Karl-Emanuel Jansson, Gubbe hackar ris, målad vintern 1871 på Jomala Gård, Åland.
Den 1 november år 1837 anländer till Jomala socken på Åland en familj från en by i Egentliga Finland, Mäenala i Sagu socken. Det är frågan om Gustaf Adolf Danielsson och hans hustru Eva Stina
Andersdotter samt deras tre små barn. Familjen arbetade tidigare på en herrgård som heter Tapila och han står titulerad som drängfogde i flyttningslängden, fjärde raden nerifrån.
Denna familj på fem personer skulle växa sig stark och familjen utökades med fyra barn till så en dag var man nio personer vid matbordet. Gustaf Adolf skulle visa sig bli stamfader för en nu på Åland varande familj på över 700 personer, ja det kan vara över 1000 emedan hela släkten ännu inte är utredd och om man dessutom räknar med de som emigrerade till Sverige och Amerika.
Gustafs ättlingar skall finnas i hela den stora släkten Sagulin, stora delar av alla Karlsson, Gustafsson, Mattsson, Nordin/Lindfors, Kalm, Ekman, Wideman, Jansson, Johansson och Snellman som vi har här på Åland.
Det är ganska ovanligt att hela barnaskaran blir till liv fram till vuxen ålder, ofta dog över hälften av barnen. I min egen släkt var det inte alls ovanligt att av 10 barn blev bara 3 till liv upp i vuxen ålder.
Till och med den yngsta av barnen Daniel Gustafsson som var döv skaffar familj och hjälper till med skötseln av Jomala gård. Denne Daniel skall sedermera köpa gården Postens i Gölby det som man numera benämner Dankas.
Gustaf Adolf Danielssons stamträd, varsågod och fyll i namnen! Ni löv som finns på detta träd bär med er en stark livsgnista, initiativrikedom och framåtanda.
Men låt oss se hur allt började och Gustafs väg till framgång!
Finländskt soldattorp.
Gustaf Adolf Danielsson förfäder härstammar från ett soldattorp i Sagu socken i Sydvästra Finland. En kommun som i dag till största delen är finskspråkig och har 2,5 % svenskspråkiga. Dess finska namn är Sauvo. Farfar Gustaf Simonsson var soldat i det svenska indelningsverket och bar som soldatnamn Granlund. Gustafs far Daniel Gustafsson var född år 1781. Gustaf var äldst i syskonskaran och var född den 8.5.1806. Han hade tre syskon, Johannes Danielsson född. 23.5. 1808, Daniel Danielsson född. 20.10. 1809 samt Wilhelm Danielsson född. 3.4. 1814 alla födda i Sagu.
På Åland känner vi igen dessa torp som båtsmanstorp och det finns många hus kvar ännu i denna dag från den tiden. På Åland upphörde båtsmanseran med den ryska tidens ingång men i Sverige fortgick den till 1901.
Ett soldattorp bekostades av roten som bestod av i medeltal fyra gårdar. Dessa bönder betalade direkt för soldatens uppehälle och skaffade också själva "personalen". Detta var av myndigheterna ett snillrikt system för att smidigt få systemet att löpa utan byråkrati.
Soldat/båtsmanstorpet erhöll ett namn som soldaten bar med sig i tjänsten, byttes han ut eller dog övertog den nya mannen namnet. Namnen härleddes alltsomoftast från naturen, typ Skog, Berg, Dal, eller från en egenskap, Fager, Tröger, Lång, Tjock osv.
Att familjen Danielsson utvandrar till Åland från den rika sydvästfinska herrgårdsmiljön är till synes förvånande. De fanns ju tidigare på en stor herrgård Tapila och borde inte lida någon nöd tycker man. Gustaf som drängfogde innebar att han "båsade" över drängarna. Men ryktet kan ha nått honom, på Åland var det just nu "hausse". Vi är inne i en tid då det åländska samhället expanderade i och med fästningen Bomarsunds uppbyggnad och dess intilliggande stadsliknande samhälle Skarpans. Den åländska jordbruksbefolkningen gjorde pängar utav bara den. En annan faktor som alltid har gällt är att de åländska jordbruken sällan led av frosten och den som skötte sig gjorde fina resultat.
Troligtvis hade Gustaf med sig i fickan en fin "CV" från herrgårdspatronen i Tapila, han blir drängfogde på Jomala prästgård.
Jomala prästgård
Denna byggnad uppfördes år 1848 och renoverades 1938. Gården omfattade totalt 327 ha varav odlat 67 ha.
Vy över Jomala prästgård sedd från söder. Fotografiet är taget av fotograf August Plantin 1870.
Jomala gård, domarboställe och tingsgård, sedermera Ålands Lantmannaskola och därefter
Ålands Lantbrukscentrum.
Gården omfattar 113 ha totalt varav 28 ha odlad jord.
En dag öppnar sig möjligheten för Gustaf att som landbonde arrendera hela Jomala gård.
