Den ryska ortodoxa kyrkan i Bomarsunds fästning.
Så här tror man sig veta att den ortodoxa kyrkan såg ut i Bomarsunds fästning
En datorproducerad bild som man gjort efter mall ifrån andra liknande ortodoxa kyrkorum.
Bataille de Bomarsund 1854
I en utställningshall i Frankrike hänger detta ortodoxa Andreaskors. Korset var en gåva av
general Adolphe Niel som efter att Bomarsund kapitulerat hämtat korset med sig till Frankrike.
Men Johan varför envisas du med att hela tiden skriva om Bomarsund, är det inte de åländska museifolkets uppgift att göra det?
Då jag bad om att få tips om fransktalande personer som kunde tillföra Bomarsundsforskningen nya inslag fick jag inget svar. Jag tog då saken i egna händer och införde följande annons i en av våra lokaltidningar.
Jag satte helt enkelt in en annons i tidningen Nya Åland.
Finns det någon som är bevandrad i det franska språket och som kunde hjälpa mig att söka i franska arkiv och digitala tidningsarkiv?
Efter bara en dag fick jag napp, ett helt fantastiskt napp.
I min mailbox hade jag ett brev ifrån Sophia Sundelin - Krogius. Hon hade senaste sommar arbetat på Eckerö Post och Tullhus. Hon är franskspråkig och hennes stora intresse var fransmännens vistelse på Åland under kriget i Bomarsund. Av henne fick jag länkar till olika adresser, kartor och info om artiklar samt denna helt underbara bild på det 2,5 meter höga kors som general Adolphe Niel tog med sig ifrån Bomarsund, och som hänger på en utställning i Clement Adler - muséet i Frankrike, fantastiskt!
Vi som älskar Bomarsund och vill få fram så mycket som möjligt om händelserna där har nästan helt anammat den brittiska versionen av händelserna. Den kommer fram i alla sammanhang och guideningar. Så skall det inte vara, vi måste få en breddning här. Händelserna måste belysas inte bara av britterna utan även av den finländsk/ryska sidan samt av fransmännen. Endast då kan vi få fram hur sanningen var och kan göra våra egna bedömanden. Exempelvis Johan August von Borns 10-mannadelegation som efter kriget gjorde polisiära undersökningar över vad som hänt på Åland ikullkastar flera av engelsmännens propagandistiska påståenden.
General Adolphe Niel, chef för de franska ingenjörstrupperna (engineering operations) i Bomarsund. Han var den som drog iväg med det ortodoxa korset till Frankrike.
Plan des environs de Bomarsund
Jag fick även den fantastiska kartan som jag nog sett förut men då kopierad flera gånger och suddig.
Här ser man tydligt huru fransmännen landsteg och landsatte krigsmaterial vid Nabbudden i södra Finby.
Débacadiére de Í Artillérie. En bit upp ser man "Tuilerie" alltså det tegelbruk som fanns i Estvik vid denna tid.
I kartan ser man tydliga husmarkeringar som står sig än i dag. Man ser Janses gård som betecknar huvudkvarteret. Uppgifterna att den förra gården stod närmare vägen än nu stämmer också. Man ser Granlunds gård samt gårdarna Andersas och Göstas, Danels, Björkens och Lundgrens så även i dag.
Invid bäcken Svartbäck kan man se de olika linjeregementen 2, 48 och 51 placerade samt 12:te chasseurs kompaniet invid kullen i närheten av Storängsvägen. Det 3:je linjeregementet låg invid Kuggens gård och åkrarna i norra Finby. Man ser hur de placerat ut de olika linjeregementen på åkrarna och ängarna i södra och norra Finby, Enligt general Niel strävade man efter att inte finnas i själva bykärnorna för att inte utsätta befolkningen för fara.
Den 19 august avlider soldaten De Bauchamp i kolera, han ligger begraven invid Kuggens gård vid en dikesren.
Vincennes skarpskyttar , Chasseur a´pied, i blå byxor var specialiserade på anfall i bergsterräng och tränade för det. Dessa trupper utgjorde spjutspetsen och var de som först skickades in i elden.
Chasseurs de Vincenne
Bild i boken Oolanin sota av Marta Hirn
I en artikel i Nerikes Allehanda kan vi läsa om Vincennes skarpskyttar följande:
Den steniga markens beskaffenhet gjorde det möjligt för de tappra Cincennesjägarna att rycka ända in under murarnas skottgluggar och rikta sina studsares spetskulor emot kanonernas servicer.
Vincennesjägarna som låg helt nära nedanför tornet störtade sig nu emot den beredda öppningen och besättningen gav sig till fånga.
Övriga linjeregementens uniformsbyxor var röda.
Landstigningen den 8 augusti vid Essvik i Hulta.
Samma plats i dag, kullerstenen i bakgrunden står kvar
Då man läser i denna bok, författad av general Adolpe Niel får åtminstone jag många aháuppleverser.
Här framgår att fransmännen anlände till Bomarsund i två olika omgångar och med både engelska och franska fartyg.
På sidan 8 läser vi: The infantry of the expedition embarked at Calais on English ships.
Alltså infanteriet anlände på engelska båtar, (och dessa landsteg i Tranvik den 8 de augusti på natten).
The artillery and engineer troops, with their material the personnel and meteriel of the intendancy embarked on French ships.
Den andra avdelningen med ingenjörstrupperna och med hela "trossen" anlände på franska kölar (och det var de som landsteg på Nabbudden invid ön Öjen som felaktigt noterades som Öon).
På sidan 14 får man en väldigt intressant upplysning.
On the 2d of August the battalion of Chasseurs á pied, (Vincennes skarpskyttar,) was landed on a wooded island not far from Bomarsund with two officers of engineers and all the tools that could be drawn from the fleet, for the purpose of preparing gabions and fascines.
Alltså redan den 2 dra augusti landstiger en truppstyrka på en skogbeklädd ö inte långt ifrån Bomarsund ledda av två officerare och material som behövs för tillverkning av risknippen och skanskorgar.
Trupperna tillverkar skanskorgar, troligtvis av al, enris och långa grankvistar. Man ser de fällda granarna som är kvistade. Vi ser även en man med skyffel som fyller i sand i en korg, detta indikerar att platsen är väldigt nära artilleriplatsen. En fylld korg väger säkert ett par -trehundra kilo.
Platsen är nu lokaliserad. enligt en engelsk militärkarta är sandtaget inom nuvarande norra Bomarsund invid platsen för gården Lagmans.
I denna engelska militärkarta ser vi landstigningsplatsen i Estvik Nabbudden.
Point of disembarkation of Ships Guns
Här ser vi samma landningsplats ifrån den franska militärkartan
Débarcadiére de LÁrtillerie
Jag säger som det brukas nuförtiden: Vi hörs!
Denna bloggartikel kommer att fyllas på med intressant material undan för undan.
Chanson d´Amour
Johan G. Granlund
Bra jobbat Johan!
SvaraRadera