





Karelens landskapsvapen även känt ifrån ett ölmärke.


Före vi börjar bläddra i albumet och förstå innebörden av bilderna, är det kanske skäl att läsa på  lite och se vad det var frågan om.
I en artikel i tidskriften Sotalapsi - Krigsbarn i nummer 3 av år 2009 läser vi följande:




En relativt okänd sida av Ålands bidrag till det nationella försvaret av de civila krafterna i Fortsättningskriget 1941- 44 gav skörd och återuppbyggnadsarbetet i Finland. Första hjälpen hann  utföras av Ålands frivilliga arbetskår ÅFAK. De 60 skördearbetarna, 4 lottor och 1 kock reste på hösten 1941 till Sordavala regionen och stannade där i 2 månader där de skördade säd på en areal av 190 hektar.
Medlen för operationen insamlades via en kastrullinsamling och dessa pengar räckte även till för inköp av jordbruksförnödenheter som sedan donerades till den återvändande karelska jordbruksbefolkningen.
Undertecknad har samtalat med en person som var med nämligen Tryggve Holmström från Föglö numera bosatt på fastlandet. Han berättade att han kom i kontakt med denna grupp via anslag i kommunen. Jan Sundberg var initiativtagare till projektet.  Det var två olika grupper om vardera 30 personer som avreste. Resan företogs först med skärgårdsbåtarna till Åbo varifrån resan fortsatte med tåg.
Man kom fram till Värtsilä station och därifrån fortsatte färden med oxforor emedan hästar var det ont om. På vägen såg man söndertrasade järnvägsspår. De såg kyrkor som var förorenade med avföring på golvet.






Karelaren kommer hem.

I albumet finns denna bild och denne man får här komma att representera de 440.000 karelare som i en första omgång flydde efter vinterkriget 1939 - 40 och som i Fortsättningskrigets inledningsskede sommaren - hösten 1941 återvände. Nästan 200.000 av dessa skulle återvända dessvärre för en kort tid till sina skövlade hem, nedbrunna skolor och sjukhus.

Fortsättningskriget startade den 25 juni år 1941 och i dess inledningsskede återtog Finland stora delar av det efter Vinterkriget avträdda Karelen.

Då den åländska kontingenten kom fann de  av ryssarna odlade sädesfält, majs-kål- och solrosodlingar och det är här som våra vänner ålänningarna i ÅFAK kommer in i bilden, att ta vara på dessa skördar.
Ålänningarna kom fram till Karelen endast två veckor efter att ryssarna hade flytt.






Geta - Föglö vagnen
Identifikation: Övre raden: från vänster, Johannes Jansson från Geta, Hilding Mattsson från Östergeta, Alfons Johnsson, Karl Jansson nu Boman, (med näsduken)
Nedre raden, längst till höger Karl Holm från Ersklubben i Höckböle by Geta.






Finström - Saltvik vagnen.
Från Saltvik deltog även Armas Andersson och sonen i familjen ringde och berättade att i hans hem har alltid denna album funnits men Armas ville aldrig berätta om livet därifrån. Av honom framkom det att ett möte hade hållits på Solbacka under våren 1941 under ledning av Jan Sundberg och många hade då vid tillfället preliminärt anmält sitt intresse för resan. Men "då det blev dags" var det bara ett fåtal som avreste. Däremot hade Armas berättat att de hade roligt denna tid i Karelen, de skämtade och vid sidan av skördearbetet kunde de syssla med många trevliga projekt. Bl.a. skulle de skjuta fisk en gång under vattnet men det höll på och sluta i en olycka.
Kalle Jansson berättar att de under vistelsen hade mycket trevligt tillsammans, ofta sjöng de och bland gänget fanns även någon som trakterade instrument. I skolan där de var förlagda fanns allt bevarat även skolbänkarna sade han.





Köksvagnen
Fotoidentifiering:




Hästvagnen
Ovanstående 4 bilder är rubricerade: På Haapamäki station 1.9.41.
Olle Ahlqvist från Mariehamn hade också sin häst med och det kan vara Olle uppe till vänster med hästen. Längst ned till vänster Föglöbon Richard Sjöblom från Sanda.