Jag ser här klart att Gustaf redan från sin tid på herrgården i Tapila skaffat sig fina papper som gick hem i de högre stånden. Säkert skrev också prästen i Jomala ut ett fint betyg som Gustaf fick visa upp till Ålands högste lagfarne man domaren i Ålands härad. Vi har här att göra med en man som undan för undan stigit i graderna och som nu nådde en av de mest åtråvärda platserna på hela Åland inom jordbrukssektorn. Innehavare av Jomala gård, bara ett arrende av någon av de åländska kungsgårdarna smällde högre.
Från år 1841 skall vi finna Gustaf Adolf Danielsson på Jomala gård no 6 som landbonde och detta skall därefter bli hans livsverk. Vi ser honom här i komunionboken från sagda år och det är fulla kryss i alla av prästen förhörda uppgifter, likaså för hans hustru Eva Stina Andersdotter.
Karl-Emanuel Janssons porträtt av lagman C.C. Lönnblad från år 1868
I en skrift utgiven av Ålands Landskapsregerings museibyrå kan vi läsa följande om domarbostället Jomala gård:
Gården bildades redan under 1500-talet av två gårdar som köptes av fogden på Kastelholms slott, Olof Tottesson och har sedan början av 1600-talet legat under kronan.
År 1680 kom så gården att användas som domarboställe. Med stöd av konung Karl XI,s regeringsbeslut enligt vilken häradshövdingarna skulle vara bosatta inom sin domsaga på ett särskilt av kronan tillhandahållet ställe.
År 1700 anslogs att gården skall fungera som ett stadigvarande domarsäte för Ålands domsaga. I denna funktion kvarstod den sedan ända fram till år 1909 då häradshövdingen flyttade till Mariehamn och bostället drogs in..
De gamla hus som synes på K.E. Janssons landskapsmålning över gården 1868 flyttades senare. År 1914 inköptes mangårdsbyggnaden till Tullarns äng som museum men detta brann ned år 1918. Tingshuset flyttades till Möckelby och skulle bli stommen för ungdomslokalen Berghyddan.
År 1922 flyttade Ålands lantmannaskola till det nedlagda domarboställets tomt. En gammal rysk kasern inköptes och uppfördes på tomten. Denna kasern ser vi i ovanstående bild.
År 1927 övertog Ålands landskapsstyrelse gården som sedan dess fram till nedläggningen år 2012 fungerat som skolbyggnad.
Karl- Emanuel Jansson, självporträtt.
En person som skulle vistas mycket på Jomala gård var den åländske konstnären Karl Emanuel Jansson. Jansson var en uppåtgående stjärna på den finländska konsthimlen. Han var en mycket nära vän till lagman Lönnblad. Av honom erhöll han mycket hjälp i sina studier och Lönnblad understödde honom även ekonomiskt.
En av Janssons mest berömda tavlor: Klöver ess.
I november år 1980 ger Gurli Lindström från Dalkarby följande uppgifter:
Gossen till vänster är Erik Karlsson från Andersas eller kanske alternerande Johan Danielsson från Jomala by och senare kapten bosatt i Möckelby. Mannen sittande i mitten är Mattias Mattsson (Karl-Eriks Matte), senare bosatt i Ämnäs, mannen till höger är "Noros Matte från byn, och den stående mannen Karl Gustavsson från Jomala by.
Alltså med allra största sannolikhet är detta Karl Gustavsson, no: 4 i Gustav Danielssons barnaskara.
Vi ser honom här stående bakom kortspelarna, med pipa och långt skägg. Han är här en man i fyrtioårsåldern.
En slant i håven.
Finströms kyrka Åland.
Runebergs hem i Borgå.
Åländsk bondbrud.
Gubbe hackar ris.
Beställd av dr. F.D. Wilenius i Godby.
Denna tavla målade Jansson under den vinter 1871 då han bodde på Jomala gård. Med allra största sannolikhet är det Gustaf Adolf Danielsson vi ser här avbildad. Gustaf drev jordbruksrörelsen på gården och lagmannen Lönnblad skötte sina papper. Det vore förunderligt om inte Jansson tog fram sina penslar och staffli och avbildade gårdens bonde. Det är möjligt att Gustaf även kan figurera i andra bildstudier.
I Bertil Hintzes bok spekuleras det att Jansson skulle avbildat detta i en på gården uppförd studio, men varför det då man hade bonden och foderladan invid på gården?
Gustaf och Eva Stinas barnaskara.
Då familjen kom till Åland år 1837 fanns tre barn i familjen som alla hade fötts i Sagu:
1. Vilhelmina Gustafsdotter, f. 2.10.1831 i Sagu, Tapila, d. 24.4. 1924 i Jomala Ytterby, Seffers.
Gift med Karl Erik Andersson på Seffers i Jomala. Se tab. 2 i förteckningen.
Seffers i Ytterby som gården ser ut i boken Ålands bebyggelse i ord och bild av år 1963.
Enligt dessa uppgifter har gården hört till samma släkt alltsedan 1733 och bestod av 102 hektar totalt.
Denna byggnad från år 1941.
2. Eva Sofia Gustafsdotter, f. den 3.1. 1834 i Sagu, d. den 12.7. 1875 i Sund Björby Västergård.
Gift 1, med Karl Johan Sundström bonde på Västergård.
Gift 2, med Matts Göransson från Saltvik Borgboda.
Västergårds i Björby, numera Sunds kommunalgård, tidigare Björby skola.
Denna gård delades år 1814 i två delar och vår vän Eva Sofia kom till Nybonds väster om träsket.
Nybonds (Nordins) i Björby i dag.
Se tabell 12-26.
3. Adolf Johan Gustafsson, f. den 18.9. 1836 i Sagu, d. den 10.6, 18?? i Jomala Vesterkalmare Tommases.
Gift med Matilda Vilhelmina Mattsdotter. Se tabell 27.
Gården består totalt av 47 ha och har tillhört samma släkt sedan 1888.
4. Karl Vilhelm Gustafsson, f. den 25.2 1839 i Jomala prästgård.
Gift med Emilia Häggblom, se tabell 33.
Bonde på Grannas i Dalkarby enligt sagesmän nuvarande Mellangård, Snellmans.
5. Maria Gustava Gustafsdotter, f.den 2.4.1841 på Jomala prästgård.
Gift med Karl Gustaf Johansson. Bosatte sig på torpet Grops i Hammarland Näfsby, tabell 34.
Gården tillhört samma släkt sedan 1868 och består av totalt 76 ha. Mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet.
6. Gustaf Robert Sagulin, f.d. 22.5. 1843 på Jomala gård.
Gift med Margareta Elisabet Mattsdotter se tabell 35.
Bonde på Pellas i Jomala Torp.
Pellas i Torp, tillhört släkten sedan 1880. Byggnad från 1936, gården omfattar 33 ha.
7. Daniel Gustafsson, f.den 25.10.1847 på Jomala gård.
Se tabell 69.
Gift med Erika Katrina Eriksdotter från Överby Davas.
Om Daniel står att han var dövstum. De födde tre barn alla på Jomala gård så förmodligen arbetade de först där. Daniel skulle sedermera köpa gården Postens, numera kallad Dankas i Gölby. Han var gift med Erika Katrina Eriksdotter från Davas i Överby. De hade barnen Ingeborg, Edit och Ester. Om Daniel framgår i kyrkböckerna att han var född dövstum, men fader Gustaf sände honom till dövstumsskola i Åbo och man skall därefter skriva om honom "talar behjälpligt". Hustru Erika hade ett tragiskt förflutet. Hennes mor Iliana kom från Thuregården i Möckelö och gifte sig till Överby 1 med äldste sonen på gården. Han åkte ut på en sjöresa för att tjäna pengar. Skutan gick i sank och Iliana slängdes ut med 3 barn till ett torp på gården. Torpet brann, mor Iliana blev svårt bränd men klarade sig. Två av barnen dog. Erika vandrade sedan runt i Jomala och arbetade som piga tills hon gifte sig med den från födseln dövstumme Daniel Gustafsson.
Dessa uppgifter har jag fått av Daniels dottersonson Peter Wideman.
Det är ganska ovanligt att hela barnaskaran blir till liv fram till vuxen ålder, ofta dog över hälften av barnen. I min egen släkt var det inte alls ovanligt att av 10 barn blev bara 3 till liv upp i vuxen ålder.
Till och med den yngsta av barnen Daniel Gustafsson som var döv skaffar familj och hjälper till med skötseln av Jomala gård. Denne Daniel skall sedermera köpa gården Postens i Gölby det som man numera benämner Dankas.
Gustaf Adolf Danielssons stamträd, varsågod och fyll i namnen! Ni löv som finns på detta träd bär med er en stark livsgnista, initiativrikedom och framåtanda.
Men låt oss se hur allt började och Gustafs väg till framgång!
Finländskt soldattorp.
Gustaf Adolf Danielsson förfäder härstammar från ett soldattorp i Sagu socken i Sydvästra Finland. En kommun som i dag till största delen är finskspråkig och har 2,5 % svenskspråkiga. Dess finska namn är Sauvo. Farfar Gustaf Simonsson var soldat i det svenska indelningsverket och bar som soldatnamn Granlund. Gustafs far Daniel Gustafsson var född år 1781. Gustaf var äldst i syskonskaran och var född den 8.5.1806. Han hade tre syskon, Johannes Danielsson född. 23.5. 1808, Daniel Danielsson född. 20.10. 1809 samt Wilhelm Danielsson född. 3.4. 1814 alla födda i Sagu.
På Åland känner vi igen dessa torp som båtsmanstorp och det finns många hus kvar ännu i denna dag från den tiden. På Åland upphörde båtsmanseran med den ryska tidens ingång men i Sverige fortgick den till 1901.