Första anblicken av vår förläggning. Suikka folkskola 3.10.41.
( måste nog vara 3.9.41)





Suikka folkskola i Sordavala landsförsamling, omgiven av de tre brända grannskolorna.
( likheten med Breidablick ungdomslokal i Finström på Åland är slående ).
Då ålänningarna kom fram till platsen befanns alla gårdar och officiella byggnader vara  nedbrunna och förstörda av ryssarna. Men berättar Kalle Jansson nu Boman: Endast denna byggnad stod kvar. Den hade varit ryssarnas sista fäste innan de flydde för den finska armén. Då de gick runt huset förstod de varför. Finnarna hade kommit bakom deras linjer så de kunde inte bränna gården. De fann en mängd gropar  bakom huset som ryssarna hade ämnat att placera minor i och de hann de inte. Därför var denna gård ganska säker att vara i.






Rytty nedbrunna folkskola.






Risti nedbrunna folkskola.






Suikka nedbrunna skola i Ruskeala socken.






Staben.
Här ser vi Karl John Sundberg från Finström Åland i mitten i kaptensuniform. Sundberg var ledare för den åländska kontingenten. Han blev sedermera bankdirektör på Åland.
Till höger om honom i bild, Valter Mattsson agrolog från Sund Tranvik. Han var f.ö. min fars kusin. Valters son, Ralf Mattsson berättar att Valter for till Karelen 1 månad före de andra och gjorde plats kartläggning över arbetena. Han var således där i 3 månader.
Till vänster Thure Eriksson, som fungerade som kanslist.
Kalle Jansson från Geta, som numera bor i Sollentuna berättade för mig att Valter Mattsson i staben var den verklige arbetsledaren för hela styrkan. Han var en tystlåten men väldigt snäll och kunnig agrolog som de fick stort förtroende för.
Agronom Ernst Johansson såg de inte mycket av i det dagliga arbetet.






Kapten Sundberg och löjtnant Forss.






Agronom Ernst Johansson i ett ryskt försöksfält.
Ernst Johansson var kommen från Jyssböle i Sund och tjänstgjorde sedan som landskapsagronom på Åland.






På kansliet.
 Ernst Johansson till vänster i bild, samt vid sidan av honom Valter Mattsson från Tranvik.







Sort. ymp. sot.hall.piiri:s stab. Mil.tjm. Räsänen, kapt. Lagercrantz, mil.tjm. Tuomaa.
Texten är en direkt avskrift av kommentarerna på kortet.






Stuga No:2





Stuga No:3
Identifikation: Stående 3 från vänster Tryggve Holmström






Kocken stående invid Vendla, namnet på fältköket.
Kalle Jansson berättar att man kallade honom för "Tupp Olle", varför minns han inte.
Han berättar att en dag skulle kocken skjuta en stor fisk med ett gevär men i ivern kom gevärspipan under vattnet och då han fyrade av sprack pipan.






Bergman och badstugan (bastun)






Med lien på cykeln foro pojkarna till de avlägsna arbetsplatserna.








Kåren i skördearbete 10.9.41



Liarnas parad 10.9.41






Hästräfsorna
Till höger Alfons Johnsson






Högafflarnas parad.
Fotoidentifiering: 1 från höger Valter Mattsson från Sund Tranvik, 2 från höger, Harry Häggblom från Jomala.
Kalle Jansson berättar att den grupp som skulle bärga in skörden i vilken han tillhörde,  avreste senare på sommaren.






Vägreparation






Krigsbyte
Till vänster Föglöbon Richard Sjöblom från Sanda. Identifiering av sonen Lars Erik Sjöblom.
En sagesman från Saltvik vars far var med berättar att man överallt i naturen kunde hitta ammunition och vapen. Dessa samlades in och lades i högar och det var förbjudet att ta någonting. Personen tog i alla fall med sig en gasmask hem till Saltvik.
Kalle Jansson berättar att en gång hittade en ålänning en liten handgranat stor som ett hönsägg, då han tog den skrek en till att han måste slänga den och innan den landat exploderade den.