Ett soldattorp bekostades av roten som bestod av i medeltal fyra gårdar. Dessa bönder betalade direkt för soldatens uppehälle och skaffade också själva "personalen". Detta var av myndigheterna ett snillrikt system för att smidigt få systemet att löpa utan byråkrati.
Soldat/båtsmanstorpet erhöll ett namn som soldaten bar med sig i tjänsten, byttes han ut eller dog övertog den nya mannen namnet. Namnen härleddes alltsomoftast från naturen, typ Skog, Berg, Dal, eller från en egenskap, Fager, Tröger, Lång, Tjock osv.
Att familjen Danielsson utvandrar till Åland från den rika sydvästfinska herrgårdsmiljön är till synes förvånande. De fanns ju tidigare på en stor herrgård Tapila och borde inte lida någon nöd tycker man. Gustaf som drängfogde innebar att han "båsade" över drängarna. Men ryktet kan ha nått honom, på Åland var det just nu "hausse". Vi är inne i en tid då det åländska samhället expanderade i och med fästningen Bomarsunds uppbyggnad och dess intilliggande stadsliknande samhälle Skarpans. Den åländska jordbruksbefolkningen gjorde pängar utav bara den. En annan faktor som alltid har gällt är att de åländska jordbruken sällan led av frosten och den som skötte sig gjorde fina resultat.
Troligtvis hade Gustaf med sig i fickan en fin "CV" från herrgårdspatronen i Tapila, han blir drängfogde på Jomala prästgård.
Jomala prästgård
Denna byggnad uppfördes år 1848 och renoverades 1938. Gården omfattade totalt 327 ha varav odlat 67 ha.
Vy över Jomala prästgård sedd från söder. Fotografiet är taget av fotograf August Plantin 1870.
Jomala gård, domarboställe och tingsgård, sedermera Ålands Lantmannaskola och därefter
Ålands Lantbrukscentrum.
En dag öppnar sig möjligheten för Gustaf att som landbonde arrendera hela Jomala gård.
Jag ser här klart att Gustaf redan från sin tid på herrgården i Tapila skaffat sig fina papper som gick hem i de högre stånden. Säkert skrev också prästen i Jomala ut ett fint betyg som Gustaf fick visa upp till Ålands högste lagfarne man domaren i Ålands härad. Vi har här att göra med en man som undan för undan stigit i graderna och som nu nådde en av de mest åtråvärda platserna på hela Åland inom jordbrukssektorn. Innehavare av Jomala gård, bara ett arrende av någon av de åländska kungsgårdarna smällde högre.
Jomala gård år 1868, målning av Karl-Emanuel Jansson. Vi ser här exakt huru gårdens hus var placerade. Bostadshuset till höger är med största sannolikhet Gustav Danielssons bostad. I Jomalas komunionbok framgår att familjen bebodde gård no 6 som är just denna plats.
Från år 1841 skall vi finna Gustaf Adolf Danielsson på Jomala gård no 6 som landbonde och detta skall därefter bli hans livsverk. Vi ser honom här i komunionboken från sagda år och det är fulla kryss i alla av prästen förhörda uppgifter, likaså för hans hustru Eva Stina Andersdotter.
Karl-Emanuel Janssons porträtt av lagman C.C. Lönnblad från år 1868
I en skrift utgiven av Ålands Landskapsregerings museibyrå kan vi läsa följande om domarbostället Jomala gård:
Gården bildades redan under 1500-talet av två gårdar som köptes av fogden på Kastelholms slott, Olof Tottesson och har sedan början av 1600-talet legat under kronan.
År 1680 kom så gården att användas som domarboställe. Med stöd av konung Karl XI,s regeringsbeslut enligt vilken häradshövdingarna skulle vara bosatta inom sin domsaga på ett särskilt av kronan tillhandahållet ställe.
År 1700 anslogs att gården skall fungera som ett stadigvarande domarsäte för Ålands domsaga. I denna funktion kvarstod den sedan ända fram till år 1909 då häradshövdingen flyttade till Mariehamn och bostället drogs in..
De gamla hus som synes på K.E. Janssons landskapsmålning över gården 1868 flyttades senare. År 1914 inköptes mangårdsbyggnaden till Tullarns äng som museum men detta brann ned år 1918. Tingshuset flyttades till Möckelby och skulle bli stommen för ungdomslokalen Berghyddan.
År 1922 flyttade Ålands lantmannaskola till det nedlagda domarboställets tomt. En gammal rysk kasern inköptes och uppfördes på tomten. Denna kasern ser vi i ovanstående bild.
År 1927 övertog Ålands landskapsstyrelse gården som sedan dess fram till nedläggningen år 2012 fungerat som skolbyggnad.
Karl- Emanuel Jansson, självporträtt.
En person som skulle vistas mycket på Jomala gård var den åländske konstnären Karl Emanuel Jansson. Jansson var en uppåtgående stjärna på den finländska konsthimlen. Han var en mycket nära vän till lagman Lönnblad. Av honom erhöll han mycket hjälp i sina studier och Lönnblad understödde honom även ekonomiskt.
En av Janssons mest berömda tavlor: Klöver ess.
I november år 1980 ger Gurli Lindström från Dalkarby följande uppgifter:
Gossen till vänster är Erik Karlsson från Andersas eller kanske alternerande Johan Danielsson från Jomala by och senare kapten bosatt i Möckelby. Mannen sittande i mitten är Mattias Mattsson (Karl-Eriks Matte), senare bosatt i Ämnäs, mannen till höger är "Noros Matte från byn, och den stående mannen Karl Gustavsson från Jomala by.
Alltså med allra största sannolikhet är detta Karl Gustavsson, no: 4 i Gustav Danielssons barnaskara.
Vi ser honom här stående bakom kortspelarna, med pipa och långt skägg. Han är här en man i fyrtioårsåldern.
En slant i håven.
Finströms kyrka Åland.
Runebergs hem i Borgå.
Åländsk bondbrud.
Gubbe hackar ris.
Beställd av dr. F.D. Wilenius i Godby.
Denna tavla målade Jansson under den vinter 1871 då han bodde på Jomala gård. Med allra största sannolikhet är det Gustaf Adolf Danielsson vi ser här avbildad. Gustaf drev jordbruksrörelsen på gården och lagmannen Lönnblad skötte sina papper. Det vore förunderligt om inte Jansson tog fram sina penslar och staffli och avbildade gårdens bonde. Det är möjligt att Gustaf även kan figurera i andra bildstudier.
I Bertil Hintzes bok spekuleras det att Jansson skulle avbildat detta i en på gården uppförd studio, men varför det då man hade bonden och foderladan invid på gården?
Gustaf och Eva Stinas barnaskara.
Då familjen kom till Åland år 1837 fanns tre barn i familjen som alla hade fötts i Sagu:
1. Vilhelmina Gustafsdotter, f. 2.10.1831 i Sagu, Tapila, d. 24.4. 1924 i Jomala Ytterby, Seffers.
Gift med Karl Erik Andersson på Seffers i Jomala. Se tab. 2 i förteckningen.
Seffers i Ytterby som gården ser ut i boken Ålands bebyggelse i ord och bild av år 1963.
Enligt dessa uppgifter har gården hört till samma släkt alltsedan 1733 och bestod av 102 hektar totalt.
Denna byggnad från år 1941.
2. Eva Sofia Gustafsdotter, f. den 3.1. 1834 i Sagu, d. den 12.7. 1875 i Sund Björby Västergård.
Gift 1, med Karl Johan Sundström bonde på Västergård.
Gift 2, med Matts Göransson från Saltvik Borgboda.
Västergårds i Björby, numera Sunds kommunalgård, tidigare Björby skola.
Denna gård delades år 1814 i två delar och vår vän Eva Sofia kom till Nybonds väster om träsket.
Nybonds (Nordins) i Björby i dag.
Se tabell 12-26.
3. Adolf Johan Gustafsson, f. den 18.9. 1836 i Sagu, d. den 10.6, 18?? i Jomala Vesterkalmare Tommases.
Gift med Matilda Vilhelmina Mattsdotter. Se tabell 27.
Gården består totalt av 47 ha och har tillhört samma släkt sedan 1888.
4. Karl Vilhelm Gustafsson, f. den 25.2 1839 i Jomala prästgård.
Gift med Emilia Häggblom, se tabell 33.
Bonde på Grannas i Dalkarby enligt sagesmän nuvarande Mellangård, Snellmans.
5. Maria Gustava Gustafsdotter, f.den 2.4.1841 på Jomala prästgård.
Gift med Karl Gustaf Johansson. Bosatte sig på torpet Grops i Hammarland Näfsby, tabell 34.
Gården tillhört samma släkt sedan 1868 och består av totalt 76 ha. Mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet.
6. Gustaf Robert Sagulin, f.d. 22.5. 1843 på Jomala gård.
Gift med Margareta Elisabet Mattsdotter se tabell 35.
Bonde på Pellas i Jomala Torp.
Pellas i Torp, tillhört släkten sedan 1880. Byggnad från 1936, gården omfattar 33 ha.
7. Daniel Gustafsson, f.den 25.10.1847 på Jomala gård.
Se tabell 69.
Gift med Erika Katrina Eriksdotter från Överby Davas.
Om Daniel står att han var dövstum. De födde tre barn alla på Jomala gård så förmodligen arbetade de först där. Daniel skulle sedermera köpa gården Postens, numera kallad Dankas i Gölby. Han var gift med Erika Katrina Eriksdotter från Davas i Överby. De hade barnen Ingeborg, Edit och Ester. Om Daniel framgår i kyrkböckerna att han var född dövstum, men fader Gustaf sände honom till dövstumsskola i Åbo och man skall därefter skriva om honom "talar behjälpligt". Hustru Erika hade ett tragiskt förflutet. Hennes mor Iliana kom från Thuregården i Möckelö och gifte sig till Överby 1 med äldste sonen på gården. Han åkte ut på en sjöresa för att tjäna pengar. Skutan gick i sank och Iliana slängdes ut med 3 barn till ett torp på gården. Torpet brann, mor Iliana blev svårt bränd men klarade sig. Två av barnen dog. Erika vandrade sedan runt i Jomala och arbetade som piga tills hon gifte sig med den från födseln dövstumme Daniel Gustafsson.