Tattaris stuga före.
Tattari var den man som omkom i sprängolyckan. Enligt Nils-Gustaf Eriksson var det han som ledsagade gruppen då granaten exploderade. Thure Eriksson gick till vänster om honom och fick lättare skador och Valter Mattsson till höger, Valter fick sin vänstra trumhinna spräckt och skadan hade han hela livet.






och under arbete






Lottornas rum






De två ryska korna.
En sagesman berättar att de här två korna togs om hand och man mjölkade dem. De gav dock inte så mycket mjölk.






Tvätten torkas
En sagesman berättar att en av männen från Åland var lite "enkel" så honom satte man oftast på vakt på nätterna. En gång ropade någon att det kom en rysk soldat in mot gården. Men det var bara kläderna på klädsträcket han besköt.






Lördagsskurning






Degen knådas.






Brödet bakas
Dessa lottor är fortfarande oidentifierade men Kalle Jansson berättar att Uno Ekbloms hustru från Eckerö var med. Han var den kände Atlantenfararen som senare omkom i Amerika.
Även Ernst Johanssons syster Valborg samt Jan Sundbergs dotter var med.






Lastenkoti, Avdelning B:s förläggning.
Barnhem.






Avdelning B intresserad av krigsbyte
Tryggve Holmström, i bildens mitt,  berättar att längs med vägkanterna fanns ryska tanks och fordon som blivit lämnade.






Avdelning B utanför logementet.






Odlingschefen, förvaltaren Reino Lassila.






Lassila spikar anslag på en fylld ladas dörr.






Kommunalhem och sinnessjukhus






Ladugården
Lassilas domäner, Sordavala landskommuns gård.







Utfärd till Sordavala 9.41
Sordavala från utkikstornet






En amfibietanks undersökes.
Identifikation: Valter Mattsson 3 från vänster.






Maskin för plantering av majs.
Agrolog Valter Mattsson till vänster om maskinen.






En fredstida ryssgrav.
Identifikation: Karl Holm från Geta 2 från höger i hatt.






Kåren på Puikkola folkskola






Bjudning för soplottorna 21.9.41






Soplottorna på Rytty station.
Kalle Jansson berättar att en dag kom ett antal finska lottor och de hade sitt logement i närheten.
Ibland umgicks de även med dem. Denna bild förställer med största sannolikhet dessa.







Pionjärerna med två ryska fångar 7.9.41
Tryggve Holmström berättar att de hade två ryssar som fångar med sig. Den ene hade bott i en jordkula. Han beordrade de att med sin bajonett som var påsatt på en sticka försöka lokalisera granater. Den andra håller i en yxa.  De var glada och nöjda sade han. Han berättar vidare att det var populärt bland de finska soldaterna att byta till sig ryska knappar mot cigaretter. Tryggve fick med sig en hjälm som numera är donerad till Ulenius museum i Degerby.

Kalle Jansson berättar att då de kom fram möttes de av finsk militär benämnda "pionjärerna". Dessa hade till uppgift att minröja och i allmänhet hjälpa dem. De hade först frågat ålänningarna varför de ej hade gevär med sig men då svarade de att de kom från Åland och bara skulle skörda säd. Dessa pionjärer berättade för dem att det kunde finnas kvarvarande ryska soldater i skogarna. De sade att om ni ser dem släng er på marken och försök undgå dem. Om de skjuter släng er ned!







Den av ryssarna brända bron






Pionjärernas krigstida bro.






Den av ryssarna brända kommunala såg-, kvarn- och elektricitetsverket.






Cyklande kårmedlemmar i backen före Puikkolas folkskola.
Utfärd till Sordavala, Ladoga och Kirjavalahti 1.10.41.
Tryggve Holmström berättar att han minns mycket bra utfärden gruppen gjorde.
Kalle Janssson berättar att efter ett par veckor skulle de på en utfärd ända till Viborg men de måste avbryta resan då det uppstod en storm. På vattnet så de här och där döda kroppar som låg och flöt omkring.





Kirjavalahti.






Apotekar Jääskeläinens villa Rantal vid Kirjavalahti






Bonden Matti Hänninen på hemgårdens trappa.