Dessa uppgifter har jag fått av Daniels dottersonson Peter Wideman.
Märkliga är livets vägar. Efter att denna artikel färdigställts har jag fått reda på att min sons mor Rose-Marie Ekmans var Daniel Gustafssons dottersondotter. Här är vi på vår son Jan-Peter och hans hustru Gyngörs bröllopskalas i Istanbul.
Under hela sitt återstående liv finner vi Gustaf Adolf Danielsson boende på Jomala gård, här i en komunionbok från 1870 och några år framåt. År 1852 dör hans första hustru Eva Stina och ganska snart finns en ny hustru vid hans sida, Vilhelmina Olofsdotter från Ers i Önningeby. Hon var inte i fertil ålder så vi hittar inte gemensamma barn.
Gustafs tredje barn i ordningen Adolf Johan är ny landbonde å gården med sin familj ett antal år.
Den 2 augusti år 1882 dör så Gustaf Adolf Danielsson och änkan Vilhelmina Olofsdotter skall leva ännu 25 år efter hans död. Hon dör den 26 februari 1907.
Bouppteckning efter Gustaf Adolf Danielsson.
År 1882 den 21 September förrättades bouppteckning efter förra Landboen Gustaf Danielsson från Jomala by, hvilken afled den 2 förutgångne Augusti och såsom arvingar efterlemnade enkan Wilhelmina Olofsdotter, sex å ett föregående gifte sammanaflade barn: sönerne Johan Adolf, Karl Wilhelm, Gustaf Robert och Daniel, alla myndiga, samt döttrarna Wilhelmina, Gift med BondenKarl Erik Andersson från Ytterby by, och Maria Gustafsson gift med Torparen Karl Gustaf Jansson från Näfsby by i äfvensom aflidne dottern Evas efterlefvande barn, dottern Johanna Serafia, gift med Anders Anselm Nordin från Björby by och omyndige Matts Gideon Mattsson.
Boet uppgafs af enkan, värderades af Bonderne Johan Jansson och Gustaf Andersson från Jomala by, samt antecknades af underskrifne på sätt som följer.
Då man studerar denna bouppteckning slås man av hur vackert och redigt uppställt allt är samt hur mycket Gustaf tillsammans med sina hustrur samlat ihop inom alla typer av egendom. Det finns av alla metaller, klädesslag, linne och förråd, trävaror och verktyg, möbler och fiskedon. Från denna tid ser man sällan en så fin uppställning. Jag noterar att han efterlämnade 13 fiskenät och 1 ökstock. Detta indikerar att det var inte enbart husbehovsfiske han sysslade med. Han var desssutom en händig karl med alla typer av den tidens snickarverktyg. En stor mängd såar och tinor som indikerar en husfar som månade om sin familjs överlevnad över vintern. Som "pensionär" som han till synes var hade han förstås en ko och får med lamm. Är det till dessa han hackar riset på Karl Emanuel Janssons tavla? Jo, i förteckningen finns även en huggyxa för det ändamålet. Han ägde sitt boningshus värderat till 600 mark samt lider och ladugård. Landbonden ägde således sin bostad som säkert var belägen intill domarbostället. Då han for till kyrkan i sin vagn hade han på sig sin "storpäls" antagligen. Han hade 4 kostymer och en med tillhörande väst och titta han hade 15 skjortor, så många har inte jag i dag.
Men så kommer vi fram till en intressant sida. Gustaf Adolf skulle visa sej vara penningstark. Han sitter på en liten förmögenhet i kontanter som är utlånad till barn och släktingar samt folk ute i byarna runtom i Jomala. Ja t.o.m någon i den nya staden Mariehamn behöver låna pengar som startkapital för sin butiksrörelse. Han är Jomalas svar på Saggö bonden i den östra Åländska skärgården. Gustaf sitter på ett utlånat kapital till inte mindre än 33 stycken personer mestadels inom Jomala socken, om nära 10.000 dåtida mark som omvandlat i dagens penningvärde uppgår till cirka 300 tusen euro, detta lite olika på huru man räknar och vilka jämförelseindex man använder sig av.
Han skall även låna ut pengar till nybyggare i den nya staden Mariehamn, exempelvis, no. 16, hos guldsmeden G. Solander 100 mark.
Förteckningens två sista rader är intressanta. Utlånat till mågen K.G. Jansson "utan revers" alltså utan skuldebrev. Detta visar att han hade skuldebrev och säkert också säkerheter för alla övriga.