                                                 Minolycka






Den dystra platsen i skogen.
Min småkusin, Raymond Mattsson från Tranvik berättar att det var hans far Valter Mattsson som gick vid sidan av den karelska man som omkom i denna minsprängningsolycka. Valter fick då det vänstra örats trumhinna spräckt.
Enligt Tryggve Holmström från Föglö, fick Thure Eriksson som gick på andra sidan sin byxbak, jacka och sitt bälte sönderrivet.






Thure Eriksson och Sven Lindström förevisa sina söndertrasade kläder.






Numrerat hus med slokande röd stjärna i Ruskeala.






Ryssarnas framfart i Neuvonens gård.
Kalle Jansson berättar att då den kom in en av ryssarna förstörd gård såg de ett blodspår från en garderob. Troligtvis hade en av gårdsfolket försökt gömma sig men blivit brutalt avrättad och bortsläpad längs med stuggolvet.






Bonden Kokkos brända gård i Risti by vid landsvägen i Sordavala.






Järnvägsbron över Tohmajoki.






Hus vid Sordavalavägen skadat av granater.






En rysk handkvarn av trä.






Järnväg maskinellt uppriven av ryssarna.






Solrosodling.
Enligt uppgift var solrosor något som inte då odlades i Finland så detta var något nytt för alla.






Magert vetefält som ej skördades.






Två vägar på samma åkerteg.






Ersättning för rivet halmtak.






Rysk traktorplog.






Ryska bilar kanta vägarna.


Jag tackar er som orkat se eländet i många av dessa bilder!

Nu skulle jag vara glad om ni kunde kontakta mig och berätta vad ni vet om denna period i den åländska historien. Vem är personerna på dessa bilder, vad har/hade de att berätta?
Min tel. är: 018 41584 eller 040 5845887
Min epost är: j.granlund (at ) aland.net
Min postadress är: Godbyvägen 1290, 22410 Godby.

Jag har så nöjet att få berätta att i slutet av augusti fick jag ett telefonsamtal från Sollentuna i Sverige. Det var Kalle Boman som tidigare hade namnet Jansson och född i Geta som ringde. Han hade varit med på resan och kan bekräfta det mesta vi här omtalat. På min fråga huru det kom sig att han blev intresserad av ett sådant äventyr svarade han att det hölls ett informationsmöte i Geta. En som arbetades som busschaufför jämte en annan person agiterade kraftigt och med stor sinnesrörelse för denna gärning, att ta tillvara den svältande karelska befolkningens säd som stod mogen på åkrarna där.
Han bekräftar även uppgifterna angående den minexplosion som är omtalad. Han sade att det var flera än tre personer som gick i samlad trupp, Man skulle taga vara på en död rysk soldat som låg i en skogsglänta ganska nära en järnvägsövergång. Vid denna övergång hade tidigare hänt en olycka och han minns huru ett kvinnohuvud hade hängt i en gran efter smällen.

Kalle berättar att då de kom fram till platsen hade finsk militär frågat dem varför de inte hade några gevär med sig men de hade svarat att de kom från det vapenlösa Åland och skulle bärga säd. Men sade han, det låg gevär överallt i naturen så det var det ingen brist på.

Vidare berättar Kalle att det strövade omkring ryska soldater i trakten som hade blivit efter de flyende ryska styrkorna och för dem hade man respekt. En gång skulle Kalle hämta en cykel från ett ställe och på väg hemåt gick keden av, då var jag rädd sade han.

Då det gått fem år efter ålänningarnas skörderesa till Karelen hölls en minnesträff på Åland då man träffades igen. Kalle Jansson kunde inte närvara då han redan tidigare hade flyttat till Sverige. Det var synd tyckte han att han inte kunde var med för där gavs troligtvis ut de minnes album som en del av deltagarna har men inte alla.







I slutet av januari 2021 får jag ett mail av rektor Cecilia Johansson. Hon berättar att hon råkat se denna blogg och drar sig till minnes vad hennes morbror Alfons Johnsson berättat för henne. Från Alfons album har hon så delgivit mig dessa bilder.






Alfons i Geta Finströms vagnen stående i mitten.







Alfons sittande till höger på hästräfsan.



Korresponderat i Godby den 29 juli år 2015

Johan Granlund















Deltagarlistor ifrån de olika kommunerna på Åland.


Listat den 28 januari år 2026

Johan G. Granlund