Inga undra på, han hade riktiga skrivarkarlar i gården, Ålands häradsdomare.
Till sist: Hos enkan Amanda Fagerlund emot pant af 8 nysilfver skedar 20 mark. En form av pantbank.
Vi har förgäves sökt finna Gustaf Adolfs och hans två hustrurs gravar på Jomala kyrkas begravningsplats men detta har hittills visat sig vara omöjligt.
Gustaf Adolf Danielssons släkttablå ( ej fullständig )
Efteråt komplettering i släkten Sagulin
Slutord.
Hur har då jag intresserat mig för denna historia? Ja det skall jag berätta här. En dag för fem år sedan anländer till Åland ett par bröder från "fastalandet" Markku och Reijo Granlund. De hade hört i sin släkts historia att de skulle ha en anfader som kommit från Åland. De hade något år tidigare hört om att från Sund härstammade en stor släkt med namnet Granlund och det efternamnet hade ju även de.
Nu står de så på Sunds kyrkas begravningsplats och tittar på gravar med just detta efternamn. Invid en av dessa gravar finns min kusin Eva som vattnar blommor på sina föräldrars grav. De stegar fram till henne och börjar prata på felfri svenska och frågar om de kanske är släkt med varandra. Nej säger Eva hon vet inte det men ring och prata med min kusin Johan han brukar hålla på med såntdär.
Så en dag ringer telefonen i min ficka och jag pratar med en av dem, minns inte vem. Vi blev småningom mera och mera bekanta med varandra trots att jag redan då visste att vi var ändå inte släkt. Så en dag säger de att de kommer gärna över till Åland igen och om jag kunde hjälpa dem med att ta reda på dethär med deras anfader. Jag säger att jag skall se om jag hinner, ok då jag göra ett litet försök, men säg, er anfaders namn och när han hade flyttat till Åland?
Nå tiden går och jag funderar vad jag skall göra och hur. Så kommer jag på idén, jag ringer till min vän Ben-Eric Pahlman, han har ju en enorm mängd med data i sin apparat tänker jag. Sagt och gjort jag talar en kort stund med honom och ger honom dessa få uppgifter jag hade. Efter två timmar har jag ett mail, Ben-Eric sänder över till mej 15 hela sidor med Gustaf Adolf Danielssons stora släkt på Åland. Och detta skulle visa sej inte vara allt. Än i dag så saknas ett flertal.
Vi kom så överens med bröderna att vi träffas en dag i Mariehamn och där var också med oss Ben-Erik. Då gick det så upp för oss alla hur bröderna hade denna åländska anknytning. Det skulle visa sig ha varit Gustaf Adolfs bror Daniel Danielsson som är deras anfader och den släktgrenen hade med tiden antagit soldattorpets namn Granlund så därför heter bröderna Reijo och Markku, Granlund i efternamn.
An-noterat i Godby den 12 september år 2015
Johan G. Granlund
Under hela sitt återstående liv finner vi Gustaf Adolf Danielsson boende på Jomala gård, här i en komunionbok från 1870 och några år framåt. År 1852 dör hans första hustru Eva Stina och ganska snart finns en ny hustru vid hans sida, Vilhelmina Olofsdotter från Ers i Önningeby. Hon var inte i fertil ålder så vi hittar inte gemensamma barn.
Gustafs tredje barn i ordningen Adolf Johan är ny landbonde å gården med sin familj ett antal år.
Den 2 augusti år 1882 dör så Gustaf Adolf Danielsson och änkan Vilhelmina Olofsdotter skall leva ännu 25 år efter hans död. Hon dör den 26 februari 1907.
Bouppteckning efter Gustaf Adolf Danielsson.
År 1882 den 21 September förrättades bouppteckning efter förra Landboen Gustaf Danielsson från Jomala by, hvilken afled den 2 förutgångne Augusti och såsom arvingar efterlemnade enkan Wilhelmina Olofsdotter, sex å ett föregående gifte sammanaflade barn: sönerne Johan Adolf, Karl Wilhelm, Gustaf Robert och Daniel, alla myndiga, samt döttrarna Wilhelmina, Gift med BondenKarl Erik Andersson från Ytterby by, och Maria Gustafsson gift med Torparen Karl Gustaf Jansson från Näfsby by i äfvensom aflidne dottern Evas efterlefvande barn, dottern Johanna Serafia, gift med Anders Anselm Nordin från Björby by och omyndige Matts Gideon Mattsson.
Boet uppgafs af enkan, värderades af Bonderne Johan Jansson och Gustaf Andersson från Jomala by, samt antecknades af underskrifne på sätt som följer.
Då man studerar denna bouppteckning slås man av hur vackert och redigt uppställt allt är samt hur mycket Gustaf tillsammans med sina hustrur samlat ihop inom alla typer av egendom. Det finns av alla metaller, klädesslag, linne och förråd, trävaror och verktyg, möbler och fiskedon. Från denna tid ser man sällan en så fin uppställning. Jag noterar att han efterlämnade 13 fiskenät och 1 ökstock. Detta indikerar att det var inte enbart husbehovsfiske han sysslade med. Han var desssutom en händig karl med alla typer av den tidens snickarverktyg. En stor mängd såar och tinor som indikerar en husfar som månade om sin familjs överlevnad över vintern. Som "pensionär" som han till synes var hade han förstås en ko och får med lamm. Är det till dessa han hackar riset på Karl Emanuel Janssons tavla? Jo, i förteckningen finns även en huggyxa för det ändamålet. Han ägde sitt boningshus värderat till 600 mark samt lider och ladugård. Landbonden ägde således sin bostad som säkert var belägen intill domarbostället. Då han for till kyrkan i sin vagn hade han på sig sin "storpäls" antagligen. Han hade 4 kostymer och en med tillhörande väst och titta han hade 15 skjortor, så många har inte jag i dag.
Men så kommer vi fram till en intressant sida. Gustaf Adolf skulle visa sej vara penningstark. Han sitter på en liten förmögenhet i kontanter som är utlånad till barn och släktingar samt folk ute i byarna runtom i Jomala. Ja t.o.m någon i den nya staden Mariehamn behöver låna pengar som startkapital för sin butiksrörelse. Han är Jomalas svar på Saggö bonden i den östra Åländska skärgården. Gustaf sitter på ett utlånat kapital till inte mindre än 33 stycken personer mestadels inom Jomala socken, om nära 10.000 dåtida mark som omvandlat i dagens penningvärde uppgår till cirka 300 tusen euro, detta lite olika på huru man räknar och vilka jämförelseindex man använder sig av.
Han skall även låna ut pengar till nybyggare i den nya staden Mariehamn, exempelvis, no. 16, hos guldsmeden G. Solander 100 mark.
Förteckningens två sista rader är intressanta. Utlånat till mågen K.G. Jansson "utan revers" alltså utan skuldebrev. Detta visar att han hade skuldebrev och säkert också säkerheter för alla övriga.
Inga undra på, han hade riktiga skrivarkarlar i gården, Ålands häradsdomare.
Till sist: Hos enkan Amanda Fagerlund emot pant af 8 nysilfver skedar 20 mark. En form av pantbank.
Vi har förgäves sökt finna Gustaf Adolfs och hans två hustrurs gravar på Jomala kyrkas begravningsplats men detta har hittills visat sig vara omöjligt.
Gustaf Adolf Danielssons släkttablå ( ej fullständig )
Efteråt komplettering i släkten Sagulin
Slutord.
Hur har då jag intresserat mig för denna historia? Ja det skall jag berätta här. En dag för fem år sedan anländer till Åland ett par bröder från "fastalandet" Markku och Reijo Granlund. De hade hört i sin släkts historia att de skulle ha en anfader som kommit från Åland. De hade något år tidigare hört om att från Sund härstammade en stor släkt med namnet Granlund och det efternamnet hade ju även de.
Nu står de så på Sunds kyrkas begravningsplats och tittar på gravar med just detta efternamn. Invid en av dessa gravar finns min kusin Eva som vattnar blommor på sina föräldrars grav. De stegar fram till henne och börjar prata på felfri svenska och frågar om de kanske är släkt med varandra. Nej säger Eva hon vet inte det men ring och prata med min kusin Johan han brukar hålla på med såntdär.
Så en dag ringer telefonen i min ficka och jag pratar med en av dem, minns inte vem. Vi blev småningom mera och mera bekanta med varandra trots att jag redan då visste att vi var ändå inte släkt. Så en dag säger de att de kommer gärna över till Åland igen och om jag kunde hjälpa dem med att ta reda på dethär med deras anfader. Jag säger att jag skall se om jag hinner, ok då jag göra ett litet försök, men säg, er anfaders namn och när han hade flyttat till Åland?
Nå tiden går och jag funderar vad jag skall göra och hur. Så kommer jag på idén, jag ringer till min vän Ben-Eric Pahlman, han har ju en enorm mängd med data i sin apparat tänker jag. Sagt och gjort jag talar en kort stund med honom och ger honom dessa få uppgifter jag hade. Efter två timmar har jag ett mail, Ben-Eric sänder över till mej 15 hela sidor med Gustaf Adolf Danielssons stora släkt på Åland. Och detta skulle visa sej inte vara allt. Än i dag så saknas ett flertal.
Vi kom så överens med bröderna att vi träffas en dag i Mariehamn och där var också med oss Ben-Erik. Då gick det så upp för oss alla hur bröderna hade denna åländska anknytning. Det skulle visa sig ha varit Gustaf Adolfs bror Daniel Danielsson som är deras anfader och den släktgrenen hade med tiden antagit soldattorpets namn Granlund så därför heter bröderna Reijo och Markku, Granlund i efternamn.
An-noterat i Godby den 12 september år 2015
Johan G. Granlund
